# I ett biståndsärende skall i förekommande fall dokumenteras hur det s.k. barnperspektivet har beaktats

JO 2006-04-28 dnr 2886-2005

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2006-04-28             2886-2005                1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        I ett biståndsärende skall i förekommande fall dokumenteras hur det s.k.
                        barnperspektivet har beaktats


                        AA har en son, BB, som vid den aktuella tiden var sju år gammal. BB bor hos AA
                        men har ett regelbundet umgänge med sin mor. Föräldrarna har gemensam vårdnad
                        om BB.

                        Våren 2005 ansökte AA hos Socialnämnden i Herrljunga kommun om ekonomiskt
                        bistånd till en el-skuld och en skuld avseende hyra. I ett beslut den 8 juni 2005
                        avslog nämnden (delegationsbeslut) AA:s ansökan.

                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Socialnämnden i Herrljunga
                        kommun. Han var missnöjd med att nämnden inte hade velat hjälpa honom och
                        hans son. Han uppgav därvid bl.a. att ”nu har min el varit avstängd i 1 månad och
                        jag ska vara ute ur lägenheten snarast”.

                        En tjänsteman vid JO:s expedition inhämtade per telefon vissa upplysningar från
                        socialsekreteraren Ingegerd Eng vid socialförvaltningen i Herrljunga kommun.
                        Därefter anmodades Socialnämnden i Herrljunga kommun att komma in med
                        utredning och yttrande till belysande av hur det s.k. barnperspektivet hade beaktats
                        vid handläggningen av ärendet. Socialnämnden gav in ett yttrande vari anfördes
                        bl.a. följande.

                                  Saken
                                  AA gör en anmälan avseende att barnperspektivet uteslutits i handläggning av hans
                                  ärende. Ärendet gäller ansökan från AA avseende ekonomiskt bistånd till hyresskuld
                                  och el-skuld. Hyresskulden är två obetalda hyror i april och maj månad 2005
                                  sammanlagt 7 182:-. AA har en el-skuld på 3 795:- som uppstått sedan 041028.

## Bakgrund

AA är ensamstående med sin son BB som är 7 år och är folkbokförd hos AA.
                                  AA har arbetat i Norge vid olika byggarbetsplatser. Han har uppburit
                                  försörjningsstöd från socialtjänsten i Herrljunga under december 2003, juli 2004 och
                                  under mars 2005 däremellan har AA varit självförsörjande fram till juli 2005. AA
                                  har haft inkomster i form av lön eller a-kassa under tiden han varit självförsörjande.
                                  –––




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 2886-2005     Sid 2 (4)




      Gällande barnperspektiv
      Föräldrarna har gemensam vårdnad om BB.
      BB bor sedan 2003 hos sin pappa efter att han har tidigare varit bosatt hos sin
      mamma. BB:s mamma bor i Herrljunga... och han har regelbundet umgänge med sin
      mamma 6 dagar/månad. AA kommer på besök tillsammans med BB:s mamma till
      socialtjänsten den 31 maj och BB:s mamma talar om att BB vid tidigare tillfälle då
      AA blivit uppsagd från sin bostad så har BB bott hos sin mamma under några
      månader och under tiden som AA arbetat i Norge bodde sonen hos sin mamma i
      Herrljunga.

## Bedömning

AA har endast vid några tillfällen under 2003–juli 2005 varit aktuell för
      försörjningsstöd vid socialtjänsten i Herrljunga då han däremellan varit
      självförsörjande. AA har vid flera tillfällen haft hyresskulder och även
      elskulder, socialtjänsten har beviljat ekonomiskt bistånd till hyresskuld vid ett
      tillfälle och han har även erhållit ekonomiskt bistånd till del av el-skuld.
      Barnperspektivet har beaktats då BB har regelbundet umgänge med sin mamma och
      även varit boende hos henne periodvis då AA arbetat utomlands. Vid tidigare
      tillfälle då AA blivit uppsagd från sin bostad har sonen bott hos sin mamma.
      Föräldrarna har gemensam vårdnad om BB och de har i första hand ansvar för sitt
      barn. Då det på ett eller annat sätt inte fungerar för den ena föräldern att ta sitt
      ansvar så är det naturliga för barnet att den andra föräldern tar ett större ansvar.
AA yttrade sig över remissvaret. Han gav därvid in bl.a. en kopia av
socialförvaltningens journalanteckningar i hans ärende om försörjningsstöd under
perioden fr.o.m. den 25 april 2003 t.o.m. den 6 oktober 2005.

I ett beslut den 28 april 2006 anförde JO André följande.

Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på
annat sätt har enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, rätt till bistånd av
socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet
skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett
självständigt liv.

När åtgärder rör barn skall socialnämnden enligt 1 kap. 2 § SoL särskilt beakta vad
hänsynen till barnets bästa kräver; det s.k. barnperspektivet. Att barnets intressen
särskilt skall beaktas innebär inte att barnets bästa alltid skall vara avgörande för
vilka beslut som fattas. Barnperspektivet kan nämligen stå i strid med andra
intressen. Det är dock angeläget att olika förslag till lösningar analyseras och vägs
mot varandra i en beslutssituation. Barnets bästa skall därför alltid beaktas, utredas
och redovisas (prop. 1996/97:124 s. 99 f.).

När det gäller barnperspektivet i ett ärende angående bistånd anför Socialstyrelsen i
sin publikation Ekonomiskt bistånd (2003) bl.a. följande (s. 21).

      Barnens situation ska uppmärksammas särskilt i alla utredningar där de på något sätt
      är berörda. Barnperspektivet innebär alltså att barnens situation ska uppmärksammas
      också när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt
      bistånd. I utredningar om ekonomiskt bistånd är det föräldrarnas situation,
      ekonomiskt eller i övrigt, som utreds. Man kan säga att dessa utredningar
                                                                         Dnr 2886-2005     Sid 3 (4)




      traditionellt har ett tydligt vuxenperspektiv. En utredning bör dock kunna
      uppmärksamma även eventuella barn i familjen. Handläggaren ska alltså ha både ett
      vuxenperspektiv och ett barnperspektiv. För att underlätta arbetet med dubbla
      perspektiv kan det behövas nya tänkesätt och rutiner när det gäller utredning,
      dokumentation etc.
Huruvida det finns skäl att utge bistånd avseende en hyresskuld kan inte besvaras
generellt. Om det är en barnfamilj som riskerar att avhysas eller som på grund av
hyresskulder har svårt att finna en bostad skall socialnämnden, enligt vad som har
anförts ovan, vid ett beslut angående bistånd till skulden beakta barnperspektivet.

Socialstyrelsen har tidigare tillsammans med länsstyrelserna genomfört ett projekt
rörande hur barnperspektivet beaktas vid handläggningen av ärenden angående
ekonomiskt bistånd. I Socialstyrelsens rapport Barnperspektiv vid handläggning av
ekonomiskt bistånd (2002) anförs bl.a. följande när det gäller barnfamiljers boende
(s. 39 f.).

      Hyresskulder och vräkningar är något som berör barnen och där socialtjänsten måste
      ställa frågan hur detta påverkar barnens livssituation. Hur påverkar det familjen och
      barnen att, ibland vid upprepade tillfällen, leva i en otrygg situation, att inte veta om
      man får bo kvar eller om avhysning kommer att ske? Det är viktigt att socialtjänsten
      hanterar dessa problem i ett tidigt skede och inte väntar in en vräkningssituation för
      att agera. Avsikten med hyresvärdens meddelandeskyldighet till socialnämnden är
      att tidigt ge socialtjänsten möjlighet att undersöka om det finns behov av
      socialtjänstens insatser.
Frågan om avhysning av barnfamiljer har på senare tid behandlats i olika
sammanhang. Jag kan här särskilt nämna det betänkande, Vräkning och hemlöshet,
som Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer har lagt fram
under hösten 2005 (SOU 2005:88). Saken har också nyligen berörts av
socialutskottet (betänkande 2005/06:SoU19 s. 22 f.).

Socialnämnden har i sitt remissvar gjort gällande att barnperspektivet beaktades vid
det aktuella beslutet den 8 juni 2005 om att avslå AA:s ifrågavarande ansökan om
försörjningsstöd. Nämnden har därvid anfört bl.a. att ”Då det på ett eller annat sätt
inte fungerar för den ena föräldern att ta sitt ansvar så är det naturliga för barnet att
den andra föräldern tar ett större ansvar.”

Med detta synes nämnden mena att barnperspektivet beaktades på så sätt att
handläggaren gjorde den bedömningen att BB vid behov kunde bo hos sin mor.
Detta övervägande har inte på något sätt kommit till uttryck i vare sig själva
beslutet eller dess motivering. Förfarandet står i strid med det ovannämnda kravet
på att en myndighet skall redovisa hur barnperspektivet har beaktats.

Härutöver vill jag framhålla att de överväganden rörande BB:s situation som må ha
företagits inte synes ha varit tillräckligt ingående och omfattande för att nämnden
skall anses ha uppfyllt kraven på att klarlägga på vilket sätt nämndens beslut skulle
kunna påverka BB:s situation. Jag vill härvid särskilt peka på att enligt remissvaret
uppgav BB:s mamma vid ett besök på socialförvaltningen den 31 maj 2005 att BB
hade bott hos henne vid vissa tidigare tillfällen i samband med att pappan blivit
uppsagd från sin bostad eller arbetat utomlands. Av förvaltningens
                                                                 Dnr 2886-2005   Sid 4 (4)




journalanteckningar i ärendet om försörjningsstöd framgår dock även att mamman
vid besöket uppgav att hon hade tre andra barn i hushållet, att hon inte mådde bra
psykiskt och att hon inte orkade ha BB boende hos sig på heltid. Att nämnden
under sådana förhållanden har låtit sig nöja med en underförstådd hänvisning till
sonens möjligheter att bo hos sin mamma, kan inte anses vara tillfredsställande.

Vad jag nu har anfört får inte tas till intäkt för att jag anser att det var fel av
nämnden att avslå AA:s ansökan om bistånd. Min kritik tar sikte på utredningen
och dokumentationen i ärendet. Huruvida ansökan skulle bifallas eller avslås är en
fråga som det har ankommit på nämnden att ta ställning till. AA har kunnat
överklaga det beslutet till länsrätten. JO brukar inte uttala sig i frågor som har
kunnat bli föremål för prövning av domstol. Jag saknar anledning att göra avsteg
från denna princip i förevarande fall.
