# Initiativ mot Polismyndigheten Gotland med anledning av myndighetens handläggningstid av ärenden vid närpolisavdelning Visby och kriminalavdelning Visby

JO 2003-01-13 dnr 2839-2002

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2003-01-13        2839-2002              1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Initiativ mot Polismyndigheten Gotland med anledning av myndighetens
                        handläggningstid av ärenden vid närpolisavdelning Visby och kriminal-
                        avdelning Visby

## Initiativet

Jag genomförde den 24–26 april 2002 en inspektion vid Polismyndigheten Gotland
                        (kriminalavdelning Visby och närpolisavdelning Visby). Inspektionen omfattade
                        bl.a. granskning av akter i såväl öppna som avslutade kriminalärenden. De 25
                        äldsta öppna ärendena vid närpolisavdelningen och de 25 äldsta vid kriminal-
                        avdelningen samt fem slumpvis utvalda avslutade ungdomsärenden granskades.
                        I övrigt granskades stickprovsvis ett antal akter i avgjorda ärenden från 2001.
                        Granskningen avseende långsam handläggning inriktades främst på ärenden där till
                        synes ingen utredningsåtgärd hade vidtagits under minst ett års tid. De iakttagelser
                        som gjordes vid inspektionen redovisades i ett protokoll (dnr 1536-2002). Av detta
                        framgick bl.a. följande om utredningsverksamheten vid myndigheten.

                        Polismyndigheten Gotland indelas i tre avdelningar: en närpolisavdelning (näpo)
                        och en kriminalavdelning (med f.n. en kriminalunderrättelsetjänst knuten till
                        bägge) samt en polisadministrativ avdelning. Närpolisstationer finns i Hemse och
                        Slite. Myndigheten har drygt 120 befattningshavare, varav 76 finns på närpolis-
                        sidan.

                        Utredningsverksamheten vid närpolisavdelningen i Visby sker under ledning av
                        avdelningschefen, verksamhetsplanerare, kvalitetssamordnare för utredningar och
                        vakthavande befäl. Såväl poliser som särskilt utbildad personal utför utredningar.
                        På närpolisavdelningen finns för närvarande fyra specialutbildade civilanställda
                        som arbetar med utredningar på heltid. Årligen handläggs ca 2 500 - 3 000 ärenden
                        som i huvudsak avser vardagsbrottslighet av enklare karaktär, exempelvis snatterier
                        och cykelstölder, men även allvarligare brott som misshandel och olaga hot.
                        Utredningsbalansen är 357 ärenden. Avseende ungdomsbrotten finns ett mycket
                        väl fungerande samarbete med socialtjänsten vars ungdomsgrupp sammanträffar
                        med närpolisavdelningen varje vecka och är närvarande vid samtliga förhör med
                        barn/ungdomar upp till 20 år. Närpolisavdelningen handhar även ordningstjänsten.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                        Dnr 2839-2002     Sid 2 (4)



Kriminalavdelningen ansvarar för utredning av grövre brott som t.ex. mord och
narkotikabrott. I kriminalavdelningen ingår 13 utredare och två tekniker. En
utredare har avdelats för miljöbrott och två utreder särskilt brott mot barn och
familjerelaterad brottslighet. Avdelningen har ingen egen ekobrotts- eller data-
brottsutredare men besöks regelbundet av utredare från respektive Ekobrotts-
myndigheten och Rikskriminalen i Stockholm.

Vid granskningen uppmärksammades 25 ärenden i vilka handläggningstiden kunde
ifrågasättas. Ärendena avsåg bl.a. stöld, bedrägeri, misshandel, ofredande, olaga
hot, skadegörelse, snatteri, brott mot knivlagen, brott mot lagen om tillsyn över
hundar och katter, brott mot lotterilagen och narkotikabrott. Av dessa ärenden var
fyra mellan två och tre år gamla och 21 var mellan ett och två år gamla.

–––

Med anledning av iakttagelserna vid inspektionen beslutade jag att ta upp polis-
myndighetens handläggning avseende de nu nämnda ärendena till utredning i ett
särskilt ärende.

Utredning
Ärendet remitterades till Polismyndigheten Gotland för upplysningar och yttrande
över vad som hade framförts i inspektionsprotokollet under punkten Långsam
handläggning av förundersökningar.

Polismyndigheten kom in med ett yttrande till vilket hade fogats "En utredning om
utredningsverksamheten – augusti 2002" samt upplysningar från inspektören AA
(närpolisavdelningen) och kriminalkommissarien BB (kriminalavdelningen) om
vad som hade hänt i de enskilda ärendena. I myndighetens yttrande anfördes bl.a.
följande.

Polismyndigheten
      Vid Justitieombudsmannens inspektion upplyste Polismyndigheten om att myndig-
      heten redan påbörjat en översyn av den utredande verksamheten med tyngdpunkten
      lagd på Närpolisavdelningen, eftersom myndigheten själv konstaterat, att situationen
      inte är tillfredsställande. Utredningen är genomförd och ett förslag föreligger, se bi-
      laga "En utredning om utredningsverksamheten – augusti 2002", färdigställt 2002-
      08-30 (här utesluten; JO:s anmärkning). Myndigheten har vidare beslutat att med
      tillstyrkan i oktober 2002 förelägga Polisstyrelsen förslaget till organisationsändring
      och målet är att den skall vara genomförd till februari 2003.
      Genom den ändring som föreslås kommer utredningsverksamheten i framtiden att
      huvudsakligen bedrivas inom Kriminalavdelningen, som kommer att tillföras mer
      personal. Inom Närpolisavdelningen skall dock även fortsättningsvis bedrivas viss
      utredningsverksamhet. De ärenden som här åsyftas skall dock vara lätta att utreda
      och av det slag, att de går att förena med utryckningspersonalens arbetsvillkor.
      Myndigheten hänvisar vad gäller yttrande i respektive ärende till bilagda yttranden
      från inspektör AA, Närpolisavdelningen, och kommissarie BB, Kriminalavdelningen
      (här uteslutna; JO:s anmärkning). Beträffande yttrandet rörande ärenden, som är att
      hänföra till Kriminalavdelningen, skall tilläggas, att samtliga ärenden idag är
      slutredovisade.
      Polismyndigheten vill slutligen poängtera, att den hyser stor förhoppning om att
      organisationsändringen, ökat antal polismän och fortsatta utbildningsinsatser vad
      gäller förstahandsåtgärder skall leda till bättre genomförda utredningsinsatser.
                                                                          Dnr 2839-2002      Sid 3 (4)



Bedömning
Under perioden 1999-2001 genomfördes inspektioner vid sex polismyndigheter i
syfte att granska utredningsverksamheten avseende s.k. vardagsbrott. Jag redo-
visade de iakttagelser som hade gjorts vid inspektionerna i en skrivelse till Justitie-
departementet den 31 maj 2002, vilken också översändes till justitieutskottet för
kännedom (JO 2002/03 s. 98). Jag framförde därvid bl.a. följande allmänna syn-
punkter på polisens brottsutredande verksamhet.

      Till polisens uppgifter hör enligt 2 § polislagen (1984:387) bl.a. att förebygga brott
      och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten samt att bedriva
      spaning och utredning i fråga om brott som hör under allmänt åtal. En väl fungeran-
      de utredningsverksamhet har en betydande brottsförebyggande effekt och den bidrar
      därmed till tryggheten i samhället. Att anmälda brott utreds på ett kompetent sätt
      inom rimlig tid är vidare en förutsättning för att målsägandenas intressen skall kunna
      tillvaratas och är också av grundläggande betydelse för allmänhetens förtroende för
      polisen. Många människor får sin första kontakt med polisen i samband med att de
      utsätts för brott, t.ex. en misshandel eller ett bostads- eller bilinbrott, och det sätt på
      vilket en brottsanmälan handläggs blir ofta bestämmande för anmälarens fortsatta
      syn på polisen och rättssamhället. Det ligger även i en för brott utpekad persons
      intresse att polisens handläggning inte drar ut på tiden.
      Det är därför av största vikt att utredningsverksamheten ges tillräckliga resurser och
      att de enheter inom polisväsendet som sysslar med brottsutredning är organiserade
      på ett ändamålsenligt sätt. Av avgörande betydelse för möjligheterna att bedriva en
      effektiv och rättssäker verksamhet är vidare att den personal som arbetar med
      brottsutredning har den utbildning och kompetens i övrigt som uppgiften kräver.
Också vid den nu aktuella inspektionen av kriminalavdelningen Visby och
närpolisavdelningen Visby framkom brister i utredningsverksamheten bl.a.
med avseende på handläggningstiderna. I flera av de granskade ärendena vid
närpolisavdelningen och vid kriminalavdelningen hade i princip inga synliga
utredningsåtgärder vidtagits under ett års tid. I vissa fall hade brotten till följd av
detta preskriberats. Handläggningen av dessa ärenden uppfyller således inte det
skyndsamhetskrav som läggs fast i 23 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken.

Som förklaring till de långa handläggningstiderna i de enskilda ärendena har AA
och BB hänvisat till bl.a. ledningens prioriteringar, arbetsbelastningen och
sjukskrivningar. I fråga om några fall har angetts att den särskilda IT-handläggaren
slutat och att en lämplig ersättare inte kunnat hittas. Beträffande andra fall har
anförts att det inte gått att nå den misstänkte eftersom han flyttat eller i längre
perioder uppehållit sig utomlands eller att han inte har hörsammat upprepade
kallelser till förhör.

De brister som konstaterades under inspektionen kan säkerligen till viss del för-
klaras med resursbrist till följd av bl.a. obesatta tjänster och sjukskrivningar. Det är
vidare förståeligt att förundersökningar ibland drar ut på tiden på grund av att man
inte kan få kontakt med den misstänkte. Det kan emellertid självfallet inte godtas
att anmälda brott preskriberas av det enda skälet att ärendena har blivit liggande
utan åtgärd.

Det övergripande ansvaret för verksamheten vid en utredningsavdelning vilar på
avdelningens chef. Det ankommer således på denne att se till att verksamheten
bedrivs lagenligt och effektivt. Till chefens arbetsuppgifter hör bl.a. att se till att
                                                                   Dnr 2839-2002   Sid 4 (4)



ärendena fördelas mellan utredarna på ett lämpligt sätt samt att ombesörja att det
finns väl fungerande prioriterings- och bevakningsrutiner. Det ankommer vidare
på honom att informera närmaste högre chef, om han gör bedömningen att verk-
samheten, t.ex. på grund av underbemanning eller bristande kompetens hos
utredningspersonalen, inte kan bedrivas på ett godtagbart sätt. Ytterst vilar enligt
6 § verksförordningen (1995:1322) och 1 kap 7 § polisförordningen ansvaret för
verksamheten vid en polismyndighet på länspolismästaren i dennes egenskap av
myndighetens chef. Enligt 7 § första stycket verksförordningen ankommer det på
myndighetschefen att se till att verksamheten bedrivs författningsenligt och
effektivt.

Det kan sammanfattningsvis konstateras att det finns anledning att rikta kritik mot
polismyndigheten för de långa handläggningstiderna i de aktuella ärendena.

Polismyndigheten har emellertid i remissvaret anfört att man redan före JO:s
inspektion påbörjade en översyn av utredningsverksamheten, eftersom myndig-
heten själv hade konstaterat att den aktuella verksamheten inte fungerade till-
fredsställande. Utvärderingen har nu mynnat ut i en rapport "En utredning om
utredningsverksamheten – augusti 2002" och förslag till ändringar föreligger.
Dessa går i huvudsak ut på att utredningsverksamheten i framtiden koncentreras
till kriminalavdelningen som tillförs personal. Viss utredningsverksamhet som
låter sig förenas med utryckningspersonalens arbetsvillkor kommer emellertid att
fortsättningsvis bedrivas vid närpolisavdelningen. Enligt polismyndigheten är
målet att organisationsförändringarna skall vara genomförda i februari 2003.

Jag noterar med tillfredsställelse att polismyndigheten således har för avsikt att
avhjälpa de uppkomna bristerna i utredningsverksamheten. Till uppföljning av
detta ärende önskar jag ta del av kriminalavdelningens och närpolisavdelningens
utredningsstatistik per den 1 april 2003 och samtidigt erhålla besked huruvida de
planerade organisationsförändringarna då har genomförts.

Vad som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande från min
sida.

Ärendet avslutas.
