# Uttalanden om ett inlägg på Polismyndighetens konto på Facebook, där en polis bl.a. gett uttryck för sina personliga åsikter och
reflektioner

JO 2015-12-15 dnr 300-2015

BESLUT
                                                                            Datum                     Dnr                     Sid
                                                                            2015-12-15                300-2015               1 (7)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Uttalanden om ett inlägg på Polismyndighetens konto på Facebook,
                        där en polis bl.a. gett uttryck för sina personliga åsikter och
                        reflektioner


                          Beslutet i korthet: JO har granskat ett inlägg som gjorts på polisens konto på
                          Facebook, där en polis redovisar sina synpunkter på att han och andra poliser ofta blir
                          kallade rasister.
                          Enligt JO är det svårt att se att inlägget har relevans för ändamålet med polisens
                          närvaro i sociala medier – att minska brottsligheten och öka tryggheten. Det har inte
                          något brottsförebyggande budskap och ger inte någon direkt information om polisens
                          arbete. Mot den bakgrunden finns det en risk för att polisen inte uppfattas som saklig.
                          I beslutet framhålls också att den som skriver för polisens räkning i sociala medier
                          representerar myndigheten och att det inte är lämpligt att enskilda poliser redovisar
                          sina personliga uppfattningar i det sammanhanget.
                          JO har även vissa synpunkter på uttryckssättet i inlägget.

## Bakgrund

Polismyndigheten har konton på Facebook där polisen gör inlägg om bl.a. sin
                        verksamhet. Den 14 januari 2015 publicerades följande inlägg på kontot som
                        tillhör polisen i Växjö och Alvesta.

                                  På förekommen anledning vill jag skriva ett inlägg om rasism. Mina kollegor och
                                  jag har blivit kallade för rasister vid ganska många tillfällen den senaste tiden.
                                  Som invandrare själv, dessutom en invandrare som har ett jobb där jag många
                                  gånger har ställt upp mot rasism, lämnar det en väldigt bitter smak att bli kallad
                                  rasist.
                                  Till er RIKTIGA rasister – varje gång ni blottar era fula åsikter eller höjer era
                                  fula röster gör ni det svårare för alla era kära landsmän som inte är rasister.
                                  Plötsligt blir flera svenskar rasister i invandrares ögon när du säger att ni talar för
                                  ”svenska folket”.
                                  Till er invandrare som skriker ”rasist” varje gång ni är ifrågasatta eller möter
                                  motstånd i livet – sluta med att dra upp ”rasistkortet” från översta fickan i er
                                  ”offerkofta”. Varje gång ni gör det tar ni mycket ifrån invandrare som verkligen
                                  har blivit utsatta för rasism.
                                  Mellan er som är fula rasister och er som är ”offerkofta-invandrare” finns vi –
                                  miljontals vanliga svenskar och invandrare – som vill leva ihop tillsammans i ett
                                  land utan hat.
                                  Kommentera gärna men inga ”fula rasister” eller ”offerkofta-invandrare”, tack!



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                   Dnr 300-2015       Sid 2 (7)




Inlägget var undertecknat BB.

Anmälan
AA anmälde Polismyndigheten och den polis som ansvarade för inlägget, BB,
till JO. Han förde fram bl.a. att han ansåg att polisen genom BB:s inlägg spred
personliga åsikter av nedsättande karaktär och att man genom att mynta begrepp
som offerkofta-invandrare skuldbelade invandrare för den rasism som de får
utstå. AA ansåg också att polisen eldade på hat genom att ställa människor mot
varandra, vilket inte är lämpligt eftersom polisens uppdrag är att tjäna samhället
i sin helhet.

Utredning
Polismyndigheten (chefen för rättsavdelningen CC) yttrade sig över det som
förts fram i anmälan. Inför yttrandet hade Polismyndigheten hämtat in
upplysningar från bl.a. polisinspektören BB, som arbetar vid Växjö
lokalpolisområde.

Polisens användning av sociala medier
Polismyndigheten redogjorde inledningsvis för polisens användning av sociala
medier och hur detta arbete är organiserat – det framkom bl.a. att polisen har
över 160 konton registrerade i sociala medier.

Polismyndigheten redogjorde också för syftet med polisens närvaro i sociala
medier och uppgav bl.a. att det övergripande syftet är att leva upp till uppdraget
att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom sin närvaro i
dessa medier blir polisen synlig och tillgänglig i ett forum där många människor
vistas och kan på så sätt nå fler målgrupper. Som exempel angavs att många
ungdomar följer polisen i sociala medier. Polisen kan också nå ut med
information på ett effektivt sätt och även t.ex. efterlysa tips.

Vidare anfördes att utgångspunkten är att alla inlägg som görs ska ske i enlighet
med gällande författningar, bl.a. måste regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet beaktas. Samtidigt ansåg Polismyndigheten att det ligger i sakens
natur att polisen för att nå ut med sitt budskap till flera grupper av befolkningen
måste skriva på ett mer lättfattligt sätt än vad man gör i mer traditionell
kommunikation. Det är dock självklart att uttalanden i polisens sociala
mediekanaler som innebär att en enskild person kränks eller hånas inte under
några omständigheter är godtagbara. Det ska inte heller förekomma uttalanden
som är felaktiga, nedlåtande, respektlösa, ironiska eller liknande. Vad som är
lämpligt och inte i övrigt, t.ex. när det gäller humor, personlighet och känslor,
måste enligt Polismyndigheten avgöras i varje enskilt fall.

Polismyndigheten hänvisade också till den handledning som finns för polisens
medverkan i sociala medier och upplyste att det pågick ett arbete med att ta
fram nya styrdokument med anledning av polisens omorganisation.
                                                                            Dnr 300-2015         Sid 3 (7)




BB:s upplysningar
BB har inledningsvis angett att han skriver inlägg om polisens vardag – allt från
tragiska och seriösa händelser till roliga incidenter och solskenshistorier.
Eftersom det är en myndighetssida skriver han dock aldrig från en politisk
utgångspunkt.

I fråga om det aktuella inlägget uppgav BB att han inte hade sökt råd eller
godkännandet från sin närmaste chef eller ansvarig informationschef innan han
publicerade det. Han har vidare anfört bl.a. följande.

      Budskapet som jag ville få fram med statusuppdateringen är att högljudda
      rasister bidrar till otrygghet bland invandrare genom att framföra sina åsikter
      under paraplyet "vanliga svenskar" när i verkligheten vanliga svenskar är toleranta
      mot och stödjer invandrare. Inlägget handlar även om hur invandrare som kallar
      folk "rasister" utan att ha blivit utsatta för rasism, påverkar mångas syn på invandrare
      på ett negativt sätt. Dessa människor tar kraften ifrån ordet "rasism" och därmed
      kraften ifrån människor som har blivit utsatta för riktig rasism.
      Statusuppdateringen var ett inlägg "för" invandrare som utsätts för rasism och
      inte tvärtom. Detta reflekteras i sista stycket i inlägget där jag skrev, "Mellan er som
      är fula rasister och er som är "offerkofta-invandrare" finns vi – miljontals vanliga
      svenskar och invandrare – som vill leva ihop tillsammans i ett land utan hat."
      Hur en individ tolkar ett inlägg är i högsta grad subjektivt, beroende på
      [individens] egen utgångspunkt. I detta fall har AA tolkat statusuppdateringen från
      sitt eget, subjektiva, perspektiv som tyvärr inte stämmer överens med budskapet i
      statusuppdateringen. Statusuppdateringen handlar lika mycket om rasister som uttalar
      sig som "vanliga svenskar" men AA fokuserar endast på delen av inlägget som
      handlar om invandrare. Det har aldrig varit mitt mål att kränka eller nedvärdera
      individer eller grupper. AA har inte specificerat någon individ eller grupp som inlägget
      skulle nedvärdera.
BB anförde att han valde begrepp som fula rasister och offerkofta-invandrare
för att anpassa uttryckssättet till den målgrupp som följer polisen på Facebook.
Det var inte skrivet med avsikt att nedvärdera någon. Han angav också att
tryggheten kan öka om polisen dels kan påverka rasister att inte uttala sig
rasistiskt, dels förhindra att människor använder ordet rasist utan belägg. Han
upplyste också att inlägget hade fått nästan 14 000 gillamarkeringar och nått
över 525 000 personer, och att det därmed var en av sidans mest lästa. Med
tanke på att de personer som följer polisen på Facebook representerar hela
samhället, med ett brett åsiktsspektrum, kan man enligt BB dra slutsatsen att
budskapet var mycket uppskattat av de flesta.

Polismyndighetens bedömning
Polismyndigheten lämnade följande bedömning.

      Såvitt avser det nu granskade inlägget bedömer Polismyndigheten inledningsvis
      att ingen enskild hanterats eller bemötts på ett osakligt eller partiskt sätt genom
      inlägget. Inte heller kan Polismyndigheten se att myndigheten genom inlägget
      agerat utanför sitt uppdrag. Det aktuella inlägget beskriver en upplevelse av
      intryck och belyser ett problem som polisen möter i det vardagliga polisarbetet.
      Inlägget har relevans för ändamålet med polisens närvaro i sociala medier och
      för polisens övergripande uppdrag att öka tryggheten […].
                                                                        Dnr 300-2015        Sid 4 (7)




      […] Av [BB:s] yttrande framgår att syftet med inlägget var att belysa att det
      mellan två extrema åsikter finns många svenskar och invandrare som vill leva i
      ett samhälle utan hat. Det anges att om man kan påverka rasister att inte uttala
      sig rasistiskt och förhindra invandrare från att använda ordet ”rasist” utan belägg
      kan det i förlängningen leda till ökad trygghet. Genom att beskriva polisens
      vardag på ett sätt som var anpassat efter målgruppen var syftet att peka på en
      problematik och inte att kränka eller nedvärdera individer eller grupper.
      Polismyndigheten anser inte heller att inlägget är av den karaktären att en enskild
      person eller grupp av individer kränks eller hånas eller att inlägget är felaktigt,
      nedlåtande eller liknande. I det aktuella inlägget kan dock innehållet anses gå
      utöver vad som är nödvändigt för att beskriva den problematik som polisen ställs
      inför i sitt arbete. Detta beror sannolikt på att man vill förstärka budskapet att
      öka tryggheten. Polismyndigheten bedömer dock inte att denna omständighet
      innebär att innehållet avviker från kravet […] på saklighet och opartiskhet. Inte
      heller i övrigt kan Polismyndigheten se att innehållet i inlägget strider mot någon
      författning. Polismyndigheten anser emellertid att den sista delen i inlägget som
      innefattar begreppet ”offerkofta-invandrare”, är olyckligt formulerad då den
      skulle kunna missuppfattas som nedvärderande. Detta har dock inte varit
      avsikten med inlägget.
      Polismyndigheten vill framhålla att det är viktigt att myndigheten alltid
      vinnlägger sig om att behandla alla lika och inte göra skillnad på individer och
      grupper. Detta gäller särskilt i ett sammanhang som tar sin utgångspunkt från
      rasism mellan ”invandrare” och ”svenskar”. Rasism förekommer på många håll i
      Sverige och globalt och är ett livligt debatterat ämne, så även inom polisen. Man
      bör därför som företrädare för polisen i sociala medier vara särskilt vaksam på att
      de inlägg som görs är vederhäftigt underbyggda och inte kan ifrågasättas. [– – –]
Polismyndigheten ansåg sammanfattningsvis att innehållet i inlägget inte var av
det slaget att det avviker från regeringsformens krav på saklighet och
opartiskhet.

Bedömning
Utgångspunkter
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att myndigheter i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Reglerna
om saklighet och opartiskhet överlappar i viss mån varandra. Kravet på
saklighet innefattar dock annat och mer än vad kraven på likabehandling och
opartiskhet medför, t.ex. vad gäller bemötande, formuleringar och förmåga att
hålla sig till den sakfråga som myndigheten vanligen har att avgöra i
förhållande till den enskilde. (Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en
kommentar, tredje upplagan s. 53 f.)

JO har tidigare uttalat att den information som en myndighet tillhandahåller
allmänheten, exempelvis på en webbplats, omfattas av regeringsformens krav
på saklighet och opartiskhet. Detta innebär bl.a. att uppgifter som lämnas ska
vara korrekta till såväl innehåll som form, att de ska baseras på hållfast underlag
och att det ska vara sakligt motiverat för myndigheten att ge spridning åt
uppgifterna. Kravet på opartiskhet innebär bl.a. att informationen ska vara
allsidig och objektiv. (Se JO 2010/11 s. 616, dnr 4935-2009.)

Jag har tidigare behandlat frågan om polisens medverkan i sociala medier och
uttalade då bl.a. att det inte finns skäl att ifrågasätta polisens närvaro i sociala
                                                                     Dnr 300-2015        Sid 5 (7)




medier i sig. En självklar utgångspunkt är dock att den ska ske i enlighet med de
författningar som finns. Det får t.ex. inte förekomma att sekretessbelagda
uppgifter lämnas ut och inte heller i övrigt att personer som varit föremål för
ingripanden kan identifieras. Polisen måste naturligtvis också leva upp till
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet. I det avseendet ska särskilt
beaktas att bestämmelsen inte bara omfattar hur en sak rent faktiskt handläggs
eller vilka verkliga skäl som ligger bakom ett handlande från myndigheten utan
även hur agerandet uppfattas är av betydelse. Redan risken för att andra kan
uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt för att handlandet
kan anses strida mot grundlagens krav. Även polisförordningens allmänna krav
på hur anställda inom polisen bör uppträda bör beaktas vid deltagandet i sociala
medier. (Se JO 2014/15 s. 137 och 146, dnr 5875-2012 respektive 6153-2012.)

Som Polismyndigheten angett i sitt yttrande har man sedan ett antal år en
handledning för sitt deltagande i sociala medier. Denna har till syfte att
säkerställa att polisen uppfattas som en enhetlig och tydlig avsändare i sociala
medier och att juridiska krav följs. Av handledningen framgår att
utgångspunkten för polisens deltagande i sociala medier ska vara polisens
övergripande uppdrag att minska brottsligheten och öka tryggheten. De
övergripande syftena är enligt handledningen att bidra till en ökad dialog, att
dela brottsförebyggande information, att berätta om polisens arbete för att öka
tryggheten och att nå ut med information om att polisen vill ha tips och
vittnesuppgifter för att lösa brott. (Se Handledning Polisen i sociala medier,
version 2.3, 2014-10-30, avsnitt 1 och 4.) I besluten som nämns ovan
konstaterade jag att det regelverk som finns för polisens deltagande i sociala
medier – om det följs – normalt är tillräckligt för att det inte ska förekomma
publiceringar som riskerar att äventyra tilltron till polisens saklighet och
opartiskhet eller i övrigt är olämpliga.

Det aktuella inlägget
Relevans för polisens verksamhet m.m.
En naturlig förutsättning för polisens medverkan i sociala medier är att de
inlägg som görs är relevanta för polisens verksamhet. En sådan hållning ligger i
linje med regeringsformens krav på saklighet som bl.a. innebär att det ska vara
sakligt motiverat för polisen att ge spridning åt de uppgifter man lämnar. I
handledningen för polisen i sociala medier anges att de inlägg som görs bör vara
kopplade dels till syftet med närvaron i sociala medier, dels till det övergripande
uppdraget att öka tryggheten och minska brottsligheten. Där anges också att
kommunikationen på sociala medier ska förmedla fakta och inte åsikter (avsnitt
8.4).

BB:s inlägg handlar varken om någon särskild händelse eller något specifikt
ingripande. Han redovisar i stället sina synpunkter på att han och andra poliser
ofta blir kallade rasister. Jag har svårt att se att inlägget har relevans för
ändamålet med polisens närvaro i sociala medier – att minska brottsligheten och
öka tryggheten. Det har inte något brottsförebyggande budskap och ger inte
                                                                    Dnr 300-2015       Sid 6 (7)




någon direkt information om polisens arbete. Ett inlägg som på det sättet saknar
direkt koppling till polisens verksamhet och syftet med närvaron i sociala
medier innebär en risk för att polisen inte uppfattas som saklig. Jag noterar att
även Polismyndigheten anser att innehållet i inlägget går utöver vad som är
nödvändigt för att beskriva den problematik som polisen ställs inför i sitt arbete.

Mot bakgrund av att BB i inlägget ger uttryck för sina personliga åsikter och
reflektioner vill jag framhålla att den som skriver för polisens räkning i sociala
medier representerar myndigheten och att det inte är lämpligt att enskilda
poliser redovisar sina personliga uppfattningar i det sammanhanget. Detta följer
av polisens egen handledning och jag har tidigare betonat att det riskerar att
äventyra tilltron till polisens saklighet och opartiskhet (JO 2014/15 s. 146, dnr
6153-2012).

Uttryckssättet
Utöver att ett inlägg ska vara relevant i sak är det också väsentligt att det har en
ton som är lämplig för en företrädare för polisen. Jag har i och för sig inte någon
invändning mot att uttryckssättet i de sociala medierna har en annan och mindre
formell karaktär än annan myndighetsinformation, dvs. att tonen ibland är mer
lättsam än vid mer traditionell kommunikation. Det kan t.ex. föra med sig att
budskapet når ut till en större del av befolkningen. Detta får dock inte leda till
att polisen gör inlägg som kan uppfattas som raljerande eller nedvärderande.
Även denna aspekt behandlas i polisens handledning, där det bl.a. anges att man
ska använda en respektfull ton och aldrig uttrycka sig nedlåtande eller ha en
attityd som kan uppfattas som stötande eller överlägsen. Det anges också att
man ska tänka på att undvika värdeladdade ord. (Se avsnitt 8.3 och 8.4.)

Med den utgångspunkten anser jag att det finns anledning att ha synpunkter på
det sätt på vilket BB formulerat sig i inlägget. Jag syftar främst på uttrycken
rasistkort och offerkofta-invandrare, som gör att inlägget får en raljerande ton.
Att använda sig av ett begrepp som offerkofta-invandrare kan dessutom
uppfattas som nedvärderande, vilket även Polismyndigheten konstaterat i sitt
yttrande. Som jag tidigare uttalat innebär nedlåtande uttryck och en raljerande
ton i inläggen på polisens sociala medier en risk för att polisens saklighet sätts
ifråga (se JO 2014/15 s. 137, dnr 5875-2012).

Avslutning
Jag anser alltså att det finns anledning att ifrågasätta lämpligheten av BB:s
inlägg. Mina invändningar gäller främst hans ton och uttryckssätt, och att han
som företrädare för polisen gett uttryck för sina personliga åsikter och
reflektioner.

BB har bl.a. fört fram att inlägget var skrivet till stöd för invandrare som utsätts
för rasism och att han valde begrepp som fula rasister och offerkofta-invandrare
för att anpassa uttryckssättet till den målgrupp som följer polisen på Facebook.
Hans avsikt var inte att nedvärdera någon. Jag har i och för sig inte anledning
att tro något annat än att BB hade goda avsikter med sitt inlägg och att han ville
                                                                    Dnr 300-2015     Sid 7 (7)




ta upp en angelägen fråga. Jag vill emellertid betona att avsikten hos den som
har gjort ett inlägg inte är avgörande, utan hur det uppfattas av andra. Det är
därför viktigt att den som gör ett inlägg noga överväger innehållet, särskilt när
det inte är helt allmänt hållet. Det är naturligt att polisen vill göra inlägg som
kan väcka människors intresse och engagemang – det är ett av syftena med
närvaron i sociala medier. Strävan efter att få genomslag får dock inte medföra
att polisen åsidosätter kraven på saklighet och opartiskhet, eller publicerar
inlägg vars lämplighet av andra skäl kan ifrågasättas.

Med hänsyn till att de invändningar som jag har mot BB:s inlägg också
behandlas i polisens handledning för sociala medier vill jag understryka vikten
av att riktlinjerna i handledningen följs, och att polisen regelbundet reflekterar
över vad som publiceras på polisens sidor i sociala medier och syftet med
publiceringarna.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
