# Fråga om hur Försäkringskassans prövning bör göras när begärda kompletterande handlingar ges in efter att en ansökan har avvisats på grund av ett ofullständigt underlag

JO 2015-07-08 dnr 2962-2014

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2015-07-08              2962-2014              1 (7)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Fråga om hur Försäkringskassans prövning bör göras när begärda
                        kompletterande handlingar ges in efter att en ansökan har avvisats på
                        grund av ett ofullständigt underlag


                          Beslutet i korthet: I en anmälan till JO framfördes klagomål mot Försäkringskassan
                          med anledning av myndighetens hantering av en ansökan om bostadsbidrag. Vid
                          granskningen av det aktuella ärendet framkom bl.a. att ansökan hade avvisats på
                          grund av ett ofullständigt underlag men att Försäkringskassan därefter hade mottagit
                          vissa kompletteringar och med anledning av det inlett en process för att ändra det
                          tidigare beslutet med stöd av den särskilda ändringsbestämmelsen i 113 kap. 3 §
                          socialförsäkringsbalken. JO konstaterar att Försäkringskassan visserligen har
                          tillämpat bestämmelsen för vidsträckt i det aktuella fallet men att den situation som
                          uppstod löstes på ett sätt som var till fördel för den enskilde och i enlighet med
                          förvaltningsrättslig praxis. JO finner inte anledning att rikta någon kritik mot kassans
                          förfarande i det avseendet. Försäkringskassan kritiseras dock för en långsam
                          handläggning av ändringsärendet och för bl.a. bristande journalföring.
                          I beslutet uttalar JO att det i en situation där en ansökan avvisats på grund av ett
                          ofullständigt underlag finns goda skäl att anta att den som därefter ger in
                          kompletterande handlingar eller uppgifter till kassan vill ha den förmån som han eller
                          hon ursprungligen har begärt. Oavsett om kompletteringar ges in tillsammans med en
                          uttrycklig begäran om omprövning eller inte bör utgångpunkten vara att den enskilde
                          vill få en så fullständig prövning som möjligt. I många fall är rätten till retroaktiv
                          ersättning beroende av vid vilken tidpunkt som en ansökan getts in till
                          Försäkringskassan. Detta gäller exempelvis bostadsbidrag, som i regel inte lämnas
                          för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Försäkringskassan bör därför i de
                          situationer där kompletteringar ges in inom omprövningsfristen på eget initiativ ta
                          ställning till om en ansökan kan prövas i sak om inte den enskilde uttryckligen motsatt
                          sig en sådan prövning. Därigenom erbjuds den enskilde en möjlighet att få en
                          fullständig sakprövning av den ansökan som tidigare avvisats.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 18 maj 2014 framförde AA klagomål mot
                        Försäkringskassans handläggning i ett ärende om bostadsbidrag för BB:s
                        räkning. AA anförde i huvudsak följande: BB:s ansökan om bostadsbidrag
                        skickades till Försäkringskassan den 25 september 2013. Myndigheten hade vid
                        tiden för anmälan till JO ännu inte fattat något beslut i ärendet. Hon har vid ett
                        flertal tillfällen ringt till Försäkringskassan som har lovat att påminna



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                     Dnr 2962-2014        Sid 2 (7)




handläggaren om att driva ärendet framåt. Under ett telefonsamtal den 25
februari 2014 lovades hon dessutom ett besked i närtid. Därutöver har hon
kunnat konstatera att Försäkringskassan inte heller har registrerat alla insända
handlingar i ärendet.

Utredning
Handlingar i ärendet begärdes in och granskades.

Därefter remitterades ansökan till Försäkringskassan för yttrande. I sitt
remissvar den 2 juli 2014 anförde myndigheten följande:

## Bakgrund

I Försäkringskassans uppdrag ingår att se till att den som har rätt till
      bostadsbidrag ska få sitt beslut så enkelt och snabbt som möjligt utan att
      rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska ske med noggrannhet och
      uppmärksamhet. Försäkringskassan följer lagstiftningen för bostadsbidrag och
      handläggningen ska ske enligt fastställda handläggningsprocesser.
      En försäkrad som är mellan 18-28 år kan efter ansökan bli beviljad
      bostadsbidrag. Om det vid handläggningen uppstår frågor som behöver utredas
      angående rätten till bidraget så kontaktas den försäkrade varpå denne har
      möjlighet att komplettera uppgifterna i sitt ärende.

## Utredning

Den 24 september 2013 kom BB in med en ansökan om bostadsbidrag.
      Försäkringskassan påbörjade sin handläggning av ärendet den 4 oktober och
      konstaterade att ansökan inte var komplett. Försäkringskassan begärde att BB
      skulle komma in med kompletterande handlingar för att Försäkringskassan skulle
      kunna bedöma rätten till ersättning. De handlingar som Försäkringskassan
      begärde var kopia av godkännande av andrahandsuthyrningen från
      fastighetsägaren samt dokument som styrkte att förstahandshyresgästen var
      (rätteligen inte var; JO:s anmärkning) folkbokförd på adressen.
      Den 15 november 2013 hade inga ytterligare handlingar eller uppgifter kommit
      in i ärendet. Beslut fattades därför om att avslå (rätteligen avvisa; JO:s
      anmärkning) BB:s ansökan om bostadsbidrag.
      Den 12 december 2013 kom begärda handlingar in som styrker att hyresvärden
      godkänt andrahandsuthyrningen.
      Den 17 december 2013 påbörjades handläggningen för att ändra föregående
      beslut då begärda handlingar angående godkännande av andrahandsuthyrningen
      kommit in. Ärendet skickades till en försäkringsspecialist inom bostadsbidrag för
      att kvalitetssäkra att rättningen kunde genomföras. Vid kvalitetssäkringen
      uppmärksammades att förstahandshyresgästen fortfarande var folkbokförd på
      den ifrågavarande adressen. Med anledning av detta skickas ärendet åter till
      handläggaren för vidare utredning.
      Den 19 februari 2014 kom det in ett brev från BB där hon efterfrågade beslut i
      sitt ärende samt att AA hade fullmakt att föra hennes talan i
      bostadsbidragsärendet.
      Den 20 mars 2014 ringde AA till Försäkringskassans kundcenter och
      efterfrågade beslut i ärendet.
      Den 24 mars 2014 kontaktade handläggaren AA via telefon och förklarade att en
      ändring av föregående beslut kunde göras när det var styrkt var
      förstahandshyresgästens bodde då dennes folkbokföringsadress var densamma
      som BB ansökte om bostadsbidrag för.
                                                                         Dnr 2962-2014       Sid 3 (7)




      Den 31 mars 2014 lämnade AA in handlingar i vilka det framgick att
      förstahandshyresgästens folkbokföringsadress var en annan än BB:s.
      Den 9 april 2014 antecknade handläggaren i journalen att det inte pågick någon
      folkbokföringsutredning hos Skatteverket som avsåg förstahandshyresgästen.
      Den 29 april 2014 kom det in ett brev från AA där hon undrade varför beslutet
      dröjde samt att hon ville bli kontaktad av Försäkringskassan.
      Den 9 maj 2014 ringde AA till Försäkringskassans kundcenter. AA önskade ett
      beslut så snabbt som möjligt och ville att handläggaren kontaktade henne.
      Den 23 maj 2014 fattade Försäkringskassan ett ändringsbeslut och BB beviljades
      bostadsbidrag.

## Försäkringskassans slutsatser

Försäkringskassan kan konstatera att handläggningen av BB:s ansökan om
      bostadsbidrag uppvisar både brister och passivitet.
      I handläggningen av BB:s ansökan om bostadsbidrag har Försäkringskassan inte
      fullföljt sitt åtagande i handläggningen. Handläggningsprocessen har inte följts
      vilket har orsakat passivitet och en fördröjning i handläggningen. Detta
      föranledde att bostadsbidrag inte betalades ut i tid till BB. Serviceåtagandet inom
      bostadsbidrag är att det ska ta högst 30 dagar att handlägga ett komplett ärende.
      Vid behov av fler uppgifter eller handlingar så kontaktas kunden inom en vecka.
      Uppenbara brister i journalföringen gör att det är svårt att följa ärendet och få en
      bra överblick. AA uppger att hon den 25 februari 2014 kontaktade
      Försäkringskassan. Det samtalet finns inte noterat i journalen.
      I journalerna saknas även anteckningar om annan av AA påtalad kontakt. Detta
      bedöms som anmärkningsvärt.
      Vid två tillfällen har dessutom AA begärt att bli kontaktad av Försäkringskassan
      utan att någon har kontaktat AA. Det finns inga noteringar i journalen om att så
      har skett. Försäkringskassan ska i normalfallet besvara eller kontakta kund som
      begär detta inom 48 timmar. Detta har dock inte skett.
      Utredningen visar även att vid handläggningen av BB:s ärende så har inte de
      bevakningsanledningar och signalsystem som normalt använts för att undvika att
      man frångår handläggningsprocessen tidsmässigt använts. Detta har medfört att
      ärendet inte har blivit prioriterat med alltför lång handläggningstid som följd.
      Initialt har BB:s ärende handlagts skyndsamt och enligt processen för
      bostadsbidrag. Dock brister hanteringen när ärendet senare ska rättas då nya
      uppgifter har inkommit. Ett beslut i ärendet hade kunnat fattas snabbare, redan i
      samband med att Försäkringskassan får in handlingarna om
      förstahandshyresgästens folkbokföringsadress.
      AA anger att hon sett att insända handlingar inte har blivit registrerade.
      Försäkringskassan uppfattar detta som att AA menar att hon inte ser det på ”Min
      sida” på fk.se. Denna självbetjäningstjänst ger dock enskild möjlighet att via
      Internet ansöka om förmån, skicka in intyg från vården, ändra uppgifter och
      ändra konton. Insända handlingar registreras inte där utan i Försäkringskassans
      handläggningssystem.
      Försäkringskassan beklagar det inträffade och de olägenheter som det har
      inneburit för BB. Med anledning av detta kommer enheten för bostadsbidrag vid
      Försäkringskassans nationella försäkringscenter i Kalmar att se över sina rutiner
      för att undvika att liknande händelser inträffar igen. Berörd handläggare är
      vidtalad.
AA gavs tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                    Dnr 2962-2014      Sid 4 (7)




Rättslig reglering
I 4 § förvaltningslagen (1986:223), FL, anges att varje myndighet ska lämna
upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som
rör myndighetens verksamhetsområde.

Enligt 7 § FL ska varje ärende där någon enskild är part handläggas så enkelt,
snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Enligt 15 § FL ska uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en
handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet antecknas av
myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Enligt 110 kap. 4 § socialförsäkringsbalken, SFB, ska en ansökan innehålla de
uppgifter som behövs i ett ärende.

I 110 kap. 10 § SFB anges att om en ansökan är så ofullständig att den inte kan
läggas till grund för någon prövning i sak ska den handläggande myndigheten
avvisa den.

Enligt 110 kap. 11 § SFB får myndigheten dock inte avvisa en ansökan innan
den enskilde först har fått en möjlighet att komplettera sin ansökan och
dessutom fått information om att ansökan kommer att avvisas om
kompletteringen inte görs.

I 113 kap. 3 § första stycket SFB anges att Försäkringskassan ska ändra ett
beslut som har fattats av myndigheten och som inte har prövats av domstol, om
beslutet på grund av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller
en uppenbar oriktighet, har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller har blivit oriktigt på grund
av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknande orsak. Enligt andra
stycket ska beslutet ändras även om omprövning inte har begärts. Ändring
behöver dock inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

I 113 kap. 7 § första stycket SFB anges att Försäkringskassan ska ompröva ett
beslut som har fattats av myndigheten om det skriftligen begärs av en enskild
som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 3 §. Vidare
anges i andra stycket att ett avvisningsbeslut som grundas på att en begäran om
omprövning eller ett överklagande kommit in för sent inte får omprövas. Inte
heller får omprövning avse en fråga som har avgjorts efter omprövning, eller av
domstol.

I 113 kap. 19 § SFB anges att en begäran om omprövning enligt 7 § ska ha
kommit in till den handläggande myndigheten inom två månader från den dag
då den enskilde fick del av beslutet.

Bedömning
Av utredningen framgår att BB:s ansökan om bostadsbidrag kom in till
Försäkringskassan den 24 september 2013. Vidare framgår att
                                                                   Dnr 2962-2014    Sid 5 (7)




Försäkringskassan bedömde att ansökan behövde kompletteras med vissa
uppgifter. BB förelades därför den 4 oktober 2013 att senast den 21 oktober
2013 komma in med dessa kompletteringar och informerades om att hennes
ansökan skulle avvisas om hon inte gjorde det. Enligt remissvaret inkom inte
BB med de begärda kompletteringarna inom den förelagda tiden. Den 15
november 2013 fattade kassan därför beslut om att avvisa ansökan, vilket under
angivna förutsättningar var en korrekt åtgärd.

Den 12 december 2013 mottog kassan vissa av de tidigare begärda
kompletteringarna. Med anledning av detta påbörjade kassan den 17 december
2013 en process för att ändra det tidigare beslutet med stöd av 113 kap. 3 §
SFB.

Enligt nämnda bestämmelse är Försäkringskassan skyldig att, även om
omprövning inte har begärts, i vissa fall ändra ett oriktigt beslut om förmåner
enligt SFB. Samtliga situationer som omfattas tar dock sikte på ursprungliga
felaktigheter i beslut, dvs. felaktigheter som förelegat redan vid tidpunkten för
det första beslutet. Som framgår av bestämmelsen krävs dessutom att beslutet
innehåller en uppenbar oriktighet för att Försäkringskassan ska kunna ändra
beslut med stöd av bestämmelsen.

Försäkringskassans möjligheter att ändra beslut enligt 113 kap. 3 § SFB är
också mer begränsade än de som står till buds vid en fullständig omprövning
enligt 113 kap. 7 § SFB. I en situation som den nu aktuella, där ett grundbeslut
innebär att en ansökan avvisats på grund av ett ofullständigt underlag, gör en
omprövning enligt 113 kap. 7 § SFB det möjligt att pröva sakfrågan i dess hela
vidd.

Som jag konstaterat var beslutet att avvisa BB:s ansökan en korrekt åtgärd
under de omständigheter som då förelåg. Förutsättningarna för att tillämpa
113 kap. 3 § SFB för att ändra det tidigare beslutet var därmed inte uppfyllda.
Såvitt framkommit har Försäkringskassan således tillämpat bestämmelsen mer
vidsträckt än vad den medger. Det bör dock tilläggas att bestämmelsen i
113 kap. 3 § SFB endast innefattar en miniminivå för den handläggande
myndighetens skyldigheter att ändra ett felaktigt beslut. En annan sak är att
myndigheten ändå kan ha befogenhet att, enligt de regler som har vuxit fram i
praxis, ändra ett redan fattat beslut till den enskildes fördel. För att en sådan
ändring av ett tidigare fattat beslut ska få göras krävs inte att det förekommit
några direkta felaktigheter, utan det räcker att myndigheten gör en ny
lämplighetsbedömning.

I en situation där en ansökan avvisats på grund av ett ofullständigt underlag
finns det goda skäl att anta att den som därefter ger in kompletterande
handlingar eller uppgifter till kassan vill ha den förmån som han eller hon
ursprungligen har begärt. Oavsett om kompletteringar ges in tillsammans med
en uttrycklig begäran om omprövning eller inte bör utgångpunkten vidare vara
att den enskilde vill få en så fullständig prövning som möjligt.
                                                                    Dnr 2962-2014       Sid 6 (7)




I många fall är rätten till retroaktiv ersättning beroende av vid vilken tidpunkt
som en ansökan getts in till Försäkringskassan. Detta gäller exempelvis den
förmån det är fråga om i det här fallet. Enligt 96 kap. 14 § SFB får nämligen
bostadsbidrag, med undantag för en situation som nu inte är aktuell, inte lämnas
för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden.

Försäkringskassan bör därför i de situationer där kompletteringar ges in inom
omprövningsfristen på eget initiativ ta ställning till om en ansökan kan prövas i
sak om inte den enskilde uttryckligen motsatt sig en sådan prövning. Därigenom
erbjuds den enskilde en möjlighet att få en fullständig sakprövning av den
tidigare avvisade ansökan. Även om ansökningshandlingarna bedömts vara
bristfälliga är de i dessa fall förvaltningsrättsligt sett inkomna, och ärendet anses
anhängiggjort det datum då ansökan kom in till Försäkringskassan.

Av utredningen framgår att Försäkringskassan i det här fallet rent faktiskt har
gjort en fullständig omprövning. Försäkringskassans ställningstaganden i sak
ledde även till att BB, den 23 maj 2015, beviljades bostadsbidrag fr.o.m.
oktober 2013, i överensstämmelse med sin ursprungliga begäran.
Sammanfattningsvis kan det således konstateras att Försäkringskassan har löst
den situation som uppstått på ett sätt som varit till fördel för BB och i enlighet
med förvaltningsrättslig praxis. Jag finner inte anledning att rikta någon kritik
mot Försäkringskassans förfarande i detta avseende.

Däremot har den handläggning som Försäkringskassan inledde den 17
december 2013, med anledning av de kompletterande uppgifter som lämnades
den 12 december 2013, brustit i flera avseenden.

Utredningen visar bl.a. att handläggningen av ärendet avstannade redan
inledningsvis efter att det vid kvalitetssäkringen bedömts föreligga ett behov av
ytterligare kompletteringar för att en rättelse skulle kunna genomföras. Därefter
återupptogs handläggningen först den 24 mars 2014, dvs. efter nästan tre
månaders passivitet, genom att handläggaren kontaktade AA per telefon och
lämnade upplysningar om vad som krävdes för att det tidigare beslutet skulle
kunna ändras. Denna passivitet är inte förenlig med förvaltningslagens krav på
en skyndsam handläggning. Den 31 mars 2014 inkom de efterfrågade
kompletteringarna. Sedan dessa kommit in dröjde det emellertid fram till den 23
maj 2014, dvs. nästan ytterligare två månader, innan Försäkringskassan fattade
sitt ändringsbeslut i ärendet. Försäkringskassan har medgett att beslut i ärendet
hade kunnat fattas redan i samband med mottagandet av kompletteringarna den
31 mars 2014. Dröjsmålet i denna del framstår därför som anmärkningsvärt.

Som framgår av remissvaret har det även funnits andra brister i handläggningen,
däribland i fråga om utebliven återkoppling. Under handläggningen mottog
Försäkringskassan, den 19 februari 2014 och den 29 april 2014, brev från BB
respektive AA vari de efterfrågade besked i ärendet. Dessa brev besvarades
aldrig, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. Under handläggningens gång, bl.a.
den 20 mars 2014 och den 9 maj 2014, har AA dessutom ringt till
                                                                   Dnr 2962-2014      Sid 7 (7)




Försäkringskassans kundcenter och efterfrågat besked i ärendet samt bett om att
bli kontaktad av handläggaren utan att samtalen har följts upp. Jag är kritisk till
Försäkringskassans underlåtenhet även i dessa avseenden.

Därtill framgår att Försäkringskassan har kunnat konstatera sådana brister i
journalföringen att det enligt myndigheten orsakat dem svårigheter att följa
ärendet och få en bra överblick. Detta utgör en brist i sig.

Den långsamma och bristfälliga handläggningen har enligt uppgift berott på att
de bevakningsanledningar och signalsystem som vanligtvis ska användas inte
har använts. Jag noterar att vissa åtgärder har vidtagits för att förhindra att
liknande händelser inträffar igen och jag förutsätter att dessa får avsedd effekt.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inte något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
