# Allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län för långsam handläggning av ärenden om jordbruksstöd och mot Statens jordbruksverk för brister i it-systemen m.m.

JO 2021-06-30 dnr 2876-2020

BESLUT
                                                                             Datum                      Dnr                       Sid
                                                                             2021-06-30                 2876-2020               1 (16)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Uppsala län för långsam
                        handläggning av ärenden om jordbruksstöd och mot Statens
                        jordbruksverk för brister i it-systemen m.m.


                          Beslutet i korthet: I en anmälan framfördes klagomål mot en länsstyrelse för
                          långsam handläggning av flera ärenden om jordbruksstöd. Av utredningen framkom
                          att länsstyrelsen 2020 hade ett stort antal ärenden om jordbruksstöd från 2015–2017
                          vilka inte hade kunnat avgöras med hänvisning till brister i de it-system som
                          Jordbruksverket ansvarade för. JO beslutade att inhämta yttranden från länsstyrelsen
                          och Jordbruksverket.
                          I beslutet gör JO uttalanden om bl.a. förvaltningslagens krav på skyndsamhet och
                          underrättelse om förseningar samt om myndigheters prioriteringar i förhållande till
                          1 kap. 9 § regeringsformen.
                          Länsstyrelsen får bl.a. allvarlig kritik för att under flera år ha underlåtit att fatta beslut i
                          ärenden som varit klara för avgörande. JO förutsätter att länsstyrelsen snarast
                          avslutar och avgör såväl anmälarens som andra äldre ärenden.
                          Beträffande Jordbruksverket drar JO slutsatsen att ledningen brustit i planering och
                          tillhandahållande av det nya it-systemet 2015 och därefter samt att även ha
                          försummat att beakta de förvaltningsrättsliga krav som gäller för handläggningen hos
                          både Jordbruksverket och länsstyrelserna. JO anser att Jordbruksverket förtjänar
                          allvarlig kritik för dessa brister.
                          Enligt JO tyder de knapphändiga yttranden som både länsstyrelsen och
                          Jordbruksverket har lämnat på att myndigheterna inte har tagit frågorna på fullt allvar.
                          JO finner detta mycket bekymmersamt.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 5 april 2020 framförde AA klagomål mot
                        Statens jordbruksverk och Länsstyrelsen i Uppsala län med anledning av bl.a.
                        långsam handläggning av hans ärenden om jordbruksstöd. Av hans anmälan
                        framgick i huvudsak följande.

                        Han hade ansökt hos länsstyrelsen om ersättning för omställning till ekologisk
                        produktion för 2015. Han fick beslut först den 27 februari 2020. Det hade inte
                        varit någon kommunikation från länsstyrelsen i ärendet och när han väl fick
                        beslutet var det felaktigt. Länsstyrelsen avslog hans ansökan med hänvisning till



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                          www.jo.se
                                                                  Dnr 2876-2020       Sid 2 (16)




att han inte hade ett åtagande för ekologisk produktion, vilket inte stämde. När
han påpekade att han hade ett åtagande svarade länsstyrelsen att beslutet hade
blivit fel men att det inte var prioriterat att ändra det. Även handläggningen av
flera pågående ärenden var mycket långsam, bl.a. hade hans ansökan om
ekostöd för 2017 ännu inte handlagts. Länsstyrelsen hade uppgett att det ärendet
inte kunde handläggas innan hans ansökan för 2015, som han hade återkallat,
hade avvisats. Enligt länsstyrelsen fanns det ännu inte någon funktion i
Jordbruksverkets it-system för att hantera avvisningar. Eftersom ärendet inte
kunde få rätt status i systemet hindrades hans utbetalningsärenden.

JO:s inledande utredning
JO inhämtade den 21 augusti 2020 muntliga upplysningar från länsstyrelsen. Av
upplysningarna framkom bl.a. följande.

Länsstyrelsen hade stora problem med it-stödet för jordbruksstöd och väntade
på ett flertal stödfunktioner. Vissa funktioner för att avvisa stöd hade kommit
från Jordbruksverket i juni 2020. It-stödet för att avvisa ekostöd saknades dock
fortfarande. Länsstyrelsen kunde ännu inte hantera ärenden i vilka en ansökan
hade återkallats. Länsstyrelsen hade över 1 000 ärenden från 2015 som kunde
anses ha tagit alltför lång tid att handlägga.

JO begärde in handlingar från länsstyrelsen, och fick då kopia av bl.a. ett
meddelande om beslut den 27 februari 2020 att avslå AA:s ansökan om
ersättning för omställning till ekologisk produktion för 2015.

JO tog även del av information på länsstyrelsens webbplats om väsentliga
förseningar av ärenden om jordbruksstöd. Det framgick av informationen att
jordbrukarstöden i normala fall ska vara utbetalda senast den sista juni året efter
att ansökan gjorts men att det fanns ansökningar om jordbrukarstöd från 2015,
2016 och 2017 hos länsstyrelsen som ännu inte var avgjorda.

Remiss till länsstyrelsen
Länsstyrelsen uppmanades att lämna upplysningar och yttra sig över det som
fördes fram i anmälan. Det skulle särskilt framgå av yttrandet hur
handläggningen av AA:s ärenden förhöll sig till skyndsamhetskravet i 9 §
förvaltningslagen (2017:900), FL. Länsstyrelsen skulle vidare förklara
innebörden av meddelandet om beslut, daterat den 27 februari 2020, och hur det
kom sig att beslutet inte hade meddelats tidigare trots att det framgick av
meddelandet att länsstyrelsen hade tagit beslutet den 24 maj 2019.
Länsstyrelsen skulle även ge besked om den fortsatta handläggningen av AA:s
ärende om ersättning för ekologisk produktion 2015.

Remiss till Jordbruksverket m.m.
JO har tidigare riktat allvarlig kritik mot Länsstyrelsen i Skåne län för långsam
handläggning av ärenden om jordbruksstöd, se JO 2019/20 s. 244. Dessutom
har JO nu utrett en fråga om långsam handläggning av jordbruksstöd hos
                                                                       Dnr 2876-2020         Sid 3 (16)




Länsstyrelsen i Norrbottens län (JO dnr 4687-2019). I båda ärendena
förekommer uppgifter om att väsentliga förseningar av handläggningen hade
samband med brister i det it-system för elektronisk behandling av uppgifter i
ärenden om stöd som ska finnas hos Jordbruksverket. Det kan anmärkas att det
förekommit flera liknande klagomål till JO, vilka dock i allt väsentligt skrivits
av på grund av fr.a. tidigare utredningar.

JO begärde med detta i beaktande att Jordbruksverket skulle lämna
upplysningar om och yttra sig över det som förts fram i AA:s anmälan samt de
uppgifter som den 21 augusti 2020 hade hämtats in muntligen från
Länsstyrelsen i Uppsala län. Yttrandet skulle lämnas utifrån Jordbruksverkets
ansvar enligt den relevanta lagstiftningen. Jordbruksverket skulle beskriva
beslutsprocessen och redogöra för hur ansvarsfördelningen ser ut mellan
Jordbruksverket och länsstyrelsen. Av yttrandet skulle också framgå hur arbetet
med det nya it-system som infördes 2015 hade framskridit och när systemet
beräknades fungera fullt ut. Slutligen skulle yttrandet innehålla uppgifter om
vad som orsakat förseningarna och vilka konsekvenser som hade uppkommit
för systemet med jordbruksstöd.

Länsstyrelsens remissvar
Länsstyrelsen lämnade den 6 november 2020 följande yttrande:

      Upplysningar och yttrande
      –––

      Länsstyrelsens handläggning av ansökningar om jordbruksstöd i allmänhet
      Handläggningen av de aktuella ansökningarna ska ske i datorsystem som
      levereras av Statens jordbruksverk som också har ansvar för att rutiner och
      metoder tillhandahålls. Leveranser av dessa har varit och är fortfarande kraftigt
      försenade. Delar av de tidigare utlovade datorsystemen har ersatts med betydligt
      mer tidsintensiv manuell handläggning.
      Avsaknaden av system har medfört att Länsstyrelsen i Uppsala län inte haft och i
      vissa fall fortfarande inte har möjlighet att handlägga ett större antal ärenden.
      Vidare finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:8) om rutiner vid
      handläggning av ärenden om stöd en hänvisning som anger att länsstyrelsen
      måste följa Statens jordbruksverks fastställda rutiner samt att handläggning ska
      göras i de system som Statens jordbruksverk tillhandahåller.
      Denna föreskrift försvårar för vår hantering. Eftersom ärendena är komplexa och
      felkällorna är många skulle det av rättssäkerhetsskäl vara bra om Statens
      jordbruksverk levererar det utlovade IT-stödet.
      Det bör samtidigt understrykas att Länsstyrelsen i Uppsala län har ett eget ansvar
      som myndighet för att handlägga dessa ärenden så enkelt, snabbt och
      kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Detta innebär att
      vi ska, som JO bl.a. noterat i beslut den 10 juni 2019, dnr 6540-2018, driva ett
      ärende framåt till ett avgörande. Att vi saknat resurser och bedömt att det
      ekonomiskt inte är försvarbart att handlägga ärendena helt manuellt är därför ur
      ett rättsligt perspektiv ensamt inte godtagbart.
      Länsstyrelsen i Uppsala län är väl medveten om detta och arbetar aktivt med att
      lösa frågan. Detta sker bl.a. genom att vi övervägt att i stället handlägga alla
      ärenden helt manuellt. En sådan åtgärd skulle emellertid inte effektivisera
                                                                  Dnr 2876-2020       Sid 4 (16)




hanteringen eftersom myndigheten för närvarande inte har tilldelats resurser som
täcker manuell hantering för alla ärenden. Myndigheten har i stället valt manuell
hantering för vissa ärendetyper. Länsstyrelsen i Uppsala län har också analyserat
vilka ärenden som bör prioriteras och hanterar ärendena utifrån den
prioriteringen. Prioriteringen innebär att ärenden där den stödsökande har stora
utbetalningar har handlagts först. Länsstyrelsen i Uppsala län har även prioriterat
ärenden som resulterar i en utbetalning via de system som har levererats av
Statens jordbruksverk. De sistnämnda ärendetyperna har prioriterats framför
manuella avslagsbeslut till den sökande eftersom försenade utbetalningar
bedöms orsaka mera långtgående problem för den sökande än ärenden som inte
resulterar i en utbetalning. Parallellt med detta arbetar vi med samverkan i olika
nätverk mellan länsstyrelserna för att utbyta erfarenheter och hitta gemensamma
lösningar. Vi allokerar även resurser för att komma till rätta med
ärendebalanserna och köper in handläggningstjänster från andra länsstyrelser för
att komma ikapp. Vidare försöker vi minska de negativa effekter som uppstår vid
en manuell hantering i form av risker för felaktiga utbetalningar som leder till
återkrav för den stödsökanden.

Länsstyrelsens hantering av det anmälda ärendet
När det gäller AA:s ansökan om ersättning för ekologisk produktion anger den
ovannämnda föreskriften från Statens jordbruksverk och de beslutade rutinerna
att vi måste invänta den myndighetens IT-funktion. Länsstyrelsen i Uppsala län
har därför känt sig bunden av föreskriften. Det innebär att myndigheten inte har
levt upp till de skyndsamhetskrav som ställs i FL. Länsstyrelsen i Uppsala län
överlämnar till JO att bedöma om det varit riktigt av myndigheten att följa vad
Statens jordbruksverk föreskriver.
Den rutin som föreskrivs i nämnda föreskrift innebär vidare att vi ska handlägga
ärendena kronologiskt. Länsstyrelsen får inte heller handlägga
avskrivningsbeslut enligt rutinen. Detta har skapat särskilda problem när det
gäller hanteringen av AA:s ansökan om ersättning för ekologisk produktion. För
dessa ärenden hindrar nämligen datorsystemet rent tekniskt en handläggning av
flera ärenden samtidigt. Det innebär att avskrivningsärendet från 2015 måste
avslutas i systemet innan länsstyrelsen hanterar de ansökningar om stöd för
ekologisk produktion som AA ingett efter detta år. Jordbruksverket föreskriver
samtidigt att vi inte får hantera avskrivningar utan måste avvakta med sådana
beslut till dess att ett IT-system levererats. Eftersom vi inte kunnat hantera
avskrivningen från 2015 har IT-systemet rent tekniskt hindrat oss från att kunna
handlägga de ansökningar som AA har gett in senare. Detta är beklagligt och i
grunden oacceptabelt.
När det gäller AA:s ansökan om omställning till ekologisk produktion kan
följande noteras. För dessa ärenden finns inte samma tekniska hinder som för
ärenden rörande ersättning för ekologisk produktion. Som framgår ovan under
den föregående rubriken har Länsstyrelsen i Uppsala län valt att prioritera de
ärenden som resulterar i utbetalning. Eftersom AA:s ansökan om utbetalning av
ersättning för sådan omställning inte skulle resultera i någon utbetalning har
hanteringen av hans ansökan prioriterats ned.
När det gäller frågan om vad som är innebörden av meddelandet den 27 februari
2020 redogör Länsstyrelsen i Uppsala län för följande.
För att få ersättning för omställning till ekologisk produktion måste ansökan
uppfylla ett antal krav. Ett av dessa krav är att ersättningsbeloppet uppgår till
minst 1000 kr.
I mars 2019 informerades AA att han sannolikt skulle få avslag för ansökan
rörande utbetalningen eftersom grödan som odlades inte var
ersättningsberättigad till ett belopp som översteg minimigränsen om 1 000 kr.
Själva avslagsbeslutet fattades först i februari 2020. I beslutet angavs fel
beslutsorsak. Det stod att AA fick avslag eftersom han inte hade ett åtagande.
Den korrekta beslutsorsaken var att utbetalningsbeloppet understeg minsta
                                                                        Dnr 2876-2020       Sid 5 (16)




      nämnda utbetalningsbelopp. Beslutet borde ha varit korrekt formulerat och
      Länsstyrelsen i Uppsala län beklagar den felaktiga motiveringen och den
      otydlighet som detta kan ha inneburit för AA. Felaktigheten har visserligen inte
      inneburit någon ekonomisk konsekvens för AA men utifrån det ansvar vi har
      som myndighet för utformning av beslut är det inte godtagbart att vi lämnar en
      felaktig motivering skriftligen. I detta fall har AA fått korrekt muntlig
      information om skälen för det kommande avslagsbeslutet. Vidare bör noteras att
      den muntliga informationen har lämnats av serviceskäl, något som vi gör för att
      bistå sökanden med svar på frågor kring hanteringen av dessa ärendetyper med
      hänsyn till den situation som vi befinner oss i och på bästa sätt försöker hantera.
      Utifrån de krav som ställs på myndigheter när det gäller handläggning av
      ärenden är det förstås inte bra att sökanden får information om innehållet i beslut
      och det sedan går så lång tid innan beslutet formellt fattas. Skälet till den långa
      tiden är de problem som IT-systemet, upplägget, gällande föreskrifter m.m.
      medför för oss. Som framgår ovan arbetar vi med att hitta lösningar samtidigt
      som vi på bästa sätt försöker bistå sökanden med service i form av svar på frågor
      om handläggning och hantering av deras ärenden.
      Vi kommer nu att skicka ut ett nytt beslut till AA som ska innehålla rätt
      beslutsmotivering för avslaget. Det finns inga ytterligare pengar att betala ut i
      ärendet och det bör noteras att beslutet som meddelades i februari 2020 hade
      korrekt överklagandehänvisning och en överklagandetid som löpte från det
      datum som angavs i beslutet.
AA gavs möjlighet att kommentera remissyttrandet.

Jordbruksverkets remissvar
Jordbruksverket lämnade den 5 november 2020 följande yttrande:

      Inledning – sammanfattning av ärendet
      För att ge en överskådlig bild av vad som hänt i ärendet ger vi först en kort
      sammanfattning:
      • AA sökte 2015 ersättning för ekologisk produktion. Han ändrade sedan detta
        till en ansökan om ersättning för omställning till ekologisk produktion, vilket
        är ett annat stöd. De två ersättningarna handläggs i två olika it-system.
      • Han fick inte stöd för omställning till ekologisk produktion, eftersom
        beloppen inte översteg 1 000 kronor.
      • År 2017 sökte han på nytt ersättning för ekologisk produktion. Han kan inte
        få en utbetalning via det ordinarie it-systemet Jorden för den ansökan,
        eftersom den gamla ansökan från 2015 blockerar detta. Det är dock möjligt
        för länsstyrelsen att gå förbi detta via det manuella systemet GERD.

## AA:s anmälan

–––
      Det stämmer att lantbrukaren fått fel beslutsmotivering i beslutet om utbetalning
      för omställning till ekologisk produktion. Det skulle ha varit en beslutstext om
      att han sökt ersättning för under 1000 kronor.
      Orsaken till avslag på utbetalningarna 2015 och 2016 var att lantbrukarens totala
      stödbelopp var på 600 kronor respektive 650 kronor (0,12 hektar grönsaksodling
      2015, 0,13 hektar 2016) och lantbrukaren måste ha ett stödbelopp på minst 1000
      kronor per år för att få ersättning. Ansökningar om utbetalning som är lägre än
      1000 kronor betalas inte ut enligt 1 kap 25 § förordning (2015:406) om stöd för
      landsbygdsutvecklingsåtgärder.
      Det stämmer att dessa beslut om avslag varit försenade, se tabeller nedan.
                                                              Dnr 2876-2020      Sid 6 (16)




Tabell 1 Händelser i ärendet ansökan 2015
 Datum               Händelse                          Kommentar
 18 maj 2015         Ansökan inkom                     Om åtagande och
                                                       utbetalning för
                                                       ekologisk produktion
                                                       2015
 14 juni 2015        Ansökan om ändring inkom          Ändrat till ansökan för
                                                       omställning till
                                                       ekologisk produktion
                                                       2015
 28 april 2016       Beslut om avslag för              <1000 kr
                     delutbetalning 2015 fattas
 21 maj 2019         Beslut om bifall på åtagandet
                     2015 fattas
 24 maj 2019         Beslut om avslag för              <1000 kr
                     slututbetalning 2015 fattas
 27 februari 2020    Beslutsbrev skrivs ut             Beslutsbrev om avslag
                                                       på utbetalning 2015.
                                                       Fel beslutsorsak anges.


Tabell 2 Händelser i ärendet ansökan 2016
 Datum               Händelse                          Kommentar
 18 april 2016       Ansökan inkom                     Om utbetalning för
                                                       omställning till
                                                       ekologisk produktion
                                                       2016
 17 januari 2017     Beslut om avslag för              <1000 kr
                     delutbetalning 2016 fattas
 13 februari 2020    Beslut om avslag för              <1000 kr
                     slututbetalning 2016


Tabell 3 Händelser i ärendet ansökan 2017
 Datum               Händelse                          Kommentar
 10 april 2017       Ansökan inkom                     Om åtagande och
                                                       utbetalning för
                                                       ekologisk produktion
                                                       2017
 15 juni 2017        Ansökan om ändring inkom          Om åtagande och
                                                       utbetalning för
                                                       ekologisk produktion
                                                       2017
 20 oktober 2017     Beslut om bifall delutbetalning   För ekologisk
                                                       produktion 2017.
                                                                                         Sid
                                                                                       7 (16)



Uppgifter från länsstyrelsen i Uppsala län
–––

Länsstyrelsens kommentarer enligt tjänsteanteckning i ärendet
–––
Det stämmer att funktion för att avvisa åtagande för ekologisk produktion
driftsattes i juni 2020. Se tabell nedan för när funktioner driftsatts. Det aktuella
ärendet för 2015 ska dock inte avvisas, utan avskrivas, eftersom lantbrukaren
återtagit sin ansökan. Det finns inte systemstöd för det än men är planerat till
2021. Manuella beslutsbrev för avskrivning har dock funnits sedan juni 2016 och
länsstyrelsen har haft möjlighet att använda dessa för att ta ett manuellt beslut
och meddela lantbrukaren.
Det stämmer att åtagandet 2017 inte kan beslutas i systemet innan ärendet från
2015 har avskrivits. Det gör också att lantbrukaren inte kan få slututbetalning
från 2017 och framåt i handläggningssystemet Jorden innan det är gjort.
Länsstyrelsen har dock sedan hösten 2018 haft möjlighet att betala ut ersättning
för ekologisk produktion via ett system som heter GERD, för lantbrukare som
inte går att besluta i Jorden.
Lantbrukaren har inte fått någon utbetalning för ekologisk produktion för stödår
2018 eller 2019.

Tabell 4 Tidpunkt för när funktioner blev driftsatta
 Datum                  Funktion
 Mars 2016              Funktion för att delutbetala omställning till ekologisk
                        produktion 2015 i handläggningssystemet Ararat.
 Juni 2018              Funktion för att handlägga och besluta om åtagande och
                        slututbetalning för omställning till ekologisk produktion
                        i handläggningssystemet Ararat.
 Oktober 2018           Funktion för slututbetalningsbrev samt handläggning av
                        ärenden som haft kontroll på plats. Från och med oktober
                        2018 gick det att hantera alla typer av ärenden för
                        omställning till ekologisk produktion i
                        handläggningssystemet Ararat, för stödår 2015–2018.
                        Förutom bifall gällde det även bland annat avslag,
                        avvisning och avskrivning. Efter detta har kommande
                        stödår också kunnat hanteras fullt ut.
 Juni 2020              Funktion för att avvisa åtagande för ekologisk
                        produktion i handläggningssystemet Jorden.



Beslutsprocess och arbetsfördelning
–––
Ansvarsfördelningen mellan Jordbruksverket och länsstyrelsen framgår av EU-
förordning, svenska förordningar samt avtal mellan parterna. Nedan sker en
redogörelse av de delar av regelverken som är relevanta i nu aktuellt ärende.
                                                                             Dnr 2876-2020        Sid 8 (16)




         De grundläggande EU-reglerna för utbetalningsstället finns i förordning (EU)
         nr 1306/2013; här anges bland annat att utbetalningsstället kan delegera vissa
         uppgifter.1 Förordning (EU) nr 907/20142 innehåller regler som kompletterar
         reglerna i förordning (EU) nr 1306/2013 och där finns mer detaljerade regler
         (ackrediteringskriterier) som utbetalningsstället måste följa. Syftet med
         ackrediteringskriterierna är att säkerställa att medlemsstaten uppfyller sin
         skyldighet att skydda unionens finansiella intressen.
         Ackrediteringskriterierna framgår av bilaga I till förordning (EU) nr 907/2014.
         Här anges bland annat att utbetalningsstället ska ha en viss organisatorisk
         struktur, det finns krav avseende personalresurser och även regler som gäller
         delegering av uppgifter.3
         Jordbruksverket är utsett till utbetalningsställe i Sverige, vilket innebär att det är
         Jordbruksverket som får betala ut stöd från Europeiska jordbruksfonden för
         landsbygdsutveckling (Ejflu)4 och Europeiska garantifonden (EGFJ).5 Det
         innebär även att Jordbruksverket är ytterst ansvarigt för att EU-reglerna och
         ackrediteringskriterierna följs.6
         När det gäller delegering framgår att ett skriftligt avtal ska finnas mellan
         utbetalningsstället, Jordbruksverket, och det delegerade organet, länsstyrelsen.
         Av avtalet ska det bland annat framgå vilka uppgifter som delegerats, och avtalet
         ska göra det möjligt för utbetalningsstället att uppfylla ackrediteringskriterierna.
         Jordbruksverket behåller ansvaret för att fonderna förvaltas effektivt och för att
         de underliggande transaktionerna är lagliga, korrekta, skyddar unionens
         ekonomiska intressen. Det är Jordbruksverket som deklarerar motsvarande
         utgifter till kommissionen samt bokför dessa. Länsstyrelsens uppgifter och
         skyldigheter ska vara tydligt definierade. Jordbruksverket ska se till att
         länsstyrelsen har effektiva system som garanterar att länsstyrelsen uppfyller sina
         uppgifter på ett tillfredställande sätt och länsstyrelsen ska garantera att man
         fullgör sina uppgifter samt beskriva sina arbetsmetoder. Vidare ska
         Jordbruksverket regelbundet se över de uppgifter som delegeras för att förvissa
         sig om att verksamheten håller en tillfredsställande nivå och överensstämmer
         med unionens bestämmelser.7
         Skriftligt avtal som överensstämmer med kraven i EU-regelverket finns mellan
         länsstyrelsen i Uppsala län och Jordbruksverket.




1
  Artikel 7, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17
december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma
jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr
165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008.
2
  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 907/2014 av den 11 mars 2014 om
komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad
gäller utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av
räkenskaper, säkerheter och användning av euron.
3
    Bilaga I, artikel 1, 1 A–C, förordning (EU) nr 907/2014.
4
    1 kap. 10 § 1 st förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
5
    7 § 1 st förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.
6
  1 kap. 10 § 2 st och 12 § förordning (2015:406), 7 § 2 st och 7 a § förordning
(2014:1101).
7
    Artikel 1, 1, C 1, förordning (EU) nr 907/2014.
                                                                           Dnr 2876-2020         Sid 9 (16)




         Vidare framgår av svensk förordning att Jordbruksverket ska tillhandahålla it-
         system för elektronisk behandling av uppgifter i ärenden om stöd. 8
         Det är länsstyrelsen som fattar beslut om åtagande, utbetalning och återkrav för
         stöd inom fonderna Ejflu och EGFJ.9 Länsstyrelsen ska fullgöra de uppgifter
         som framgår av förordningarna beträffande handläggning av stödärenden samt
         kontroller.10 Länsstyrelsen är skyldig att följa Jordbruksverkets beslutade
         kontrollinstruktioner och fastställda rutiner. 11
         Före utbetalning av stöd ska Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är
         förenlig med EU-regelverk, svensk förordning och föreskrift. Om
         Jordbruksverket anser att en utbetalning skulle strida mot regelverket, ska verket
         besluta att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till länsstyrelsen.
         Jordbruksverkets beslut innebär att länsstyrelsens beslut upphör att gälla.12
         Rent praktiskt går det till på följande sätt. När länsstyrelsen har skickat in sina
         underlag för utbetalning kontrollerar Jordbruksverket samtliga underlag, att den
         stödspecifika rapporten är ifylld och signerad. I den stödspecifika rapporten
         intygar länsstyrelsen att de gjort de administrativa kontroller som ska göras
         enligt fastställda rutiner, före utbetalningen. Jordbruksverket kontrollerar att
         beslutet överensstämmer med verifikationsunderlaget vad gäller belopp och
         datum. Utöver detta gör Jordbruksverket stickprovskontroller. Till sist verkställer
         Jordbruksverket utbetalningen.

         Läget i IT-systemen
         –––
         Sedan 2015 har Jordbruksverket driftsatt ytterligare funktionalitet vid ca 25
         tillfällen och under 2019 färdigställdes alla huvudprocesser för att göra
         utbetalningar. Det saknas fortfarande vissa funktioner som används i mindre
         omfattning. Dessa kommer att levereras löpande fram till och med 2021 då
         systemet ska vara färdigställt.

         Orsaker till förseningarna
         –––
         Jordbruksverket inledde ett förändringsarbete 2012 för att ersätta den dåvarande
         IT-plattformen. Förändringen var tvingande av tekniska skäl då den tidigare
         plattformen var föråldrad.
         En ny IT-plattform behövdes från och med 2015 års ansökningar av EU-stöd.
         Förändringen var mycket omfattande och utvecklingsarbetet kunde inte slutföras
         i tid. Detta ledde till förseningar i länsstyrelsernas handläggning och kontroll,
         och till att lantbrukarna inte fått alla sina beslut och utbetalningar i tid. För att
         minimera påverkan för lantbrukarna prioriterade Jordbruksverket att färdigställa
         IT-systemet för de stödformer där det fanns mest pengar att betala ut till
         lantbrukarna, samt att betala ut så mycket som möjligt i förskottsutbetalningar.
         Det innebär att det blivit fördröjning i slututbetalningarna för vissa andra




8
    1 kap. 44 § (2015:406), 10 a § 2014:1101.
9
    1 kap. 19 och 37 §§ i förordning (2015:406), 11 och 36 §§ i förordning (2014:1101).
10
     8 § förordning (2014:1101) och 1 kap. 11 § förordning (2015:406).
11
  3 § föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:8) om
rutiner vid handläggning av ärenden om stöd.
12
     14 § förordning (2014:1101) och 1 kap. 26 § förordning (2015:406).
                                                                       Dnr 2876-2020       Sid 10 (16)




      stödformer. Det innebär också att vissa funktioner i handläggningen som inte var
      kopplad direkt till en utbetalning prioriterades ner, till exempel att avskriva en
      ansökan.

## Myndighetens bedömning

–––
      Jordbruksverkets samlade bedömning är att det är beklagligt att enskilda
      lantbrukare fått sena besked på grund av att vi har haft problem med våra it-
      system. Vi noterar att det sedan juni 2016 varit möjligt för länsstyrelsen att
      manuellt avskriva ärenden, även om vi förstår att de har haft en stor
      arbetsbelastning på grund av förseningarna i systemet.
AA gavs möjlighet att kommentera remissyttrandet.

JO:s bedömning
Rättslig reglering
Jordbruksverket har i sitt remissvar redogjort för relevant rättslig reglering. Jag
hänvisar därför dit, men kommer i det följande även beröra andra föreskrifter
som är av betydelse för min bedömning.

Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen, RF, ska en förvaltningsmyndighet i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Förvaltningslagens bestämmelser gäller vid ärendehandläggningen hos
länsstyrelsen och Jordbruksverket, om inte någon annan lag eller förordning
innehåller en bestämmelse som avviker från FL (se 4 § FL).

Enligt 9 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. En motsvarande bestämmelse
fanns i 7 § förvaltningslagen (1986:223) som gällde fram till den 1 juli 2018.

Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta
parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen
till förseningen. Detta framgår av 11 § FL. Bestämmelsen, som inte hade någon
motsvarighet i 1986 års förvaltningslag, kompletterar den allmänna
bestämmelsen om myndigheternas serviceskyldighet i 6 § FL.

En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska enligt 33 § FL så snart
som möjligt underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet,
om det inte är uppenbart obehövligt. Om parten får överklaga beslutet ska han
eller hon även underrättas om hur det går till.

Av 7 § förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och
beslut, m.m. följer att sådana beslut hos en myndighet som inte har anslagits
eller avkunnats ska tillhandahållas så snart som möjligt.

Länsstyrelsens hantering av ärenden om jordbruksstöd
Av utredningen framgår att länsstyrelsen i väntan på leverans av it-stödet sedan
2015 har underlåtit att fatta beslut i ärenden om jordbruksstöd som varit klara
                                                                  Dnr 2876-2020       Sid 11 (16)




för avgörande. Detta har resulterat i att AA, liksom många andra, inte har fått
beslut i sina ärenden inom rimlig tid. Enligt länsstyrelsen handlar det om ett
stort antal ärenden som fortfarande är försenade och inte avgjorda.

I AA:s fall har det gått över sex år sedan han återtog sin ansökan om ersättning
för ekologisk produktion för 2015 och det ärendet är enligt vad som framgår av
utredningen fortfarandet inte avslutat. Det dröjde vidare nästan fem år från det
att han lämnade in sin ansökan om ersättning för omställning till ekologisk
produktion tills han fick ett beslut i det ärendet. AA har ytterligare ärenden från
2017, 2018 och 2019 som ännu inte avgjorts. Detta är naturligtvis långt ifrån
förenligt med skyndsamhetskravet i 9 § FL.

Länsstyrelsen uppger i sitt yttrande att den har varit bunden av Jordbruksverkets
föreskrifter om rutiner vid handläggning av ärenden om stöd och en hänvisning
där som anger att länsstyrelsen måste följa Jordbruksverkets fastställda rutiner
samt att handläggning ska göras i de system som Jordbruksverket
tillhandahåller. För AA:s ansökan om ersättning för ekologisk produktion för
2015 har det enligt länsstyrelsen inte funnits något resursmässigt och
ekonomiskt försvarbart alternativ till att invänta it-stödet för att avgöra det
aktuella ärendet. Detta har fått konsekvenser för AA på det sättet att hans
ansökningar om ersättning för ekologisk produktion för senare år inte har
prövats. Av Jordbruksverkets yttrande till JO framgår dock att det för 2017 års
ansökan om ersättning för ekologisk produktion funnits möjlighet att gå förbi
blockeringen av ansökan från 2015 i det ordinarie it-systemet Jorden via det
manuella systemet GERD. Det är enligt min mening förvånande att
länsstyrelsen inte tycks ha känt till det, men vad som kommit fram i denna del
kan även ge Jordbruksverket anledning att överväga om informationen brustit.

När ett ärende har inletts hos en myndighet har den till uppgift att driva fram
ärendet till ett avgörande. Kravet på kostnadseffektivitet och enkelhet kan inte
under några omständigheter tillåtas påverka handläggningstiden på det sätt som
det är fråga om här. Jordbruksverkets föreskrifter utgör inte heller skäl att
frångå förvaltningslagens krav på skyndsamhet.

Länsstyrelsen framhåller att man arbetar aktivt för att komma till rätta med
ärendebalanserna, bl.a. genom att allokera resurser och hantera vissa
ärendetyper manuellt. Remissvaret visar dock inte att länsstyrelsen har vidtagit
tillräckliga åtgärder för att lösa situationen. Jag saknar inte minst en djupare
analys av hur länsstyrelsen hanterat problemet när det gäller t.ex. personal-
försörjning och organisation. Vidare gäller att en myndighets prioriteringar
måste vara transparenta och väl genomtänkta. Som framgår under Rättslig
reglering ger bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF uttryck för principerna om
likabehandling och objektivitet. En myndighets valda arbetssätt och
prioriteringar mellan ärenden av samma slag måste således motiveras med
objektivt godtagbara skäl. Utifrån länsstyrelsens relativt kortfattade yttrande är
de prioriteringar som gjorts i verksamheten svåra att genomlysa. Att ärenden
                                                                         Dnr 2876-2020    Sid 12 (16)




som gäller stora stödbelopp ska handläggas i första hand är enligt min mening
inte heller självklart. Det kan finnas fler faktorer som måste beaktas. Ett mindre
belopp kan t.ex. ha stor betydelse för en mindre verksamhet. Det förtjänar också
att uppmärksammas att stöd får lämnas som ekonomiskt bidrag endast i den
mån det finns medel (1 kap. 6 § förordningen [2015:406] om stöd för
landsbygdsutvecklingsåtgärder). Jag ställer mig mot bakgrund av det anförda
frågande till länsstyrelsens prioriteringar.

Att länsstyrelsen under flera års tid har underlåtit att fatta beslut i ärenden som
varit klara för avgörande vittnar om en nonchalant inställning till grundläggande
förvaltningsrättsliga regler. Ur den enskildes synvinkel är detta förstås helt
oacceptabelt. Länsstyrelsen förtjänar därmed allvarlig kritik. Jag förutsätter att
länsstyrelsen snarast avslutar AA:s ärende från 2015 och avgör hans ärenden
från 2017 och därefter. Länsstyrelsen måste också se till att övriga äldre ärenden
blir avgjorda.

Meddelande om beslut om ersättning för omställning till ekologisk produktion
2015
Länsstyrelsen uppger endast att själva avslagsbeslutet i det här fallet fattades
först i februari 2020 men förklarar inte närmare innebörden av det ”Meddelande
om beslut” daterat den 27 februari 2020 som är ställt till AA och som har
följande lydelse (noter utelämnade):

      Din ansökan om ersättning för omställning till ekologisk produktion 2015
      BESLUT
      Länsstyrelsen har avslagit din ansökan om utbetalning för omställning till
      ekologisk produktion.
      Länsstyrelsen tog beslutet den 24 maj 2019
      SKÄL FÖR BESLUTET
      Din ansökan kom in till Länsstyrelsen den 14 juni 2015
      DU HAR INGET ÅTAGANDE FÖR DEN HÄR ERSÄTTNINGEN
      Vi har avslagit din ansökan om utbetalning eftersom du inte har något åtagande
      för den här ersättningen. Det betyder att du inte får några pengar. För att få
      pengar måste du ha ett åtagande. Ett åtagande är ett slags kontrakt där du lovar
      att följa vissa villkor och där du måste följa villkoren alla de år som åtagandet
      gäller.
      TYCKER DU ATT BESLUTET ÄR FEL?
      Du kan överklaga detta beslut till Jordbruksverket. Överklagandet ska vara
      skriftligt. När du överklagar ska du skriva
      • vilket beslut du överklagar
      • hur du vill att beslutet ska ändras
      • varför du tycker att det ska ändras.
      Du ska skriva till Jordbruksverket, men skicka eller lämna överklagandet till:
      Länsstyrelsen i Uppsala län
      Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen i Uppsala län inom tre
      veckor från den dag som du tog del av beslutet.
                                                                   Dnr 2876-2020       Sid 13 (16)




I ett utdrag ur ärendehanteringssystemet Ararat, som JO inhämtat från
länsstyrelsen, finns följande uppgifter noterade: ”Formellt beslut registrerat”
den 24 maj 2019, ”Beslut om avslag” samma dag samt ”Formellt beslut
underskrivet” och ”Formellt beslut fattat” tre dagar senare.

Jag konstaterar att det trots remiss till länsstyrelsen är högst oklart hur
handläggningen av ärendet sett ut och när beslutet meddelades. Om beslutet
meddelades i maj 2019 har underrättelsen till AA dröjt alldeles för länge (33 §
FL, jfr 7 § förordningen [2003:234] om tiden för tillhandahållande av domar
och beslut, m.m.). Om ärendet endast var klart för avgörande i maj 2019, men
beslutet i stället meddelades först i februari 2020, har handläggningen inte varit
förenlig med skyndsamhetskravet i 9 § FL. Det är mycket otillfredsställande att
det inte har gått att klargöra hur det förhåller sig. Oavsett vilket har
handläggningen således tagit alldeles för lång tid.

Det finns anledning att också uppehålla sig något vid utformningen av
länsstyrelsens ”Meddelande om beslut”. Som framgått är uppgiften om att
länsstyrelsen ”tog beslutet den 24 maj 2019” svår att tillgodogöra sig.
Handlingen ger intryck av en underrättelse om ett beslut men det framgår inte
om det egentliga beslutet finns i annan form. Jag ifrågasätter om enskilda kan
tillgodogöra sig informationen.

Det aktuella beslutet tycks inte ha varit särskilt komplicerat i sak, men likväl har
beslutsmotiveringen blivit felaktig. Av utredningen drar jag slutsatsen att det
förefaller vara ett enstaka misstag. Jag vill ändå understryka vikten av
noggrannhet vid beslutsfattande. Att ett beslut innehåller korrekta skäl är av
avgörande betydelse för den enskildes överväganden inför t.ex. ett eventuellt
överklagande. Dessutom handlar det i förlängningen om förtroendet för
myndigheten. Jag noterar att länsstyrelsen har uppgett att den har för avsikt att
skicka ut ett nytt beslut i saken till AA men med rätt beslutsmotivering för
avslaget. Min utredning har inte omfattat en granskning av ett sådant förfarande.
Jag kommer därför inte göra något ytterligare uttalande i denna del.

Underrättelse om väsentliga förseningar
AA har uppgett att ingenting har kommunicerats i ärendet från 2015 innan han
fick beslutet i februari 2020. Enligt länsstyrelsen meddelades AA i mars 2019
att han ”sannolikt skulle få avslag för ansökan rörande utbetalningen för
omställning till ekologisk produktion”. Någon ytterligare uppgift om
kommunikation i ärendet framgår inte av utredningen.

Redan då bestämmelsen om underrättelse om väsentliga förseningar infördes
genom den nya förvaltningslagen den 1 juli 2018 måste det ha stått klart att
avgöranden i många ärenden om jordbruksstöd var och skulle komma att bli
väsentligt försenade. Det har därmed funnits en skyldighet för länsstyrelsen att
underrätta bl.a. AA om detta. Som jag tidigare redogjort för i ett beslut mot
Kronofogdemyndigheten den 15 juni 2020 kan jag inte uppfatta regleringen i
11 § FL på annat sätt än att underrättelseskyldigheten gäller i förhållande till
                                                                 Dnr 2876-2020      Sid 14 (16)




varje enskild part och att anledningen i det särskilda fallet till den förväntade
förseningen då ska anges, se JO 2020/21 s. 252. För att fullgöra sin
underrättelseskyldighet har det enligt min mening inte varit tillräckligt att
myndigheten endast lämnat generell information på sin webbplats. Samtidigt
kan jag konstatera att verksamheten som rör jordbruksstöd är en masshantering
och det kan diskuteras hur underrättelseskyldigheten för sådana ärenden
lämpligen bör fullgöras. Även om det ytterst är länsstyrelsen som bär ansvaret
för de uppkomna bristerna kan jag ha förståelse för att det har varit förenat med
stora praktiska svårigheter att underrätta samtliga sökande i alla ärenden. Med
hänsyn till de krav som gäller enligt 11 § FL kan länsstyrelsen emellertid inte
undgå kritik för att inte särskilt ha kommunicerat förseningarna till AA.

Jordbruksverkets ansvar för tillhandahållandet av it-systemen
Jag noterar att arbetet med it-systemen för EU-stöd påbörjades 2012. Enligt
Jordbruksverkets bedömning beräknas systemet vara färdigställt vid utgången
av 2021. Jordbruksverket har i sitt remissvar inte lämnat någon annan förklaring
till förseningarna av it-systemen än att förändringen av dem varit mycket
omfattande och att utvecklingsarbetet inte kunnat slutföras i tid, men beskriver
inte närmare vad det berott på. Myndighetens kortfattade redogörelse för de
prioriteringar som gjorts i arbetet med att få ett fullständigt system på plats
övertygar inte. Jordbruksverket har anfört att man för att minimera påverkan för
lantbrukarna prioriterat att färdigställa it-systemet för de stödformer där det
finns mest pengar att betala ut till lantbrukarna liksom att betala ut så mycket
som möjligt i förskottsutbetalningar. I denna del hänvisar jag till de synpunkter
jag nyss framfört i fråga om länsstyrelsens prioriteringar.

Regeringen gav den 23 mars 2016 Statskontoret i uppdrag att analysera bl.a.
frågan om utvecklingen av kostnaden hos Jordbruksverket för att administrera
EU-stöd för länsstyrelserna respektive Jordbruksverket. Statskontoret
redovisade uppdraget den 9 november 2016 i rapporten Jordbruksverkets ökade
kostnader för administration av EU-stöd – konsekvenser och utmaningar
(2016:25). Analysen visade bl.a. brister i myndighetens utvecklingsarbete och
ett behov av att utveckla styrningen av stora it-projekt. Slutsatsen var dock att
Jordbruksverket hade förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag med de medel de
fått.

Frågan om Jordbruksverkets it-system har behandlats i riksdagen i en
interpellation i april 2017 (ip. 2016/17:420) och i en fråga angående försenade
utbetalningar som besvarades i mars 2018 (fr. 2017/18:941). Statsrådet BB
uppgav då att Jordbruksverket hade tillräckliga resurser för att klara arbetet.

Under 2019 granskade Riksrevisionen förekomsten av föråldrade it-system hos
ett drygt sextiotal myndigheter, däribland Jordbruksverket. Fokus för
granskningen var om myndigheterna och regeringen gjorde tillräckligt för att
hantera de problem som föråldrade it-system innebar. Den övergripande
slutsatsen var att flertalet myndigheter inte gjorde det. Riksrevisionen menade
                                                                    Dnr 2876-2020        Sid 15 (16)




att problemet var så allvarligt och utbrett att det innebar ett hinder för en fortsatt
effektiv digitalisering av statsförvaltningen. Myndigheterna rekommenderades
bl.a. att utveckla sitt sätt att arbeta med föråldrade it-system, se rapporten
Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering (RiR 2019:28).

Ytterligare en riksdagsfråga om långa handläggningstider bl.a. med anledning
av Jordbruksverkets it-system besvarades av statsrådet CC i februari 2020 (fr.
2019/20:925). Enligt statsrådet hade regeringen ökat resurserna för att korta ned
handläggningstiderna för EU-stöd. I december 2020 besvarade statsrådet CC
ännu en fråga om it-systemet (fr. 2020/21:731). Hon sa vid detta tillfälle bl.a. att
regeringen hade gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att se över
Jordbruksverkets anslagshantering och prognoser med fokus på EU-medel och
förvaltningsanslag. En handlingsplan hade enligt statsrådet tagits fram inom
Jordbruksverket för att avhjälpa bristerna i it-systemet.

Regeringen beslutade den 24 september 2020 att ställa godkännandet av
Jordbruksverket som utbetalande organ för utgifter från Europeiska
garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för
landsbygdsutveckling för prövning, bl.a. eftersom det fortfarande fanns brister i
it-systemet (N2020/02295). EU-kommissionen har därefter underrättats och
Sverige har ett år från underrättelsen på sig att komma till rätta med problemet.
Den 21 maj 2021 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag att senast den 15
oktober 2021 redovisa strategi, mål, kostnader och nyttor kopplade till it-
utveckling och digitalisering (N2021/01707, N2021/00663).

Med hänsyn till det som kommit fram i mitt ärende samt JO:s tidigare beslut i
förening med de analyser som gjorts av Statskontoret, regeringen och
Riksrevisionen kan jag inte dra någon annan slutsats än att Jordbruksverkets
ledning brustit i planering och tillhandahållande av it-system, 2015 och därefter.
Ledningen har då också i förlängningen försummat att i tillräcklig utsträckning
beakta de förvaltningsrättsliga krav som gäller för ärendehandläggningen hos
både länsstyrelserna och Jordbruksverket. Bristerna har lett till och riskerat leda
till påtagliga svårigheter av olika slag för enskilda. Detta är allvarligt.
Jordbruksverket har haft många år på sig att rätta till problemen men it-
systemen är fortfarande inte fullt utbyggda eller fungerande. Jag vill
understryka att det är ledningens ansvar att se till att myndighetens uppgifter
utförs på ett sätt som är rättssäkert, effektivt och enkelt. Jordbruksverket
förtjänar allvarlig kritik för att den brustit i detta hänseende.

Avslutning
Jag har förståelse för de svårigheter som Jordbruksverket och länsstyrelsen stått
inför med avseende på tillämpningen av det komplexa och svårtillgängliga
regelverk som formar EU:s jordbrukspolitik. För länsstyrelsernas del
tillkommer att de är beroende av att Jordbruksverket tillhandahåller ett komplett
och fungerande it-system. Även med detta i beaktande kan jag inte se det som
annat än fullständigt oacceptabelt att ärendehandläggningen i it-systemen inte
                                                                Dnr 2876-2020       Sid 16 (16)




fungerar fullt ut efter närmare 10 års arbete med frågan och att prövningen av de
enskilda ärendena fortfarande inte heller görs i enlighet med grundläggande
förvaltningsrättsliga krav. De knapphändiga yttranden som både
Jordbruksverket och länsstyrelsen lämnat i detta ärende tyder på att
myndigheterna inte har tagit frågorna på fullt allvar. Det är mycket
bekymmersamt.

Till följd av mina uttalanden och kritiken mot Länsstyrelsen i Uppsala län och
Jordbruksverket skickar jag ett exemplar av detta beslut till riksdagen och
regeringen för kännedom.

Jag har denna dag också fattat beslut i ett ärende som rör Länsstyrelsen i
Norrbottens län och långsam handläggning av EU-stöd (JO:s dnr 4687-2019).

Ärendet avslutas.
