# Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en dömd person har blivit kvar i häkte närmare ett år i väntan på plats i anstalt. Även kritik för att den intagne inte fått vistas i gemensamhet med andra intagna

JO 2024-06-17 dnr 2834-2023

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                           2024-06-17               2834-2023              1 (11)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kriminalvården för att en dömd
                        person har blivit kvar i häkte närmare ett år i väntan på
                        plats i anstalt. Även kritik för att den intagne inte fått
                        vistas i gemensamhet med andra intagna


                          Beslutet i korthet: En intagen i häktet Sollentuna började att verkställa sitt fängelse-
                          straff men blev trots det inte placerad på en gemensamhetsavdelning. Det fanns inte
                          något beslut om avskildhet som kunde förklara detta. Enligt JO måste uppgifterna i
                          ärendet förstås på så sätt att häktet inte agerat i överensstämmelse med häkteslagen.
                          JO är kritisk till detta.
                          Den intagne blev därefter förflyttad till häktet Norrköping. Han var placerad där under
                          nästan åtta månader. Inte heller där fick han regelmässigt vistas i gemensamhet.
                          JO noterar att häktet vidtagit flera åtgärder för att underlätta AA:s vistelse och att man
                          försökt både att få honom omplacerad till ett s.k. gemensamhetshäkte och att skynda
                          på processen med hans fortsatta verkställighet. JO anser att förhållandena likväl har
                          varit helt oacceptabla och riktar mot denna bakgrund kritik mot Kriminalvården.
                          Först efter närmare ett år med verkställbart fängelsestraff blev AA placerad i anstalt.
                          Detta har stått i flagrant strid med den absoluta tidsfristen i strafftidslagen, och därför
                          riktar JO allvarlig kritik mot myndigheten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO i mars 2023 klagade AA på förhållandena för
                        honom i häktet Norrköping. Han anförde i huvudsak följande.

                        Trots att han inte har restriktioner sitter han isolerad från att träffa andra
                        24 timmar om dygnet. Han kan inte se ut i samhället från cellen och den har inte
                        någon toalett. Dessutom har han inte kunnat få besök på sex veckor eftersom
                        det bor intagna i besöksrummen. Han har suttit häktad i elva månader och
                        avtjänat fyra månader av sitt fängelsestraff. När han har bett om att bli förflyttad
                        svarar häktet att man inte kan göra något. Tidigare var han placerad i häktet
                        Sollentuna och blev flyttad 27 mil trots att han hade lovats en placering i
                        Stockholmsregionen. Situationen i häktet Norrköping har lett till att han har fått
                        sömnsvårigheter och börjat ta sömnmedicin. Han har bl.a. ADHD, autism,




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 2834-2023      Sid 2 (11)




ångest, depression, PTSD [posttraumatiskt stressyndrom, JO:s anm.] och
hjärtsjukdom.

Utredning
Inledningsvis hämtade en av JO:s medarbetare in muntliga upplysningar från
häktet Norrköping. Vid telefonsamtalet framkom följande:

      Anmälaren är placerad vid häktet men har inga restriktioner. Han väntar på
      anstaltsplacering. Häktet har ingen gemensamhetsavdelning. Anmälaren sitter i
      en vanlig cell och är inte avskild. Han går sedan den 6 april på gemensamma
      promenader men det har varit svårt att hitta en samsittare p.g.a. anmälarens
      personliga förhållanden. De har dock på anmälarens begäran flyttat honom till en
      cell där han har utsikt och kan titta på bilar.
      Den 10 mars var häktet i kontakt med riksmottagningen i Kumla som uppgav att
      det är svårt att säga när det kommer finnas en plats åt anmälaren eftersom han
      står långt ner i kön. Anmälaren började verkställa den 30 november 2022 och har
      väntat på en plats sedan 6 december.
Därefter begärde JO att Kriminalvården skulle yttra sig över det som AA fört
fram om att han inte vistas i gemensamhet trots att han inte hade några
restriktioner och att han vid tidpunkten för anmälan hade avtjänat fyra månader
av sitt straff i häkte. Dessutom skulle Kriminalvården besvara de frågor som
framgår av myndighetens svar.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt yttrande anförde Kriminalvården, rättsavdelningen vid huvudkontoret,
genom rättschefen, följande:

## Utredning

Utredning i ärendet har inhämtats från Kriminalvårdens region Öst och
      avdelningen för anstalt, häkte och frivård vid Kriminalvårdens huvudkontor.
      Uppgifter har vidare inhämtats från kriminalvårdsregistret, KVR, och från häktet
      Sollentuna genom sektionen för allmän klientjuridik vid rättsavdelningen.
      Utredningen och svaren på de frågor som JO har ställt till myndigheten redovisas
      under avsnittet Svar på JO:s frågor och Kriminalvårdens bedömning.

## Rättslig reglering

Lagstiftning
      Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår att varje intagen ska
      bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
      svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
      Av 1 kap. 5 § HäL framgår att verkställigheten ska utformas så att negativa
      följder av frilhetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och
      den intagne samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne
      det stöd och den hjälp som behövs.
      Av 1 kap. 6 § första stycket HäL följer att verkställigheten inte får innebära
      andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      Av 2 kap. 1 § HäL följer att en intagen har rätt att placeras i enrum. Två eller
      flera intagna får placeras i samma rum om det är nödvändigt av utrymmesskäl
      eller någon annan särskild anledning.
                                                                   Dnr 2834-2023       Sid 3 (11)




Av 2 kap. 5 § HäL följer att en intagen ska ges möjlighet att dagtid vistas
tillsammans med andra intagna (gemensamhet), om inte den intagne är placerad i
en annan förvaringslokal än i ett häkte och lokalförhållandena inte tillåter
gemensamhet, det av säkerhetsskäl är nödvändigt att hålla den intagne avskild
från andra intagna, eller det är nödvändigt för att genomföra en kroppsbesikt-
ning.
Av 8 § strafftidslagen (2018:1251), StidL, följer bl.a. att om en dömd är häktad
eller intagen i kriminalvårdsanstalt för verkställighet i ett annat mål när
fängelsestraffet är verkställbart, ska verkställigheten påbörjas omedelbart där han
eller hon förvaras. Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när
verkställigheten enligt första stycket påbörjas och inte heller samtidigt är häktad
eller omhändertagen enligt 26 kap. 22 § eller 28 kap. 11 § brottsbalken i ett annat
mål, ska han eller hon överföras till kriminalvårdsanstalt för fortsatt
verkställighet.
Av 9 § StidL framgår att en dömd som ska överföras eller förpassas till
kriminalvårdsanstalt för verkställighet av fängelsestraff får i anslutning till det
tas in i häkte i avvaktan på anstaltsplacering, eller om det behövs med hänsyn till
transportförhållandena.
Av 10 § StidL framgår att tiden i häkte med stöd av 9 § första stycket inte får
vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar, om det inte finns
särskilda skäl för en längre tid. Även om det finns särskilda skäl får tiden inte
vara längre än trettio dagar.
Av 1 kap. 7 § fängelselagen (2010:610), FäL, följer att det för en intagen som
avtjänar fängelse i lägst fyra år ska, om det inte är uppenbart obehövligt, beslutas
om de särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga när det gäller bl.a.
placering i anstalt.
Av 1 kap. 8 § FäL följer vidare att prövning av vilka särskilda villkor som ska
gälla för verkställigheten enligt 7 § ska ske så snart verkställigheten påbörjas
eller annars när det finns behov av det. Villkor ska omprövas när det finns
anledning till det. Ett beslut om placering, permission, särskild permission eller
särskilda utslussningsåtgärder får inte meddelas i strid med de särskilda
villkoren.

Kriminalvårdens interna styrande och stödjande dokument
I Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2011:2) om häkte, FARK
Häkte, finns följande allmänna råd för placering i häkte. En intagen som är
häktad bör normalt placeras i det häkte som är beläget i eller nära den ort där
rättsprocessen ska äga rum, om inte placering i annat häkte behövs av säkerhets-
eller beläggningsskäl.
I det allmänna rådet till 2 kap. 1 § andra stycket HäL anges bl.a. att annan
särskild anledning att placera två eller flera intagna i samma rum kan t.ex. avse
fall då placering i enrum kan inverka negativt på den intagnes psykiska hälsa
eller att intagna frivilligt vill placeras tillsammans. En förutsättning för sådan
placering är att det är säkerhetsmässigt och praktiskt möjligt.
I det allmänna rådet till 2 kap. 5 § HäL anges bl.a. följande. När en intagen inte
kan vistas i gemensamhet är det nödvändigt att utreda förutsättningarna för
isoleringsbrytande åtgärder. Exempel på isoleringsbrytande åtgärder är
restriktionsgrupp och samsittning. Med restriktionsgrupp avses att två eller flera
intagna, med restriktioner avseende gemensam vistelse, vistas tillsammans i
närvaro av kriminalvårdspersonal. Med samsittning avses att två intagna, med
eller utan restriktioner, under viss tid dagtid vistas tillsammans i ett bostadsrum
eller annat anvisat utrymme utan närvaro av personal.
I Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2019:1) om inledande av
verkställighet och strafftidsberäkning, FARK Strafftid, finns följande allmänna
råd till 10 § StidL. Särskilda skäl för en längre tids placering i häkte kan finnas
                                                                Dnr 2834-2023        Sid 4 (11)




när det med hänsyn till ordning och säkerhet kan vara både tidskrävande och
svårt att hitta en ändamålsenlig placering. Det kan avse t.ex. en dömd med ett
stort skyddsbehov eller med kopplingar till den organiserade brottsligheten eller
hög beläggning i anstalter i den säkerhetsklass eller med den programverksamhet
som i det enskilda fallet anses lämplig. Prövningen av om det finns särskilda skäl
ska göras efter en samlad bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall.
Av Kriminalvårdens handbok om gemensamhet och avskildhet i häkte (2018:13)
framgår bl.a. följande. För intagna som inte kan vistas i gemensamhet ska
åtgärder för att bryta isolering vidtas i den utsträckning det lämpligen kan ske.
Platsbrist kan leda till att en intagen under en viss period inte kan erbjudas
vistelse på gemensamhetsavdelning. Den intagne ska då upplysas om varför det
inte finns möjlighet till vistelse i gemensamhet eller placering på en gemensam-
hetsavdelning. Anledningen till att gemensamhet inte kunnat erbjudas ska
dokumenteras i häktesplanen. Det är i dessa fall extra viktigt att häktet aktivt
arbetar för att bryta den intagnes isolering, bl.a. genom förflyttning inom det
egna häktet eller genom att arbeta för placering i annat häkte där en
gemensamhetsplats finns till den intagne. Det är vidare viktigt att häktet bryter
den intagnes isolering genom aktiviteter med andra intagna och personal för att
motverka negativa följder av ensamvistelsen. Häktet ska även vara uppmärksam
på behov hos särskilt utsatta personer, som till exempel unga intagna. De
isoleringsbrytande åtgärder som identifieras för den intagne ska dokumenteras i
häktesplanen. Häktet ska vidare beakta helhetssituationen för den intagne och ge
den intagne så generös tillgång som möjligt till radio, television och tidningar
samt underlätta kontakt med bl.a. anhöriga. Personalen ska även vara särskilt
uppmärksamma på om den intagne är i behov av kontakt med hälso- och
sjukvårdspersonal och vara lyhörd för den intagnes behov av att prata med
ledningen eller framföra klagomål.
I Kriminalvårdens anvisning för samsittning och restriktionsgrupp (2018:1)
framgår bl.a. följande. En intagen har rätt att vistas tillsammans med andra
häktade om denne vill, så kallad gemensamhet. Såväl åklagaren som
Kriminalvården kan besluta om inskränkningar i den intagnes rätt till
gemensamhet. Om åklagaren inte gör några inskränkningar avseende den
intagnes rätt till gemensamhet kan denne vistas med andra intagna som inte är
belagda med restriktioner. Utöver denna prövning gör Kriminalvården alltid en
egen bedömning av om gemensamhet utifrån säkerhet och lämplighet kan
genomföras.

Svar på JO:s frågor och Kriminalvårdens bedömning

Svar på JO:s frågor
1. Hur länge har anmälarens möjligheter till gemensamhet med andra intagna
   inskränkts utan att han har haft restriktioner?
AA var inledningsvis häktad med restriktioner och var från och med den 24 maj
2022 intagen på häktet Sollentuna. Hans restriktioner hävdes den 11 augusti
2022. Under tiden mellan den 17 augusti 2022 och den 2 september 2022 var AA
inte intagen i häkte. Efter att AA den 2 september 2022 återkom till häktet
Sollentuna placerades han den 7 september 2023 på gemensamhetsavdelning.
Den 24 oktober 2022 placerades AA i avskildhet av säkerhetsskäl eftersom det
uppstått en hotsituation. Besluten omprövades var tionde dag och AA har inte
begärt omprövning av besluten. Den 28 november 2022 dömdes AA av Svea
hovrätt till sju års fängelse och den 30 november 2022 började han verkställa det
utdömda straffet. I samband med att AA den 29 december 2022 placerades i kö
för placering i gemensamhet på annat häkte hävdes även avskildheten. Han
placerades dock inte på gemensamhetsavdelning när avskildheten hävdes,
eftersom säkerhetsskälen kvarstod. Några avskildhetsbeslut fattades emellertid
inte under perioden mellan den 29 december 2022 och förflyttningen till häktet
Norrköping. AA förflyttades den 11 februari 2023 till häktet Norrköping som
                                                                    Dnr 2834-2023         Sid 5 (11)




inte har någon särskild gemensamhetsavdelning. Förflyttningen till ett annat
häkte kan ha påverkats av platsbristen på häktena i Stockholmsområdet, där
möjlighet till gemensamhet inte fanns. Det bör vidare påpekas att AA efter
påbörjad verkställighet inte längre hade någon pågående rättsprocess som
medförde att han skulle prioriteras för vistelse i Stockholmsområdet.
2. Vad har det vidtagits för åtgärder i syfte att anmälaren ska få vistas i
   gemensamhet och för att bryta hans isolering?
Av utredningen framgår att AA inledningsvis har vistats på gemensamhets-
avdelning på häktet Sollentuna och att han därefter har varit placerad i
avskildhet. Under den tid som AA inte vistades i gemensamhet på häktet
Sollentuna har vissa isoleringsbrytande åtgärder vidtagits, såsom deltagande i
sportaktivitet och samtal med personal.
Efter flytten till häktet Norrköping har ledningen haft regelbundna kontakter med
regionens häktessamordnare för att möjliggöra att AA placeras vid ett
gemensamhetshäkte. En omplacering har dock inte bedömts vara möjlig mot
bakgrund av den platssituation som råder, AA:s personliga förhållanden samt del
av dennes brottslighet.
AA har på häktet Norrköping tid för promenad och träning tillsammans med
andra intagna. Avseende hans personliga förhållanden finns dokumentation om
att han under cirka en månads tid, av säkerhetsskäl, inte kunde erbjudas någon
gemensam promenad. Detta då han i mars 2023 hade gjort sig ovän med en
intagen i en promenadgrupp, därefter uttalat sig hotfullt angående en intagen i en
annan promenadgrupp. På grund av detta fanns det då inte någon annan
promenadgrupp att anvisa honom i. Det finns vidare ett flertal anteckningar från
häktet om olämpliga uppträdanden och att han varit hotfull och aggressiv. Det
finns bl.a. en anteckning om våld mot personal i samband med visitation av AA:s
bostadsrum. I samband med detta protesterade AA, gjorde motstånd och bet även
en anställd i handen samt orsakade rivmärken på dennes bakhuvud. Det finns
även en anteckning om olämpligt uppträdande i form av att han har kastat en
tallrik mot personal.
I början av juli 2023 fattades det beslut om dubbelbeläggning för AA och han
har sedan han ankom till häktet Norrköping delat bostadsrum med annan intagen
vid uppemot tio tillfällen. Vid ett par tillfallen har placeringen fungerat bra men
vid vissa tillfällen har det varit nödvändigt att avbryta denna. Det har skett både
på anmälarens begäran, på begäran av den andre intagne som han varit
dubbelbelagd med och för att intagna har förflyttats. AA har även haft
samsittning vid ett tillfälle med en annan intagen. Häktet Norrköping arbetar
kontinuerligt med att försöka hitta en lämplig intagen för samsittning. Det är
emellertid svårt bl.a. utifrån AA:s egna krav. Det har även varit svårt att hitta en
annan intagen som godkänner samsittningen med AA.
AA har enbart velat bli placerad i Stockholmsområdet eftersom han där har
närhet till sin familj. Den platsbrist som råder i Stockholmsområdet har medfört
att placeringen av AA försvårats ytterligare. AA fick vid ett tillfälle möjlighet att
placeras vid häktet Växjö, som har gemensamhetsavdelning, men han avböjde
detta. AA har av häktet beviljats okontrollerade besök av sin dotter, sin fru, en
ytterligare släkting, fem vänner och en ytterligare person. AA:s familj har varit
på besök vid tre tillfällen; i april, juni och i juli. AA beviljas vidare kontinuerliga
Skype-samtal med sin fru och sin dotter samt telefonsamtal till sin son. Han har
vid flera tillfällen fått besök av representanter från civilorganisationer och
besöker häktets bibliotek en gång per vecka.
3. Vilka hänsyn har tagits till anmälarens personliga förutsättningar och hans
   psykiska mående?
Utöver vad som delvis framgår av svaret på föregående fråga har AA önskat få
ett bostadsrum med utsikt mot gatan för att kunna studera bilar, något som häktet
har tillmötesgått. Han har även haft kontakter med häktets sjukvård och har
                                                                 Dnr 2834-2023        Sid 6 (11)




regelbundet enskilda samtal med kriminalvårdspersonal om bl.a. hans psykiska
mående.

4. Hur ser prognosen ut för anmälarens förflyttning till anstalt?
Efter att AA den 30 november 2022 påbörjat verkställigheten av sitt
fängelsestraff skickade häktet Sollentuna ett underlag om placering till
Kriminalvårdens placeringssektion för beslut om placering. Underlaget sändes
till Placeringssektionen den 2 december 2022 och den 6 december 2022 fattades
beslut om att AA skulle vara placerad vid anstalten Kumla för att där genomgå
fördjupad villkorsutredning inför beslut om särskilda villkor. Anstalten skulle,
enligt beslutet, meddela häktet när plats kunde anvisas.
Efter att AA skrevs in vid häktet Norrköping har häktet regelbundet varit i
kontakt med anstalten Kumla för att påskynda processen. I maj 2023 fick häktet
besked från anstalten att AA skulle utredas via videolänk och att han därmed inte
skulle förflyttas till anstalten. Den 28 juli 2023 var utredningen om särskilda
villkor färdigställd och samma dag skickades ett underlag för beslut om
initialplacering till Placeringssektionen. Den 31 juli 2023 beslutades att AA ska
placeras vid anstalten Salberga samt att beräknad förflyttning var den 8 oktober
2023. AA begärde dock omprövning av beslutet eftersom han önskade en
placering i Stockholmsområdet. Placeringssektionen fastställde vid omprövning
den 17 augusti 2023 det tidigare beslutet om placering. AA överklagade beslutet
till förvaltningsrätt som inte ändrade placeringsbeslutet. Den 31 augusti 2023
fick häktet besked av Placeringssektionen att AA beräknade förflyttning till
anstalten Salberga hade ändrats till den 2 november 2023. AA vistas således
alltjämt i häkte.
5. Vilka överväganden gör Kriminalvården innan en intagen utan restriktioner,
   och där inga andra skäl för avskildhet föreligger, placeras utan möjlighet att
   vistas i gemensamhet?
Kriminalvården befinner sig i ett läge som präglas av svår platsbrist på anstalter
och häkten i samtliga säkerhetsklasser, vilket har en stor påverkan på den
verksamhet som myndigheten bedriver och på det klientnära arbetet. I de flesta
fall uppstår situationen att en intagen, trots avsaknad av restriktioner, inte kan
beredas plats i gemensamhet p.g.a. lokalmässiga förhållanden vid den befintliga
placeringen. Det är således oftast inte fråga om en aktiv placering under sådana
förhållanden. Oaktat om avsaknaden av gemensamhet uppkommer under en
befintlig placering eller fortgår efter en förflyttning görs inte några särskilda
överväganden inför placeringen; myndigheten fattar inte heller något beslut i
samband med förflyttning mellan häkten. Däremot vidtar Kriminalvården en rad
åtgärder när en situation av sådan karaktär uppstår. Förflyttning inom häktet ska
övervägas om så är möjligt och förflyttning till annat häkte ska övervägas om
förhållandena medger det. Utöver platssituationen måste Kriminalvården beakta
aspekter kopplade till säkerhet och konstellationsproblematik vid bedömning av
möjlighet till plats på gemensamhetsavdelning. Myndighetens verksamhets-
ställen arbetar för att minska den isolering som frihetsberövandet med nödvän-
dighet innebär. Så sker genom att erbjuda vistelse i gemensamhet i den
utsträckning det är möjligt, gemensam promenad, samsittning och vistelse med
personal, när bl.a. säkerhetsmässiga aspekter tillåter. Dessa åtgärder erbjuds både
de som är häktade utan restriktioner och de som verkställer straff i avvaktan på
anstaltsplacering. För att exempelvis möjliggöra uppföljning ska
Kriminalvårdens personal dokumentera vidtagna åtgärder i klientens journal.
6. Hur följs en sådan planering upp? Omplaceras den intagne till en plats med
   möjlighet till vistelse i gemensamhet när en sådan blir ledig?
Det verksamhetsställe som den häktade eller dömde är placerad på utreder
kontinuerligt om möjlighet finns för annan placering inom verksamhetsstället
eller på annat häkte med bättre möjlighet till vistelse i gemensamhet. Därtill
genomförs nationella platssamordningsmöten tre gånger per vecka där man följer
                                                                         Dnr 2834-2023        Sid 7 (11)




      upp olika placeringar, däribland klienter som verkställer straff i häkte. Vid möten
      arbetar deltagarna med att lösa eventuella behov som framkommer avseende
      klienterna.

## Kriminalvårdens bedömning

Utredningen har visat att AA, efter att hans restriktioner hävdes, inledningsvis
      vistades på gemensamhetsavdelning. Denna vistelse avbröts emellertid i och med
      att han av säkerhetsskäl placerades i avskildhet och återupptogs inte i samband
      med att avskildheten hävdes. Inte heller under den tid som AA har verkställt sitt
      straff har han vistats på gemensamhetsavdelning. Att så har varit fallet är ett
      resultat av myndighetens svåra platsbrist. Av utredningen framgår emellertid att
      både häktet Sollentuna och häktet Norrköping har arbetat för att bryta AA:s
      isolering. Häktet Norrköping har även arbetat för AA:s förflyttning till både
      anstalt och gemensamhetsavdelning vid annat häkte. Det har således inte
      framkommit annat än att häktet Norrköping har arbetat för att göra AA:s
      verkställighetstid så bra som möjligt utifrån både de rådande
      verksamhetsmässiga förutsättningarna och AA:s personliga förhållanden. Det
      bör vidare framhållas att varken häktet Norrköping eller häktet Sollentuna
      kunnat påverka de övergripande omständigheter som har orsakat AA:s situation.
      Det har även framkommit att AA har varit intagen i häkte under den tid han
      verkställt straff och att denna långt överstiger 30 dagar, vilket Kriminalvården
      givetvis beklagar. Den svåra platsbristen inom myndigheten har medfört att
      häktade intagna som, likt AA, dömts för allvarlig brottslighet kvarblir i häkte i
      längre utsträckning än vad som är önskvärt. För dessa klienter finns det hos
      myndigheten ett ständigt fokus på att placera de intagna i anstalt så snart som
      möjligt. Den ansträngda beläggningssituationen leder emellertid till svårigheter i
      detta arbete. Något som ytterligare drabbar intagna som, liksom AA, är dömda
      till längre fängelsestraff för allvarlig brottslighet är den särskilt svåra situation
      som har uppstått vid placering på anstalten Kumlas Riksmottagning, dit många
      intagna behöver vänta förhållandevis lång tid för att få komma på utredning.
      För att komma till rätta med problematiken genomförde myndigheten en ändring
      av Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (2011:1) om fängelse under
      våren 2021. Ändringen har lett till att det, i de fall det ändå finns tillräckligt
      underlag avseende klienten för att besluta om särskilda villkor, finns möjlighet
      att undanta klienter från att utredas vid Riksmottagningen. Svårigheter med
      väntetider kvarstår emellertid trots föreskriftsändringen, särskilt i sådana ärenden
      där utredning kräver särskild kompetens. Under 2022 har det i flera regioner
      inrättats mobila team för att möjliggöra för vissa klienter att genomgå fördjupade
      villkorsutredningar på annan anstalt i säkerhetsklass 1. Trots dessa åtgärder för
      att avlasta Riksmottagningen är det alltjämt en lång väntetid för placering vid
      denna. Det pågår dock ett aktivt arbete inom Kriminalvården med att komma till
      rätta med flera aspekter av den problematik som AA:s fall illustrerar.
Innan Kriminalvården hade yttrat sig kom AA in med ytterligare uppgifter om
förhållandena för honom i häktet Norrköping. Den skrivelsen begärde JO inte
att myndigheten skulle yttra sig över. När Kriminalvårdens remissvar kom in
fick AA tillfälle att kommentera det, men han hördes inte av.

När detta beslut skulle slutföras tog JO in en uppgift från Kriminalvården om att
AA förflyttades till anstalt den 6 oktober 2023 och att han fram till dess hade
varit intagen i häktet Norrköping.
                                                                     Dnr 2834-2023     Sid 8 (11)




Bedömning
Kriminalvården har i sitt remissvar utförligt redogjort för den rättsliga reglering
som har betydelse i ärendet. Jag återkommer till den i mina fortsatta
överväganden.

Allmänt om rätten till gemensamhet
Av häkteslagen följer att en häktad som huvudregel ska ges möjlighet att dagtid
vistas tillsammans med andra intagna (gemensamhet). Det anses förutsätta
vistelse med flera andra intagna. JO har uttalat sig om denna rätt i många beslut.

Således har JO framhållit att det inte är acceptabelt att möjligheten till
gemensamhetsvistelse inskränks på grund av bristande resurser och att det är
djupt otillfredsställande att en intagen av organisatoriska eller andra skäl som
den intagne inte kan påverka inte ges möjlighet att vistas i gemensamhet (se
t.ex. JO 2006/07 s. 139, dnr 2273-2005 och JO 2018/19 s. 146, dnr 5969-2015).
I det sistnämnda beslutet uttalade JO också att det inte finns lagstöd för att hålla
en intagen avskild på grund av faktiska förhållanden och praktiska
förutsättningar. JO anförde vidare att en faktisk ensamvistelse innebär att den
intagne vistas under motsvarande grad av isolering som råder för de intagna
som har restriktioner. Skillnaden är att en intagen som befinner sig i en faktisk
ensamvistelse inte har någon möjlighet att få Kriminalvårdens åtgärder prövade
av domstol.

I ett principiellt beslut om generella förhållanden i häkten riktade JO mycket
allvarlig kritik mot Kriminalvården, bl.a. för fortsatta brister när det gäller att
tillgodose de intagnas rätt till gemensamhet (se JO 2020/21 s. 164,
dnr O 7-2018).

Faktisk ensamvistelse i häktet Sollentuna
Av utredningen framgår att AA, efter att hans restriktioner hade hävts, vistades
på en gemensamhetsavdelning i häktet Sollentuna. Som jag tolkar
Kriminalvårdens remissvar gällde detta inte under en kort period i augusti och
en sådan i september 2022. Efter att AA därefter under ungefär två månader
hade varit placerad i avskildhet på grund av säkerhetsskäl hävdes avskildheten.
Enligt Kriminalvården var han dock därefter, under perioden den 29 december
2022–11 februari 2023, inte placerad på en gemensamhetsavdelning.
Kriminalvården har uppgett att det berodde på att säkerhetsskälen kvarstod.
Häktet fattade emellertid inte något beslut om avskildhet.

Kriminalvårdens uppgifter om förhållandena för AA från den 29 december
2022 till dess att han förflyttades till häktet Norrköping i februari året därpå är
motsägelsefulla och svåra att förstå. Jag uppfattar det dock som att AA under de
sex veckorna inte vistades i gemensamhet. Om det berodde på att det var
nödvändigt av säkerhetsskäl borde häktet naturligtvis ha fattat beslut om
placering i avskildhet i enlighet med 2 kap. 5 § häkteslagen (2010:611). I annat
fall skulle häktet ha sett till att AA fick vistas i gemensamhet med andra
                                                                   Dnr 2834-2023      Sid 9 (11)




intagna. Hur det än förhöll sig kan jag inte tolka remissvaret på annat sätt än att
häktet Sollentuna inte agerat på ett sätt som står i överensstämmelse med
häkteslagen. Jag är kritisk till detta.

Kritik för lång tid utan lagstadgad gemensamhet med andra
Den 11 februari 2023 förflyttades alltså AA till häktet Norrköping och var kvar
där till den 6 oktober 2023. Eftersom detta häkte inte har någon gemensamhets-
avdelning kunde han inte regelmässigt vistas i gemensamhet med andra under
nästan åtta månader.

Enligt remissvaret har AA under vistelsen i häktet Norrköping periodvis delat
bostadsrum med en annan intagen, haft tid för promenad och träning
tillsammans med andra samt vid något tillfälle haft samsittning. Kriminalvården
har vidare beskrivit att AA fått besök av representanter från civilorganisationer,
att han regelbundet besökt häktets bibliotek och att han haft såväl telefonkontakt
med som besök av sina anhöriga.

I ett beslut den 29 februari 2024, dnr 7437-2022, har jag redogjort för den
grundläggande regleringen om intagnas rätt till gemensamhet. Jag konstaterade
i det sammanhanget bl.a. att rätten till gemensamhet är något som tillkommer
varje intagen, så länge det inte finns ett beslut som i det enskilda fallet medför
ett undantag därifrån. Att häktet Norrköping har gjort olika insatser för att AA
inte skulle bli helt isolerad har naturligtvis varit bra. Jag noterar också att han
haft en hel del kontakter med anhöriga. Men det är tydligt att AA inte fått vistas
i gemensamhet med andra intagna i den utsträckning som gäller för den som
varken har restriktioner eller är placerad i avskildhet. Det är helt oacceptabelt.

Kriminalvården har redogjort för att häktet Norrköping haft regelbunden och tät
kontakt med regionens häktessamordnare för att AA skulle kunna placeras vid
ett gemensamhetshäkte. Vidare har häktet försökt skynda på processen för
fördjupad villkorsutredning inför beslut om särskilda villkor. Mitt intryck är att
den djupt otillfredsställande situation som AA hamnat i delvis har berott på
förhållanden som häktet inte råder över. Oavsett detta förtjänar Kriminalvården
kritik för att inte ha tillgodosett AA:s rätt till gemensamhet.

Allvarlig kritik för den långa väntan på anstaltsplats m.m.
Det är utrett att AA började verkställa sitt fängelsestraff den 30 november 2022
och att han förflyttades till anstalt först den 6 oktober 2023. Det innebär att AA
fick vistas i häkte under drygt tio månader i väntan på en anstaltsplats. Som
Kriminalvården har redogjort för får den tid som en person som är dömd till
fängelse och är intagen i häkte i avvaktan på anstaltsplacering inte överstiga 30
dagar, se 9 och 10 §§ strafftidslagen (2018:1251). AA:s utdragna vistelse i
häktet strider alltså flagrant mot strafftidslagen. Kriminalvården förtjänar
allvarlig kritik för detta.

Att intagna med verkställbara fängelsestraff blir kvar i häkte som en konsekvens
av en ansträngd platssituation har uppmärksammats av JO i tidigare ärenden om
                                                                    Dnr 2834-2023      Sid 10 (11)




överbeläggning inom Kriminalvården (se bl.a. JO 2001/02 s. 155 dnr 801-2001
och 2004/05 s. 134, dnr 2449-2003). JO har även under de senaste åren uttalat
kritik mot Kriminalvården för liknande förhållanden (se bl.a. JO 2019/20 s. 216,
dnr 5138-2017 och JO:s beslut den 3 oktober 2019, dnr 68-2019).

Väntetiderna för placering i riksmottagningen vid anstalten Kumla har också
varit föremål för granskning under senare tid (se bl.a. mitt beslut i JO 2022/23
s. 158, dnr 7654-2020). Under 2022 granskade jag i ett särskilt initiativärende
hur fristerna i strafftidslagen upprätthålls inom Kriminalvårdens verksamhet
och hur väntetiderna såg ut för placering i riksmottagningen. Det framgick då
att myndigheten hade vidtagit ett flertal åtgärder för att komma till rätta med
problematiken och för att minska köerna, men i flera fall upprätthölls likväl inte
fristerna i strafftidslagen. Jag ansåg att det var synnerligen allvarligt.
(Se JO 2023 s. 166, dnr 1716-2022.) Även i yttrandet i det nu aktuella ärendet
har Kriminalvården beskrivit vad som gjorts för att avlasta riksmottagningen.
Dessvärre kan jag konstatera att problemen ännu inte är avhjälpta.

Som en uppföljning av beslutet om strafftidslagens tillämpning inledde jag i
juni 2023 en utredning om väntetider för färdigställande av fördjupade villkors-
utredningar inför beslut om särskilda villkor (dnr 4837-2023). Kriminalvården
har gett in sitt remissvar i detta initiativärende och det är klart för att avgöras.

Med anledning av AA:s uppgift om att besöksrum i häktet Norrköping används
som bostadsrum för intagna vill jag slutligen nämna att jag har kartlagt bl.a. i
vilken utsträckning det sker och hur det påverkar de intagnas möjligheter att ta
emot besök. I mitt beslut den 7 maj 2024 kunde jag konstatera att Kriminal-
vården använder fler och fler besöksrum som bostadsrum och att utvecklingen
ger anledning till oro (dnr 1037-2023).

Avslutning
Det här ärendet illustrerar på ett tydligt sätt vilka konsekvenser den ansträngda
beläggningssituationen inom Kriminalvården får. Som framgått är det ännu ett
exempel på att myndigheten inte förmår att upprätthålla vare sig den
grundläggande rätten till gemensamhet eller den absoluta fristen i strafftidslagen
för frihetsberövade fängelsedömda personer. Det är allvarligt. Jag kommer att
fortsätta följa utvecklingen.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Ärendet har tidigare handlagts av områdesansvariga ämnessakkunniga Moa
Skerfving. Byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
Dnr 2834-2023   Sid 11 (11)
