# Kritik mot Socialnämnden i Ängelholms kommun för hanteringen av en s.k. orosanmälan till en annan kommun

JO 2012-07-09 dnr 285-2011

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2012-07-09           285-2011               1 (5)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Ängelholms kommun för hanteringen av en
                        s.k. orosanmälan till en annan kommun


                          Beslutet i korthet: En kvinna som studerade till socionom genomförde praktik vid
                          socialförvaltningen i Ängelholms kommun. Med anledning av vad hon berättade om sig
                          själv för sina medarbetare upprättades en s.k. orosanmälan avseende kvinnans barn och
                          överlämnades till hennes hemkommun.
                          Socialnämnden kritiseras för att praktikhandledarna vid ett möte med kvinnans lärare
                          agerade på ett sådant sätt att det framkom att det hade upprättats en orosanmälan.

## Bakgrund

AA studerade till socionom och genomgick under höstterminen 2010
                        kandidatperiod (praktik) vid socialförvaltningen i Ängelholms kommun.
                        Socialsekreterarna BB och CC var hennes handledare. I december 2010 hölls, på
                        handledarnas initiativ, ett möte på socialförvaltningen. Vid mötet deltog
                        handledarna, AA samt två lärare från universitetet – en lärare med ansvar för
                        praktikperioden (DD) och en studievägledare med ansvar för vissa praktiska frågor
                        angående studenternas praktik (EE). I samband med mötet fick AA och
                        universitetslärarna veta att socialförvaltningen i Ängelholms kommun hade
                        upprättat en anmälan till AA:s hemkommun angående misstanke om att
                        socialnämnden kunde behöva ingripa till skydd för AA:s barn (en s.k.
                        orosanmälan). Den anmälan som gavs in till socialnämnden i AA:s hemkommun
                        var undertecknad av två gruppledare vid socialförvaltningen i Ängelholms
                        kommun.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot sina handledare och de två
                        gruppledarna. Hon anförde bl.a. följande. Handledarna har brutit mot
                        bestämmelserna om sekretess genom att vid mötet med hennes lärare i december
                        2010 "lämna fram" en kopia av den anmälan som hade gjorts till hennes
                        hemkommun. Hennes lärare hade inte rätt att ta del av det som skrivits i anmälan
                        och inte heller att få uppgift om att en anmälan hade gjorts. Anmälan innehöll
                        dessutom faktafel.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                      Dnr 285-2011    Sid 2 (5)




AA framförde även klagomål angående bl.a. allmänt bristfällig efterlevnad av
sekretessregler inom förvaltningen.

Utredning
Inledningsvis inhämtades en kopia av orosanmälan från AA:s hemkommun. Vidare
togs vissa upplysningar in per telefon, bl.a. från AA.

Vad som kom fram genom utredningen gav mig anledning att anta att
befattningshavare som står under min tillsyn hade gjort sig skyldig till brott mot
tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Jag beslutade därför den 22 mars 2011
att inleda förundersökning angående sådant brott.

I april 2011 hölls förhör med AA som målsägande. I maj 2011 hölls förhör med EE
respektive DD som vittnen.

Med hänsyn till vad som kom fram under förundersökningen fann jag inte längre
anledning att anta att någon person som står under min tillsyn hade gjort sig
skyldig till brott mot tystnadsplikt. Jag beslutade därför den 27 maj 2011 att lägga
ned förundersökningen och i stället fortsätta utredningen inom ramen för
förevarande tillsynsärende.

Socialnämnden i Ängelholms kommun anmodades att göra en utredning och yttra
sig över vad AA anfört om mötet mellan praktikhandledarna och lärarna i sin
anmälan till JO. Yttrandet skulle särskilt avse klagomålen rörande att
sekretesskyddade uppgifter lämnats ut till lärarna.

Socialnämndens arbetsutskott gav in ett yttrande av följande lydelse.

      Utredning och yttrande gällande AA
      Nedanstående yttrande har sammanställts efter samtal med socialsekreterare BB och
      CC, vilka var AA:s två handledare under hennes tid som kandidat vid Individ- och
      familjeomsorgen i Ängelholm. Vidare ligger även en skriftlig sammanställning av
      AA:s praktiktid till grund för nedan skriven utredning.

      AA:s praktiktid
      AA:s handledare, BB och CC, tog tidigt i praktikterminen kontakt med
      praktikansvarig lärare, DD, för att få råd och vägledning kring handledarskapet av
      AA. Detta då de uppmärksammat att AA hade svårigheter att tillgodogöra sig vissa
      delar i den gemensamt uppgjorda praktikplanen. Främst handlade det om att AA
      tydligt visade att hon hade en medberoendeproblematik. DD rådde BB och CC att ha
      medberoendeproblematiken som en röd tråd i handledningen med AA, vilket de
      också hade.
      Handledarna hade kontinuerligt samtal med AA kring att de såg ett allmänt
      medberoende hos AA i kontakten med klienter. De diskuterade även med henne om
      hur detta påverkade hennes bedömningar och hur hon hanterade och tolkade
      lagstiftningen. AA hade även svårigheter att representera en myndighet. Samtal hölls
      med AA om att hon hade svårt att föra sig som en myndighetsperson, dels i
      förhållande till klienten men även i förhållande till samarbetspartners.
                                                                   Dnr 285-2011     Sid 3 (5)




AA sa i diskussioner med sina handledare att hon har en negativ syn på
myndighetspersoner då hon sa sig ha egna negativa erfarenheter av socialtjänsten i
sin hemkommun. [---]
Utifrån de samtal handledarna hade med AA växte en oro för AA:s son fram. Oron
ledde fram till att man beslutade sig för att formulera en anmälan till AA:s
hemkommun. AA fick muntlig information om att handledarna avsåg att lämna en
anmälan redan innan den formulerats i skrift.

Mötet mellan AA, hennes handledare på praktikplatsen och hennes lärare
Det möte som AA:s anmälan till JO handlar om är ett möte som ägde rum efter att
BB och CC bedömt att de brister AA visat var så allvarliga att hon inte kunde vara
kvar på sin praktikplats. Två ansvariga lärare deltog från skolan och BB och CC från
socialtjänsten tillsammans med AA.
Mötet var påkallat utifrån att högskolan är socialtjänstens uppdragsgivare när det
gäller ansvaret för kandidaten. Syftet med mötet var att överlämna en bedömning till
praktikansvarig lärare för att förklara och tydliggöra att AA:s brister i det sociala
arbetet var så stora att hon inte kunde vara kvar på praktikplatsen.
Handledarna beskriver för skolans representanter att de tidigt i terminen sett en
medberoendeproblematik hos AA och att AA har en hemsituation som påverkar
hennes yrkesroll. De beskriver hur detta påverkar hur AA förhåller sig i klientmöten
men även i ärendediskussioner och i kontakter med andra myndigheter. [---]
Det är riktigt att handledarna formulerat en skriftlig anmälan om oro för AA:s son
som de avsåg att lämna till socialtjänsten i AA:s hemkommun. Anmälan finns med i
rummet förslutet i ett kuvert men den finns inte med i diskussionerna med AA och
lärarna.
AA blev upprörd under mötet när handledarna beskriver de brister de sett hos henne.
Hon är besviken och väljer att hastigt resa sig upp som för att rusa därifrån.
Handledarna ber AA vänta och överlämnar då det slutna kuvertet, vari orosanmälan
till hemkommunen ligger. AA frågar: "vad är det?". Handledarna svarar då att det är
en anmälan som de avser att lämna till socialtjänsten i AA:s hemkommun. Det hela
går väldigt snabbt och AA rusar i affekt ut från rummet med kuvertet i handen.
Planeringen var att be AA stanna kvar en stund efter att mötet med lärarna var
avslutat och då ge AA en kopia på anmälan och ge henne möjlighet till samtal om
anmälan. Nu blev det inte som planerat.

Bedömning
Frågeställningen handlar om två saker. Det ena är vad som avhandlats på mötet
handledarna kallat till. Det andra handlar om att det kan ha lämnats ut
sekretessskyddade uppgifter till lärarna under detta möte.
Om en socionomkandidat har egna svårigheter som visar sig under praktiktiden är
det handledarnas skyldighet att överlämna den informationen till ansvarig
praktiklärare på skolan. Detta då det är skolan som är handledarnas uppdragsgivare.
I det här fallet handlar det om att AA har en egen problematik som slår igenom i
klientkontakter och i diskussioner om klienter och det sociala arbetet.
I slutet av mötet reser sig AA i affekt upp och är på väg att lämna rummet. I stunden
överlämnar handledarna då ett slutet kuvert som innehåller anmälan om oro för
AA:s son. AA är upprörd och i farten när hon är på väg därifrån ställer hon frågan
om vad det är för kuvert. Handledarna svarar att det är en anmälan om oro för sonen.
Det har inte sagts något om innehållet i kuvertet eller lämnats muntlig information
om anmälan under mötet, men den här överlämningen borde oavsett det inte ha skett
i närvaro av lärarna. Kuvertet och muntlig information borde ha lämnats till AA i ett
separat möte, vilket också är verksamhetens rutinmässiga förfarande.
Socialförvaltningen har tydliga rutiner när det gäller hantering av information som
rör enskild individ. Det tillhör ovanligheten att en kandidat inte kan vara kvar på sin
                                                                       Dnr 285-2011    Sid 4 (5)




      praktikplats av sådana skäl som avses i AA:s fall. Ärendet är av känslig karaktär,
      vilket innebär att det som hände är att betrakta som ett misstag som skedde i stunden
      utifrån rådande situation.
AA kommenterade remissvaret. Hon anförde därvid bl.a. att orosanmälan inte låg i
ett kuvert när den överlämnades.

Rättslig reglering
Enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller
sekretess inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men.

Av 20 kap. 3 § brottsbalken framgår att den som röjer någon uppgift, som han eller
hon är skyldig att hemlighålla enligt lag, ska dömas för brott mot tystnadsplikt till
böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av oaktsamhet döms till
böter. I ringa fall ska dock inte dömas till ansvar.

Bedömning
Det har framkommit att socialförvaltningen kallade två universitetslärare till ett
möte i december 2010 för att diskutera förutsättningarna för AA:s fortsatta praktik
vid förvaltningen. Skälet var att handledarna ansåg att olika förhållanden kopplade
till AA:s familjesituation omöjliggjorde hennes slutförande av praktiken.

Det finns inte anledning för mig att rikta någon kritik mot att mötet genomfördes.
Inte heller har jag någon invändning mot att det, i den aktuella situationen, togs upp
omständigheter som rörde AA:s privatliv, i den mån detta var relevant för frågan
om hennes genomförande av praktiken.

Vad gäller hanteringen av orosanmälan i samband med mötet finner jag skäl att
anföra följande.

Socialtjänsten i Ängelholms kommun hade fått del av de uppgifter som den
aktuella anmälan grundade sig på genom att AA talade om sitt privatliv med sina
arbetskamrater vid socialförvaltningen, dvs. i samtal kollegor emellan. Den
anmälan som upprättades av två gruppledare inom förvaltningen omfattades dock
självfallet av bestämmelserna om sekretess inom socialtjänsten. Redan uppgiften
om att anmälan existerade skyddades av sekretess.

Utredningen ger inte stöd för AA:s inledningsvis gjorda påståenden om att själva
anmälan låg framme på bordet i rummet respektive att uppgifterna i anmälan
diskuterades närmare under mötet. I remissvaret har anförts att "handledarna"
överlämnade anmälan till AA och, på fråga från AA, upplyste att det var en
anmälan om oro för sonen. Det har inte framkommit vilken av de två handledarna
det var som gjorde uttalandet.

Som redan framgått fann jag efter de förhör som hölls under förundersökningen
inte anledning att gå vidare med det straffrättsliga förfarandet. Vad som har
                                                                   Dnr 285-2011   Sid 5 (5)




framkommit genom den fortsatta utredningen föranleder inte annan bedömning i
den frågan. Detta innebär dock inte att myndighetens agerande vid mötet är fritt
från invändningar. Jag delar nämndens uppfattning att orosanmälan och
information rörande den borde ha lämnats till AA vid ett separat möte. Hanteringen
förtjänar kritik.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
