# Anmälan mot Skolverket; fråga om myndighetens kontakt med en 17-årig elev som lämnat ut uppgifter om ett nationellt prov på sin blogg

JO 2014-11-20 dnr 2893-2013

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                    Sid
                                                                         2014-11-20             2893-2013             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Anmälan mot Skolverket; fråga om myndighetens kontakt med en
                        17-årig elev som lämnat ut uppgifter om ett nationellt prov på sin blogg


                          Beslutet i korthet: En 17-årig elev lämnade ut information om ett nationellt prov på sin
                          blogg. Skolverket tog kontakt med eleven och bad honom att ta bort informationen med
                          hänsyn till bl.a. de konsekvenser som en publicering skulle kunna få för
                          återanvändningen av det aktuella provet.
                          Utgångspunkten bör enligt JO:s mening vara att Skolverket ska kontakta den underåriges
                          vårdnadshavare om det uppstår en sådan situation som var aktuell här. Med hänsyn till
                          vad som kommit fram om elevens ålder och övriga omständigheter anser JO att det i det
                          här fallet kan godtas att Skolverket tog kontakt med eleven och inte med hans vårdnads-
                          havare trots att frågorna rörde ett komplicerat ämne.
                          Enligt JO uttryckte sig Skolverket i vissa delar mindre lämpligt vid kontakterna med
                          eleven, som tog illa vid sig och upplevde att han blev anklagad för sekretessbrott.
                          Samtliga kontakter ägde dock rum under ett par timmar och eleven fick klart för sig att
                          myndigheten inte anklagade honom för något brott. JO riktar därför inte någon kritik mot
                          Skolverket för myndighetens agerande.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Skolverket. Han anförde i
                        huvudsak följande:

                        Den 4 maj 2013 skrev han ett inlägg på sin blogg som riktade sig mot Skolverket
                        och hur de nationella proven var utformade. Han startade även en namninsamling
                        mot Skolverket angående detta. Den 13 maj 2013 blev han kontaktad per e-post av
                        BB, undervisningsråd hos Skolverket, som skrev att han hade publicerat
                        information om proven som Skolverket kan komma att återanvända. På begäran
                        ringde han upp BB. Han spelade in samtalet. BB hänvisade till sekretess och
                        förklarade att Skolverket skulle konsultera jurister för att se vilka åtgärder som
                        kunde vidtas. Han blev ombedd att ta bort innehållet från webbplatsen, trots att
                        elever inte omfattas av den sekretess som gäller för nationella prov. I ett senare e-
                        postmeddelande förklarade BB att han inte menade att anklaga honom för något
                        brott. TV4:s Nyheterna sände ett inslag om händelsen. I inslaget menade BB att
                        han inte hade gjort något fel trots att en expert på yttrandefrihet ansåg att agerandet
                        var tvivelaktigt. Dagen efter inslaget skrev Skolverket på sin Facebooksida att
                        elever inte omfattas av sekretess trots att myndigheten tidigare hade hävdat det


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 2893-2013     Sid 2 (7)




motsatta. – Det var obehagligt att som minderårig elev bli kontaktad av Skolverket
och uppmanad att radera information från en privat webbplats. Han upplevde att
myndigheten försökte inskränka hans yttrandefrihet. Skolverket borde ha kontaktat
hans vårdnadshavare eller gjort en polisanmälan. – Skolverket har inte informerat
lärarna om att eleverna inte får diskutera de nationella proven. Skyldigheten att
informera borde ingå i myndighetens uppdrag. Om minderåriga ska förväntas
förstå måste informationen vara tydlig.

Utredning
JO begärde att Skolverket skulle yttra sig över anmälan. Skolverket anförde i
huvudsak följande i remissvaret (bilagor har här utelämnats):

## Bakgrund

I samband med att AA i maj 2013 publicerade uppgifter om skrivprovet i kursen
      tyska 4 i gymnasieskolan (provet) på sin blogg, hade BB, undervisningsråd vid
      Skolverket, kontakt med AA per telefon och mail.
      ---

## Rättslig reglering

I 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) anges att sekretess gäller
      för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov, om det kan antas
      att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs. Denna bestämmelse om
      provsekretess omfattar inte enbart nationella prov, utan kan även omfatta andra
      prov.
      Flertalet av Skolverkets prov återanvänds under flera år som ett led i Skolverkets
      arbete med regeringsuppdraget att kvalitetssäkra de nationella proven. I detta
      regeringsuppdrag anges att Skolverket ska kvalitetssäkra ämnes- och kursproven så
      att de kan användas för att bedöma kunskapsutvecklingen över tid, bl.a. genom
      att säkerställa att proven håller en jämn svårighetsgrad så det blir möjligt att år från
      år följa och jämföra olika skolors och huvudmäns resultat från de nationella
      proven (regeringsbeslut U2011/6543/S), sid. l, punkt 4). En sekundär anledning
      till att återanvända prov är att det är kostnadskrävande att konstruera och ta
      fram nya prov, så även ur ett kostnadsperspektiv finns det fördelar med att
      återanvända prov.
      I rättspraxis anses de så kallade standardiserade proven, det vill säga prov som
      upprepas, vara sekretesskyddade så länge samma provhandlingar används (prop.
      1979/80:2, del A, sid. 138). Stöd för att sekretess kan antas föreligga under den tid
      som uppgifter i prov återanvänds finns i domar av Kammarrätten i Stockholm (bl.a.
      målnummer:1846-1998, dom 1998-03-24) och i domar av Regeringsrätten
      (Regeringsrättens årsbok 1991, not 20 och 21). Kammarrätten delade i mål nr 1846-
      1998 Skolverkets uppfattning att Skolverkets centralt fastställda prov kan skyddas
      under en avgränsad tidsperiod av i första hand pedagogiska skäl men också av
      ekonomiska skäl.
      Skolor med offentlig huvudman ska beakta bestämmelsen om provsekretess i
      offentlighets- och sekretesslagen. Bestämmelsen är däremot inte tillämplig för
      fristående skolor eller privatpersoner.

      Handläggarens redogörelse
      BB har lämnat följande redogörelse.
      Min direkta kommunikation med AA bestod av en mailväxling och ett telefon-
      samtal. Någon ytterligare direktkontakt med mig eller min chef har inte tagits av
                                                                   Dnr 2893-2013       Sid 3 (7)




AA. Telefonsamtalet spelade AA in utan min vetskap. Såväl samtalet som mailen
skickades till TV 4, som därefter gjorde två nyhetsinslag om händelsen. AA har
därefter indirekt vänt sig till Skolverket genom sin blogg.
Jag blev den första veckan i maj 2013 uppmärksammad på AA:s blogg och upprop
om de nationella proven. I hans text beskriver han ur minnet innehållet i uppgiften
till ett skrivprov i tyska för gymnasiets kurs tyska 4. Provet kommer från en
provbank i moderna språk som endast lärare har tillgång till. AA har dock själv
genomfört uppgiften som prov. Provmaterialen är sekretessreglerade och återan-
vänds under många år. Om provuppgifter blir publicerade och allmänt kända för
eleverna i förväg riskerar resultaten att bli missvisande och likvärdigheten vid
betygssättningen sämre. I detta fall är det troligt att många elever skulle göra provet
under maj månad och det är då inte bra om uppgiften ligger publicerad och åtkomlig
publikt. Vi höll därför sidan under uppsikt för att försöka se hur stor spridningen
kunde tänkas vara.
Jag kom den 13 maj 2013 överens med min närmaste chef CC att vi skulle se om
AA frivilligt kunde ta bort den information som handlar just om detaljerna i
tyskaprovet. Eftersom vi kontaktade en elev i gymnasieskolan och det kan kännas
obehagligt att bli direkt uppringd av någon på Skolverket, beslutade vi att skicka ett
mail och be honom ta kontakt med oss. Det skulle också ge honom möjlighet att
låta en förälder eller lärare ta samtalet i stället. Någon större fara för att kontakten
skulle kännas obehaglig kände vi dock inte då AA i sin blogg berättar om att han
har haft och har kontakter med bl.a. rikspolitiker. Han skriver också i bloggen att
provet han gjort ska lösas av elever som är runt 18 år.
I ett mail (se bilagan, mail 1) ber jag honom ta kontakt med oss på telefon för att vi
vill prata dels om publiceringen av innehållet i provet, dels ge honom möjlighet att
ställa frågor om proven.
Det primära syftet med telefonsamtalet med AA var att tala om att vi gärna såg att
detaljerna om provet togs bort och förklara varför vi önskar det. För att förklara
den något svårtolkade formuleringen om att proven ska återanvändas av Skolverket
tog jag upp sekretessen och att det inte är meningen att vissa elever ska känna till
innehållet i förväg. Jag poängterade att det inte var fråga om en rättssak eller ett
brott utan att vi ber honom "vara så snäll och" ta bort informationen. Han
svarar att han inte står för proven och frågar varför han då ska stötta det som
han tycker är fel. Jag försöker då förmedla vilka konsekvenser en publicering kan få
för betygssättningen. Han menar att det inte är hans problem. Han frågar vad
som händer om han inte tar bort informationen och jag svarar att det inte
händer någonting annat än att provet kanske inte kan användas såsom det är
avsett. Eftersom jag förstår att AA inte tänker ta bort informationen går jag
över till det andra syftet med vår kontakt, nämligen att erbjuda honom en
möjlighet att ställa frågor om de nationella proven. Han tvekar då och verkar
inte ha tänkt på detta men ställer ändå en fråga som jag försöker besvara. I slutet
av samtalet ber jag honom än en gång att överväga att ta bort informationen samt
önskar honom lycka till med sin kampanj.
Efter telefonsamtalet mailar AA en fråga till mig där han säger att han känner sig
anklagad för ett brott (se bilagan, mail 2). Jag blir lite förvånad att han uppfattat vårt
samtal så och förtydligar att jag inte anklagar honom för något brott och att jag
endast hade bett honom ta bort den information som gällde provet (se bilagan,
mail 3).
I sin anmälan anger AA att han tyckte att det var djupt obehagligt att bli kontaktad.
Det är förstås mycket beklagligt att han känner så. Syftet var aldrig att orsaka
obehag. Det kan förstås kännas obehagligt eftersom han inte var villig att göra
det vi bad honom om och han följaktligen fick säga emot mig. Jag vet att jag inte
har sagt att han begått brott, att jag har hotat med repressalier eller uttryckt mig
nedsättande. Jag har heller inte påstått att sekretessen skulle göra att han inte får
prata om innehållet i provet. Kontakten gällde hans publicering till en större
allmänhet. Det obehagliga måste då ligga i det sätt jag formulerade mig eller det
                                                                     Dnr 2893-2013    Sid 4 (7)




      sätt som jag talade med honom. Den enda punkt jag själv tänkte på efter
      samtalet var att jag nämnde kontakten med Skolverkets jurist i slutet av samtalet.
      Det kan ju indirekt ha uppfattats som om jag tänkte gå vidare med ärendet
      juridiskt. Eftersom han mailade och frågade mig direkt efteråt kunde jag ändå inte
      tänka mig att det skulle råda någon missuppfattning om detta när vår
      kommunikation var över.

      Skrivprovet i kursen tyska 4 i gymnasieskolan
      Provet som AA skrev om på sin blogg är inte ett obligatoriskt nationellt kursprov,
      utan ett prov som lärare får välja om de vill genomföra med sina elever. Med ett
      lösenord får lärarna tillgång till provet som finns i Provbanken på Skolver kets
      webbplats. Om läraren vill använda sig av provet får han eller hon bestämma en
      lämplig tidpunkt för genomförande i slutet av kursen. Skolverket uppskattar att
      majoriteten av de elever som läser den aktuella kursen genomför provet.
      Vid den tidpunkt då AA publicerade uppgifter om provet på sin blogg var det
      fortfarande många elever som ännu inte hade genomfört provet den terminen. I
      nuläget finns det inte något annat prov i Provbanken som prövar den skriftliga
      förmågan i kursen tyska 4 i gymnasieskolan. Provet är tänkt att användas under
      fler terminer.

      Handläggningen av det anmälda ärendet
      Bestämmelsen om provsekretess i 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen
      är inte tillämplig för privatpersoner. Av den utredning som Skolverket har tagit del
      av framgår att BB har bett AA att frivilligt ta bort uppgifterna om provet från sin
      blogg. BB har inte hävdat att AA har begått något brott utan förklarat vilka
      konsekvenser en publicering av uppgifterna kan få för betygssättningen och att
      provet kanske inte kan användas för sitt syfte. Som tidigare angivits finns det i
      nuläget inte något annat prov som prövar skrivförmågan i kursen 4 i tyska i
      gymnasieskolan och provet är avsett att användas under fler terminer. Mot denna
      bakgrund bad BB AA att frivilligt ta bort de publicerade uppgifterna. Skolverket
      anser att BBs förfrågan var skälig.
      Skolverket har inte tagit del av telefonsamtalet som blev inspelat av AA.
      AA har anfört att Skolverket borde ha kontaktat hans vårdnadshavare eller skola då
      han är minderårig. AA är 17 år gammal och av hans blogg framgår att han har
      kontakt med rikspolitiker, driver eget företag som frilansjournalist och arbetar
      som föreläsare. Skolverket anser att BB gjorde en riktig bedömning utifrån AA
      ålder och mognad när han, efter samråd med sin chef, kontaktade AA per mail.
      AA gavs även möjlighet att ringa till Skolverket med föräldrar eller skolpersonal
      närvarande, i det fall han upplevde kontakten med Skolverket obehaglig.
      AA har även anfört att Skolverket måste vara tydligare om minderåriga elever ska
      förväntas förstå sekretesshänvisningen på proven. Skolverket kan förstå att det är
      svårt för elever att förstå sekretesshänvisningen. Denna är framförallt riktad till
      skolpersonalen. För att eleverna ska förstå vad det innebär med provsekretess
      bör lärarna informera eleverna om innebörden, även om bestämmelserna om
      sekretess inte gäller för elever. Det är viktigt att lärarna informerar eleverna om
      konsekvenserna av att provuppgifter sprids och blir kända, det vill säga att
      proven inte kan användas för sina syften och att betygssättningen kan bli felaktig.
      Detta gäller inte minst för prov som används under flera år.
      Skolverket kommer att se över utformningen av sekretesshänvisningen för att
      se om denna kan göras mer tydlig. Skolverket kommer även att upplysa lärare
      om vikten av att de informerar sina elever om provsekretessen och
      konsekvenserna av att provuppgifter blir kända.
Till remissvaret hade Skolverket fogat e-postkonversationen mellan BB och AA.
Jag redovisar här de aktuella e-postmeddelandena:
                                                                           Dnr 2893-2013      Sid 5 (7)




      Den 13 maj 2013, kl. 8.51 (från BB)
      Hej AA!
      Jag är ansvarig för de nationella proven i engelska och provmaterialen i moderna
      språk på Skolverket. Vi följer förstås diskussionerna om proven i olika medier och
      vi har också läst ditt inlägg på change.org. Vi har förstås inget emot att du uttrycker
      dina synpunkter och agerar utifrån dem. Tvärtom välkomnar vi synpunkter på
      proven och deras användning. Det är förstås ingen slump att proven är utformade
      som de är. Nu lämnar du dock i din text ut information om enskilda prov som kan
      komma att återanvändas av Skolverket. Detta är problematiskt. Vi skulle därför vilja
      be dig kontakta oss snarast på telefon. Du kan då också passa på att ställa frågor runt
      varför proven ser ut som de gör. Kontakta mig direkt eller min enhetschef CC

      Den 13 maj 2013, kl. 10.30 (från AA)
      Hej BB!
      Jag har nu läst 17 kap. 4 § i offentlighets- och sekretesslagen för att förstå om jag
      har begått det brott ni hävdar.
      Det är svårt att förstå hur jag bryter mot detta, kan du utveckla?

      Den 13 maj 2013, kl. 10.58 (från BB)
      Hej!
      Mitt syfte med vårt samtal var aldrig att anklaga dig för något brott. Jag var också
      noga med hur jag formulerade mig om detta. Jag har bett dig ta bort information från
      internet som avslöjar innehållet i nationellt provmaterial. Skolor måste göra
      sekretessprövning innan de får lämna ut prov som återanvänds av Skolverket. Någon
      sådan förpliktelse gäller inte för privatpersoner. Om information om prov publiceras
      av privatpersoner brukar vi be personen i fråga att ta bort informationen. Detta
      brukar också vanligtvis ske.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande. BB uppmanade honom
att ta bort uppgifterna om provet eftersom de var sekretessbelagda och hävdade att
han bröt mot sekretessen. Det tolkade han som att BB menade att han hade begått
ett brott. Vidare upplevde han inte att han hade något annat val än att ta bort
uppgifterna.

AA skickade också in en transkription av telefonsamtalet mellan honom och BB.
Relevanta delar av transkriptionen har följande lydelse:
      50 BB: Ja, alltså jag uppmanar dig att ta bort dem eftersom de är sekretessbelagda.
      Du
      51 bryter mot sekretess. Men vi kommer ju naturligtvis inte att polisanmäla detta på
      52 något sätt, eftersom du inte är en myndighet på något sätt. Men vi vore ju väldigt
      53 glada om du ändrar i texten så att du inte avslöjar vad det är man ska göra i
      54 proven.
      –––
      110 Så vad jag
      111 gör, eftersom jag pratat med dig då, det är det att vi pratar med juristen bara och
      112 frågar juristen ”Kan vi göra något mera?”, annars så sker det ju naturligtvis
      ingenting
      113 mer.

Skolverket fick möjlighet att yttra sig och anförde bl.a. följande. Enligt BB, som nu
har lyssnat på telefonsamtalet, sade han till AA att ”det bryter mot sekretess”,
                                                                  Dnr 2893-2013   Sid 6 (7)




vilket AA uppfattade som ”du bryter mot sekretess”. Skillnaden går inte att urskilja
på inspelningen. BB har klargjort för AA att han inte velat anklaga honom för
något brott. Det är beklagligt att AA när telefonsamtalet avslutades inte var säker
på hur reglerna kring provsekretess såg ut och i vilken mån dessa var
tillämpliga i hans situation.

Bedömning
Enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller
sekretess för uppgift som ingår i eller utgör underlag för bl.a. kunskapsprov under
en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om
uppgiften röjs. Bestämmelsen har framför allt betydelse för standardiserade prov
som återanvänds, t.ex. nationella prov. Så länge samma prov används gäller
sekretess för uppgifterna i proven (se Lenberg, Geijer och Tansjö, Offentlighets-
och sekretesslagen [1 januari 2014, Zeteo] kommentaren till 17 kap. 4 §).

Förbud mot att röja eller utnyttja uppgifter som är sekretessbelagda gäller för
myndigheter och de som är anställda eller har uppdrag hos myndigheten (2 kap. 1 §
OSL). Privatpersoner omfattas alltså inte av bestämmelserna om sekretess. Att AA
lämnade ut uppgifter om ett nationellt prov på sin blogg stred därför inte mot någon
sekretessbestämmelse.

Frågan är om det var godtagbart att Skolverket kontaktade AA och om myndig-
heten vid den kontakten agerade korrekt.

Skolverket har i remissvaret beskrivit att en stor del av de nationella proven
återanvänds under flera år, dels som ett led i myndighetens arbete för att bedöma
elevers kunskapsutveckling över tid, dels för att det är kostnadskrävande att
utveckla nya prov. Det är naturligtvis viktigt att innehållet i de nationella proven
inte sprids till de elever som ska göra proven. Av den anledningen har jag
förståelse för och ser inget hinder mot att myndigheten håller sig informerad om
huruvida uppgifter om proven offentliggörs i olika sammanhang. Om det kommer
till myndighetens kännedom att någon lämnar ut information om ett nationellt prov
på en webbplats, har jag i princip ingen invändning mot att myndigheten tar
kontakt med den eller de som lämnar ut informationen och vädjar till dem att ta
bort uppgifterna. Hur en sådan kontakt ska tas måste bedömas i varje enskilt fall.

I det här fallet var det en 17-årig elev som hade lämnat ut information om ett
nationellt prov. Av bestämmelserna i föräldrabalken framgår att det är vårdnads-
havarna som har det huvudsakliga ansvaret för barn. I det ansvaret ligger bl.a. att
föra barnets talan. Rent generellt gäller att vårdnadshavare ska ta allt större hänsyn
till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och
utveckling. En underårig kan i vissa fall föra sin talan själv. I frågor som rör
personliga angelägenheter bör det kunna ske om han eller hon kan antas förstå
sakens innebörd (se Walin och Vängby, Föräldrabalken [den 1 januari 2014, Zeteo]
kommentaren till 6 kap. 2 §).
                                                                    Dnr 2893-2013     Sid 7 (7)




Det framgår av remissvaret att Skolverket gjorde bedömningen att myndigheten
kunde vända sig direkt till AA för att diskutera uppgifterna på webbplatsen.
Skolverket grundade den bedömningen på AA:s ålder, att han haft kontakt med
rikspolitiker, driver eget företag som frilansjournalist och arbetar som föreläsare.

Visserligen bör, enligt min mening, utgångspunkten vara att Skolverket ska
kontakta den underåriges vårdnadshavare om det uppstår en sådan situation som
var aktuell här. Med hänsyn till vad som har kommit fram om omständigheterna
anser jag dock att det i det här fallet kan godtas att Skolverket valde att ta kontakt
med AA och inte med hans vårdnadshavare trots att frågan rörde ett komplicerat
ämne,

Den inledande kontakten via e-post togs den 13 maj 2013, kl. 8.51. Som framgår av
redovisningen ovan förklarade BB i det e-postmeddelandet att den information som
AA hade lämnat på en webbplats var ”problematisk”, och AA uppmanades att
”snarast” kontakta honom eller hans chef. AA ringde upp BB. Kl. 10.30, efter
telefonsamtalet, skickade AA ett e-postmeddelande till BB där han ifrågasatte om
han hade begått ”det brott ni hävdar”. BB skickade kl. 10.58 ett svar till AA där
han förtydligade att syftet med telefonsamtalet inte var att anklaga AA för något
brott.

Jag har inte lyssnat på upptagningen av det aktuella telefonsamtalet, utan bara tagit
del av den transkription som AA har skickat in. Utifrån vad som har kommit fram
om telefonsamtalet och kontakterna i övrigt har jag förståelse för att AA kan ha
tagit illa vid sig. Det e-postmeddelande som AA skrev i anslutning till samtalet
talar starkt för att han uppfattade att Skolverket ansåg att han hade gjort sig skyldig
till sekretessbrott. Detta är naturligtvis inte tillfredsställande. Transkriptionen visar
att BB uttryckte sig mindre lämpligt i vissa delar. Även om han inte sa ”du bryter
mot sekretess”, utan ”det bryter mot sekretess” gav det intryck av att AA hade
begått ett brott genom publiceringen på webbplatsen. Jag delar också BB:s
uppfattning att det var olyckligt att nämna att han skulle kontakta myndighetens
jurister. Samtliga kontakter ägde dock rum under ett par timmar och AA fick i vart
fall genom Skolverkets svar på hans e-postmeddelande klart för sig att
myndigheten inte anklagade honom för något brott.

Sammanfattningsvis anser jag inte att det som har framkommit är tillräckligt för att
rikta någon kritik mot Skolverket.

Ärendet avslutas.
