# Anmälan mot Försäkringskassan, försäkringskontoret Helsingborg om bl.a. avsaknaden av fullföljdshänvisning i ett beslut om sjukpenning

JO 2007-10-22 dnr 2831-2006

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2007-10-22              2831-2006               1 (2)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan, försäkringskontoret Helsingborg om
                        bl.a. avsaknaden av fullföljdshänvisning i ett beslut om sjukpenning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 7 juni 2006, klagade AA på Försäkrings-
                        kassans hantering av hennes sjukpenningärende och anförde bl.a. att hon endast
                        hade fått ett meddelande om att sjukpenning inte skulle komma att utgå eftersom
                        hon inte hade någon sjukpenninggrundande inkomst. Eftersom det inte var ett
                        beslut så kunde hon inte överklaga.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA framförde beträffande formen för kassans ställningstagande i frågan om
                        hennes rätt till sjukpenning inbegripet frågan om hennes möjligheter till över-
                        prövning av detta.

## Utredning

Försäkringskassan beslutade den 2 mars 2006 att fr.o.m. den 10 januari 2006
                                  fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) till 0 kronor då AA inte hade
                                  något förvärvsarbete och inte hade s.k. SGI-skydd genom att hon inte ansågs vara
                                  arbetssökande på arbetsförmedlingen. Hon uppfyllde därmed inte villkoren för att
                                  vara försäkrad för arbetsbaserade försäkringsförmåner.
                                  AA har efter det att hennes SGI i beslutet den 2 mars 2006 fastställts till 0 kronor
                                  och fram till dess JO-anmälan gjordes den 5 juni 2006 sjukanmält sig åtta gånger,
                                  nämligen den 18 januari, 2 februari, 21 februari, 9 mars, 16 mars, 28 april, 19 maj
                                  och 4 juni 2006.
                                  I samtliga fall har AA fyllt i och skickat in blanketten ”Begäran om sjukpenning –
                                  arbetslös” till Försäkringskassan och därmed yrkat sjukpenning. Medicinskt under-
                                  lag, d.v.s. läkarintyg, har ingivits i tre av sjukfallen.
                                  I samtliga sjukfall utom i det sjukfall som anmälts den 18 januari 2006 har
                                  försäkringskontoret skickat meddelande till AA om att hon inte haft rätt till
                                  sjukpenning då hennes SGI tidigare fastställts till 0 kronor och att ärendet avslutats.
                                  Någon utredning eller bedömning av i vilken grad anmäld sjukdom kan ha nedsatt
                                  arbetsförmågan har inte företagits. Inget av meddelandena har försetts med
                                  fullföljdshänvisning.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 2831-2006     Sid 2 (2)



      Länskontorets bedömning
      En grundläggande förutsättning för rätt till sjukpenning är att den försäkrade omfat-
      tas av arbetsbaserade förmåner enligt 3 kap. 4 § socialförsäkringslagen (1999:799)
      och att den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till minst 24 procent av
      prisbasbeloppet enligt 3 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).
      Eftersom AA inte omfattades av arbetsbaserad försäkring och hennes SGI var 0
      kronor fanns ingen möjlighet att betala ut sjukpenning. Försäkringskassan hade
      därför ingen skyldighet att utreda i vilken grad anmäld sjukdom kunde nedsätta
      hennes arbetsförmåga – se 3 kap. 7 § AFL.
      Det var likväl givetvis en brist i handläggningen att Försäkringskassan inte avslutade
      varje enskilt sjukfallsärende med ett beslut försett med omprövningshänvisning.
      Vilka övervägande som handläggaren kan ha gjort i formaliafrågan har inte kunnat
      utredas då handläggaren den 4 december 2006 gick på längre tjänstledighet och
      därför inte har kunnat höras och då det i dokumentation i ärendena inte finns något
      antecknat som kan vara till ledning i frågan om vad anledningen kan ha varit till att
      sjukfallen inte blivit föremål för formella beslut.
      En sannolik förklaring till de formlösa avsluten kan ha varit omständigheten att
      beslut i vederbörlig ordning fattats den 2 mars 2006 rörande arbetsbaserad
      försäkring och SGI och att ytterligare formella beslut i frågan därför för hand-
      läggaren kan ha framstått såsom inte erforderliga.
      Från länskontorets sida har handläggning av den typ av ärenden som här var aktuellt
      behandlats den 20 april 2006 i nätverksträff med försäkringsansvariga ute i länet och
      därvid underströks vikten av att fatta beslut i vederbörlig ordning. Under hösten
      2006 har länskontoret i olika sammanhang påmint om vad som sagts den 20 april
      2006. Mot bakgrund av dessa åtgärder torde risken för ett upprepande av de
      handläggningsbrister som förekommit i AA:s fall väsentligen ha minskat.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Av 21 § första stycket förvaltningslagen (1986:223) (FL) framgår att en sökande,
klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom
myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Om beslutet går parten emot och kan överklagas skall han, enligt andra
stycket samma lagrum, också underrättas om hur han kan överklaga det.

I förevarande fall har Försäkringskassan vid ett flertal tillfällen formlöst, och i ett
fall inte alls, meddelat AA att hon inte hade rätt till sjukpenning eftersom hon
saknade sjukpenninggrundande inkomst. Meddelandena är tveklöst att betrakta
som beslut i ärenden hos kassan. Beslut av detta slag skall, efter begäran av den
enskilde, omprövas av kassan. Någon omprövningshänvisning hade emellertid inte
fogats till besluten. Att ett beslut meddelas formlöst, eller för den delen inte alls,
innebär i och för sig inte att det därmed inte är omprövningsbart, men för att
den enskilde skall kunna ta till vara sin rätt till omprövning krävs naturligtvis
kännedom om beslutet och om hur man går till väga. Jag vill därför starkt fram-
hålla vikten av att en beslutsunderrättelse dels formuleras på ett sådant sätt att det
klart framgår att det är fråga om ett beslut, dels förses med en omprövnings-
hänvisning när fråga är om ett omprövningsbart beslut som gått parten emot (jfr 21
§ andra stycket FL). Försäkringskassan har brustit i bägge dessa avseenden och
förtjänar kritik för det.

Ärendet avslutas.
