# Hembesök inom ramen för en utredning om rätt till försörjningsstöd; fråga bl.a. om vilken undersökning handläggaren bör få göra i bostaden

JO 2012-12-17 dnr 2914-2011

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2012-12-17              2914-2011              1 (7)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Hembesök inom ramen för en utredning om rätt till försörjningsstöd;
                        fråga bl.a. om vilken undersökning handläggaren bör få göra i
                        bostaden


                          Beslutet i korthet: För att socialtjänsten ska kunna genomföra hembesök inom
                          ramen för en utredning om rätt till ekonomiskt bistånd krävs att den enskilde
                          samtycker till hembesöket. Frivilligheten måste vara reell och socialtjänsten bör
                          diskutera saken med den enskilde så att denne får möjlighet att ta ställning till om han
                          eller hon vill acceptera det intrång i hans eller hennes integritet som ett hembesök
                          otvivelaktigt utgör. Utrymmet för att göra s.k. oanmälda hembesök är mycket
                          begränsat och bör kunna godtas endast i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten
                          befarar att det föreligger en nödsituation.
                          Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning kritiseras för att ha gjort ett oanmält
                          hembesök hos en biståndssökande utan att det förelegat en nödsituation.
                          Förvaltningen kritiseras även för sina rutiner för hembesök, vilka inte anses stå i
                          överensstämmelse med de principer som gäller för hur socialtjänsten ska arbeta.

## Anmälan

AA och BB är döttrar till CC. Döttrarna och CC framförde i en anmälan till JO
                        klagomål mot Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms kommun
                        angående socialtjänstens hantering av ett hembesök hos CC samt avseende ett
                        brev som socialtjänsten en tid efter hembesöket skickade till CC.

                        Till anmälan bifogades det brev som nämndes i anmälan.

## Utredning

JO inhämtade inledningsvis journalanteckningar, beslut och ekonomiska
                        beräkningar från stadsdelsnämnden. Stadsdelsnämnden bifogade även
                        Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 23 augusti 2010 i mål nr 22450-10.
                        Därefter begärde JO att stadsdelsnämnden skulle göra en utredning och yttra sig
                        över vad som anförts i anmälan. Nämnden gav in ett yttrande med följande
                        lydelse.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                Dnr 2914-2011       Sid 2 (7)




Ärendets beredning
Ärendet har beretts inom Socialtjänstavdelningen, enheten för Ekonomiskt
bistånd.

Bakgrund
Riksdagens ombudsmän har begärt in ett yttrande från Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd med anledning av inkommet klagomål från AA, BB och CC
gällande handläggningen av enskilt ärende.
Bakgrunden till anmälan är ett oanmält hembesök som genomfördes den 19
januari 2010 i familjens bostad av två handläggare från stadsdelsförvaltningen.
Förvaltningens syfte med hembesöket var att utreda familjebild och
boendesituation. I klagomålet anförs inledningsvis att handläggarna bad att få
komma in i hemmet utan att uppvisa legitimationshandlingar. CC kände en
osäkerhet kring vilka besökarna var och deras ärende, bl.a. på grund av språkliga
hinder.
Handläggarna tittade därefter runt i bostaden och ställde frågor rörande
familjebild och boendesituation, vilket familjen upplevde som respektlöst och
kränkande. Man ville bland annat se föräldrarnas sovrum, trots att de är skilda
sedan två år tillbaka och bor isär. CC bor tillsammans med tre av barnen, 15, 18,
och 20 år gamla, i ett radhus som kostar 12 488 kronor per månad. Familjen står
i Stockholms stads bostadskö och uppger att de dagligen söker efter ett mindre
och billigare boende.
Vidare gjorde handläggarna bedömningen att ytterligare ett vuxet barn är bosatt i
hemmet, vilket innebär en reducering av CC:s försörjningsstöd. Den vuxna
dottern hävdar att hon vid det aktuella hembesöket endast övernattat hos modern
och är folkbokförd på annan adress. Modern behöver mycket hjälp från dottern
eftersom hon inte behärskar det svenska språket, bl.a. med räkningar och inköp.
Stadsdelsförvaltningen har inte heller beviljat ersättning för avgift till det
Kvinnocenter där CC tidigare studerade svenska.
---

Förvaltningens redogörelse och yttrande
Modern CC, född 54, med familj har varit aktuella på enheten för Ekonomiskt
bistånd vid Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning sedan ett flertal år.
Socialsekreterare DD (DD) och ekonomihandläggare EE (EE) har sedan den 20
april 2007 varit ansvariga handläggare för CC. Under denna period har familjen
varit på inbokade besök som de kommit på respektive spontana besök hos
handläggarna ett flertal gånger bl.a. 21 december 2007, 10 mars 2008, 20 mars
2008, 7 maj 2008, 2 september 2008, 13 oktober 2008, 20 februari 2009 och den
21 april 2009. Utöver detta har CC haft kontakt med handläggarna via telefon
och brev. Vidare har familjen vid flera tillfällen lämnat sin ansökan personligen
till ekonomihandläggare EE. Utifrån dessa tidigare kontakter med CC utgick
handläggarna vid hembesöket att de var välkända av CC.
CC är kurd från Irak. Ekonomihandläggare EE talar kurdiska och samtal med CC
har förts på kurdiska. För samtal med socialsekreterare DD har ekonomi-
handläggare EE tolkat från kurdiska.
Det oanmälda hembesöket den 19 januari 2010 utfördes av socialsekreterare DD
och ekonomihandläggare EE. Då de träffat CC flertalet gånger ansåg de att det
inte var nödvändigt med någon ytterligare presentation eller legitimering.
---
Hembesök görs när utredning kring boendesituationen behövs. I CC:s fall fanns
behov av att utreda hur många personer som bodde i bostaden då familjen trots
uppmaning inte bytt till billigare boende och det gått mer än tre år sedan
boendesituationen uppmärksammades. Innan hembesöket genomförs frågar
                                                                        Dnr 2914-2011       Sid 3 (7)




      handläggarna om de får komma in och titta runt. De förklarar också syftet med
      hembesöket. De sökande har rätt att neka handläggarna att träda in. I sådana fall
      förklarar handläggarna att det kan komma att påverka utredningen och beslut om
      ekonomiskt bistånd. Vid hembesök ställs frågor kring familjebild samt
      boendesituation. Handläggarna ber även att få bli visade runt i bostaden. I vissa
      fall ber de den boende att visa upp innehåll i garderober, skåp etc.
      I detta fall blev handläggarna inbjudna. För att utreda familjebild och boende-
      situation ställdes frågor kring de skilda föräldrarnas samt de vuxna barnens
      boende. Vid hembesöket gjordes bedömningen att ytterligare ett barn var
      hemmavarande i bostaden. Denna unga person, som vid hembesöket låg och sov
      i ett av sovrummen, bör enligt stadens riktlinjer bidra med en del av hyran. En
      beräkning visade att flickan skulle bidra med 1 561 kronor av moderns
      hyreskostnad.
      ---
      Samtliga beslut om försörjningsstöd där familjen inte beviljats enligt sin ansökan
      har meddelats med ”anvisning hur man överklagar”.

      Förvaltningens bedömning
      Förvaltningen beklagar att familjen upplevt att de inte blivit bemötta på ett
      respektfullt sätt. Enheten för ekonomiskt bistånd har som del i sin värdegrund
      åtagit sig att bemöta människor med respekt. Förvaltningen anser att vid minsta
      osäkerhet om handläggarnas identitet ska arbetslegitimation visas upp.
      Förvaltningen har efter genomgång av ärendet och de bedömningar som gjorts,
      konstaterat att handläggningen i övrigt skett i enlighet med gällande lagstiftning
      och riktlinjer.
Som bilaga till yttrandet gav nämnden in ett dokument avseende sina rutiner vid
hembesök enligt följande.

      Rutin för hembesöksrunda
      Team l och 2 genomför en gemensam hembesöksrunda, en heldag per månad, i
      syfte att kontrollera osäkra eller tveksamma boenden. På denna hembesöksrunda
      ska besök göras där det anses olämpligt att ansvarig socialsekreterare och/eller
      ekonomihandläggare medverkar vid hembesöket.
      Det kan röra sig om utredning av boenden där
       kontraktet ej är trovärdigt (orimlig hyra, många boende i bostaden, en känd
        oseriös uthyrare eller adress etc.)
       fler personer misstänkts vara boende på adressen än vad som uppgivs
       fler personer är skrivna på adressen
       det misstänks finnas icke-redovisade hemmavarande barn, make/maka eller
        sambo misstänks finnas
      ---
      Ett hembesök på hembesöksrundan kan vara helt spontant eller halvt spontant.
      Vid ett helt spontant hembesök ringer utredarna på dörren utan föranmälan. Vid
      ett halvt spontant hembesök ringer utredarna strax innan (ex. nere i porten) och
      berättar att de är på väg. På detta sätt vet utredaren att klienten är hemma när de
      ringer på dörren.
      ---

      Hembesöket
      Presentera Er med namn och titel. Visa arbetslegitimationen. Förklara orsaken
      till hembesöket innan Ni kliver in. Det är viktigt att klienten förstår varför
      hembesöket görs. Om klienten nekar tillträde upplys om vilka konsekvenser
      detta kan komma att få för försörjningsstödet.
                                                                       Dnr 2914-2011        Sid 4 (7)




      Använd skoskydd för att vid behov snabbt kunna lämna lägenheten. Dessa finns
      att hämta i vaktmästeriet.
      Be klienten att Öppna garderober, köksluckor, stängda dörrar etc.
      Glöm inte syftet med hembesöket. Ställ frågor kring det Ni ser. Och det Ni inte
      ser men borde se.
      Kontrollera...
         vilka namn som finns på dörren och i porten
         att klienten har nycklar till lägenheten
         att klienten hittar och vet var saker och ting finns i lägenheten
         hur många skor och ytterkläder och vilken typ som finns i hallen
         om det finns fotografier och andra personliga tillhörigheter ex. bröllopsfoton,
          adresserad post, pass, mediciner etc.
         hur sovarrangemanget ser ut (många sängar finns det, hur är sängarna
          placerade, dubbelsäng, är alla sängar bäddade, finns ett avgränsat utrymme
          för den inneboende)
         vilka kläder som finns i garderober och byråer
         att det finns mat i kylskåpet/kylen
         badrumsskåpet (finns rakartiklar hos en kvinna, smink hos en man, hur
          många tandborstar?)
         om det bor barn i lägenheten, finns det leksaker, ett utrymme för barnen att
          leka på?
         om det finns en p-plats och om det står en bil på den

      Dokumentation
      Hembesöket journalförs i Paraply av socialsekreterare eller ekonomihandläggare
      som utfört hembesöket. Journalanteckningen skrivs ut och lämnas till ansvarig
      socialsekreterare och ekonomihandläggare för kännedom.
JO gav CC och hennes döttrar tillfälle att kommentera remissvaret.

I ett beslut den 17 december 2012 anförde JO Wiklund följande.

Bedömning
Hembesöket den 19 januari 2010 och stadsdelsförvaltningens rutiner vid
hembesök
JO har i flera ärenden behandlat frågor som rör förutsättningarna för att göra
s.k. hembesök inom ramen för en utredning om rätt till försörjningsstöd (se bl.a.
JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 377 och 2011/12 s. 392 samt JO:s beslut den 9
februari 2012, dnr 1209-2011, och den 8 november 2012, dnr 2737-2011).

Av JO:s uttalanden i nämnda beslut framgår bl.a. följande. Socialnämnden –
dess förvaltning och tjänstemän – kan i vissa ärenden ha ett befogat intresse av
att få göra besök i en biståndssökandes bostad för att kunna bilda sig en
uppfattning om vilka hjälpbehov som föreligger och i vad mån den enskilde har
rätt till bistånd från socialnämnden. Det kan t.ex. vara svårt för beslutsfattaren
att avgöra om den biståndssökande verkligen bor på en uppgiven adress eller
om han eller hon är sammanboende med annan. Den enskilde kan också sakna
möjlighet att ta fram egentlig bevisning, som stöder de uppgifter han eller hon
lämnat om sina förhållanden och sitt stödbehov. Ett verksamt sätt att få klarhet i
fråga om de faktiska förhållandena kan uppenbarligen vara att tjänstemän vid
socialnämndens förvaltning gör iakttagelser i samband med ett hembesök.
                                                                   Dnr 2914-2011      Sid 5 (7)




Hembesök är dock ett utredningsmedel som inte får tillgripas utan vidare och
som måste hanteras med stor försiktighet. Det kan aldrig bli fråga om att
socialnämnden mot den enskildes vilja bereder sig tillträde till dennes bostad.
Ett sådant intrång kan nämligen strida mot regeringsformens och
Europakonventionens bestämmelser om grundläggande fri- och rättigheter. Ett
hembesök får således inte vara påtvingat utan måste äga rum med den enskildes
samtycke. Det bör understrykas att frivilligheten måste vara reell.
Grundlagsskyddet får inte kringgås genom att myndigheten genom ett hotfullt
uppträdande eller genom antydningar om att den enskilde är tvungen att öppna
sitt hem för ett besök förmår vederbörande att hörsamma en sådan begäran.

När det gäller s.k. oanmälda hembesök uttalade jag i beslut den 21 juni 2011
(JO:s ämbetsberättelse 2011/12 s. 392) bl.a. följande. Principerna om
självbestämmanderätt och integritet är grundläggande för socialtjänstens
verksamhet. Utrymmet för att inom ramen för ett ärende som rör rätt till
ekonomiskt bistånd göra oanmälda hembesök torde således vara mycket
begränsat och bör kunna godtas endast i undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten
befarar att det föreligger en nödsituation. I andra fall ska socialtjänsten, om den
anser att det är nödvändigt att göra ett hembesök, diskutera saken med den
enskilde så att denne får möjlighet att ta ställning till om han eller hon vill
acceptera det intrång i hans eller hennes integritet som ett hembesök
otvivelaktigt utgör.

I beslut den 8 november 2012, dnr 2737-2012, påpekade jag återigen vikten av
att den enskilde ges verklig möjlighet att ta ställning till frågan om hembesök.

Såvitt utredningen ger vid handen blev handläggarna vid det nu aktuella
hembesöket insläppta i bostaden och det har således inte varit fråga om ett
intrång i bostaden i strid mot regeringsformens eller europakonventionens regler
om skydd mot husrannsakan eller skyddet för den enskildes hem.

Det är ostridigt att hembesöket hos CC var oanmält. Av utredningen i ärendet
framgår att hembesöket gjordes i syfte att utreda hur många personer som bodde
i bostaden. Det har med andra ord uppenbarligen inte varit fråga om en
nödsituation. Socialtjänsten borde därför i förväg ha tagit upp med CC
önskemålet om att få göra ett besök i bostaden. Genom att inte göra detta utan
att oanmäld komma till CC:s bostad tidigt en morgon har socialtjänsten
åsidosatt principer som är grundläggande för socialtjänstens verksamhet. Detta
är inte acceptabelt. Av utredningen framgår även att förvaltningen regelmässigt
under en dag per månad genomför en ”hembesöksrunda” i ärenden rörande
ekonomiskt bistånd. Ett sådant hembesök kan, enligt den ”Rutin för
hembesöksrunda” som bifogats remissvaret, vara ”helt spontant”, då utredarna
ringer på dörren utan föranmälan. Det kan också vara ”halvspontant”, då
utredarna ringer strax innan, t.ex. nere i porten, och berättar att de är på väg.
Mot bakgrund av det nyss sagda om oanmälda hembesök är denna rutin inte
godtagbar.
                                                                   Dnr 2914-2011      Sid 6 (7)




Av utredningen framgår vidare att handläggarna inte legitimerade sig när de
kom till bostaden. CC har anfört att hon var osäker på deras identitet. Nämnden
har uppgett att handläggarna, som tidigare hade träffat CC vid många tillfällen
under flera års tid, inte ansåg det nödvändigt att legitimera sig. Mot bakgrund av
nämndens uppgifter i denna del, vilka inte ifrågasätts, framstår det som märkligt
att CC inte skulle ha vetat vilka handläggarna var. Jag har därför förståelse för
att handläggarna inte legitimerade sig. Det är naturligtvis inte tillfredsställande
om CC upplevde att hon i samband med hembesöket var osäker på vilka
handläggarna var. Omständigheterna är dock inte sådana att handläggarnas
agerande i denna del föranleder någon kritik från min sida.

Det går av utredningen inte att få någon närmare klarhet i vilka frågor i detalj
som handläggarna ställde vid hembesöket och hur frågorna ställdes. Det är
givetvis beklagligt om CC och AA upplevde att de frågor som ställdes till dem
var kränkande. Jag har dock inte tillräckligt underlag för att kunna göra något
uttalande i denna del.

Av dokumentet ”Rutin för hembesöksrunda”, som jag berört ovan, framgår att
handläggarna bör utföra ett flertal kontroller under hembesöket, bl.a. av
garderober, kylskåp och badrumsskåp. Dokumentet tycks vara framtaget för
denna särskilda ”hembesöksrunda” och det framgår inte av utredningen om
rutinerna även används vid hembesök som är föranmälda. Oavsett hur det
förhåller sig med den saken kan jag konstatera att flera av de i dokumentet
angivna kontrollåtgärderna i hög grad utgör ett intrång i den enskildes integritet.
Enligt min mening måste socialförvaltningen, även om den enskilde erbjuder
sig att visa sin bostad, iaktta stor försiktighet innan en undersökning av t.ex.
badrumsskåp eller kylskåp görs. Jag anser att den rutin som förvaltningen har
inte står i överensstämmelse med de principer som gäller för hur socialtjänsten
ska arbeta.

Skrivelsen den 26 maj 2011
Av utredningen framgår att stadsdelsnämnden den 29 januari 2010 beviljade CC
ekonomiskt bistånd. I normberäkningen för perioden togs som inkomst upp hyra
från dottern BB mot bakgrund av att BB bedömdes vara boende i bostaden bl.a.
på grund av att hon vid hembesöket den 19 januari 2010 hade sovit i bostaden.
Detta beslut överklagades av CC och Förvaltningsrätten i Stockholm – som
ansåg att nämnden hade saknat fog för sin bedömning att räkna hyresdel från
BB som inkomst – biföll överklagandet och medgav att CC för februari 2010
skulle få ytterligare ekonomiskt bistånd motsvarande den beräknade hyran från
BB. Den 1 september 2010 betalade nämnden ut ett kompletterande bistånd i
enlighet med förvaltningsrättens dom.

Av skrivelsen den 26 maj 2011 framgår att socialförvaltningen då gjorde
bedömningen att BB bodde hos CC mot bakgrund av att BB vid hembesöket i
januari 2010 sov i bostaden. Av samma skrivelse och av nämndens
normberäkningar för perioden januari till juni 2011 framgår också att hyra från
                                                                   Dnr 2914-2011     Sid 7 (7)




BB har tagits upp som inkomst vid beräkningen av CC:s ekonomiska bistånd.
Beslut om avslag, helt eller partiellt, på en biståndsansökan ska komma till
uttryck i ett skriftligt beslut med en tydlig motivering. Det är angeläget att den
som har ansökt om bistånd förstår varför myndigheten beslutat som den gjort,
inte minst för att kunna bedöma om beslutet ska överklagas. Om en fråga varit
uppe för bedömning vid en överinstans prövning av en ansökan om ekonomiskt
bistånd för en viss period bör det, om nämnden gör en annan bedömning av
samma fråga i ett senare beslut, givetvis framgå av beslutsmotiveringen hur
nämndens beslut förhåller sig till överinstansens tidigare beslut (jfr JO:s
ämbetsberättelse 2012/13 s 299).

Som skrivelsen den 26 maj 2012 får förstås innefattade den ett besked om att
CC:s försörjningsstöd från och med juli 2011 skulle komma att minska då ett
högre belopp än tidigare för viss inkomst av hyra skulle komma att ligga till
grund för beräkningen. Ett beslut om bistånd i enlighet med det lämnade
beskedet får anses gå CC emot. Mot bakgrund av vad nämnden uppgett i
remissvaret utgår jag från att CC har fått ett formellt beslut med
överklagandehänvisning om hennes ekonomiska bistånd sänktes från och med
juli 2011. Vid detta förhållande, och då bedömningen av det ekonomiska
biståndet är en fråga som får prövas av domstol, finner jag inte skäl att göra
något ytterligare uttalande i denna del.

Jag finner anledning att skicka en kopia av detta beslut till Socialstyrelsen för
kännedom.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats.
