# Uttalanden med anledning av den information om grunden för ett anhållande som en åklagare lämnade till försvararen

JO 2026-02-23 dnr 2990-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                 2026-02-23              2990-2025               Sid 1 (5)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Uttalanden med anledning av den information om grunden för ett
                   anhållande som en åklagare lämnade till försvararen


                    Beslutet i korthet: En försvarare anmälde en åklagare för hans tillämpning av
                    bestämmelsen i 24 kap. 9 a § rättegångsbalken om att den som anhålls har rätt att ta
                    del av de omständigheter som ligger till grund för anhållningsbeslutet. Försvararen
                    menade att den information som lämnades var alltför allmänt hållen och inte levde
                    upp till lagens krav.
                    JO:s granskning har försvårats av att åklagaren inte dokumenterade vilka
                    omständigheter till grund för anhållandet som den anhållne och försvararen fick del
                    av. Granskningen har även försvårats av att det inte kunnat klarläggas varför det som
                    kom att förmedlas till försvararen var avsevärt mer kortfattat än den information som
                    åklagaren uppgav att han lämnat.
                    Mot bakgrund av åklagarens uppgifter i JO:s utredning, i förening med bl.a. de
                    detaljerade gärningsbeskrivningar som delgavs i samband med anhållandet, anser JO
                    att åklagaren sammantaget får anses ha uppfyllt sin underrättelseskyldighet enligt
                    24 kap. 9 a §. JO riktar därför ingen kritik mot åklagaren i det avseendet. Åklagaren
                    kritiseras dock för den bristfälliga dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 18 mars 2025 förde advokaten AA, som
                   ombud för advokaten BB, fram klagomål mot kammaråklagaren CC vid
                   Ekobrottsmyndigheten. Klagomålet gällde bl.a. hur åklagaren hade tillämpat
                   bestämmelsen i 24 kap. 9 a § rättegångsbalken (RB) om att den som anhålls har
                   rätt att ta del av de omständigheter som ligger till grund för anhållandet. AA
                   uppgav bl.a. följande.

                   BB förordnades som offentlig försvarare för en anhållen person, i JO:s beslut
                   kallad NN, som var misstänkt för bl.a. grovt skattebrott. Inför förhör med NN
                   begärdes information om vilka omständigheter som låg till grund för
                   anhållningsbeslutet. Enligt kammaråklagaren CC:s instruktioner lämnade en
                   polisiär utredare ett muntligt besked, som nedtecknades av en anställd vid
                   advokatbyrån enligt följande: "Skatteverket i samband med bevissäkring och
                   pengaflöden".




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 2990-2025       Sid 2 (5)




Vid förhöret med NN var en annan advokat substituerad att närvara i BB:s
ställe. Någon ytterligare information om vilka omständigheter som låg till grund
för anhållningsbeslutet lämnades inte vid förhöret. Den substituerade
försvararen kontaktade därefter förhörsledaren med en begäran om att konkreta
omständigheter skulle anges. Efter kontakt med CC återkom förhörsledaren och
meddelade att CC inte hade för avsikt att lämna några ytterligare upplysningar.

BB kontaktade då CC per telefon och påpekade att den information som
lämnats var alltför allmänt hållen och inte uppfyllde de krav som ställs på en
underrättelse enligt 24 kap. 9 a § RB. Inte heller det föranledde emellertid CC
att lämna någon ytterligare information.

Utredning
JO begärde att Ekobrottsmyndigheten skulle göra en utredning och yttra sig
över det som fördes fram i anmälan om bristande underrättelse enligt
24 kap. 9 a § RB.

Ekobrottsmyndigheten (tf. rättschefen DD) yttrade sig till JO den 26 augusti
2025, efter att upplysningar hämtats in från berörda befattningshavare, bl.a.
kammaråklagaren CC.

I yttrandet redogjordes för bakgrunden i huvudsak enligt följande.

NN anhölls i sin frånvaro i november 2024 och greps en kort tid därefter.
Misstankarna mot NN rörde bl.a. grova skattebrott och grova bokföringsbrott.
Vid det första förhöret med NN fick han ta del av skriftliga
gärningsbeskrivningar avseende brottsmisstankarna. Inför det förhör som hölls
påföljande dag fick advokaten BB, som då hade förordnats som offentlig
försvarare för NN, också del av gärningsbeskrivningarna.

Genom sin försvarare begärde NN att få ta del av de omständigheter som låg till
grund för anhållningsbeslutet. CC, som var undersökningsledare i ärendet,
lämnade genom en utredare muntligen besked om det.

CC uppgav bl.a. följande.

      Vid 24:8-förhöret [det förhör som hålls med bl.a. den som har gripits till
      verkställighet av ett beslut om anhållande i utevaro, JO:s anm.] delgavs [NN] en
      detaljerad gärningsbeskrivning, som även [BB] fick del av skriftligen. Av
      gärningsbeskrivningen framgick bl.a. att det gjordes gällande att [NN] var
      faktisk företrädare för flera bolag, att han till Skatteverket lämnat in
      mervärdesskattedeklarationer för två av bolagen som på närmare beskrivna sätt
      var oriktiga samt att han på flera bolagskonton tagit emot pengar och att detta
      skäligen kunde antas syfta till att dölja att pengarna kom från brottslig
      verksamhet.
      Genom utredare fick jag kännedom om att [BB] önskade få del av de
      omständigheter som låg till grund för beslutet om anhållande. Jag bad muntligen
      utredare lämna besked om att grunden för beslutet var Skatteverkets beslut i de
      aktuella bolagen, de omständigheter som framkom vid Skatteverkets
      bevissäkringar i bolagen samt de penningströmmar som skett på bolagens
                                                                           Dnr 2990-2025   Sid 3 (5)




      konton. I det här sammanhanget bör framhållas att jag vid denna tidpunkt,
      genom tidigare hemlig avlyssning av [NN], kände till att [NN] fått del av
      Skatteverkets beslut där bl.a. skälen till hans påstådda företrädarskap utvecklas.
      Jag dokumenterade inte grunden för mitt anhållningsbeslut eller att jag
      muntligen lämnade besked om detta. I efterhand anser jag – särskilt med hänsyn
      till JO:s uttalanden den 12 juni 2025 i Dnr 7836-2024 och 1656-2025 – att det är
      olyckligt att grunden inte dokumenterades.
      Jag har inga minnesbilder av att [BB] kontaktade mig per telefon den aktuella
      dagen. […] Det kan inte uteslutas att sådant samtal har ägt rum och min
      uppfattning är att de skäl jag lämnade var tillräckliga.
      –––
      Jag har numera tagit till mig att det är av yttersta vikt att skälen för
      anhållningsbesluten noggrant dokumenteras.
Ekobrottsmyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade därefter
följande bedömning.

      I Ekobrottsmyndighetens ärenden är anhållningsbeslut nästan alltid planerade
      långt i förväg. Det innebär att det som regel finns en detaljerad
      gärningsbeskrivning när anhållandet sker. Gärningsbeskrivningen upprättas
      normalt tidigt i utredningen och uppvisas eller överlämnas normalt i samband
      med att förhör enligt 23 kap. 18 § RB hålls, dvs. redan före anhållandet.
      Mot bakgrund av vad som kommit fram om åklagarens handläggning i det nu
      aktuella ärendet är det myndighetens bedömning att CC, genom den
      gärningsbeskrivning som skriftligen presenterades för [NN] i samband med
      delgivningen enligt 24 kap. 9 § RB och den underrättelse som muntligen
      lämnades om de omständigheter som låg till grund för beslutet om anhållande,
      har uppfyllt sin underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 9 a § RB. Brister när det
      gäller dokumentation av skälen för anhållningsbeslutet ändrar inte myndighetens
      bedömning i frågan om åklagaren uppfyllt sin underrättelseskyldighet.
AA kommenterade Ekobrottsmyndighetens yttrande.

Rättslig reglering
Den som är gripen eller anhållen har rätt att få besked om vilket eller vilka brott
han eller hon är misstänkt för och grunden för frihetsberövandet (se 24 kap. 9 §
RB).

Vidare har den som anhålls eller häktas rätt att ta del av de omständigheter som
ligger till grund för beslutet (se 24 kap. 9 a § RB). Bestämmelsen infördes som
en del av genomförandet av ett EU-direktiv om rätten till information vid
straffrättsliga förfaranden. Syftet med bestämmelsen är att den frihetsberövade
effektivt ska kunna angripa beslutet. Åklagaren måste därför kunna precisera
vilka omständigheter som haft direkt betydelse för anhållningsbeslutet och den
misstänkte har en ovillkorlig rätt till insyn i dessa omständigheter. (Se artikel
7.1 i direktivet och prop. 2013/14:157 s. 21 f.)

Vad som närmare ska krävas av åklagarens underrättelse får avgöras utifrån
omständigheterna i det enskilda fallet. Som en utgångspunkt gäller dock att
åklagaren inte endast kan hänvisa till att exempelvis uppgifter i förhör eller
teknisk bevisning ligger till grund för anhållningsbeslutet. För att ändamålet
med regleringen ska uppnås behöver underrättelsen normalt vara mer konkret
                                                                  Dnr 2990-2025      Sid 4 (5)




än så. Vid bedömningen av om åklagaren har uppfyllt sin
underrättelseskyldighet kan det beaktas även vad den misstänkte fått veta vid en
delgivning enligt 24 kap. 9 § RB. (Se JO 2022/23 s. 285, dnr 2467-2020.)

För att det i efterhand ska gå att granska hur åklagaren har hanterat en begäran
om att få del av de omständigheter som ligger till grund för ett anhållningsbeslut
är det en förutsättning att det dokumenteras vilken information som lämnas till
den anhållne och försvararen. Även ur rättssäkerhetssynpunkt är detta viktigt.
Det är åklagarens ansvar att detta görs. (Se JO 2022/23 s. 285 och
Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning 2023:10, Misstänktas rätt till insyn
vid frihetsberövanden m.m., s. 7 samt även mitt beslut den 12 juni 2025,
dnr 7836-2024 och 1656-2025.)

Bedömning
Granskningen har försvårats av att kammaråklagaren CC inte dokumenterade
vilka omständigheter till grund för anhållandet som NN, genom sin försvarare
advokaten BB, fick del av.

Jag kan konstatera att beskedet som lämnades, så som informationen kom att
noteras av medarbetaren vid advokatbyrån, var alltför allmänt hållen för att
uppfylla kraven i 24 kap. 9 a § RB. Inom ramen för JO:s utredning har CC
emellertid förklarat att han bad den polisiära utredaren att lämna besked om att
omständigheterna som låg till grund för anhållningsbeslutet var Skatteverkets
beslut i de aktuella bolagen, de omständigheter som framkom vid Skatteverkets
bevissäkringar i bolagen samt de penningströmmar som skett på bolagens
konton. Varför detta kom att nedtecknas på det sätt som skedde har inte
klarlagts under utredningen. Även detta har försvårat min granskning.

Det har dock kommit fram att NN i samband med anhållandet fick del av
detaljerade gärningsbeskrivningar, vilka även lämnades till BB. Av dessa
framgick bl.a. att det gjordes gällande att NN varit faktisk företrädare för ett
antal bolag och därigenom varit ansvarig för redovisning av bolagens skatter
och avgifter samt för fullgörandet av bolagens bokföringsskyldighet. Vidare
redovisades på vilket sätt det påstods att NN hade lämnat oriktiga
skatteuppgifter respektive åsidosatt bokföringsskyldigheten. I Skatteverkets
beslut ska också bl.a. skälen för NN:s påstådda företrädarskap ha utvecklats och
CC har uppgett att han genom hemlig avlyssning kände till att NN hade fått del
av det materialet.

Mot den nu redovisade bakgrunden får CC sammantaget anses ha uppfyllt sin
underrättelseskyldighet enligt 24 kap. 9 a § RB. Jag uttalar därför ingen kritik
mot honom i det avseendet men jag har förståelse för att BB reagerade på den
information som inledningsvis förmedlades till honom.

Utredningen har inte bringat någon klarhet i vad som kan ha sagts i kontakter
mellan CC och BB efter förhöret med NN. Klarlagt är dock att CC inte
                                                                  Dnr 2990-2025   Sid 5 (5)




dokumenterade vilken information han lämnade till BB och för detta ska CC
kritiseras.

Vad som i övrigt har kommit fram ger inte anledning till några uttalanden från
min sida i det här ärendet.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Lovisa Johansson har föredragit ärendet och
byråchefen Nils Västberg har deltagit i beredningen.
