# Initiativärende mot Göteborgs tingsrätt med anledning av handläggningen av framställningar om hemlig teleövervakning

JO 2007-04-27 dnr 2923-2005

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2007-04-27            2923-2005               1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Initiativärende mot Göteborgs tingsrätt med anledning av
                        handläggningen av framställningar om hemlig teleövervakning

## Initiativet

Under en inspektion vid Göteborgs tingsrätt i april 2005 noterades att åklagare i
                        några ärenden begärt att tingsrätten skulle besluta om hemlig teleövervakning för
                        förfluten tid beträffande teleadresser som avsåg telefoner som var tagna i beslag
                        från personer som var häktade. Den åklagare som gav in ansökningarna ansåg inte
                        att dessa omfattades av sekretess. Tingsrätten registrerade de aktuella ärendena i
                        det hemliga diariet men förordnade inte om sekretess i dessa ärenden.

                        Jag beslutade att ta upp handläggningen av de nämnda ansökningarna till utredning
                        i ett särskilt ärende.

## Utredning

Ärendet remitterades till tingsrätten för upplysningar och yttrande över vilka
                        rättsliga överväganden som föregick åtgärderna att registrera ansökningarna i
                        hemliga diariet och sedan, i samband med att beslut fattades i ärendena, inte
                        förordna om sekretess.

                        Tingsrätten (lagmannen AA) kom in med ett remissvar till vilket fogades
                        upplysningar från chefsrådmannen BB och råd-mannen CC.

                        BB och CC uppgav följande.

                                  Åklagaren gav per fax den 17 mars 2005 in tre framställningar om hemlig tele-
                                  övervakning rörande delaktighet i samma brottslighet avseende tre häktade personer.
                                  Rådmannen CC handlade ärendena vid tingsrätten. Mot bakgrund av att
                                  framställningarna faxades in och då det inte var angivet att sekretess förelåg för
                                  uppgifterna i ansökningarna, kontaktades åklagaren. Denne uppgav då att sekretess
                                  inte förelåg rörande de aktuella uppgifterna. Mot bakgrund av åklagarens uppgifter
                                  uppfattade inte CC att sekretess kunde ha överförts till domstolen.
                                  Eftersom framställningar om hemlig telefonövervakning regelmässigt är under-
                                  kastade sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen och diarieförs i ett hemligt
                                  diarium, uppkom fråga hur tingsrätten skulle förfara med de aktuella ansökningarna.
                                  I samråd mellan CC och chefsrådmannen BB beslöts att ansökningarna av praktiska
                                  skäl skulle diarieföras i det hemliga diariet, då det på goda grunder kunde förmodas
                                  att en liknande situation inte skulle uppkomma på nytt. Med hänsyn härtill förföll



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 2923-2005     Sid 2 (3)



      det ohanterligt att tillskapa ett särskilt diarium för ett så utomordentligt begränsat
      antal ärenden. Emellertid kan samtidigt konstateras att insynen i just dessa ärenden
      försvåras, eftersom ”ramen” är hemlig. Vi har därför, efter samråd med tingsrättens
      lagman, beslutat att, om denna eller liknande situationer uppkommer i framtiden,
      inrätta ett särskilt samlingsdiarium för dylika handlingar.
AA hänvisade beträffande den praktiska hanteringen av aktuella ärenden och de
överväganden som gjordes i samband därmed till BB:s och CC.s yttrande samt
anförde därutöver följande.
      Mig veterligt är det första gången vid Göteborgs tingsrätt som vissa uppgifter i ett
      ärende om hemlig avlyssning inte har belagts med sekretess av åklagaren. Det fanns
      således inga rutiner för detta och har kommit som en överraskning.
      Beslutet att diarieföra icke sekretessbelagda uppgifter i det hemliga diariet är enligt
      min uppfattning mindre välövervägt. Jag delar handläggarnas uppfattning att upp-
      gifterna inte skulle ha hemligstämplats av tingsrätten utan anser att den korrekta
      åtgärden hade varit att diarieföra handlingarna i det öppna diariet.
      För det fall situationen uppkommer på nytt skall handlingarna diarieföras i det öppna
      diariet med en uppgift i det hemliga diariet om att det finns handlingar i det öppna
      diariet som tillhör ärendet samt uppgift om diarienumret i det öppna diariet. Jag ser
      inget hinder mot att en kopia av dessa handlingar förvaras i den hemliga akten.

Bedömning
I det nu aktuella fallet gav en åklagare in skriftliga ansökningar om hemlig tele-
övervakning till tingsrätten beträffande teleadresser som avsåg telefoner som var
tagna i beslag från häktade personer. Åklagaren hade inte försett ansökningarna
med hemligstämpel och uppgav också vid en muntlig kontakt med tingsrätten att
sekretess, enligt hans mening, inte förelåg för uppgifterna i dessa. Tingsrätten
registrerade ärendena i tingsrättens hemliga diarium. När tingsrätten avgjorde
ärendena förordnades inte om någon sekretess.

Min granskning gäller frågan hur tingsrätten borde ha förfarit vid registreringen av
ärendena.

Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om tele-
meddelanden som befordras eller har befordrats till eller från en viss teleadress (27
kap. 19 § rättegångsbalken [RB]). Frågor om hemlig teleövervakning prövas av
rätten på ansökan av åklagaren (27 kap. 21 § RB).

Det ligger i sakens natur att framställningar om hemlig teleövervakning, för att
syftet med begärd åtgärd inte skall motverkas, i normalfallet kräver ett hemlig-
hållande. Uppgifter som rör hemliga tvångsmedel kan beläggas med sekretess
enligt 5 kap. 1 § 1 st 2 p. sekretesslagen (1980:100). Där föreskrivs att sekretess
gäller för uppgift som hänför sig till angelägenhet som avser användning av tvångs-
medel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott om det kan antas
att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida
verksamheten skadas om uppgiften röjs. Av uttryckssättet ”angelägenhet som avser
användningen av tvångsmedel” följer att sekretessen gäller hos alla myndigheter
som tar befattning med tvångsåtgärder, t.ex. en domstol som beslutar om hemlig
teleavlyssning och den myndighet som verkställer avlyssningen (Regner m.fl.,
Sekretesslagen – en kommentar, s. 5:5).
                                                                      Dnr 2923-2005    Sid 3 (3)



Det torde regelmässigt vara så att framställningar om hemlig teleövervakning
sekretessbeläggs av åklagaren med stöd av nyss nämnda bestämmelse. Det är även
fast praxis att domstolen, när den avgör ärenden om hemliga tvångsmedel, för-
ordnar att sekretessen i ärendet skall bestå (Fitger, Rättegångsbalken, del 2, sid.
27:43). I förevarande fall har dock, som jag uppfattar det, såväl åklagaren som
tingsrätten bedömt att sekretess inte gällde för uppgifterna.

En framställning från en åklagare som kommer in till domstolen skall registreras
(15 kap. 1 § sekretesslagen). Av 4 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden
i allmän domstol framgår att registreringen sker i dagböcker eller enligt för-
ordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av
automatiserad behandling. Syftet med registreringen är inte enbart att underlätta
handläggningen av målet utan också bl.a. att ge allmänheten möjlighet till insyn i
domstolens verksamhet.

Diarier hos myndigheter och domstolar är som huvudregel offentliga. Regeringen
får emellertid föreskriva att vissa register skall föras på sådant sätt att diariet i dess
helhet kan bli sekretessbelagt (15 kap. 2 § 3 st sekretesslagen). Beträffande bl.a. de
allmänna domstolarna har detta skett i 6 § sekretessförordningen (1980:657)
avseende diarier över ärenden om kvarhållande av försändelser på befordrings-
anstalt och om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig
kameraövervakning. Vid tingsrätter finns därför, för registrering av mål och
ärenden, dels ett datoriserat register för målhantering, kallat Vera, dels det s.k.
hemliga diariet, vilket förs i en dagbok.

De aktuella framställningarna skulle således registreras. BB och CC har angett att
de av praktiska skäl gjorde bedömningen att framställningarna skulle registreras i
det hemliga diariet.

Det är givetvis så att endast framställningar som innehåller uppgifter som tings-
rätten bedömer omfattas av sekretess kan registreras i det hemliga diariet. Eftersom
tingsrätten ansett att sekretess inte förelåg för åklagarens framställningar borde
dessa därför inte ha registrerats där. En sådan registrering medför bl.a. att det för en
utomstående i praktiken blir omöjligt att konstatera att handlingarna existerar, trots
att dessa uteslutande innehåller uppgifter som inte är sekretessbelagda. Ärendena
borde i stället ha registrerats i det öppna diariet. Om det därutöver införs en
anteckning om ärendena i det hemliga diariet har jag ingen erinran mot det.

Vad som i övrigt förekommit föranleder inte något yttrande från min sida.

Ärendet avslutas.
