# Kritik mot Kriminalvården för brister i hanteringen av personliga tillhörigheter i samband med transport av en intagen m.m.

JO 2013-12-03 dnr 288-2013

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2013-12-03               288-2013                1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Kritik mot Kriminalvården för brister i hanteringen av personliga tillhö-
                        righeter i samband med transport av en intagen m.m.


                          Beslutet i korthet: En intagen har under häktesvistelse varit placerad i Kriminalvårdens
                          s.k. säkerhetshäkten. Kriminalvården har beslutat att den intagne skulle genomgå
                          kroppsvisitation i samband med transporter till huvudförhandling i Stockholms tingsrätts
                          säkerhetssal. I beslutet konstateras att Kriminalvården inte har tillbakavisat den intagnes
                          uppgifter om att kroppsvisitationen skulle innefatta att han klädde av sig naken samt att
                          åtgärden skulle vidtas både vid transport till och från huvudförhandlingen. Beslutet om
                          kroppsvisitation kom emellertid att verkställas som en s.k. skyddsvisitation.
                          I JO:s beslut konstateras att den intagne under hela häktestiden varit placerad i Kriminal-
                          vårdens enheter med högsta säkerhet. Transporter till och från huvudförhandlingen har
                          kunnat ske i miljöer som helt kontrollerats av Kriminalvården. I förhandlingssalen har den
                          intagne varit helt skild från allmänheten genom en glasvägg. Mot denna bakgrund är det
                          enligt JO svårt att se vilka förhållanden som skulle kunna göra det nödvändigt att dessu-
                          tom kroppsvisitera den intagne vid samtliga transporter till och från förhandlingssalen. I
                          beslutet framhålls vikten av att Kriminalvården noga överväger vilka kontrollåtgärder som
                          vidtas mot en enskild, för att se till så att häktesvistelsen inte blir mer ingripande än nöd-
                          vändigt.
                          I beslutet kritiseras även Kriminalvården för att den intagne, i samband med transport
                          mellan olika häkten, fått vänta på sina personliga tillhörigheter i drygt två veckor.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 14 januari 2013, anförde AA i huvudsak föl-
                        jande. Han har som häktad varit frihetsberövad i 25 månader och under denna tid
                        har han vid ett flertal tillfällen flyttats mellan olika häkten. Vissa förflyttningar har
                        skett nattetid. Likaså har han transporterats till domstolsförhandlingar så tidigt som
                        kl. 5.00 på morgonen, med den följden att han tvingats vänta i transportfordonet i
                        flera timmar innan domstolen öppnat. Den 18 december 2012 väcktes han omkring
                        kl. 5.00 och fick reda på att han skulle förflyttas från häktet Kronoberg. Han neka-
                        des möjligheten att ta med sig några personliga tillhörigheter. Kriminalvården ga-
                        ranterade att hans tillhörigheter skulle eftersändas med bil samma dag. Under
                        transporten förvägrades han även rätten att bära sina privata kläder. Han transporte-
                        rades till häktet Göteborg och först efter 11 dagar ankom hans tillhörigheter. Det
                        fick till följd att han under jul- och nyårshelgen saknade bl.a. böcker, hygienartiklar
                        och pengar. Vidare har hans förundersökning ännu inte ankommit efter 24 dagar.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 288-2013     Sid 2 (8)




Rättegången vid Stockholms tingsrätt påbörjades i mars 2012. I samband med
transport till och från förhandlingen visiterade transportpersonalen honom genom
att känna igenom hans kläder och med hjälp av en metalldetektor. I början av juli
meddelade Kriminalvården plötsligt att han skulle vara tvungen att klä av sig naken
inför transport till och från förhandlingssalen. I juli återstod cirka 40 dagar i rätten
och den nya ordningen skulle därmed innebära ett stort antal kränkande visitation-
er. Av den anledningen vägrade han att genomgå visitationen. Det fick till följd att
Kriminalvården vägrade transportera honom till rättegångssalen och han missade
en och en halv rättegångsdag. Därefter fick han närvara via videolänk en halv rät-
tegångsdag. Den tredje rättegångsdagen återgick Kriminalvården till den ordning
för visitation som hade gällt sedan tidigare. Han finner det anmärkningsvärt att
Kriminalvården hindrat honom från att närvara vid huvudförhandlingen. Kriminal-
vården lät även meddela att han skulle vara tvungen att klä av sig naken före och
efter advokatbesök. Att kräva detta innebär att Kriminalvården misstänkliggör hans
advokat.

Utredning
Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
Kriminalvården, huvudkontoret, genom generaldirektören BB, följande.

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Stockholm, som i sin tur
      hämtat in uppgifter från CC, kriminalvårdschef för VO Kronoberg, samt region
      Väst, som i sin tur hämtat in uppgifter från häktet Göteborg. Genom utredningen
      samt uppgifter från Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS) har sam-
      manfattningsvis följande kommit fram.
      AA häktades i sin utevaro den 17 december 2010 av Stockholms tingsrätt. Han an-
      kom häktet Huddinge den 27 december 2010 införd av Rikskriminalpolisen. Den 29
      december 2010 häktades AA på sannolika skäl misstänkt för försök till grovt narko-
      tikabrott samt försök till grov narkotikasmuggling. Den 8 mars 2013 dömdes AA till
      fängelse 18 år. Domen är överklagad. AA har under hela häktningstiden, fram till
      doms datum, haft restriktioner meddelade av åklagare avseende gemensamhet, brev,
      telefon och besök.
      När AA ankom Kriminalvården bedömdes han tillhöra säkerhetsnivå 1, vilket är den
      högsta risknivån för avvikningar från anstalt eller häkte med hög säkerhet, med eller
      utan vapen eller hjälp utifrån. Intagna inom denna kategori kräver maximala säker-
      hetsarrangemang. Enligt Kriminalvårdens säkerhetshandbok, rörande hanteringen av
      dessa intagna, ska placeringen vara mycket säker, inga utevistelser eller transporter
      får ske utan direkt polismedverkan och noggranna visitationer och kontroller ske av
      besökare och andra kontakter. Åtgärder och strategier som vidtagits kring AA har
      skett i samråd med huvudkontorets säkerhetsenhet. I strategin för den säkerhets-
      mässiga hanteringen av AA har ingått att inte bli förutsägbar gällande placering,
      transporter och visitationer.
      Enligt journalanteckningar inleddes transporterna av AA till Stockholms tingsrätt,
      för deltagande i huvudförhandling i målet, i april 2012 och de fortsatte till december
      2012, då tingsrätten kungjorde att kanslidom i målet skulle meddelas den 15 februari
      2013. Under tiden som rättegången pågick var AA placerad i olika häkten i Stock-
      holmsområdet. (AA placerades den 19 april 2012 i häktet Huddinge, den 23 april
      2012 i häktet Sollentuna, den 30 april 2012 i häktet i häktet Huddinge, den 10 maj
      2012 i häktet Kronoberg, den 8 juli 2012 i häktet Huddinge, och den 30 juli 2012
      placerades han i häktet Kronoberg.) Den 18 december 2012 placerades AA i häktet
                                                                   Dnr 288-2013     Sid 3 (8)




Göteborg. Med anledning av den höga rymnings- samt fritagningsrisken som identi-
fierats kring AA bedömdes det nödvändigt att AA hade kriminalvårdskläder under
transporten till häktet Göteborg. AA är sedan den 15 mars 2013 placerad i ett häkte i
Stockholmsområdet.
När AA förflyttats har detta skett med maximal säkerhet. Tidpunkterna för, och ge-
nomförandet av, transporterna har planerats med största noggrannhet vid varje en-
skilt tillfälle, tillsammans med polisen, utifrån rådande resurser och riskanalyser. Ef-
tersom transport av intagna inte helt kan överlåtas till polisen har kriminalvårdsper-
sonal medföljt vid samtliga transporter. Ytterst få personer har känt till att en för-
flyttning ska ske, varför inte några praktiska förberedelseåtgärder kunnat vidtas vid
det aktuella häktet. I normala fall vet häktet samt den intagne om en kommande för-
flyttning och den intagne har då möjlighet att själv packa och ta med sig sina tillhö-
righeter.
Inför transport till förhandlingssalen har huvudsakligen så kallade skyddsvisitationer
av AA genomförts. I samband med att förhandlingarna återupptogs efter att rätten
haft sommaruppehåll gjordes bedömningen vid häktet Kronoberg att AA skulle ge-
nomgå en kroppsvisitation. När AA vägrade att genomgå sådan undersökning så av-
bröts transporten till förhandlingssalen. Kriminalvården informerade rättens ordfö-
rande om skeendet och i samband med detta så tillfrågades även huruvida häktet
skulle använda mer långtgående tvångsåtgärder för att förflytta AA till förhandlings-
salen. Beskedet var att häktet skulle avvakta tillsvidare. Frågan kring häktets kon-
trollåtgärder diskuterades därefter med rättens ordförande, åklagare och offentlig
försvarare. Efter dessa diskussioner bestämde kriminalvårdschef CC att det enbart
skulle genomföras skyddsvisitationer inför transport till huvudförhandlingen.
Huruvida en förhandling i domstol kan fortsätta utan närvaro av den tilltalade avgörs
inte av Kriminalvården.
Gällande visitation i samband med besök kan följande nämnas. Häktet Huddinge
samt häktet Sollentuna har, till skillnad från häktet Kronoberg, sådan allmän inpas-
seringskontroll som avses i 4 kap. 11 § häkteslagen (2010:611) (HäL). När AA för-
flyttades till häktet Kronoberg (den 10 maj 2012) gjordes bedömningen att det var
nödvändigt, av säkerhetsskäl, att samtliga besökande till AA skulle genomgå samma
nivå av visitation som en allmän inpasseringskontroll ger. Samtliga besökande till
AA kroppsvisiterades således i syfte att söka efter otillåtna föremål, precis på samma
sätt som skett vid de ovan nämnda häktena.
Vid häktet Kronoberg pågår sedan mer än ett år ett stort renoveringsarbete och mer
än halva häktet är en byggarbetsplats. För att i denna miljö kunna upprätthålla nöd-
vändig säkerhetsnivå för AA genomfördes kroppsvisitation vid de tillfällen som AA
lämnade avdelningen för att genomföra besök.
Vad gäller AA:s tillhörigheter i samband med förflyttningen från häktet Kronoberg
till häktet Göteborg den 18 december 2012 har följande kommit fram. De pengar
som AA förvarade i bostadsrummet i häktet Kronoberg samt de pengar som var om-
händertagna överfördes till häktet Göteborg den 20 december 2012. Eftersom AA
saknade ekonomiska medel den 19 december 2012 beviljade häktet Göteborg honom
så kallat häktesbidrag om 90 kronor.
Med anledning av att förflyttningen skedde utan att den intagne eller häktespersona-
len i förväg hade kännedom om saken kunde AA:s övriga personliga tillhörigheter
inte medtagas i samband med transporten, utan de skickades via Posten. Den 28 de-
cember 2012 hämtades de ut, från postkontor, av personal från häktet Göteborg. Vid
detta tillfälle skickades även en laptop, tillhandahållen av häktet Sollentuna, som in-
nehöll stora delar av förundersökningen. Tillhörigheterna skrevs in på häktet Göte-
borg den 2 januari 2013 och AA informerades om detta genom att en utskrift av till-
hörigheterna lämnades till honom.
Den 2 januari 2013 lämnade AA in en ansökan om att få inneha en dator. DD, sä-
kerhetssamordnare vid häktet Göteborg, kunde inte hitta någon tidigare dokumentat-
ion som gick att binda till denna dator, varför han började göra efterforskningar. Han
                                                                   Dnr 288-2013     Sid 4 (8)




fick fram att datorn tillhörde häktet Sollentuna och att häktet ville ha tillbaka datorn
omgående. Efter en del mejlkonversation mellan häktet Göteborg och häktet Sollen-
tuna kom man överens om att AA skulle få tillåtelse att fortsätta använda datorn. Da-
torn lämnades in till AA den 18 januari 2013.
AA har, i samtal med DD, även lyft frågan om att få tillgång till förunder-sökningen
i pappersformat. AA uttryckte inledningsvis att det viktigaste var att han fick till-
gång till datorn och att han skulle återkomma om han ville ha förundersökningen i
pappersformat. AA återkom sedan, någon gång i januari, och uttryckte att han ville
ha det. DD kontaktade då häktet Kronoberg, som skickade ner förundersökningen
som gods. AA fick ta del av den under vecka 6.
Beslutet att förflytta AA till häktet Göteborg har AA:s offentliga försvarare klagat
på. Kriminalvården avvisade den 28 december 2012 AA:s begäran om omprövning
med motiveringen att något formellt beslut om förflyttning inte fattats samt att för-
flyttning mellan häkten enligt Kriminalvårdens mening är så kallat faktiskt hand-
lande.

Författningsbestämmelser
Av 1 kap. 6 § häkteslagen (2010:611) (HäL) följer att verkställigheten inte får inne-
bära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som
är nödvändiga för att ordningen och säkerheten ska kunna upprätthållas.
Enligt 20 § häktesförordningen (2010:2011) (HäF) får Kriminalvården, om det be-
hövs för att en transport av en intagen ska kunna genomföras på ett betryggande sätt,
begära hjälp av en polismyndighet. Transporten ska planeras i samråd med polis-
myndigheten.
Enligt 21 § HäF ska en intagen som transporteras eller av annan anledning vistas ut-
anför förvaringslokalen under en myndighets övervakning inte utsättas för onödig
uppmärksamhet.
Enligt 3 kap. 3 § HäL får ett besök, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, villkoras
av att besökaren underkastar sig kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.
Av 4 kap. 3 § HäL framgår att en intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
för eftersökande av otillåtna föremål om det finns anledning att anta att ett sådant fö-
remål kommer att anträffas på honom eller henne, om han eller hon återkommer ef-
ter en vistelse utanför förvaringslokalen, om han eller hon ska ha eller har haft ett
besök utan sådan kontroll som avses i 3 kap. 2 §, eller om det sker i en stickprovs-
kontroll eller i anslutning till en större undersökning som av säkerhetsskäl görs av
utrymme inom förvaringslokalen och den intagne har eller har haft särskild anknyt-
ning till utrymmet.
Enligt 4 kap. 11 § HäL får Kriminalvården, om det är nödvändigt för att säkerheten
ska kunna upprätthållas vid ett häkte, besluta att alla personer som passerar in i häk-
tet ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet med allmän inpassering-
skontroll ska vara att söka efter otillåtna föremål. Skriftliga meddelanden får inte
granskas. Ett beslut om allmän inpasseringskontroll får gälla i högst tre månader.
Kriminalvården får i enskilda fall medge undantag från allmän inpasseringskontroll,
om det finns särskilda skäl.
Av 1 kap. 9 § Kriminalvården föreskrifter och allmänna råd om häkte (FARK
Häkte) [KVFS 2011:2; JO:s anmärkning] ska en preliminär säkerhetsbedömning gö-
ras i omedelbar anslutning till att en intagen tagits in i häkte. Av de allmänna råden
till bestämmelsen framgår att syftet med säkerhetsbedömningen är att identifiera
omedelbara behov av säkerhetsåtgärder i samband med t.ex. akut transport eller vid
fara för den intagnes eller annans liv eller hälsa.
Av allmänna råd i kap. 2 FARK Häkte, om placering i häkte, följer att en intagen
som är häktad normalt bör placeras i det häkte som är beläget i eller nära den ort där
rättsprocessen ska äga rum, om inte placeringen i annat häkte behövs av säkerhets-
eller beläggningsskäl.
                                                                         Dnr 288-2013     Sid 5 (8)

## Kriminalvårdens bedömning

Den nu genomförda rättegången i Stockholms tingsrätt kännetecknas av det kanske
      mest omfattande säkerhetsarrangemanget inom svensk kriminalvård i modern tid.
      Placeringar, transporter och annan hantering av AA har skett med minutiös plane-
      ring och största försiktighet. Vid beaktande av den så kallade proportionalitetsprin-
      cipen i 1 kap. 6 § HäL finner Kriminalvården att begränsningarna haft stöd i lag
      samt varit motiverade för att upprätthålla ordningen och säkerheten. Utifrån vad som
      är känt om AA:s person så har de kontroll- och tvångsåtgärder som använts stått i
      rimlig proportion till syftet med åtgärden.
      Vad gäller de transporter som skett av AA på obekväma tider framhålls att det hade
      varit önskvärt, för både klienten och Kriminalvården, om transporterna kunnat ske
      under dagtid, men att bedömningen gjorts att hanteringen varit nödvändig av säker-
      hetsskäl. Transporterna har skett på uppdrag av Kriminalvården, men de exakta tid-
      punkterna för genomförandet har bestämts av polisen.
      Vad gäller förflyttningen till häktet Göteborg den 18 december 2012 konstateras att
      AA beviljades häktesbidrag den 19 december, då han saknade egna ekonomiska me-
      del. Den 20 december överfördes hans ekonomiska tillgångar. Det dröjde sedan till
      den 2 januari 2013 innan AA fick tillgång till hans övriga tillhörigheter, vilket skulle
      kunna förklaras med postgång samt helgdagar under perioden, men som ändå inte
      kan anses tillfredsställande. Beträffande den dator som skickades med tillhörigheter-
      na, innehållandes stora delar av förundersökningen, konstateras att det dröjde nästan
      en månad från ankomst, och drygt två veckor från ansökan, innan AA fick tillgång
      till datorn. Även om häktet Göteborg hade goda skäl att utreda omständigheterna
      kring datorn, för att säkerheten eller domstolsprocessen inte skulle äventyras, är det
      är inte godtagbart att AA inte hade tillgång till önskat förundersökningsmaterial un-
      der så pass lång tid.
AA kommenterade remissvaret.

Kriminalvården ombads därefter inkomma med vissa förtydligande angående de
kontroll- och tvångsåtgärder som vidtagits i samband med transport av AA till hu-
vudförhandling. I ett yttrande anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom en-
hetschefen EE, följande

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från FF, samordnare på häktet Krono-
      berg, varvid sammanfattningsvis följande har kommit fram.
      Som en del av strategin för den säkerhetsmässiga hanteringen av AA fanns en in-
      struktion upprättad för hur varje moment kring denne skulle hanteras. Av sagda in-
      struktion framgick att kroppsvisitation skulle genomföras inför transport till huvud-
      förhandling. I samband med att huvudförhandlingen återupptogs efter rättens som-
      maruppehåll motsatte sig AA att en kroppsvisitation genomfördes inför transporten
      och transporten avbröts. AA gjorde vid detta tillfälle gällande att det vid tidigare
      transporter till huvudförhandling endast genomförts s.k. skyddsvisitationer.

## Författningsbestämmelser

Av 28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken framgår att med kroppsvisitation av-
      ses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket
      och andra föremål som någon bär med sig.
      Av 1 kap. 6 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår bl.a. att en kontroll- eller
      tvångsåtgärd endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åt-
      gärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas.
                                                                          Dnr 288-2013       Sid 6 (8)




      Av 4 kap. 2 § HäL framgår att den som ska tas in i en förvaringslokal senast vid an-
      komsten ska kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas för eftersökande av otillåtna fö-
      remål, om det inte är uppenbart obehövligt.
      Av 4 kap. 3 § HäL framgår att en intagen får kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas
      för eftersökande av otillåtna föremål om
      1.   det finns anledning att anta att ett sådant föremål kommer att anträffas på ho-
           nom eller henne,
      2.   han eller hon återkommer efter en vistelse utanför förvaringslokalen,
      3.   han eller hon ska ha eller har haft ett besök utan sådan kontroll som avses i 3
           kap. 2 §, eller
      4.   det sker i en stickprovskontroll eller i anslutning till en större undersökning som
           av säkerhetsskäl görs av ett utrymme inom förvaringslokalen och den intagne
           har eller har haft särskild anknytning till utrymmet.
      Av 4 kap. 4 § HäL framgår att en intagen även i andra fall än som avses i 2 och 3 §§
      får kroppsvisiteras för eftersökande av vapen och andra farliga föremål, om det är
      nödvändigt av säkerhetsskäl.

## Kriminalvårdens bedömning

Med begreppet kroppsvisitation avses, som framgår ovan, en undersökning av kläder
      och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon
      har med sig. Vid en kroppsvisitation kan det förekomma att den som visiteras får ta
      av sig kläderna för att dessa ska kunna undersökas på ett tillfredsställande sätt. Med
      begreppet skyddsvisitation menas en sådan till syftet begränsad kroppsvisitation som
      avses i 4 kap. 4 § HäL, dvs. en visitation för eftersökande av vapen eller andra far-
      liga föremål. En skyddsvisitation utförs normalt genom att kriminalvårdspersonal
      känner utanpå kläderna på den intagne för att kontrollera vad denne bär på sig. Detta
      förfarande kan kombineras med en kontroll med hjälp av teknisk utrustning, t.ex. en
      detektorbåge.
      Inför en transport till huvudförhandlingen efter rättens sommaruppehåll avsåg Kri-
      minalvårdens personal att genomföra en mer omfattande kroppsvisitation än vad en
      skyddsvisitation normalt innebär, vilket AA motsatte sig och transporten avbröts.
      Efter händelsen gjordes närmare efterforskningar avseende hur visitationer vid dessa
      transporter tidigare hade hanterats av Kriminalvårdens personal. I samband med
      detta framkom att instruktionen kroppsvisitation troligen i huvudsak hade genom-
      förts som skyddsvisitation.
      Efter vissa diskussioner, och mot bakgrund av bl.a. den proportionalitetsprincip
      Kriminalvården alltid har att iaktta vid användning av kontroll- eller tvångsåtgärder,
      togs sedermera beslutet att ändra instruktionen så att det i stället framgick tydligt att
      endast skyddsvisitation skulle genomföras inför transport till huvudförhandling.
AA kommenterade yttrandet och uppgav bl.a. att kammaråklagaren GG i samband
med häktningsförhandling den 17 juli 2013 uppgett att visitationerna av honom
sommaren 2012 hade föranletts av att en av hans försvarare, HH, vid ett besökstill-
fälle hade glömt att lägga ifrån sig sin mobiltelefon. Efter häktningsförhandlingen
skickade åklagaren en incidentrapport om händelsen till Svea hovrätt. I fall de upp-
gifter som åklagaren lämnat till domstolen är riktiga är Kriminalvårdens påstående
om varför förutsättningarna för visitationerna förändrades oriktigt.

Kriminalvården gavs möjlighet att yttra sig över AA:s uppgifter. I ett yttrande an-
förde, Kriminalvården, huvudkontoret, genom enhetschefen EE, följande.
                                                                       Dnr 288-2013     Sid 7 (8)

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Stockholm, varvid sam-
      manfattningsvis följande har kommit fram.
      Den 18 september 2012 upprättade häktet Kronoberg en incidentrapport i samband
      med att en mobiltelefon och ett USB-minne påträffades på en av de två advokater
      som vid det aktuella tillfället skulle besöka AA. Föremålen fick lämnas i ett förva-
      ringsskåp.

## Kriminalvårdens bedömning

De visitationer Kriminalvården tidigare har yttrat sig om i detta ärende skedde i
      samband med att huvudförhandlingen återupptogs efter rättens sommaruppehåll år
      2012. Utan att ha tillgång till de handlingar AA omnämner uppfattar Kriminalvården
      det som att AA syftar på en händelse som inträffade i september 2012, dvs. efter att
      de visitationer det nu aktuella ärendet avser genomförts. Kriminalvården har ingen
      uppfattning avseende vad kammaråklagaren GG kan ha uttalat den 17 juli 2013 och
      vad Kriminalvården tidigare anfört i ärendet är enligt myndighetens uppfattning kor-
      rekt.

Bedömning
Utredningen visar att AA:s häktesvistelse i hög grad har kommit att präglas av den
säkerhetsklass som han placerats i (säkerhetsnivå 1). Häktestiden – som även i
normalfallet utgör en ingripande åtgärd mot den enskilde – har därmed för AA:s
del blivit än mer ingripande och kringgärdad av restriktioner. När en intagen vistas
under sådana förhållanden, ställs det särskilt höga krav på ansvarig personal att se
till så att de åtgärder som vidtas inte får mer långtgående konsekvenser än nödvän-
digt.

Säkerhetsarrangemangen har bl.a. inneburit att AA inte har haft möjlighet att förbe-
reda sig inför transporter och därmed har hans personliga tillhörigheter skickats till
honom i efterhand. I samband med transporten den 18 december 2012 skickades
AA:s tillhörigheter per post och de kunde hämtas ut i Göteborg den 28 december.
Därefter dröjde det ytterligare fem dagar innan egendomen skrevs in vid häktet.
Orsaken till detta dröjsmål är för mig höljt i dunkel. Oavsett hur det förhåller sig
härmed, är det inte acceptabelt att det dröjde 15 dagar innan AA fick tillgång till
sina tillhörigheter och att det dröjde nästan en månad innan han fick tillgång till
datorn med förundersökningsprotokollet.

Jag vill framhålla att det åligger den som planerar en transport av en häktad i sä-
kerhetsnivå 1 att vidta nödvändiga åtgärder för att personliga tillhörigheter ska
kunna skickas i nära anslutning till transporten av den intagne. En intagen ska som
regel inte behöva vänta i mer än en kortare tid på sina tillhörigheter. Med den ut-
gångspunkten framstår det som mindre lyckat att AA:s tillhörigheter skickades med
post till häktet Göteborg i samband med jul- och nyårshelgerna. Kriminalvården
förtjänar kritik för det sätt som AA:s tillhörigheter har hanterats.

Som jag nämnde inledningsvis har AA:s häktesvistelse kommit att präglas av de
särskilda säkerhetsåtgärder som Kriminalvården har vidtagit. Ett exempel på en
sådan åtgärd är beslutet att AA skulle kroppsvisiteras inför transporter till huvud-
förhandlingen i Stockholms tingsrätts säkerhetssal. Kriminalvården har inte tillba-
                                                                   Dnr 288-2013    Sid 8 (8)




kavisat AA:s uppgifter om att kontrollen skulle innefatta att han klädde av sig na-
ken samt att åtgärden skulle vidtas både vid transport till och från huvudförhand-
lingen.

Jag är väl medveten om att kontrollerna av AA i praktiken kom att bli mindre in-
gripande än vad som ursprungligen var avsikten. Trots detta, kvarstår det förhål-
landet att Kriminalvården i vart fall inledningsvis funnit att sådana ingående kon-
trollåtgärder varit påkallade. Kriminalvården har inte redovisat skälen till varför
man gjorde den bedömningen. Till saken hör att AA under hela häktestiden varit
placerad i Kriminalvårdens enheter med högsta säkerhet (s.k. säkerhetshäkten).
Transporter till och från huvudförhandlingen har kunnat ske i miljöer som helt
kontrollerats av Kriminalvården. I förhandlingssalen har AA varit helt skild från
allmänheten genom en glasvägg.

Mot den angivna bakgrunden har jag för egen del svårt att se vilka förhållanden
som skulle kunna göra det nödvändigt att dessutom kroppsvisitera AA vid samtliga
transporter till och från förhandlingssalen. Jag vill återigen framhålla vikten av att
Kriminalvården noga överväger vilka kontrollåtgärder som ska vidtas mot en en-
skild, för att se till så att häktesvistelsen inte blir mer ingripande än nödvändigt.

Med hänsyn till vad som framkommit i Kriminalvårdens yttrande saknar jag skäl
att kommentera AA:s övriga klagomål. Jag konstaterar endast att det saknas anled-
ning för mig att uttala kritik eller vidta någon annan åtgärd.

Ärendet avslutas.
