# Initiativärende mot Försäkringskassan; fråga om när beslutstidpunkten infaller och vad som är beslutsdokument i ärenden om aktivitets- och sjukersättning

JO 2017-03-24 dnr 2927-2016

BESLUT
                                                                          Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2017-03-24             2927-2016              1 (6)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Initiativärende mot Försäkringskassan; fråga om när
                        beslutstidpunkten infaller och vad som är beslutsdokument
                        i ärenden om aktivitets- och sjukersättning


                          Beslutet i korthet: I beslutet uttalas bl.a. att när Försäkringskassan har antecknat i
                          journalen att beslut har fattats men inte återgett vad beslutet innebär så är det inte
                          journalanteckningen utan beslutsbrevet till den enskilde som är beslutsdokument.
                          Beslutstidpunkten infaller i så fall när beslutet expedieras, och det är också då som
                          beslutet blir orubbligt. Utredningen i ärendet visar att Försäkringskassan har tillämpat
                          felaktiga rutiner för dokumentation och datering av beslut i ärenden om aktivitets- och
                          sjukersättning. För detta får Försäkringskassan kritik.

## Initiativet

Vid JO:s inspektion av Försäkringskassan, FV Öst 2 Linköping, den 19 och 20
                        april 2016 (dnr 1962-2016) uppmärksammades följande:

                        I journalanteckningarna i ett av de granskade ärendena om aktivitetsersättning
                        angavs att beslut hade fattats den 6 april 2016. Ärendet hade därefter lämnats
                        över till en annan tjänsteman. Denne hade i sin tur antecknat att ärendet skickats
                        åter till handläggaren för komplettering den 7 april 2016. Några ytterligare
                        anteckningar fanns inte.

                        Dåvarande chefsJO Elisabet Fura beslutade att inom ramen för ett
                        initiativärende utreda de frågor om bl.a. beslutstidpunkten som det granskade
                        ärendet gav upphov till.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som uppmanades att redovisa vad
                        som hade hänt i det granskade ärendet efter den 7 april 2016. Försäkringskassan
                        ombads även att redogöra för sin uppfattning om

                         när beslutstidpunkten hade inträffat
                         när beslutet hade blivit orubbligt samt
                         när och i vilken omfattning information om beslutet kunnat lämnas ut.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                            Dnr 2927-2016        Sid 2 (6)




Myndigheten uppmanades därutöver att lämna en allmän redogörelse för
beslutsprocessen i ärenden om aktivitets- och sjukersättning.

I sitt remissvar den 6 oktober 2016 anförde Försäkringskassan följande:

      Beslutsprocessen
      Av Processen för Aktivitetsersättning (2013:2) framgår bl.a. följande.
      Ärenden om aktivitetsersättning handläggs av en personlig handläggare som
      bedömer rätten till aktivitetsersättning utifrån kraven på arbetsförmågans
      nedsättning med mera. Den personliga handläggaren bedömer om den sökande
      är försäkrad för Inkomstrelaterad ersättning (ISA) respektive för
      Garantiersättning (GSA). Den personliga handläggaren hämtar vidare in
      uppgifter om vissa avdrag, till exempel sjukpenning, och uppgifter om
      utbetalda belopp.
      Om den försäkrade har haft någon annan ersättning från Försäkringskassan
      fyller den personliga handläggaren i blankett Förfrågan - utbetald
      dagersättning (FK 3360) och sänder den till en beräkningshandläggare.
      Beräkningshandläggaren utreder, bedömer och beräknar den ekonomiska
      ersättningen.
      Beräkningshandläggaren lämnar därefter ärendet till beslutsfattaren som
      kvalitetssäkrar ärendet och återkopplar till den personliga handläggaren eller
      till beräknaren om det behöver göras något ytterligare. Om ärendet är klart för
      beslut och det inte är aktuellt med kommunicering fattar beslutsfattaren beslut.
      I ärenden där det är aktuellt med avdrag för retroaktiv ersättning, finns inte
      alltid exakta belopp framräknade vid den tidpunkt då ärendet föredras för
      beslutsfattaren.
      I processbeskrivningen avsnitt 16.1 Besluta om rätt till aktivitetsersättning sägs
      bl.a. följande om den här aktuella situationen.
         Så här gör du
         ---
         Efter föredragning fattar beslutsfattaren beslut. I de fall beslutsfattaren
         instämmer i handläggarens bedömning av ärendet fattar beslutsfattaren beslut
         om
         – rätten till aktivitetsersättning
         – eventuell tidpunkt för försäkringsfall
         – om kunden är försäkrad för ISA och/eller GSA
         – rätten till ekonomisk ersättning samt
         – ersättningens storlek
         ---
         Beslutsbrevet är beslutsdokumentet. Beslutsdatum är det datum då beslutsfattaren
         har fattat beslut om rätten till aktivitetsersättning och ersättningens storlek eller
         underlaget för beräkning. Beslutsbrevet dateras med detta datum. Om
         handläggaren har anmält avvikande mening ska det framgå av beslutsbrevet.
         ---
         Ärenden som inte är förberäknade
         När avdrag finns för retroaktiv ersättning, finns inte alltid exakta belopp
         framräknade. Om ärendet vid förberäkning inte gått att färdigställa på grund av att
         exakta belopp för avdrag inte har kunnat räknas fram, kan beslutet inte sändas
         direkt till kunden vid beslutstillfället. Beslutsfattaren går igenom beslutet för att
                                                                     Dnr 2927-2016     Sid 3 (6)




   säkerställa att det är komplett så långt det går. Ärendet verkställs av
   beräkningshandläggaren och lämnas sedan tillbaka till beslutsfattaren för att
   skicka ut beslutet.
   Dokumentation
   Beslutsfattaren dokumenterar att beslutet har fattats och att ärendet har lämnats
   till beräkningshandläggaren för beräkning av avdrag och exakta belopp samt
   komplettering av beslutsbrev. Om kvalitetssäkringen och beslutet görs vid
   samma tillfälle, räcker det med att bara dokumentera under rubrik Beslut. Ange
   rubriken ’Beslut’.
   Överlämning till annan yrkesroll
   Ärendet lämnas till beräkningshandläggare för komplettering av beslutet med
   belopp. Lägg bevakning Beräkna med bevakningsdatum nästa arbetsdag.
I avsnitt 18.2 Skicka beslut om aktivitetsersättning anges vidare.
   Ärenden som inte är förberäknade
   I ärenden som inte är förberäknade kan inte beslut skickas ut direkt efter
   beslutstillfället. Beräkningshandläggaren har då kompletterat beslutsunderlaget
   med belopp och verkställt beslutet. Beslutsfattaren söker fram aktuellt
   ärendet med bevakningsanledning Beslutsfattare. Kontrollera så att beloppen i
   beslutet stämmer med de som finns i våra system. Använd bild Retrobilaga SA.
   Upprätta beslutet i ÄHS när det är skickat.

Utredning
Den 6 april 2016 noterade den personliga handläggaren i journalen att någon
information inte hade kommit in under kommuniceringstiden och överlämnade
därefter ärendet till beslutsfattaren.
Samma dag noterade beslutsfattaren följande i journalen ”Jag har fattat beslut i
ärendet”. Därefter lämnade beslutsfattaren ärendet vidare till en beräknings-
handläggare.
Följande dag, den 7 april, lämnade beräkningshandläggaren ärendet vidare till
en personlig handläggare för komplettering av uppgift om ytterligare perioder
med sjukpenning.
Den 22 april lämnade den personliga handläggaren av aktivitetsersättning en
förfrågan om utbetald dagersättning för sjukpenning avseende perioden den
l mars 2016 till och med den 30 april 2016 till en personlig handläggare
av sjukpenning.
Den 25 april fyllde den personliga handläggaren av sjukpenning i uppgifterna
om sjukpenningen enligt förfrågan och lämnade en impuls i systemet tillbaka
till den personliga handläggaren av aktivitetsersättning.
Den 27 april lämnades ärendet av den personliga handläggaren av aktivitets-
ersättning till en tredje beräkningshandläggare för verkställighet.
Genom att registrera uppgifterna om beloppen i systemet verkställde
beräkningshandläggaren ärendet den 28 april. Samma dag kompletterade
beräkningshandläggaren beslutsbrevet med belopp efter samordning. Sedan
lämnade beräkningshandläggaren ärendet till beslutsfattaren.
Den 3 maj skickade beslutsfattaren beslutsbrevet till AA. Beslutsbrevet daterades
den 6 april 2016.
Den 9 maj avslutade den personliga handläggaren av aktivitetsersättning
ärendet.
                                                                         Dnr 2927-2016      Sid 4 (6)

## Försäkringskassans slutsatser

Försäkringskassan anser att beslutstidpunkten infaller då beslutsdokumentet är
      upprättat och därmed får statusen allmän handling. Av anteckningen som
      gjordes i journalen den 6 april framgår endast att beslutsfattaren fattade beslut i
      ärendet. Beslutets innebörd framgår inte av anteckningen. Eftersom beslutets
      innebörd inte framgår anser Försäkringskassan att det är den handling som
      skickades ut som utgör beslutsdokumentet. Beslutstidpunkten är alltså den 3
      maj och det är då beslutet borde ha varit daterat. Fram till den tidpunkten kan
      Försäkringskassan ändra i beslutet och det blir alltså orubbligt först vid
      expedieringen den 3 maj. Det är också från denna tidpunkt information om
      beslutet kan lämnas ut. Anteckningen som gjordes den 6 april blir i och för sig
      allmän handling direkt när anteckningen fördes in i journalen. Denna
      anteckning säger dock ingenting om beslutet.
      Det kan konstateras att hanteringen i det här aktuella fallet följde
      processbeskrivningen förutom att journalanteckningen var ofullständig. I
      enlighet med processbeskrivningen borde beslutsfattaren även ha dokumenterat
      att ärendet hade lämnats till beräkningshandläggare för beräkning av avdrag
      och exakta belopp samt komplettering av beslutsbrev. Som ovan angetts anser
      dock Försäkringskassan att processbeskrivningen är förvaltningsrättsligt
      felaktig. Processen kommer därför snarast att ses över. Översynen kommer att
      avse dateringen av beslutsbrev, vid vilken tidpunkt beloppen registreras i
      systemet och dokumentationen i journalen. Vidare planerar Försäkringskassan
      att se över IT-stödet för aktivitetsersättning.
      Försäkringskassan beklagar den missvisande dokumentationen i journalen den
      6 april och beslutsbrevets felaktiga datering.
Försäkringskassan ombads i en förnyad remiss att förtydliga på vilket sätt
myndigheten anser att processbeskrivningen är förvaltningsrättsligt felaktig.

I ett kompletterande remissvar den 15 december 2016 anförde Försäkrings-
kassan att processbeskrivningen är felaktig för att den anger att beslutsfattaren
ska notera i journalen att beslut har fattats innan ärendet överlämnas för
beräkning, dvs. innan det slutliga innehållet i beslutet har fastställts. Påståendet
att det är det datum när beslutsfattaren överlämnar ärendet för beräkning som
ska anges som beslutsdatum är också felaktigt.

JO har hämtat in och tagit del av Processen för aktivitetsersättning (2013:2).

Rättslig reglering

Enligt 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen, TF, är en handling
allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som
inkommen till eller upprättad hos myndighet.

I 2 kap. 7 § TF stadgas följande:
      Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som
      ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har
      slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst
      ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
      I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses
      upprättad,
      1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs
         fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,
                                                                     Dnr 2927-2016        Sid 5 (6)




      2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet ska avkunnas
         eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till
         sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,
      3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när
         handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts […].
Av 6 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) framgår att en
myndighet på begäran av en enskild ska lämna uppgift ur en allmän handling
som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det
skulle hindra arbetets behöriga gång.

Bedömning
I det granskade ärendet hade beslutsfattaren antecknat att beslut hade fattats den
6 april 2016 trots att beräkningen av de exakta beloppen då inte var slutförd.
Beräkningen och övriga nödvändiga åtgärder slutfördes senare och den 3 maj
skickades ett s.k. ”beslutsbrev” ut till den försäkrade. Brevet daterades den 6
april 2016. Beslutsfattaren hade huvudsakligen följt Processen för
aktivitetsersättning (2013:2), dvs. den rutinbeskrivning som Försäkringskassan
har utarbetat för ärendeslaget. Utredningen i ärendet visar emellertid att
Processen för aktivitetsersättning, som i de aktuella delarna sammanfaller med
rutinbeskrivningen för sjukersättning, beskriver och uppmanar till en
förvaltningsrättsligt oriktig hantering.

JO har i tidigare ärenden om liknande frågor konstaterat att det inte finns några
föreskrifter som anger att Försäkringskassans beslut ska expedieras.
Bestämmelsen i 2 kap. 7 § andra stycket 2 TF, av vilken följer att en
myndighets beslut blir allmän handling när det har expedierats, blir därför inte
tillämplig. Vilken regel i TF som i stället styr när Försäkringskassans beslut ska
anses upprättat, och därmed få statusen allmän handling, beror på vilken
handling som anses vara beslutsdokument.

Försäkringskassans beslut expedieras regelmässigt och får därför, enligt
huvudregeln i 2 kap. 7 § första stycket TF, status som allmän handling
vid expedieringstillfället. Om däremot Försäkringskassan inte bara antecknar i
journalen att ett beslut har fattats utan även återger vad beslutet innebär, är den
anteckningen att betrakta som beslutsdokument. Av 2 kap. 7 § andra
stycket 1 TF följer nämligen att en journalanteckning anses vara upprättad
och därmed bli allmän handling när den har färdigställts för anteckning eller
införing (se JO 1997/98 s. 375 och JO 2012/13 s. 367).

Med tillämpning av ovanstående regler och resonemang är det, som
Försäkringskassan också anför i sitt remissvar, beslutsbrevet som är besluts-
dokument i det granskade ärendet. Beslutstidpunkten inföll alltså den 3 maj
2016 när beslutet expedierades och beslutet blev först vid den tidpunkten
orubbligt. Det innebär att beslutsbrevet inte skulle ha varit daterat den 6 april.
Det borde i stället ha daterats den 3 maj 2016.
                                                                        Dnr 2927-2016        Sid 6 (6)




Frågan om vad som utgör beslutsdokument och när beslutstidpunkten infaller
har som framgått avgörande betydelse för myndighetens skyldighet att lämna ut
uppgifter om beslutet och för möjligheten att ändra beslutet. Det får därför inte
finnas några tveksamheter hos Försäkringskassans personal om vilken handling
som utgör beslutsdokument och när beslutstidpunkten infaller. En förutsättning
för att det inte ska uppstå någon osäkerhet är att myndighetens rutiner är tydliga
och korrekta. Utredningen visar att det inte har förhållit sig på det sättet, vilket
sannolikt lett till fel och brister i ett flertal ärenden. Jag är kritisk till det som har
framkommit.

I sitt remissvar den 6 oktober 2016 uppgav Försäkringskassan att Processen för
aktivitetsersättning (2013:2) kommer att ses över. Jag utgår från att översynen
även omfattar de rutiner som gäller för sjukersättning.

Ärendet avslutas.
