# Fråga om en socialnämnds utförande av en utredning rörande ett familjehems lämplighet

JO 2001-12-04 dnr 2948-2000

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                    Sid
                                                                           2001-12-04            2948-2000             1 (8)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om en socialnämnds utförande av en utredning rörande ett
                        familjehems lämplighet


                        I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Fosie stadsdelsfullmäktige i
                        Malmö kommun angående bl.a. utredningen av ett familjehem. AA ifrågasatte
                        familjehemmets lämplighet och anförde därvid sammanfattningsvis följande. Hon
                        fick, när hennes dotter, BB, född 1985, skulle placeras i familjehemmet, muntliga
                        garantier för att ”familjehemsföräldrarna var noggrant kontrollerade och utvalda”.
                        Det visade sig emellertid att familjehemsfadern hade begått brott som han var
                        dömd för och att familjen hade stora skulder hos kronofogdemyndigheten.

                        AA anförde även att dotterns behov av kläder, sjukvård och annat nödvändigt inte
                        hade tillgodosetts av familjehemmet.

                        Fosie stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun anmodades inkomma med utredning
                        och yttrande över vad som framfördes i AA:s anmälan till JO.
                        Stadsdelsfullmäktiges socialutskott avgav ett remissvar med huvudsakligen
                        följande innehåll (hänvisning till bilagor har utelämnats).

                                  AA framför i sin anmälan till JO, 000824, att hon ifrågasätter ssk CC uttalande om
                                  att, familjehemmet där BB placerades, 000201, är noggrant kontrollerat.
                                  BB har varit familjehemsplacerad 000201-000826, hos makarna DD och EE i
                                  Malmö. Familjehemmet är utrett av familjevården på Fosie SDF 1999. Utredningen
                                  är gjord med hjälp av Kälvesten/Meldahls intervjumetod. Det har inte framkommit
                                  något som föranlett att ssk CC borde ifrågasatt familjevårdens bedömning av
                                  familjen.
                                  AA har vidare i anmälan till JO, 000824, ifrågasatt familjehemmets agerande under
                                  BB:s tid i familjehemmet. AA tar upp följande punkter:
                                   Att familjehemmet är skyggt och ej vill ha kontakt med AA.
                                   Att räkningar som familjen skulle betala gick till inkasso i AA:s namn.
                                   Att familjehemmet har skulder hos kronofogdemyndigheten.
                                   Att familjehemsfadern har en brottmålsdom 000419, gällande häleri, brott mot
                                    knivlagen och vapenbrott.
                                   Att dottern BB:s behov av kläder, sjukvård och andra nödvändiga saker ej
                                    tillgodosetts.
                                   Att AA ifrågasätter om en familj med stora skulder kan anses som lämplig som
                                    fosterfamilj.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                        Dnr 2948-2000     Sid 2 (8)



      Familjevårdssekreterare FF sammanfattning från 000908 (se nedan, JO:s anm.)
      bemöter ovanstående punkter.
I den nämnda sammanfattningen anförde familjevårdssekreteraren FF följande.

      000908 Sammanfattning av journalanteckningar.
      Sammanfattningen skrivs dels med anledning av ett brev från BB:s biologiska
      moder AA daterat den 16 augusti 2000 i vilket hon kritiserar BB:s familjehem, dels
      på grund av den från henne framförda muntliga kritiken mot familjehemmet och
      slutligen på grund av hennes JO-anmälan.

## Bakgrund

BB är dotter till AA och GG. Biologiska modern är bosatt på /.../ och biologiske
      fadern på /.../.
      Modern är ensam vårdnadshavare för flickan. BB har en yngre syster som bor
      hemma hos modern.
      BB familjehemsplacerades 000201 jm1 SoL hos makarna DD och EE, /.../. Familjen
      har ytterligare två ungdomar placerade hos sig varav en är från Fosie SDF och den
      andre från Hyllie SDF.
      Makarna DD och EE är utredda med hjälp av Kälvesten/Meldahls intervjumetod.
      BB:s placering föranleddes på grund av en konfliktfylld och komplicerad relation till
      modern.

      Aktuell situation
      Fram till 000604 förekom inget anmärkningsvärt under BB:s placering hos familjen.
      Undertecknad höll sig telefonledes informerad om situationen i familjehemmet. Av
      BB:s stödkontakt socialrådgivare HH, socialrådgivningen Fosie, vilken träffade BB
      regelbundet, fick undertecknad veta att BB trivdes i sitt familjehem och att familjen i
      sin tur tyckte om BB. Det framkom också att BB:s skolsituation förbättrats betydligt.
      000605 fick undertecknad kännedom om att biologiska modern AA skickat efter en
      stämningsansökan från tingsrätten i Malmö där fosterfadern stäms för häleri, olovligt
      innehav av kniv och brott mot vapenlagen. Biologiska modern ifrågasätter hans
      lämplighet som fosterfader, men vill inte att vi berättar för familjehemmet vad hon
      vet om dem.
      Kommentar: Händelserna ägde rum under sommaren 1999. Familjevården kände till
      häleriförseelsen som familjevården fick vetskap om i samband med utredningen av
      familjen i september 1999 för ett annat barn, men inte att han var misstänkt för
      olovligt innehav av kniv och brott mot vapenlagen.
      Familjevården diskuterade då häleriförseelsen med familjehemmet. Vår bedömning
      var att den inte skulle påverka deras lämplighet som familjehem. För familjevårdens
      del var brottet genomdiskuterat och avslutat i och med detta vilket gjorde att det inte
      fanns anledning att ta upp det igen i samband med BB:s placering.
      000609 ringer undertecknad biologiska modern och vi diskuterar det inträffade.
      Modern vill inte göra något åt saken men poängterar att hon fortfarande vill vara
      anonym. Undertecknad får veta att modern inte har några som helst tankar på att ta
      hem BB på grund av det inträffade. Vi kommer överens om att undertecknad
      besöker henne i hennes bostad 000626 på /.../ för vidare diskussion.
      000626 besöker undertecknad BB:s moder. Hon är irriterad över fosterfaderns
      beteende. Tycker att hans uppträdande är omoget. Hon är emellertid övertygad om
      att BB har det bra hos familjen och det anser hon är det viktigaste. Hon berättar
      också för mig att BB i dessa dagar åkt till sina morföräldrar i /.../ för att vara där
      under några veckor. Orsaken till att hon börjat ta reda på familjehemmets
      förhållanden förklarar hon med att hon blivit misstänksam i samband med ett
      spontant besök i familjehemmet då hon blev illa bemött av fosterfadern och på grund
                                                                    Dnr 2948-2000     Sid 3 (8)



av en sjukhusräkning hon fått och betalat, som egentligen skulle betalats av
familjehemmet tidigare.
000627 påminner undertecknad familjehemmet om att de skall ersätta biologiska
modern för hennes kostnader för läkarvård för BB:s räkning.
000811 besöker undertecknad familjehemmet. BB uppger att hon mår bra och trivs i
familjehemmet. Undertecknad tar också upp vad vi fått reda på om fosterfadern,
men lämnar inte ut uppgiftskällan.
000816 socialrådgivare JJ från socialrådgivningen i Fosie, som är biologiska
moderns stödkontakt, informerar mig om att hon träffat biologiska modern som
kritiserat familjehemmet på nytt. Bland annat hade BB berättat att hon vid något
tillfälle inte fått mat, inte fått några kläder och inga fickpengar med sig när hon åkte
till sina morföräldrar /.../ Undertecknad föreslår ett möte med biologiska modern den
28/8 för att diskutera det inträffade.
000821 erhåller undertecknad ett brev från biologiska modern. Hon meddelar kort
att hon och BB kommit överens om att BB skall flytta hem i slutet av augusti. Hon
skriver vidare att hon anser att familjehemmet varit vänliga mot BB, men att de tagit
fosterbarn bara för pengarnas skull och inte alls skött sig vad gäller BB:s behov av
fickpengar, kläder och inte heller betalat utgifter för läkarvård. I brevet står också att
biologiska modern kommer att polisanmäla familjehemmet.
000822 besöker undertecknad familjehemmet. Berättar för BB om moderns brev och
undrar om hon och modern kommit överens om att BB skall flytta hem.
Undertecknad uppfattar att BB både vill och inte vill flytta hem till sin moder. Hon
antyder att hon förmodligen flyttar hem redan på lördag, dvs. 000826. Upplyser
henne om att det inte föreligger några hinder eftersom hon placerats frivilligt.
Diskuterar också med familjehemmet om de brister som modern anklagat dem för.
Familjehemmet uppger att de visst hade velat ge BB fickpengar och kläder när hon
reste till sina morföräldrar, men att BB avböjt och sagt att det inte behövdes
eftersom hon fick av sina morföräldrar när hon kom dit. Vad beträffar påståendet att
BB inte får mat menar familjehemmet att det förekommit en gång att den mat som
serverades inte föll BB i smaken, men att hon erbjöds en alternativ maträtt.
000825 ringer undertecknad till familjehemmet. Får besked om att BB flyttar hem
till sin moder 000826. Samma dag inkommer en kopia på en JO-anmälan som
biologiska modern gjort. I sin anmälan anser AA att familjehemmet inte vill ha
kontakt med henne, att de har skulder hos kronofogden, att fosterfadern begått brott,
att de inte försett BB med kläder, att de inte tillgodosett hennes behov av sjukvård
och att barnbidraget och underhållsstödet använts till att betala familjehemmets
skulder.
Kommentar: BB har under hela placeringstiden haft en ganska regelbunden kontakt
med sin biologiska moder. Mor och dotter har själv kommit överens om när, var och
hur de skulle träffas. Det fanns ingen anledning varken från familjehemmets eller
vår sida att styra deras umgänge eftersom det fungerade. Att familjehemmet inte
gärna ville ringa till BB:s moder förklarar de med att modern vid sitt spontana besök
en tidig morgon hos dem uppträdde mycket obalanserad och att de sedan dess haft
svårt för att möta henne.
När familjevården utredde familjen togs också upp frågan om deras ekonomi. Vid
utredningstillfället framkom inte att deras ekonomi var dålig. Det är inte brukligt att
vi tar kontakt med kronofogden. Beträffande fosterfaderns brott hänvisas till
undertecknads kommentar ovan /.../. Enligt familjehemmet har BB försetts med
kläder efter behov. BB själv har varken för undertecknad eller sin kontaktperson,
socialrådgivare HH, Fosie SDF antytt att hon inte fick kläder.
Familjehemmet har också sett till att BB fick den läkarvård som behövdes. Vid ett
tillfälle klagade BB över att hon hade problem med sina mandlar. Fostermodern
besökte då tillsammans med BB vårdcentralen i deras bostadsområde. Läkaren där
konstaterade att BB inte hade några mandlar och att allt var bra med henne förutom
att hon var förkyld. För övrigt har BB inte varit sjuk så att hon behövt läkarvård.
Räkningen för ovan beskrivna läkarbesök skickades av misstag till biologiska
                                                                        Dnr 2948-2000       Sid 4 (8)



      modern och inte till familjehemmet som egentligen skulle fått den. Familjehemmet
      har gottgjort BB:s moder för sina utlägg.
      Modern påstår att familjehemmet använt underhållsbidraget till sig själv.
      Underhållsbidraget utgår endast till vårdnadshavaren. När BB placerades i sitt
      familjehem stoppades utbetalningen eftersom modern inte längre hade hand om
      henne. Barnbidraget utbetalades däremot till familjehemmet. Familjehemmets egna
      barn får inte förfoga över sina barnbidrag. Familjen använder beloppet för barnen
      när det finns behov och så har också BB:s barnbidrag hanterats.
      000828 ringer åter till familjehemmet och får bekräftat att BB flyttat hem till sin
      moder 000826.
      000904 ringer biologiska modern och meddelar att familjehemmet är skyldig BB
      barnbidraget de fått den 20 aug. Ringer senare under dagen till familjehemmet och
      talar med fosterfadern. Uppmanar honom att skicka barnbidraget till biologiska
      modern. Fosterfadern säger att de kommer att göra det. Uppmanar honom också att
      skicka en rimlig summa av omkostnadsersättningen till BB med tanke på att hon inte
      fått fickpengar under de sex veckor hon vistades hos sina morföräldrar. Fosterfadern
      accepterar.
      000907 ringer biologiska modern och berättar att BB fortfarande inte fått
      barnbidraget. Lovar henne höra med familjehemmet.
      Samma dag ringer undertecknad till familjehemmet och talar med fostermodern. Får
      veta att de just nu inte har möjlighet att skicka pengar till BB:s moder men att de
      kommer att göra det nästa vecka.
      Samma dag ringer undertecknad även till biologiska modern. Hon accepterar att
      pengarna kommer nästa vecka.
Till remissvaret hade fogats den familjehemsutredning som genomfördes inför
BB:s placering hos makarna DD och EE.

AA yttrade sig över remissvaret.

Av den dittills genomförda utredningen hos JO framgick att familjehems-
utredningen inför placeringen av BB byggde på en intervju med familjehemmet
och den bedömning som hade gjorts inför en tidigare placering av KK i
familjehemmet. Stadsdelsfullmäktige anmodades därför att inkomma med
kompletterande yttrande i frågan om vilka utredningsåtgärder som familjevården
vidtog inför godkännande av familjen som familjehem för KK respektive för BB. I
remissen angavs att yttrandet även skulle innehålla besked om, och i så fall hur,
utredningsåtgärderna hade dokumenterats.

Socialutskottet avgav ett remissvar som bestod av två delar. Den ena delen rörde
placeringen av BB och den andra KK. När det gällde KK anförde utskottet
följande.

      Makarna DD och EE tog i juli 1999 kontakt med Fosie SDF:s IOF och omtalade att
      KK framfört önskemål om att stadigvarande få bo hos dem. Den 23 juli 1999
      besökte två familjehemssekreterare makarna DD och EE. Det framkom då att Hyllie
      SDF 1991 bedömt och godkänt makarna DD och EE som lämpligt familjehem åt en
      flicka född 1982. Utredande familjehemssekreterare ansåg dock att makarna DD och
      EE skulle utredas på nytt då det gått många år sedan utredningen gjordes. Makarna
      DD och EE intervjuades den 22 september 1999 med hjälp av Kälvesten/Meldahls
      intervjumetodik. Denna metod avser att få en bild av de samlade resurser som finns i
      familjen. Metoden används vid utredningar av nya familjehem. Intervjun analyseras
      sedan av psykolog LL tillsammans med två familjevårdssekreterare. I intervjun ingår
      även ekonomisk redogörelse. Denna intervju gav ett positivt intryck vilket även det
      tidigare förberedande mötet den 23 juli 1999 med makarna gjort.
                                                                       Dnr 2948-2000     Sid 5 (8)



      Vid utdrag ur kriminalregistret framkom att EE var misstänkt för häleri. EE hade i
      början av juni 1999 köpt en cykel i en cykelaffär trots att han borde insett att den
      frånhänts annan genom brott. Detta brott diskuterades med psykolog LL i samband
      med analysen av intervjun och även med makarna DD och EE. Kontakt togs med
      Hyllie SDF som enbart gav makarna goda vitsord. Det bedömdes att EE:s
      ovannämnda brott inte skulle påverka placeringen negativt. En journalanteckning
      om denna brottsmisstanke fördes in i familjehemsakten.
      I den familjehemsutredning som ligger till grund för KK:s familjehemsplacering och
      som Fosie SDF:s sociala utskott godkände den 7 december 1999, nämndes ej att EE
      förekom i kriminalregistret. Att så ej gjordes i detta ärende grundar sig på den
      positiva bild som analysen gav, goda vitsord från Hyllie SDF samt det goda intryck
      familjen gav vid vårt möte. Utredande familjevårdssekreterare tog även fasta på att
      KK redan fanns i hemmet och funnit sig väl tillrätta hos makarna DD och EE. Det
      material som används vid intervjun, får efter analysen av intervjun ej bevaras.
      Journalanteckningarna rörande barnet förs i barnets akt. Journalanteckningar rörande
      familjehemmet förs i familjehemsakten.
      Den 25 augusti erhöll familjevården en kopia på en dom över fler brott som EE
      begått. Uppgiften hade skickats till Fosie SDF:s IOF av en kvinna vars dotter vid
      ovannämnda tidpunkt också var placerad hos makarna DD och EE. Av de
      journalanteckningar som förts i familjehemsakten framgår att EE dömts för brott
      mot knivlagen och vapenbrott. Avseende EE:s olovliga innehav av kniv uppger han
      att han under sommaren 1999 extraarbetade som vakt vid en restaurang i Malmö och
      vid något tillfälle bar en morakniv på sig. Han påstår att han haft kniven för att
      försvara sig ifall det skulle bli bråk. Rätten ansåg honom skyldig att på allmän plats,
      uppsåtligen eller av oaktsamhet innehaft kniv trots att detta inte varit befogat.
      Avseende vapenbrottet – polisen beslagtog i juni 1999 en tårgaspistol som EE bar på
      sig – uppger EE att han vid ett annat tillfälle under sin tjänstgöring som vakt hittat
      en tårgasanordning. Han visste inte exakt vad det rörde sig om, men han anade att
      det kunde röra sig om ett slags vapen. Hans avsikt var att lämna det upphittade till
      restaurangägaren, men av någon anledning hann han aldrig göra det. Rätten ansåg
      honom skyldig uppsåtligen eller av oaktsamhet innehaft en tårgasanordning med två
      tillhörande patroner utan att ha rätt till det. EE fick villkorlig dom för sina brott.
      Rätten ansåg att det saknades anledning att anta att han skulle göra sig skyldig till
      fortsatt brottslighet. En ny bedömning angående familjens lämplighet som
      familjehem gjordes i augusti 2000. Någon ändring av tidigare bedömning har därvid
      inte gjorts.
      Med anledning av det inträffade kommer Fosie SDF:s IOF fortsättningsvis att införa
      följande rutiner. Aktuella uppgifter skall alltid inhämtas från Rikspolisstyrelsens
      kriminalregister inför varje ny placering. Kontroll skall göras hos Kronofogde-
      myndigheten i samband med familjehemsutredningar. Vidare kommer relevanta
      uppgifter ur journalanteckningar regelmässigt att föras in i utredningar så att
      underlag finns för en samlad bedömning i denna.
      Sammanfattningsvis kan konstateras att familjehemmet bedöms tillgodose KK:s
      vårdbehov och att ovanstående brott inte påverkar vårdens innehåll.
I den del av remissvaret som avsåg BB anförde utskottet följande.

      BB placerades hos makarna DD och EE den 1 februari 2000. Placeringen varade till
      den 25 augusti 2000. Familjen utreddes den 22 september 1999 med
      Kälvesten/Meldahls intervjumetodik i samband med en familjehemsplacering av en
      pojke i tonåren. Makarna DD och EE bedömdes som lämpliga att ta hand om
      tonåringar. Denna intervju gav ett positivt intryck vilket även ett tidigare
      förberedande möte den 23 juli 1999 med makarna DD och EE gjort. Metoden
      används vid utredningar av nya familjehem och kartlägger familjens samlade
      resurser. Det material som använts vid intervjun förstörs efter intervjugenomgången
      med familjehemmet.
      Några nya utdrag ur Rikspolisstyrelsens kriminalregister begärdes ej då BB:s
      placering hos makarna DD och EE låg så nära i tid med den utredning som låg till
      grund för en placering av en tonårig pojke som ägde rum i december 1999. Eftersom
                                                                         Dnr 2948-2000     Sid 6 (8)



      en annan stadsdel, nämligen Hyllie SDF, hade en pågående familjehemsplacering av
      en tonårig flicka hos makarna DD och EE, diskuterades Fosie SDF:s kommande
      placering med dem. Hyllie SDF gav makarna goda vitsord och hade inga
      invändningar emot att BB placerades hos makarna DD och EE.
      Den 25 augusti 2000 erhöll familjevården en kopia på en dom över brott som
      fosterfadern EE begått. Uppgiften hade skickats till Fosie SDF:s IOF av BB:s
      biologiska moder AA. Av journalanteckningar i familjehemsakten framgår att EE
      dömts för häleri, brott mot knivlagen och vapenbrott. Beträffande häleriet kan sägas
      att EE köpt en cykel i en cykelaffär i början av juni 1999 trots att han borde insett att
      den frånhänts annan genom brott. Brottet diskuterades med psykolog LL i samband
      med intervjuanalysen som gjordes när makarna DD och EE var aktuella för att ta
      emot en pojke som placerats hos dem i december 1999. Enligt vår uppfattning
      påverkade brottet inte vår tidigare bedömning. Det positiva intryck familjevården
      fick i samband med intervjun kvarstod. Att brottet inte redovisades för Fosie SDF:s
      sociala utskott grundar sig på den positiva bild familjevården tidigare fått av
      makarna DD och EE.
      Avseende EE:s olovliga innehav av kniv uppger han att han under sommaren 1999
      extraarbetade som vakt vid en restaurang i Malmö och vid något tillfälle bar en
      morakniv på sig. Han påstår att han haft kniven för att försvara sig ifall det skulle bli
      bråk. Rätten ansåg honom skyldig att på allmän plats, uppsåtligen eller av
      oaktsamhet innehaft kniv trots att detta inte varit befogat.
      Avseende vapenbrottet – polisen beslagtog i juni 1999 en tårgaspistol som EE bar på
      sig – uppger EE att han vid ett annat tillfälle under sin tjänstgöring som vakt hittat
      en tårgasanordning. Han visste inte exakt vad det rörde sig om, men han anade att
      det kunde röra sig om ett slags vapen. Hans avsikt var att lämna det upphittade till
      restaurangägaren, men av någon anledning hann han aldrig göra det. Rätten ansåg
      honom skyldig uppsåtligen eller av oaktsamhet innehaft en tårgasanordning med två
      tillhörande patroner utan att ha rätt till det. EE fick villkorlig dom för sina brott.
      Rätten ansåg att det saknades anledning att anta att han skulle göra sig skyldig till
      fortsatt brottslighet. En ny bedömning angående familjens lämplighet som
      familjehem gjordes i augusti 2000. Någon ändring av tidigare bedömning har därvid
      inte gjorts.
      Uppgifterna om brott mot vapenlagen respektive knivlagen framkom först den 25
      augusti 2000. Fosie SDF:s IOF har gjort en förnyad bedömning angående makarnas
      lämplighet som familjehem. Någon ändring av tidigare bedömning har därvid inte
      gjorts.
      Med anledning av AA:s kritik mot familjehemsutredningen i fråga kommer Fosie
      SDF:s IOF fortsättningsvis att införa följande rutiner. Aktuella uppgifter skall
      inhämtas från Rikspolisstyrelsens kriminalregister inför varje ny placering. Kontroll
      skall göras hos Kronofogdemyndigheten i samband med familjehemsutredningar.
      Vidare kommer relevanta uppgifter ur journalanteckningar regelmässigt föras in i
      utredningar så att underlag finns för en samlad bedömning i dessa.
Till remissvaret fogades bl.a. handlingar rörande KK:s familjehemsplacering från
den 7 december 1999 respektive omprövning av KK:s familjehemsplacering från
den 5 december 2000.

Det kompletterande remissvaret avseende BB översändes till AA för kännedom.

I ett beslut den 4 december 2001 anförde JO André följande.

Enligt 25 § första stycket socialtjänstlagen (1980:620) får en underårig inte utan
socialnämndens medgivande tas emot för stadigvarande vård eller fostran i ett
enskilt hem som inte tillhör någon av hans föräldrar eller någon annan som har
vårdnaden om honom. Ett sådant medgivande får, enligt 25 § andra stycket
socialtjänstlagen, inte lämnas utan att förhållandena i det enskilda hemmet och
                                                                   Dnr 2948-2000   Sid 7 (8)




förutsättningarna för att bereda barnet vård där är utredda. En s.k. familjehems-
utredning skall ha sin utgångspunkt i barnets behov och klarlägga familjehems-
föräldrarnas vilja och förmåga att ge barnet den omsorg som barnet behöver.
Förutom familjehemsföräldrarnas personliga förutsättningar att ge barnet behövlig
vård, måste utredningen belysa de yttre omständigheter under vilka
familjehemsföräldrarna lever, t.ex. uppgifter om bostad, arbete, ekonomi och
hälsotillstånd.

Som framgår av 51 § första stycket socialtjänstlagen skall vad som kommer fram
under utredningen dokumenteras. Vid dokumentationen måste familjehems-
föräldrarnas integritet beaktas. Hänsynen till familjehemsföräldrarna får emellertid
inte leda till att sådana uppgifter som har kommit fram och som har betydelse för
ärendets avgörande utelämnas i familjehemsutredningen. Att dessa uppgifter
redovisas är av vikt för såväl socialnämndens bedömning som vårdnadshavarens
ställningstagande till den planerade vården. Jag vill i sammanhanget erinra om att
barnets vårdnadshavare som regel skall få ta del av de uppgifter som har tillförts
familjehemsutredningen.

Under utredningen beträffande KK:s placering framkom, enligt utskottets
kompletterande remissvar, att familjehemsfadern var misstänkt för häleri.
Brottsmisstanken diskuterades med familjehemsföräldrarna och i samband med den
analys av intervjun som genomfördes av en psykolog och två familjevårds-
sekreterare. Utredande familjevårdssekreterare synes ha varit av den uppfattningen
att brottsmisstanken inte utgjorde något avgörande hinder för nämnden att lämna
medgivande till placeringen av KK. En journalanteckning om brottsmisstanken
fördes in i familjehemsakten men redovisades aldrig i den familjehemsutredning
som låg till grund för sociala utskottets medgivande till placeringen. Anledningen
därtill var, enligt remissvaren, den positiva bild som analysen gav sammantaget
med goda vitsord från Hyllie stadsdelsfullmäktige i Malmö kommun och det goda
intryck familjen gav vid familjevårdens möte med dem. Utredande familjevårds-
sekreterare tog även fasta på att KK redan fanns i familjehemmet och att han hade
funnit sig väl till rätta där.

Utredningen inför BB:s placering i familjehemmet baserades till stor del på den
familjehemsutredning som hade genomförts i samband med KK:s placering.
Därutöver tillkom huvudsakligen de kunskaper om familjehemmet som
familjevården hade fått vid uppföljningsträffar efter KK:s placering i
familjehemmet. Även familjehemsutredningen inför BB:s placering saknade
uppgift om den av familjevården kända brottsmisstanken. Uppgiften redovisades
inte heller för utskottet. Anledningen därtill var, enligt remissvaren, den positiva
bild som familjevården hade fått av hemmet.

En uppgift om att en familjehemsförälder har begått ett brott eller att det hos
polisen finns en sådan misstanke, är typiskt sett en uppgift som har betydelse för
bedömningen av om ett familjehem är lämpligt eller inte. Att frågan om
brottslighet är viktig i sammanhanget framgår inte minst av att det finns särskilda
bestämmelser angående utlämnande av uppgifter ur Rikspolisstyrelsens
belastningsregister och misstankeregister till en socialnämnd. Rikspolisstyrelsen
                                                                 Dnr 2948-2000    Sid 8 (8)




skall sålunda, på begäran av socialnämnden i ärenden om bl.a. medgivanden att ta
emot barn enligt 25 § socialtjänstlagen, lämna ut uppgifter om brott som har
föranlett någon annan påföljd än penningböter och om brott för vilket åtal väckts
(11 § förordningen [1999:1134] om belastningsregister och 4 § förordningen
[1999:1135] om misstankeregister).

I förevarande fall framgår det av remissvaren att brottsmisstanken togs på allvar av
utredaren och att frågan diskuterades och övervägdes under utredningen. Även om
utredaren för egen del kom fram till att brottsmisstanken inte utgjorde något hinder
mot en placering i familjehemmet, borde uppgiften ha tagits med i familjehems-
utredningen. Eftersom familjevården kände till brottsmisstanken när BB placerades
i februari 2000 borde familjevården inför placeringen ha följt upp saken. Det kan
diskuteras om familjevården därvid inte skulle ha gjort en förnyad kontroll med
Rikspolisstyrelsen. Vad som har framkommit om avsaknaden av uppgifter om
brottsmisstanken i familjehemsutredningen och den bristande uppföljningen i
samband med placeringen av BB föranleder kritik från min sida.

En annan fråga som bör klarläggas vid en familjehemsutredning är den ekonomiska
situationen. Hur ingående utredningen om ett familjehems ekonomiska
förhållanden skall vara kan inte anges generellt. Den frågan måste avgöras i varje
enskilt fall. Nämnden har att bedöma vad som är bäst för barnet. Om de
ekonomiska uppgifterna leder till en misstanke om att familjehemsföräldrarnas
ekonomi är så dålig att det kan ha betydelse för möjligheten att tillgodose barnets
behov, finns det självklart skäl för nämnden att genomföra en fördjupad utredning i
den delen. I förevarande fall ingick en ekonomisk redogörelse som ett led i
intervjun med familjehemsföräldrarna i samband med placeringen av KK. Denna
redogörelse ledde inte till någon misstanke om att makarnas ekonomiska situation
var sådan att det fanns anledning att följa upp saken i samband med placeringen av
BB. Vad som har framkommit i den delen föranleder inte någon kritik från min
sida.

Avslutningsvis vill jag påpeka att socialnämnden skall göra en helhetsbedömning
av förhållandena i det aktuella hemmet och förutsättningarna för att bereda barnet
vård där. Det är inte uteslutet att en sådan bedömning kan utmynna i ett
medgivande enligt 25 § första stycket socialtjänstlagen, även om den ekonomiska
situationen är ansträngd eller om det finns anteckningar i Rikspolisstyrelsens
misstanke- eller belastningsregister. Däremot är det, såsom jag har påpekat, viktiga
omständigheter för nämnden att ta ställning till i samband med placeringen av ett
barn och överväganden i fråga om fortsatt vård. Jag vill även betona att
vårdnadshavaren givetvis har ett starkt intresse i frågan om hemmet är lämpligt för
att ta emot barnet. Det är därför viktigt att familjehemsutredningen genomförs på
sådant sätt att vårdnadshavaren har förtroende för den.

Övrigt
Klagomålen i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från min
sida.
