# Anmälan mot Plan- och byggnämnden i Strängnäs kommun angående handläggningen av ett ärende om olovligt byggande

JO 2006-09-21 dnr 2964-2005

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                      Sid
                                                                           2006-09-21           2964-2005               1 (6)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Plan- och byggnämnden i Strängnäs kommun angående
                        handläggningen av ett ärende om olovligt byggande

## Bakgrund

I ett tidigare ärende (dnr 5302-2004) klagade AA på att Plan- och byggnämnden i
                        Strängnäs kommun inte hade vidtagit några åtgärder med anledning av en anmälan
                        om olovligt byggande på hans grannfastighet, S. x:xx i Strängnäs kommun, som
                        han per telefax den 12 augusti 2003 hade gett in till nämnden. Enligt nämndens
                        remissvar insåg nämnden först i november 2004 att AA:s skrivelse avsåg olovligt
                        byggande. I mitt beslut den 26 april 2005 kritiserade jag nämndens handläggning
                        och konstaterade bl.a. att det var anmärkningsvärt att nämnden inte redan i novem-
                        ber 2004 utan först sedan AA:s anmälan till JO remitterats till nämnden för utred-
                        ning och yttrande, drygt ett år och sju månader efter det att AA:s skrivelse kommit
                        in till nämnden, påbörjat en utredning. Jag förutsatte att ärendet, som nämnden
                        hade uppgett, skulle avgöras under april månad 2005 samt att AA skulle få del av
                        det formliga beslut som avgjorde ärendet. Slutligen förklarade jag att han dess-
                        utom, om beslutet skulle gå honom emot, i enlighet med 21 § förvaltningslagen
                        (1986:223) borde underrättas om hur han kunde överklaga beslutet.

## Anmälan

AA klagade i en ny anmälan mot Plan- och byggnämnden i Strängnäs kommun,
                        som kom in till JO den 28 juni 2005, på att inget hade hänt i ärendet.

## Utredning

Vid telefonkontakt med den ansvarige handläggaren BB den 4 juli 2005 uppgav
                        denne bl.a. följande.

                                  Sedan remissvaret i det tidigare ärendet hos JO (dnr 5302-2004) har han varit i
                                  kontakt med fastighetsägaren samt med den tidigare ägaren CC, som uppförde den
                                  aktuella byggnaden. CC gav i början på sommaren in en skriftlig redogörelse. Enligt
                                  denna redogörelse var CC och AA tidigare goda vänner och AA skall dessutom ha
                                  hjälpt till med byggandet. CC har uppgett att han, om så behövs, har vittnen på att
                                  AA har samtyckt till åtgärden.
                                  BB:s uppfattning är fortfarande att detta inte så mycket är ett byggärende utan mer
                                  en fråga om osämja mellan de tidigare grannarna. Beslut kommer dock att meddelas
                                  så snart som möjligt. Han skulle dock dessförinnan vilja ha AA:s muntliga kommen-
                                  tarer på CC:s uppgifter och möjligen får ärendet inte avgöras innan AA har fått del


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 2964-2005        Sid 2 (6)



      av nämnda uppgifter. Han har försökt få tag på AA, bl.a. genom att besöka dennes
      fastighet, men har ännu inte lyckats komma i kontakt med denne.
Den 5 juli 2005 remitterades anmälan till nämnden för utredning och yttrande
senast den 14 september 2005 över handläggningen efter remissvaret i det tidigare
ärendet.

Sedan JO den 15 november 2005 påmint om remissen den 5 juli 2005 beslutade
nämnden den 14 december 2005 att som sitt yttrande till JO anta samhällsbyggnad-
skontorets tjänsteutlåtande den 5 december 2005. I utlåtandet anfördes bl.a.
följande.

      Strängnäs kommun uppmärksammades om ett ärende angående eventuellt olovligt
      byggande i november 2004.
      Utredningen om det eventuellt olovliga byggandet förväntades vara färdig under
      våren 2005. Eftersom både AA och CC (som låtit uppföra lusthuset) inkommit med
      skriftliga yttranden under sommaren har utredningen dragit ut på tiden. AA har även
      fått möjlighet att bemöta det yttrande som kommit in från CC. AA har därför
      informerats, både per telefon och informellt via personligt samtal, om att ett beslut i
      ärendet kommer att fattas under hösten. AA har inte haft något att invända mot att
      utredningen därför tagit ytterligare några månader.
      Plan- och byggnämnden har under hösten 2005 gjort en utredning om huruvida
      det aktuella lusthuset är olovligt uppfört eller ej. Utanför detaljplan – och samlad
      bebyggelse – krävs inte bygglov för mindre komplementbyggnader. Den aktuella
      fastigheten finns inte med bland de områden som Plan- och byggnämnden i ett
      beslut 1987-06-24, § 98, ansåg utgöra samlad bebyggelse. Enligt detta beslut är
      således inte lusthuset att anse som något olovligt byggande.
      Det som gör att frågan om ett eventuellt olovligt byggande besvärlig är oklarheten
      om när det egentligen råder ”samlad bebyggelse” samt huruvida den aktuella åt-
      gärden ligger inom samlad bebyggelse eller ej.
      /.../
      CC – som låtit uppföra det aktuella lusthuset – kontaktade kommunen och fick till
      svar att fastigheten inte låg inom de områden som nämnden utpekat som samlad
      bebyggelse enligt beslut ovan.
      Den utredning som Plan- och byggnämnden gjort talar däremot för att fastigheten
      ligger inom ett område som omfattas av begreppet ”samlad bebyggelse” och därför
      omfattas av bygglovsplikt för mindre tillbyggnader och komplementbyggnader.
      /.../
      Eftersom den aktuella tillbyggnaden inte strider mot PBL 3 kap. utan är ett prydligt
      litet lusthus som inte kan anses medföra avsevärd olägenhet för grannen, AA, kan
      därför bygglov beviljas i efterhand. CC sökte inte bygglov p.g.a. att tidigare hand-
      läggare inte gjorde bedömningen att åtgärden ligger inom samlad bebyggelse.
Till remissvaret fanns fogat nämndens beslut den 14 december 2005 att bevilja
tidsbegränsat bygglov t.o.m. den 31 juni 2006 för lusthus på fastigheten S. x:xx
enligt 8 kap. 21 § plan- och bygglagen (1987:10; PBL), att uppmana ägaren till
fastigheten S. x:xx att söka dispens från strandskyddsbestämmelserna senast den 31
januari 2006 samt att uttala att permanent bygglov kan komma att påräknas när
dispens från strandskyddsbestämmelserna beviljats. Beslutet innehåller inte någon
redovisning av nämndens skäl för beslutet men hänvisar till ett tjänsteutlåtande av
BB den 5 december 2005. I tjänsteutlåtandet anförs bl.a. följande.
                                                                        Dnr 2964-2005     Sid 3 (6)

## Bakgrund

Detta ärende blev aktuellt för kommunen i december 2004 då en anmälan angående
      kommunens handläggning gjordes till JO.
      /.../
      Ägaren till fastigheten S. x:xx, där lusthuset uppförts, har inte fått information av
      kommunen att fastigheten kan anses ingå i samlad bebyggelse och därmed omfattas
      av bygglovsplikt även för mindre komplementbyggnader. Något beslut av nämnden
      att området innefattas i samlad bebyggelse finns ej. Vid förfrågan till kontoret inför
      byggandet av lusthuset har han enligt uppgift fått beskedet att mindre komplement-
      byggnader inte behöver bygglov, samt att byggande närmare gräns mot granne än
      4,5 meter kräver medgivande av grannen.
      Det är idag omöjligt för kontoret att avgöra frågan om huruvida grannen AA
      ursprungligen givit sitt medgivande till bygget eller ej. Bland de dokument som
      skickats in till kontoret återfinns ett papper med texten: ”Obs Byggnaden är ej god-
      känd med placeringen utav mig.” Om detta ”ej” tillkommit i efterhand eller ej är
      omöjligt att avgöra. Klart är däremot att ord står mot ord. Byggaren av lusthuset,
      CC, bedyrar att han fått medgivande av sin granne och att han har vittnen på detta.
      Han hävdar även att grannen efter det att bygget blev klart själv varit där och berömt
      bygget utan att ifrågasätta placeringen. Han misstänker att dispyten om placeringen
      är ett sätt att i efterhand ställa till problem.
      Flera samtal med de båda parterna, både vid personliga möten samt via telefon,
      bidrar inte till att klarlägga huruvida det fanns ett medgivande eller ej när åtgärden
      påbörjades. Det finns idag ingen möjlighet att avgöra vem som har rätt i frågan om
      medgivande när papper på detta saknas. Byggnaden ligger där den ligger.
      /.../
      Eftersom byggnaden ligger utanför detaljplanerat område och frågan om det ur-
      sprungligen fanns ett medgivande från grannen eller ej är omöjlig att avgöra samt
      eftersom frågan om området omfattas av samlad bebyggelse eller ej inte var utredd
      vid tidpunkten för åtgärdens påbörjande kan det inte anses vara fråga om ett olovligt
      byggande. Någon påföljd enligt 10 kap. 4 § (byggnadsavgift) kan därmed inte bli
      aktuell.
      /.../
Sedan AA hade beretts tillfälle att kommentera remissvaret gav han för kännedom
in en kopia av sitt överklagande av nämndens beslut.

Av muntliga upplysningar från nämnden framgick bl.a. att AA:s överklagande hade
kommit in den 12 januari 2006 samt att frågan om överklagandet hade kommit in i
rätt tid skulle prövas vid nämndens arbetsutskotts möte den 1 februari 2006.

Vid telefonkontakt med den ansvarige handläggaren BB den 27 januari 2006
uppgav denne bl.a. följande.

      Någon ansökan om bygglov finns inte och fastighetsägarna har inte heller beretts
      tillfälle att komma in med en sådan ansökan. Med anledning av AA:s begäran om
      ingripande har frågan om bygglov bedömts kunna prövas enligt 8 kap. 21 § PBL.
      Denna bestämmelse innebär att åtgärder som inte behöver lov ändå kan prövas om
      det begärs. Lov behövs ju bara om grannes medgivande inte finns, en fråga som ju
      inte gått att reda ut. Det är alltså AA:s begäran som har gjort att nämnden har fattat
      beslut om bygglov.
      De nya ägarna till fastigheten med den ifrågasatta byggnaden har inte hörts i ärendet
      utan kontakt har förekommit med AA och CC. Den sist nämnde har hållit de nya
      ägarna underrättade. De har dock fått del av beslutet.
                                                                         Dnr 2964-2005     Sid 4 (6)



Jag har tagit del av Länsstyrelsens i Södermanlands län beslut den 31 augusti 2006
(Dnr 403-2355-2006) att skriva av ärendet där. I beslutet anförde länsstyrelsen bl.a.
följande.

      Fastigheterna S. x:xx och S. y:yy ligger inom ett område utanför detaljplan.
      Fastigheten S. x:xx omfattas av begreppet samlad bebyggelse. Därav föreligger
      bygglovplikt. Även om fastigheten S. x:xx skulle anses ligga utanför samlad
      bebyggelse krävs bygglov enligt 8 kap. 4 § andra stycket 2 PBL då byggnaden
      uppförts närmare tomtgränsen än fyra och en halv meter såvida inte de grannar som
      berörs lämnat medgivande till åtgärden. Av kommunens utredning framgår att det
      inte gått att avgöra frågan huruvida grannen AA givit sitt medgivande. Då den
      byggande inte kan visa att han erhållit medgivande från en granne krävs det bygg-
      lov. Åtgärden är således bygglovspliktig.
      Det överklagade beslutet gäller ett tillfälligt bygglov. Beslutet har upphört att gälla
      den 31 juni 2006. Frågan i ärendet har således förfallit. Med hänsyn härtill skall
      ärendet skrivas av.
Företrädare för länsstyrelsen har uppgett bl.a. följande. Enligt uppgift till läns-
styrelsen skall de nuvarande ägarna av fastigheten S. x:xx nu ha lämnat in en
ansökan om bygglov. Länsstyrelsen uppfattade inte att nämnden genom sitt beslut
om tillfälligt bygglov också avgjorde frågan om ingripande enligt 10 kap. PBL. Det
fanns därför inte någon anledning för länsstyrelsen att pröva den frågan. Nämnden
har således, såvitt länsstyrelsen kan se, fortfarande att ta ställning till AA:s begäran
om ingripande.

Bedömning
I mitt beslut den 26 april 2005 (dnr 5302-2004) anförde jag bl.a. följande.

      Av 10 kap. 1 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10; PBL) följer att
      nämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt nämnda kapitel så
      snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna
      om byggande i PBL eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats
      med stöd av dessa bestämmelser.
      Vidare gäller enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223) att varje ärende där någon
      enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att
      säkerheten eftersätts. I detta ligger även att ärendet inom rimlig tid skall avslutas
      genom någon form av beslut. Det ankommer på myndigheten att driva fram ärendet
      till ett avgörande. Ansvaret för ärendets fortsatta handläggning får således inte
      läggas på den enskilde.
      I sin skrivelse den 12 augusti 2003 angav AA visserligen inte uttryckligen vad han
      önskade att kommunen skulle göra. Av skrivelsens innehåll framgår dock klart att
      han var missnöjd med placeringen av grannens hus samt att han enligt egen uppgift
      inte hade lämnat sitt samtycke till nämnda placering. Såvitt kan utläsas av utredning-
      en synes det vara fråga om en byggnad, för vilken bygglov i enlighet med 8 kap. 4 §
      tredje stycket PBL krävs om åtgärden skall utföras närmare gränsen än 4,5 meter
      och de grannar som berörs inte medger detta. AA:s skrivelse innehöll således ett på-
      stående om att CC utan lov hade utfört en åtgärd som kräver bygglov (se 10 kap. 1 §
      andra stycket PBL). Uppgifterna i remissvaret om att ansvariga tjänstemän hos
      nämnden inte skulle ha uppfattat vad skrivelsen avsåg framstår som något anmärk-
      ningsvärda. Även om så var fallet hade det ålegat nämnden att i anslutning till att
      skrivelsen kom in försöka klargöra vad som behövdes för att den skulle kunna
      handläggas.
      Enligt remissvaret insåg nämnden i november 2004 att AA:s skrivelse avsåg olovligt
      byggande. Det är enligt min mening anmärkningsvärt att man inte redan då utan
      först sedan AA:s anmälan till JO remitterats till nämnden för utredning och yttrande,
                                                                       Dnr 2964-2005   Sid 5 (6)



      drygt ett år och sju månader efter det att AA:s skrivelse kom in till nämnden,
      påbörjat en utredning.
      Beträffande nämndens uppgift om att ärenden ”samlas ihop och handläggs under
      vintermånaderna” har jag i och för sig viss förståelse för att en samordning av
      ärendehanteringen sker så långt det är möjligt. Något sådant kan dock givetvis inte
      under några förhållanden utgöra skäl för att ytterligare dröja med handläggningen av
      ett ärende som, likt det här aktuella, under så lång tid har legat obehandlat.
      Sammanfattningsvis är jag kritisk till nämndens handläggning av AA:s anmälan om
      olovligt byggande.
      Jag förutsätter att ärendet, som nämnden har uppgett, avgörs under april månad 2005
      samt att AA får del av det formliga beslut som avgör ärendet. Om detta beslut går
      honom emot bör han dessutom i enlighet med 21 § förvaltningslagen underrättas om
      hur han kan överklaga beslutet.
Mot bakgrund av den tidigare utredningen är det till en början anmärkningsvärt att
nämnden i sitt remissvar i det nu aktuella ärendet har uppgett att kommunen först i
november 2004 uppmärksammades om frågan samt att det i tjänsteutlåtandet som
ligger till grund för beslutet om bygglov m.m. anges att ärendet aktualiserades först
i december 2004. Nämndens bristfälliga handläggning förändrar givetvis inte det
förhållandet att AA:s anmälan kom in redan i augusti 2003.

Nämnden har i sitt remissvar uppehållit sig vid svårigheterna att avgöra om
byggnaden ligger inom samlad bebyggelse eller inte. Vidare synes åtskillig tid ha
lagts på att försöka utröna om samtycke förelåg vid tiden för byggandet eller inte.
I den sist nämnda delen kan endast anmärkas att det ankommer på den som avser
att bygga att skaffa intyg om grannens medgivande och bevara det för framtida
bevisning (se Didón m.fl., Plan- och bygglagen, s. 8:42). Det torde inte kräva
någon längre utredningsinsats för att konstatera huruvida den byggande kan styrka
samtycke eller inte.

Sammanfattningsvis har det inte kommit fram något som motiverar nämndens
ytterligare dröjsmål med att avgöra frågan om ingripande enligt 10 kap. PBL.

Det är självfallet allvarligt att en myndighet, också sedan handläggningen har
kritiserats av JO, fortsätter att handlägga ett ärende i strid med regleringen i 7 §
förvaltningslagen. Jag är således mycket kritisk till att nämnden först sedan AA
än en gång tvingats vända sig till JO fattade ett beslut i ärendet.

Jag vill dessutom erinra om att kravet på skyndsamhet i 7 § förvaltningslagen
också gäller handläggningen av ett överklagande och att överlämnande till högre
instans normalt bör ske inom en vecka efter det att överklagandet kom in till
myndigheten. Det är således inte godtagbart med en ordning som den som före-
faller ha tillämpats beträffande AA:s överklagande.

Nämnden synes i sitt beslut den 14 december 2005 ha prövat och kommit fram till
att åtgärden inte krävde lov och uttalade i beslutet att någon påföljd enligt 10 kap.
4 § PBL därmed inte kunde bli aktuell. Länsstyrelsen har dock inte uppfattat att
nämndens beslut innefattat ett avgörande av frågan om ingripande enligt 10 kap.
PBL.
                                                                   Dnr 2964-2005   Sid 6 (6)



JO:s granskning är inte avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan
eller har kunnat ske i ordinarie ordning. De bedömningar som har legat till grund
för ett beslut tas upp till utredning endast när det kan ifrågasättas om ett beslut
direkt strider mot en lag eller annan författning eller när det annars framstår som
uppenbart felaktigt.

Mot denna bakgrund kan jag här endast konstatera att länsstyrelsen i sitt beslut har
underkänt nämndens resonemang i fråga om bygglovsplikt för åtgärden. Dessutom
synes länsstyrelsens beslut innebära att frågan om ingripande i enlighet med AA:s
begäran fortfarande inte är slutligt avgjord.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder följande anmärkningar från
min sida.

Bestämmelsen i 8 kap. 21 § PBL ger möjlighet att påkalla byggnadsnämndens
prövning av sådana åtgärder som inte kräver lov. Bakgrunden till detta är att också
icke lovpliktiga åtgärder måste uppfylla de krav som anges i 3 kap. PBL samt att
de, med vissa undantag, inte får utföras i strid mot detaljplan eller områdes-
bestämmelser. Det kan därför ligga i fastighetsägarens intresse att få åtgärden
prövad (se Didón m.fl., a.a., s. 8:117 f.). Givetvis kan en grannes begäran om
ingripande enligt 10 kap. PBL inte i sig medföra att bestämmelsen i 8 kap. 21 §
PBL blir tillämplig.

Frågan om att meddela lov i ett ärende om ingripande kan aktualiseras genom
bestämmelserna i 10 kap. 19 § PBL. Detta förutsätter dock att det bedöms vara
fråga om en lovpliktig åtgärd. Framstår det som sannolikt att lov kan meddelas till
en åtgärd som har vidtagits utan lov skall byggnadsnämnden, innan handräckning
begärs eller föreläggande meddelas, enligt första stycket bereda ägaren tillfälle att
inom viss tid ansöka om lov. Om ansökan inte kommer in inom föreskriven tid,
följer av andra stycket att byggnadsnämnden trots detta ändå kan pröva frågan om
lov till åtgärden.

Nämndens handläggning samt uppgifterna i remissvaret vittnar om betydande
brister i kunskap om den rättsliga regleringen på området. Jag förutsätter att
nämnden informerar sig och berörd personal om dessa regler samt att nämnden
vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra en upprepning av det
inträffade.

Ärendet avslutas.
