# Vissa uttalanden rörande förutsättningarna för att i en grundskola respektive förskoleklass ta emot en elev efter framställning från endast den ene av barnets vårdnadshavare - mottagande av elev i grundskolan

JO 2004-01-16 dnr 2996-2002

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                     Sid
                                                                       2004-01-16          2996-2002              1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Vissa uttalanden rörande förutsättningarna för att i en grundskola
                        respektive förskoleklass ta emot en elev efter framställning från endast
                        den ene av barnets vårdnadshavare – mottagande av elev i grundskolan


                        I ett beslut den 16 januari 2004 uttalade JO André följande i bedömningsdelen.

                        Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
                        stycket föräldrabalken. Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap. 11–
                        13 §§ föräldrabalken. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma
                        i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnads-
                        havare skall de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken tillsammans utöva bestämmande-
                        rätten. Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden.
                        Bestämmanderätten utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam när den andra
                        till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslut
                        rörande vårdnaden och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är
                        av ingripande betydelse för barnets framtid får dock inte fattas av den ena
                        vårdnadshavaren ensam, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

                        Bestämmelsen i 6 kap. 13 § föräldrabalken skall inte tolkas så att båda föräldrarna,
                        även om ingen är direkt förhindrad, skall behöva delta i alla vardagliga
                        avgöranden. Om föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder
                        som har barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I för-
                        arbetena till lagstiftningen uttalades att till den dagliga omsorgen hör frågor om
                        bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Däremot
                        undantogs beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som
                        rör barnets skolgång och bosättning (prop. 1975/76:170 s.178).

                        Någon förändring såvitt avser kravet på gemensamma beslut i frågor som rör
                        barnets skolgång och bosättning har inte skett. Enligt gällande rätt krävs alltså att
                        vårdnadshavarna är överens om att deras barn skall byta skola. Om
                        vårdnadshavarna inte kan enas i en sådan fråga kan detta ytterst leda till att den
                        gemensamma vårdnaden måste upplösas.

                        Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen – folkbokförings-
                        kommunen – sörja för att utbildning kommer till stånd för var och en som enligt
                        lagen har rätt att gå i grundskolan. I skollagen finns det bestämmelser som tillåter


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                        Dnr 2996-2002    Sid 2 (3)




avsteg från denna huvudregel. I 4 kap. 8 § skollagen stadgas sålunda att en
kommun i sin grundskola även skall ta emot en elev för vars grundskoleutbildning
kommunen inte är skyldig att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga
förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Enligt 4 kap.
8 a § skollagen har en kommun också rätt att, efter önskemål av vårdnadshavare, i
sin grundskola ta emot en elev från en annan kommun. I båda fallen har kommunen
rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens
hemkommun, låt vara att ersättningens storlek är beroende av om eleven tas emot
på grund av särskilda skäl eller vårdnadshavarens önskemål.

Av utredningen framgår att AA:s mor i månadsskiftet juli/augusti 2002 kontaktade
rektor för Kyrkheddinge skola i Staffanstorps kommun angående önskemål om att
skolan skulle motta AA som elev i första klass vid höstterminens början. Rektor
informerades bl.a. om att modern och AA skulle flytta till Staffanstorps kommun i
början av hösten 2002. Moderns bostad låg inom Kyrkheddinge skolas upp-
tagningsområde. Därigenom förelåg det i och för sig skäl som motiverade att AA
skulle tas emot som elev vid skolan, även om han ännu inte var folkbokförd i
Staffanstorps kommun. Som ovan anförts är dock beslut i frågan om barns
skolgång ett sådant beslut som vårdnadshavarna har att fatta gemensamt.

Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som ligger till grund för
att barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola, genom att
inhämta besked från folkbokföringen, måste kontrollera uppgifterna om vem eller
vilka som är vårdnadshavare för barnet. Vidare måste vårdnadshavarens respektive
vårdnadshavarnas inställning till inskrivning i viss skola klarläggas (se JO:s
ämbetsberättelse 2001/02 s. 397 och JO:s beslut den 12 april 2002, dnr 372-2001).
Om det finns två vårdnadshavare sker detta enklast genom att båda undertecknar en
ansökan om placering av barnet i den aktuella skolan.

Det kan i sammanhanget finnas anledning att ur det sistnämnda JO-beslutet återge
följande angående de skäl som ligger till grund för min åsikt att skolan, vid
gemensam vårdnad, måste förvissa sig om att vårdnadshavarna är ense i frågan om
inskrivning av ett barn i en viss skola.
      Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla barn som är bosatta i landet skolplikt.
      Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet för
      barn och ungdom. För att inga skolpliktiga barn skall gå miste om denna rättighet
      innehåller skollagen bestämmelser i 3 kap. 13 § skollagen angående kommunens
      skyldighet att se till att skolpliktiga elever i dess skola får föreskriven utbildning.
      Enligt 3 kap. 15 § skollagen skall den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn se
      till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev i det offentliga
      skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att
      elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer för att så skall ske, får
      styrelsen för utbildningen – enligt 3 kap. 16 § skollagen – vid vite förelägga elevens
      vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Skollagen innehåller även en
      bestämmelse om närvaroplikt för den enskilde eleven. Enligt 3 kap. 11 § skollagen
      skall varje barn som fullgör sin skolplikt inom det offentliga skolväsendet för barn
      och ungdom eller på något annat sätt, delta i den verksamhet som anordnas för att ge
      den avsedda utbildningen, om barnet inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att
      utebli. Av bestämmelserna framgår att vårdnadshavaren, eleven och
      skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar för att skolplikten fullföljs.
                                                                         Dnr 2996-2002      Sid 3 (3)




      Skolförfattningarna förutsätter även ett fortgående samarbete med vårdnadshavaren
      angående elevens skolsituation (se t.ex. avsnitt 2.4 i 1994 års läroplan för det
      obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet).
      Det är mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som tidigare anförts om
      tillämpningen av föräldrabalkens bestämmelser om vårdnad som det är nödvändigt
      att det vid inskrivning av ett barn i en viss skola blir klarlagt vem eller vilka som är
      barnets vårdnadshavare och, för det fall det finns två vårdnadshavare, bådas
      inställning i frågan.
Av remissvaret framgår att AA mottogs med stöd av 4 kap. 8 § skollagen. Jag har i
ett tidigare beslut (se JO:s ämbetsberättelse 2002/03 s. 362) uttalat bl.a. följande.

      Det kan här tilläggas att det, även när det är fråga om en placering enligt 4 kap. 8 §
      skollagen, självfallet krävs att skolan har kännedom om de närmare
      omständigheterna i ärendet. Det är visserligen inte en formell förutsättning för
      tillämpning av den bestämmelsen att det finns en ansökan från barnets
      vårdnadshavare eller ens någon utredning om dennes önskemål i placeringsfrågan.
      Enligt min uppfattning bör skolan emellertid som regel också i dessa fall informera
      sig om vem eller vilka som är vårdnadshavare och efterhöra deras respektive
      inställning till inskrivning i skolan. En annan sak är att det är kommunen som
      självständigt har att ta ställning till om det i en uppkommen situation föreligger
      sådana särskilda skäl som kan föranleda en placering med stöd av 4 kap. 8 §
      skollagen.
När AA mottogs i Kyrkheddinge skola synes skolan ha känt till att föräldrarna hade
gemensam vårdnad och att det pågick en vårdnadstvist. Det får också förutsättas att
skolan underrättades om att BB var den andre av barnets vårdnadshavare. Skolan
vidtog emellertid inte några åtgärder för att efterhöra hans inställning. I enlighet
med vad som anförts ovan anser jag att skolledningen vid Kyrkheddinge skola,
inför beslutet om AA skulle skrivas in i skolan eller inte, borde ha kontaktat BB
och klargjort vilken uppfattning han hade i frågan. Efter att ha fått samtliga
omständigheter klart för sig hade det sedan ankommit på skolan att ta ställning till
om situationen var sådan att det förelåg särskilda skäl att med stöd av
bestämmelsen i 4 kap. 8 § skollagen motta AA i skolan.

Avslutningsvis vill jag tillägga följande. JO har under de senaste åren utrett ett
flertal ärenden som rört skolors agerande i fall där vårdnadshavare varit oeniga om
barns skolgång eller deltagande i barnomsorgsverksamhet. I ett ärende som gällde
val av förskola fann jag – mot bakgrund av att regeringen aviserat tillsättningen av
en kommitté med uppgift att bl.a. se över 1998 års vårdnadsreform – anledning att
överlämna en kopia av beslutet till Regeringskansliet (JO:s dnr 3285-2000, beslut
den 24 januari 2002). Regeringen har under 2002 tillsatt en parlamentarisk
kommitté som utreder vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge (Ju 2002:89).
Jag finner skäl att till nämnda kommitté överlämna en kopia för kännedom av
förevarande beslut.

Med den kritik som framgår av det anförda avslutas ärendet.
