# Anmälan mot Eksjö tingsrätt med påstående om åtgärd i strid med efterforskandeförbudet vid en begäran om att få ta del av allmänna handlingar

JO 2021-12-20 dnr 2939-2021

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2021-12-20            2939-2021              1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Anmälan mot Eksjö tingsrätt med påstående om åtgärd i strid med
                        efterforskandeförbudet vid en begäran om att få ta del av allmänna
                        handlingar


                          Beslutet i korthet: På en enskild persons förfrågan om att få en allmän handling
                          skickad till sig svarade Eksjö tingsrätt med att begära vissa uppgifter, bl.a. den
                          enskildes personnummer. Det rådde inte någon sekretess för uppgifterna.
                          JO konstaterar att den som begär att få allmänna handlingar per post eller e-post kan
                          behöva lämna vissa uppgifter för fakturering, men understryker att det med hänsyn till
                          det s.k. efterforskandeförbudet är viktigt att myndigheten formulerar sig med
                          noggrannhet. Den enskilde får nämligen inte ges uppfattningen att han eller hon
                          måste lämna uppgifter för att få del av handlingarna. Saklig och klar information om
                          varför uppgifterna efterfrågas och om alternativa sätt att ta del av handlingarna bör
                          ges, inte bara på domstolens webbplats utan även i direkt kontakt med enskilda.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 april 2021 klagade AA på Eksjö tingsrätt
                        med anledning av handläggningen av hans begäran att få del av allmänna
                        handlingar. Till sin anmälan bifogade han e-postkorrespondens som han haft
                        med tingsrätten.

                        Av handlingarna framgick att AA kontaktade tingsrätten per e-post lördagen
                        den 3 april 2021 och begärde att få ta del av ett förhör. Han ville få det skickat
                        till sig.

                        Den 6 april 2021 svarade tingsrätten honom följande:

                                Hej,
                                Förundersökningar lämnas endast ut i pappersform.
                                Detta medför en avgift.
                                Vid beställning så behöver vi följande:
                                Fakturaadress leveransadress
                                Personnummer eller organisationsnummer.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                        Dnr 2939-2021        Sid 2 (7)




AA menade att tingsrätten försökte efterforska hans identitet i strid med
bestämmelsen i 2 kap. 18 § tryckfrihetsförordningen (TF).

Utredning
JO begärde att Eksjö tingsrätt skulle yttra sig över anmälan och lämna
upplysningar om handläggningen av begäran. Av yttrandet skulle det särskilt
framgå hur handläggningen förhöll sig till 2 kap. 18 § TF samt vilka alternativ
till betalning som finns och ges av tingsrätten när enskilda gör framställningar
om att få kopior av allmänna handlingar.

Eksjö tingsrätt lämnade följande remissvar (underyttrande och övriga bilagor
har utelämnats här):

      Redogörelse för omständigheter med bäring på begäran och handläggningen av
      densamma
      Som framgår av bilaga till JO:s begäran om yttrande begärde AA den 3 april
      2021 i ett e-postmeddelande ställt till bland annat Eksjö tingsrätt att tingsrätten
      skulle skicka förhör med [namnet utelämnat här, JO:s anm.] i mål där en viss
      person [namnet utelämnat här, JO:s anm.] var åtalad för hets mot folkgrupp. E-
      postmeddelandet hade ärendemeningen Allmän handling. Begäran skickades
      vidare internt på domstolen till en intern e-postbrevlåda som de medarbetare som
      hanterar begäran om allmän handling har tillgång till och använder sig av,
      däribland [namnet utelämnat här, JO:s anm.]. Från den e-postbrevlådan (TEK –
      Beställningar) skickades det nu ifrågasatta svaret på morgonen den 6 april, som
      var första arbetsdag efter påskhelgen.
      Handläggaren lämnade då ett standardiserat svar utifrån hur han uppfattade
      begäran (det svarsmeddelande som begäran av yttrande tar sikte på). Begäran
      kom in via e-post och handläggaren uppfattade att AA med ”skicka” menade att
      förhöret skulle sändas till beställaren, dvs. att det inte var ett alternativ att
      förhöret skulle hämtas på tingsrätten.
      Det förekommer att begäran om utlämnande av allmänna handlingar föranleder
      fler frågor mellan den som efterfrågar handlingen och domstolen för att få
      klarhet i begäran innan något svar lämnas eller någon handling skickas. Om det
      har varit så i det här fallet framgår inte av det underliggande materialet, men kan
      inte heller helt uteslutas, men är mindre troligt eftersom svaret skickats ganska
      snart efter tingsrättens öppnande efter påskhelgen. Om någon ytterligare
      kommunikation mellan tingsrätten och AA har förevarit som har förtydligat
      tingsrättens svar kan inte heller klargöras i efterhand eftersom det av tingsrättens
      lokala gallringsbeslut som gällde vid tidpunkten framgår att inkomna eller
      expedierade framställningar förfrågningar eller meddelanden av tillfällig
      betydelse, t.ex. begäran att få del av allmänna handlingar som inte längre är
      belagda med sekretess och där begäran bifalls, har en gallringsfrist om en månad
      och alltså är gallrade. Enligt det tillämpningsbeslut av RA-FS 1991:6 som gäller
      på tingsrätten sedan den 5 juli 2021 är motsvarande gallringsfrist två månader
      (TEK 2021/72).
      Som tingsrätten redan har varit inne på har beställarens e-postmeddelande
      kommit in till tingsrättens registratorsbrevlåda. Det går dock inte att utläsa om e-
      postmeddelandet har skickats direkt som ett e-postmeddelande till tingsrätten
      eller om beställaren har använt e-tjänsten ”Beställ domar, beslut eller
      handlingar” som nås via domstol.se: https://www.domstol.se/tjanster-och-
      blanketter/
      Om beställningen av t.ex. ett förhör görs via e-tjänsten så hänvisas beställaren
      vidare till tingsrättens e-postbrevlåda. Även en beställning som sker via e-
                                                                  Dnr 2939-2021        Sid 3 (7)




tjänsten kommer alltså in till registratorsbrevlådan. Om beställningen har gjorts
via e-tjänsten så har beställaren via en informationstext först upplysts om hur
man kan göra för att vara anonym […]. Av den informationstexten framgår bland
annat att om beställaren vill vara anonym när hen beställer allmänna handlingar
så rekommenderas hen att besöka domstolen och att handlingarna kan hämtas på
plats och att eventuell avgift kan betalas kontant.

Redogörelse för de bestämmelser som kan ha betydelse för bedömningen av
domstolens agerande i det aktuella fallet m.m.
Var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av
sekretess, se 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). Utlämnande kan ske
genom att den som begär ut handlingen utan avgift tar del av handlingarna på
stället eller genom att hen får handlingarna skickade till sig, se 2 kap. 15 och
16 §§ TF. Det finns ingen skyldighet för domstolar och andra myndigheter att
lämna ut handlingar per e-post, utan det är ett lämplighetsövervägande som
domstolen får ta ställning till. Utlämnande av t.ex. kopior av handlingar eller
kopia av ljudbandsupptagning ska ske mot en avgift, se 15 § avgiftsförordningen
(1992:191).
Den som begär att få ta del av en allmän handling har rätt att vara anonym. Det
innebär att myndigheten inte får efterforska vem det är som begär ut en allmän
handling eller för vilket syfte det görs, se 2 kap. 18 § TF (s.k.
efterforskandeförbud). Undantagsvis får en myndighet begära sådana uppgifter
om det är en förutsättning för en sekretessprövning, något som den sökande ska
underrättas om (Tansjö m.fl., Tryckfrihetsförordningen [1 jan 2021, JUNO]
kommentar till 2 kap. 18 §). Ibland kan det även vara nödvändigt för en
myndighet att be om kontaktuppgifter för att kunna genomföra viss service. Det
ska då stå klart för den sökande att det inte är ett krav att bryta anonymiteten för
att få ut handlingen (se JO 2000/01 s. 580 f.).

Närmare om omständigheter kring betalningen av en beställd kopia av en allmän
handling
Som framgår av informationstexten på domstol.se så rekommenderas den som
vill vara anonym, vilket man har rätt att vara, att besöka domstolen vid
beställning av handlingar och det anges att beställda handlingar hämtas på plats
och ev. betalning sker på domstolen.
Om en begärd handling hämtas på domstolen så kan betalning ske via betalkort
på domstolen av den som vill ha handlingen eller någon annan som följer med
(dvs. genom ombud). Om sådan betalning görs med betalkort så är det möjligt
för handläggaren vid domstolen att registrera ”sekretess, sekretess” i namnfältet i
stället för namnet. I fältet för personnummer kan ett numeriskt korrekt värde,
exempelvis 19010101-0106, anges i stället för personnumret.
Domstolen har av såväl säkerhets- som ekonomiadministrativa skäl inte längre
någon kontantkassa. Så har det varit sedan i vart fall 2017. Jag kan dock inte se
att tingsrätten kan vägra att ta emot betalning kontant om någon skulle vilja
hämta en kopia av en begärd allmän handling på domstolen, utan det skulle
domstolen få hantera.
När det gäller allmänna handlingar som skickas till beställaren så faktureras
dessa. Fakturering sker enligt anvisade rekommendationer från Domstolsverket.
Domstolsverket har tagit fram riktlinjer för att ta betalt för kopior av allmänna
handlingar (DV 649-2015) […]. Enligt den senaste revisionen C daterad den 12
december 2016 som finns tillgänglig på domstolarnas intranät så hänvisar
riktlinjerna under rubriken ”3.5.3 Betalningssätt” till sidorna om
ekonomiadministration på intranätet angående rutiner vid fakturering.
Av informationen om Kundfaktura på intranätet, dvs. de ekonomiadministrativa
sidorna […], så framgår att om en kund vill betala för kopior av allmän handling
                                                                  Dnr 2939-2021         Sid 4 (7)




mot faktura måste personnummer anges vid beställningen. Personnumret syns
inte på fakturan, utan används endast vid distribution av fakturan (om kunden har
Kivra) och vid eventuell indrivning av obetald faktura (jfr förordningen
1993:1138 om hantering av statliga fordringar). På samma ställe anges att en
kund har rätt att vara anonym vid beställning av kopia av allmän handling, men
då måste betalning ske på domstol. Intranätet hänvisar vidare till en sida med
information om andra inbetalningssätt än faktura. På den hänvisade sidan […], så
anges såvitt gäller avgifter för kopior av allmänna handlingar endast betalning
med kort på domstol, eller i undantagsfall med kontanter på domstol, som
betalsätt. Det anges särskilt att domstolarna inte kan ta emot checkar.
På intranätets sida Försäljningsorder och kundfakturaunderlag […], anges hur
fakturaunderlaget ska skapas och länkas till kundfakturaunderlaget […].
Utifrån detta har tingsrätten hittills efterfrågat personnummer eller organisations-
nummer för att kunna fakturera betalningen när den ska ske på distans. Som
tingsrätten har uppfattat det bakomliggande syftet med denna hantering så tar
den sikte på domstolens behov av att veta vem det är som har gjort betalningen
för att kunna placera betalningen korrekt men möjliggör också för domstolen att
kunna betala tillbaka en felaktig betalning. Som tingsrätten redan varit inne på så
möjliggör en sådan rutin också ett återkrav om det skulle bli aktuellt.
I riktlinjerna för att ta betalt för kopior av allmänna handlingar anges under
rubriken ”3.5.3 Betalningssätt” att också postförskott bör användas om
domstolen känner till att det är svårt att få betalt av den aktuelle beställaren. Det
skälet till att använda postförskott har dock förändrats mot bakgrund av bestäm-
melsen i 6 kap. 1 a § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen som sedan
den 1 januari 2021 medger möjlighet att i vissa fall begära förskottsbetalning.
När man läser vidare på de ekonomiadministrativa sidorna om bl.a. postförskott
[…], så anges att det kan användas då kunden vid upprepade tillfällen inte har
betalat sina fakturor. Postförskott är alltså inte av Domstolsverket anvisat som ett
mer anonymt sätt att betala, även om tingsrätten antar att det vid sådan befordran
inte krävs att något personnummer anges till domstolen.
Förr var det inte helt främmande att kontanter skickades i kuvert. Om domstolen
skulle få en sådan försändelse så kan jag inte se annat än att tingsrätten skulle
behöva hantera den. Det är dock inget förfarande som tingsrätten vill
rekommendera.
Tingsrätten har varit i kontakt med Domstolsverket med anledning av denna
remiss för att efterhöra om det finns någon annan rutin som tingsrätten av miss-
tag förbisett. Efter ett antal ställda frågor har tingsrätten från ekonomisupporten
och enheten för ekonomistyrning fått beskedet att det torde vara möjligt att låta
en beställare av allmänna handlingar få besked om ett bankgironummer som
tillhör Sveriges Domstolar och sedan ange någon form av påhittad referens som
ändå anger vad betalningen avser. Enligt Domstolsverket torde ett sådant
tillvägagångssätt fungera för enstaka betalningar men inte för större mängder. På
så sätt skulle man undvika att registrera några uppgifter som kan kopplas till en
individ i ekonomisystem inom Sveriges Domstolar. Detta förfaringssätt verkar
dock som tingsrätten uppfattar det obeprövat och har inte tidigare varit känt för
tingsrätten.
Domstolsverket har i sitt svar till tingsrätten också pekat på att tingsrätten inte
kan hindra att banken registrerar var pengarna kommer ifrån (avsändarkonto) vid
eventuell betalning och att den sedan eventuellt framgår i de
ekonomiadministrativa system som domstolarna använder.

Tingsrättens hantering i det aktuella fallet
AA har begärt att få del av en allmän handling i form av ett vid en
huvudförhandling upptaget förhör (en ljudfil). Han har haft rätt att få del av en
kopia av ljudinspelningen av det inspelade förhöret. Ljudfilen omfattas av TF:s
handlingsbegrepp. Tingsrätten har bedömt att det inte var lämpligt att lämna ut
                                                                   Dnr 2939-2021         Sid 5 (7)




den efterfrågade handlingen genom att maila den eftersom ett sådant utlämnande
skulle underlätta en omfattande spridning av materialet som kan leda till integri-
tetsrisker. Detta har dock olyckligtvis uttrycks felaktigt i svarsmeddelandet, där
medarbetaren i stället av förbiseende har angett att förundersökningar endast
lämnas ut i pappersform. Jag uppfattar dock att avsikten har varit att förmedla för
AA att förhöret inte kunde mailas direkt till honom. Det har dock inte varit
tydligt i svaret, utan svaret har av misstag formulerats felaktigt i den delen (som
dock inte torde vara den ifrågasatta delen).
AA har alltså i stället haft rätt att ta del av ljudfilen på domstolen eller genom att
hämta en kopia av ljudinspelningen på rättens kansli eller genom att få den
skickad till sig per post. Eftersom AA har efterfrågat att förhöret ska skickas har
medarbetaren i svaret utgått från att AA ville ha handlingen just skickad till sig.
Med utgångspunkten att handlingen skulle skickas till honom har AA inte
upplysts om möjligheten att hämta inspelningen på domstolen. För att kunna
skicka handlingen/inspelningen till AA har tingsrätten efterfrågat leveransadress.
I svaret till AA har angetts att ”Vid beställning behöver vi [dvs. domstolen]
fakturaadress leveransadress”. Tingsrätten menar att det har varit tillräckligt
tydligt att domstolen har behövt uppgiften om leverans- och fakturaadress vid en
eventuell beställning för att kunna utföra den efterfrågade servicen (leveransen)
och att domstolen därför haft fog för att fråga efter uppgiften (Jfr JO 2000/01
s. 580 f.). Det måste också ha stått klart för AA i vilket syfte som adressen
efterfrågades.
I tingsrättens svar har även personnummer eller organisationsnummer
efterfrågats. Detta har gjorts endast i syfte att möjliggöra fakturering för den
aktuella avgiften. För kopior av ljudinspelningar som lämnas ut på CD eller
DVD tas en avgift om 120 kr ut. För kopior av ljudinspelningar som lämnas ut
på USB-minne tas en avgift ut motsvarande inköpspris, se Att ta betalt för kopior
av allmänna handlingar – riktlinjer (DV 649-2015) avsnitt 3.3. Även raden
”Personnummer eller organisationsnummer” i svaret är alltså något som
domstolen behöver vid en eventuell beställning. Genom att det har stått på en
separat rad så har det måhända inte framgått tillräckligt tydligt för AA, vilket
tingsrätten i så fall beklagar. Det har aldrig varit fråga om att få reda på mer om
beställaren i något annat syfte än att möjliggöra serviceåtgärden leverans och
tillhörande fakturering.
Tingsrätten tar dagligen emot ett mycket stort antal förfrågningar om allmänna
handlingar. De flesta görs per e-post och tar sikte på att handlingar ska skickas
till beställaren. Tingsrätten har efter remissen sett över sina rutiner vid svar på
liknande förfrågningar. Tingsrätten har nu i svaren tydliggjort att den som begär
handlingen dels har rätt att ta del av handlingen i de delar som inte omfattas av
sekretess antingen genom att hämta en kopia på domstolen eller att få den
skickad per post, mot avgift, dels att om beställaren vill få handlingen skickad till
sig så behöver tingsrätten leveransadress och uppgifter för att fakturera avgiften:
personnummer eller organisationsnummer och fakturaadress, dels att om
beställaren vill vara anonym så går det bra att hen kommer till tingsrätten och
betalar med bankkort eller kontant. Genom den ändrade rutinen är avsikten att
tydligare förklara de alternativ som finns och att tydligt ange varför ett ev.
personnummer skulle behöva bli aktuellt.
I det aktuella fallet menar tingsrätten att det har funnits fog för medarbetaren på
tingsrätten att uppfatta begäran som att AA just ville ha handlingen skickad till
sig och att det därför inte har varit fel att inte upplysa denne om möjligheten att
komma till tingsrätten.
Det svar som i övrigt har lämnats har utformats enligt ett tidigare standardsvar i
liknande situationer som har efterfrågat fakturaadress och leveransadress. Den
efterfrågade uppgiften om personnummer eller organisationsnummer har hänfört
sig till möjligheten att skicka en faktura till AA. Det har dock olyckligtvis inte
varit tydligt i svaret. Tingsrättens avsikt har dock aldrig varit något annan än att
använda denna uppgift för att kunna skicka en faktura om en beställning gjordes.
                                                                     Dnr 2939-2021       Sid 6 (7)




      Som framgått har tingsrätten numera även sett över sina rutiner och förtydligat
      svaren till förekommande av framtida missförstånd eller otydligheter.
      När det gäller fakturering som betalningsrutin så har tingsrätten följt de
      anvisningar som Domstolsverket hittills tillhandahåller. Tingsrätten har också
      hört sig för med ett antal andra domstolschefer och fått besked om att andra
      domstolar fakturerar på motsvarande sätt. Tingsrätten konstaterar dock att det
      finns en risk att de regelverk som reglerar ekonomiadministration och återkrav
      riskerar att kollidera med den grundlagsskyddade rätten att vara anonym, i vart
      fall när beställaren i en modern tid vill göra sin beställning på distans.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Tingsrätten har i sitt remissvar lämnat en redogörelse för den rättsliga reglering
som är aktuell i ärendet. Jag hänvisar till den.

I en tid där det blir allt ovanligare att betala med kontanta medel och där i
princip allt människor gör lämnar digitala spår är det en utmaning att fullt ut
upprätthålla anonymitetsskyddet i tryckfrihetsförordningen. Möjligheten att
förmedla information och enkelt tillhandahålla allmänna handlingar är desto
större. Jag noterar att tingsrätten lämnar klara och sakliga upplysningar på sin
webbplats om hur en enskild kan gå till väga för att ta del av allmänna
handlingar anonymt. Det framgår att det finns möjlighet att ta del av
handlingarna på plats och att betala för eventuella kopior kontant.
Informationen är såvitt jag kunnat överblicka likalydande på andra allmänna
domstolars webbplatser. Enligt min mening är detta mycket tillfredställande. Av
tingsrättens remissvar framgår att det dessutom på plats går att betala med kort
utan att uppge några personuppgifter.

Informationen som ges på domstolens webbplats om alternativa sätt att ta del av
allmänna handlingar kan enligt min mening med fördel lämnas även vid direkta
förfrågningar från enskilda. När en enskild upplyses om att domstolen vid ett
utlämnande per post eller e-post behöver vissa uppgifter för fakturering bör den
också förklara varför uppgifterna efterfrågas. Med hänsyn till det s.k.
efterforskandeförbudet vill jag understryka vikten av att myndigheten
formulerar sig med noggrannhet. Den enskilde får förstås inte ges uppfattningen
att han eller hon måste lämna uppgifterna för att få del av handlingarna. En
annan sak är om det finns skäl för en sekretessprövning. Då får en myndighet
visserligen efterforska vem det är som begär att få ta del av en allmän handling
eller i vilket syfte begäran görs, men aldrig i större utsträckning än vad som
behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att
handlingen lämnas ut (se 2 kap. 18 § TF).

AA:s förfrågan, som avsåg en allmän handling utan sekretessbelagda uppgifter,
innehöll inte bara hans e-postadress utan även hans för- och efternamn. Han
hade således själv till viss del redan gjort sin identitet känd när tingsrätten i sitt
svar efterfrågade hans personnummer eller organisationsnummer samt
adressuppgifter. Även andra uppgifter än namnet som ger information om vem
                                                                 Dnr 2939-2021       Sid 7 (7)




den enskilde är får dock i och för sig anses omfattas av efterforskandeförbudet,
detta oavsett om personen uppgett ett namn eller inte.

Jag har ingen anledning att ifrågasätta tingsrättens uppgift om att syftet med att
efterfråga bl.a. AA:s personnummer var att kunna möta hans begäran om att få
handlingen skickad till sig. För det ändamålet behövde han alltså lämna vissa
faktureringsuppgifter. Som framgår ovan är det lämpligt att vara tydlig med
varför man efterfrågar uppgifterna och att informera om att det finns alternativ
om den enskilde inte vill lämna dem. Det meddelande som tingsrätten skickade
till AA, i enlighet med domstolens då gällande rutiner, kunde enligt min mening
ha formulerats mer noggrant i dessa delar. Jag finner dock inte tillräckliga skäl
att kritisera tingsrätten för detta. Avslutningsvis vill jag framhålla att jag ser
positivt på att tingsrätten sett över sina rutiner och nu har förtydligat
standardsvaret i sina svarsmeddelanden.

Det som i övrigt har framkommit i ärendet ger inte anledning till några
ytterligare åtgärder eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
