# Initiativärende mot Skaraborgs sjukhus, sjukhuset i Falköping, angående underrättelseskyldighet enligt 24 § tredje stycket lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

JO 2005-04-18 dnr 2854-2003

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2005-04-18              2854-2003             1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Initiativärende mot Skaraborgs sjukhus, sjukhuset i Falköping,
                        angående underrättelseskyldighet enligt 24 § tredje stycket lagen
                        (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM)

## Initiativet

Med anledning av en anmälan till JO mot bl.a. Socialnämnden i Falköpings
                        kommun avseende handläggningen av ett ärende om omhändertagande enligt lagen
                        (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) av en person, AA,
                        infordrades och granskades handlingar från socialförvaltningen i Falköpings
                        kommun och Skaraborgs sjukhus, sjukhuset i Falköping.

                        Av utredningen framkom bl.a. att socialnämnden den 9 december 2002 med stöd
                        av 13 § LVM beslutade att omedelbart omhänderta AA. LVM- vården skulle
                        inledas på sjukhuset enligt 24 § LVM. Polishandräckning begärdes av
                        socialnämnden och AA fördes sent på kvällen till en psykiatrisk avdelning (FBK 7
                        D) vid sjukhuset i Falköping. Vid ankomsten uppgav han att han inte ville stanna.
                        Läkaren bedömde att det inte fanns lagligt stöd att kvarhålla AA som genast
                        lämnade avdelningen. Senare på natten påträffades AA av en polispatrull och
                        övertalades att frivilligt återvända till sjukhuset. Han kvarstannade därefter
                        frivilligt på avdelningen till dess transport till anvisat LVM-hem skedde den 11
                        december 2002.

                        Fråga uppkom om verksamhetschefen för avdelningen, i enlighet med vad som
                        anges i 24 § tredje stycket LVM, skulle ha sett till att socialnämnden eller den som
                        förestår vården vid LVM-hemmet genast underrättades vid det tillfälle när AA inte
                        ville kvarstanna på sjukhuset. Om en sådan skyldighet förelåg uppkom därefter
                        fråga om någon underrättelse gjordes.

## Utredning

JO beslutade att ta upp saken till utredning och att inhämta yttrande från
                        Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen. Regionstyrelsen överlämnade som sitt
                        svar en utredning undertecknad av divisionschefen BB, Skaraborgs sjukhus,
                        division psykiatri, sjukhuset i Falköping. Av utredningen framgick bl.a. följande.

                                  Vid Division Psykiatri, vuxenpsykiatri, finns skriftlig rutin som en del av det
                                  material som delas ut till samtliga nyanställda läkare. Bifogar del av denna rutin



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 2854-2003     Sid 2 (3)




      avseende LVM. Ävenså finns hänvisning till LVM i vår verksamhetshandbok med
      länk till författning i fulltext.
      I det aktuella fallet har jag efter det att patienten i fråga identifierats tagit del av
      journalhandling. Av journal framgår inte om anmälan har gjorts till behandlingshem
      eller socialnämnd i samband med att patienten lämnade avdelningen. Av journal
      framgår att bedömning av specialistläkare i psykiatri (överläkare) gjordes i
      anslutning till att patienten lämnade avdelningen kl. 23.30.
      Med stöd av gällande skriftlig rutin och med stöd av att överläkarbedömning gjordes
      kan handläggningen vara korrekt men i så fall ej fullt dokumenterad i
      journalhandlingen vilket i sig är otillfredsställande.
Av den till remissvaret bifogade rutinen avseende LVM framgår – såvitt här är av
intresse – följande.
      En pat som intages efter ett 13 § LVM-beslut vårdas på sjukhuset enl HSL (hälso-
      och sjukvårdslagen [1982:763]; JO:s anm.). Inga tvångsåtgärder får vidtagas. Vill
      pat ej kvarstanna uppringes det behandlingshem han är placerad på av SIS (Statens
      institutionsstyrelse). Personal därifrån får komma och hämta pat som kvarhålles till
      dess.
I beslut den 18 april 2005 anförde JO André följande.

Bedömning
Enligt 24 § första stycket LVM skall vård enligt LVM inledas på sjukhus, om
förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till
den planerade vården i övrigt. Enligt bestämmelsens andra stycke skall den som
behöver sjukhusvård under vårdtiden beredas tillfälle till sådan vård. Av tredje
stycket framgår att verksamhetschefen för den sjukhusenhet där missbrukaren
vårdas skall se till att socialnämnden eller den som förestår vården vid LVM-
hemmet genast underrättas, om missbrukaren önskar lämna eller redan har lämnat
sjukhuset. Verksamhetschefen får besluta att missbrukaren skall hindras att lämna
sjukhuset under den tid som behövs för att säkerställa att missbrukaren kan föras
över till ett LVM-hem.

JO har tidigare behandlat frågor om underrättelseskyldigheten och
kvarhållningsrätten enligt nu aktuellt lagrum (JO:s ämbetsberättelse 1990/91 s. 218
och 1993/94 s. 298). I sistnämnda beslut aktualiserades frågan hur ”vårdas” i 24 §
tredje stycket första meningen skulle tolkas. Socialstyrelsen som yttrade sig till JO
i det ärendet anförde att en företagen undersökning inte kan anses vara påbörjad
vård, då denna endast ligger till grund för läkarens beslut huruvida patienten skall
erhålla vård. Socialstyrelsen synes således ha tolkat ordet vårdas så att därmed
avses sjukhusvård. JO Norell Söderblom ställde sig tveksam till den tolkningen och
ansåg sannolikheten tala för att lagstiftaren avsett den pågående LVM-vården. Då
bestämmelsens utformning lämnade öppet för olika tolkningar ansåg hon sig inte
kunna kritisera vederbörande läkare för att han hade underlåtit att anmäla till
socialnämnden att patienten hade lämnat sjukhuset.

Därefter fann jag i ett beslut angående underlåtenhet att kvarhålla en patient som
var föremål för vård enligt LVM (JO:s ämbetsberättelse 2002/03 s. 301), där även
frågan om underrättelseskyldigheten berördes, det önskvärt att oklarheten i
                                                                        Dnr 2854-2003     Sid 3 (3)




lagstiftningen undanröjdes och sände över en kopia av beslutet till den särskilda
utredare som fått i uppdrag att se över tillämpningen av LVM.

Frågan behandlades i LVM-utredningens betänkande Tvång och förändring –
Rättssäkerhet, vårdens innehåll och eftervård (SOU 2004:3). I propositionen Stärkt
rättssäkerhet och vårdinnehåll i LVM-vården m.m. (prop.2004/05:123 s. 37)
anfördes att begreppet vårdas uppenbarligen kan tolkas på olika sätt: I den ena
tolkningen innebär begreppet att det skall ha fattats ett beslut om intagning i
slutenvård, medan det i den andra tolkningen räcker med att patienten har förts till
sjukhuset efter beslut om LVM-vård.

Vidare anfördes i propositionen (s. 37 f.), som ännu inte har resulterat i någon
ändring i lagstiftningen, följande.

      Det kan enligt regeringens mening inte vara förenligt med intentionerna bakom
      bestämmelsen om underrättelseskyldighet att en patient fritt skall kunna lämna
      sjukhuset utan någon åtgärd från personalens sida, enbart av det skälet att patienten
      ännu inte har blivit föremål för ett formellt beslut om intagning i sjukhuset. Det är
      därför väsentligt att det i lagtexten tydligt framgår när förutsättningarna för
      verksamhetschefens underrättelseskyldighet och därmed kvarhållningsrätt
      föreligger. LVM-utredningen har föreslagit att underrättelseskyldigheten skall
      inträda så snart vårdtagaren har förts till sjukhusenheten. Länsrätten i Stockholm har
      i sitt remissvar påpekat att det kan finnas situationer där vårdtagaren självmant
      inställer sig vid en sjukhusenhet, vilket inte fångas upp med begreppet förts.
      Länsrätten föreslår i stället uttryckssätten vistas eller finns. Regeringen instämmer i
      den bedömningen, och föreslår lydelsen ”där vårdtagaren vistas”.
I förevarande ärende aktualiseras inledningsvis frågan om AA vid det aktuella
tillfället vårdades vid sjukhuset i Falköping i den betydelse som avses i 24 § LVM.
I socialnämndens beslut om omedelbart omhändertagande angavs inget om var
vården skulle inledas. Av nämndens underställning till länsrätten, gjord samma dag
som beslutet om omedelbart omhändertagande, framgår att AA inledningsvis skulle
placeras på FBK 7 D och att han blev inskriven vid Hornö LVM-hem i samband
med omhändertagandet. Av den journalanteckning som gjordes vid sjukhuset den 9
december 2002 synes AA inte ha blivit inskriven vid avdelningen.

Mot bakgrund av den oklarhet som råder om såväl innebörden i begreppet ”vårdas”
som om de faktiska förhållandena i det aktuella fallet konstaterar jag att det är
oklart om någon underrättelseskyldighet enligt 24 § LVM förelåg.

Även om läkaren inte var skyldig att underrätta socialnämnden eller LVM-hemmet
har det enligt min mening legat nära till hands att ändå underrätta socialnämnden
om att AA hade lämnat sjukhuset. Härvid vill jag särskilt framhålla att AA var
föremål för LVM-vård, att det var mitt i natten i december månad och att AA inte
hade någon bostad.

Med konstaterande av att kommande lagstiftning kommer att undanröja den ovan
berörda oklarheten i tillämpningen av 24 § LVM avslutas ärendet.
