# Allvarlig kritik mot landshövdingen i Stockholms län för hennes agerande i tre anställningsärenden som orsakat att regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet inte respekterats

JO 2024-09-26 dnr 3002-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                         2024-09-26              3002-2024          Sid 1 (17)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Allvarlig kritik mot landshövdingen i Stockholms län för hennes
                         agerande i tre anställningsärenden som orsakat att regeringsformens
                         krav på saklighet och opartiskhet inte respekterats


                          Beslutet i korthet: JO har på eget initiativ granskat länsstyrelsens handläggning i tre
                          anställningsärenden som rör en planeringschef, en organisationsutvecklare och en
                          avdelningschef. Granskningen har tagit sin utgångspunkt i regeringsformens krav på
                          saklighet och opartiskhet samt förvaltningslagens bestämmelser om jäv.
                          JO konstaterar att landshövdingen har agerat på ett sådant sätt att kravet på saklighet
                          inte efterlevts i något av ärendena. Dessutom var hon jävig i ärendet som gällde
                          planeringschefen. Där brast förfarandet även i fråga om opartiskhet. Enligt JO vittnar
                          detta om nonchalans och bristande respekt för grundläggande bestämmelser som
                          syftar till att bevara allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet. JO riktar
                          allvarlig kritik mot landshövdingen för hennes agerande.
                          Vidare kritiserar JO länsstyrelsen som myndighet för att anställningen som
                          planeringschef endast annonserades ut på myndighetens fysiska anslagstavla och
                          under en alltför begränsad tid samt för att anställningen inte anmäldes till
                          Arbetsförmedlingen.
                          JO gör också uttalanden om vikten av att tjänstemän agerar med integritet och påtalar
                          risker för att grundlagens bestämmelser inte efterlevs även när det är myndighetens
                          chef som inte följer regelverket.


                         JO:s initiativ
                         Under mars och april 2024 rapporterade bl.a. Aftonbladet och TV4 om tre
                         rekryteringar vid Länsstyrelsen i Stockholms län.

                         I rapporteringen angavs att länsstyrelsens chef, landshövdingen AA, i maj 2023
                         anställt sin kompis till ett nytt toppjobb som planeringschef och att tjänsten inte
                         annonserats ut. Endast en lapp skulle ha hängts upp i myndighetens reception.
                         Det rapporterades även att landshövdingen i februari 2024 anställt en
                         organisationskonsult som hon kände sedan tidigare utan att annonsera. Vidare
                         skulle landshövdingen, i strid med HR-chefens avrådan, i mars samma år ha
                         anställt sin favoritkandidat som avdelningschef trots att kandidaten inte
                         uppfyllde kravet i annonsen på akademisk examen.


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 3002-2024        Sid 2 (17)




Jag har som ett initiativärende granskat omständigheterna kring anställningarna.

Inledningsvis begärde JO in länsstyrelsens rutiner samt handlingar och övrig
dokumentation i anställningsärendena. Därefter uppmanades länsstyrelsen att
yttra sig. Landshövdingen samt nuvarande och tidigare tjänstemän skulle lämna
upplysningar och besvara vissa frågor.

Länsstyrelsens yttrande
Inledning och övergripande kommentar
Länsstyrelsen (vikarierande länsöverdirektören BB) yttrade sig den 19 juni
2024. Länsstyrelsen förde inledningsvis fram följande om det läge som
myndigheten befunnit sig i.

Den nuvarande landshövdingen AA tillträdde den 1 mars 2023. I samband med
att en myndighetschef tillträder är det inte ovanligt att inriktningen förtydligas
och att organisationen ses över. Vid sitt tillträde meddelade AA att
myndighetens fokusområden är tillväxt, hållbarhet och säkerhet, senare även
ledarskap, samt att hennes uppdrag är att främja utveckling och tillväxt i länet.
Landshövdingen bedömde att den befintliga organisationen inte mötte behovet
av stöd och ledning som myndighetens och landshövdingens mer aktiva roll
medförde. Även avdelningsstrukturen var uppe på agendan, inte minst utifrån
ansvaret för beredskapsfrågor.

Planeringschefen
Länsstyrelsens redogörelse för handläggningen
Länsstyrelsen yttrade bl.a. följande.

      När det gäller länsledningens stab/kansli diskuterade länsledningen under våren
      2023 hur denna lämpligen skulle organiseras. Detta efter att behov identifierats
      av att det fanns en chef som höll ihop och hanterade länsledningens verksamhet.
      Länsledningens samlade bedömning var att rekrytera såväl en planeringschef
      med ansvar för staben/kansliet som en utvecklingschef.
      Som en följd av detta fick den tidigare HR-direktören (CC) i uppdrag av
      Landshövdingen (AA) att ansvara för det operativa genomförandet av
      rekryteringen av befattningen planeringschef. Den processen inleddes genom att
      en kravprofil för befattningen i fråga togs fram och som därefter låg till grund för
      annons till utlyst anställning.
      Annonsen om anställningen som planeringschef publicerades den 15 maj 2023
      på Länsstyrelsens officiella fysiska anslagstavla. Anslaget satt uppe till och med
      den 31 maj 2023. Länsstyrelsen publicerade inte den utlysta tjänsten på annat
      sätt. För att upplysa sökande DD om den annonserade befattningen skickade
      tidigare HR-direktören annonsen till DD. Sista dag att anmäla intresse för
      anställningen i fråga var den 31 maj 2023.
      Den 17 maj 2023 kom sökande DD in med sin intresseanmälan (CV), denna
      kompletterades den 25 maj 2023. Samma dag den 25 maj 2023 hade sökande DD
      även ett samtal med tidigare Länsöverdirektör.
      Länsstyrelsen fick inte in några fler sökanden till den utlysta befattningen.
      Myndigheten tog inte in några referenser på sökande DD. [– – –] Den 2 juni …
      2023 fattade Landshövdingen beslut om att anställa sökande DD som
      planeringschef.
                                                                        Dnr 3002-2024       Sid 3 (17)




Landshövdingen AA angav följande om sin personliga koppling till DD, sina
överväganden om jäv och sina kontakter med DD inför ansökan.

      Vi lärde känna varandra när vi var aktiva i Moderata Ungdomsförbundet i
      Stockholms Län under 1990-talet, men har inte tidigare arbetat ihop. Det
      stämmer att jag är gudmor till ett av hennes barn, däremot har vi inte umgåtts
      särskilt nära eller frekvent under senare år. Närstående är vi alltså inte.
      Vad gäller DD rådgjorde jag med dåvarande HR-chefen om hur processen skulle
      skötas för att gå rätt till och bad därför även dåvarande länsöverdirektören att
      intervjua kandidaten. Detta var jag särskilt mån om på grund av den privata
      bekantskapen, som jag också var öppen med. Risken att ifrågasättas är aldrig
      obefintlig när det finns personliga relationer, men jag bedömde att nyttan för
      myndigheten av hennes erfarenhet och kompetens övervägde. Mot den
      bakgrunden hade det förstås varit bättre att avstå helt från beslutsfattande om
      denna befattning. Min inblandning beror på att planeringschefen var en ny tjänst
      och länsledningen en ny form av stabsorganisation, samt på att organisatoriska
      förändringar normalt beslutas av landshövdingen.
      För DD nämnde jag att jag övervägde inrättande av ett länsledningskansli och
      nämnda befattning, men jag bad dåvarande HR-chefen att informera henne om
      annonsen och ansökningsförfarandet när den processen inleddes och tog inte den
      kontakten själv.
Dåvarande länsöverdirektören EE lämnade följande upplysningar.

      Kravprofilen togs fram av dåvarande HR-chef och LH [landshövdingen, JO:s
      anm.], jag var inte involverad i hur det hela skulle gå till. Det som då också var
      klart var att LH hade en person som hon ville ha på tjänsten. Jag kände inte den
      personen, jag visste att dom kände varandra men visste inte hur nära de stod
      varandra. Att det fanns en koppling till tidigare arbete i moderaterna var känt.
      LH sa också att dom inte jobbat tillsammans tidigare. Jag drog inte då slutsatsen
      att de var så nära vänner så att det, av den anledningen, skulle vara olämpligt att
      DD skulle få tjänsten. Därav kom jävsfrågan aldrig upp till diskussion.
      Jag intervjuade inte DD men jag hade ett samtal med henne den 25 maj 2023...
      Sättet att annonsera på, dvs bara i receptionen, har vi i undantagsfall använt oss
      av tidigare dock inte för nya tjänster som denna och inte för chefstjänster.
Ansvarig HR-direktör CC uppgav bl.a. följande om vilka överväganden om
annonsering som gjordes inför rekryteringen.

      Den [annonsen, JO:s anm.] anslogs i Kristihimmelsfärdshelgen där vår
      bemanning var reducerad dels på enheten för HR dels på enheten för
      kommunikation och det var angeläget att få ut annonsen så beslutade jag att den
      bara skulle anslås på vår anslagstavla. Önskemålet i denna rekrytering var att ha
      en innehavare på plats efter semestern dvs. senast i mitten av augusti. Annonsen
      anslogs i tio arbetsdagar. [– – –] Reflektion – har man arbetat i politisk
      organisation länge, vilket jag har i tidigare anställning, så inser man att
      sannolikheten att det kommer en bedömning om att annan sökandes
      förtjänstfullhet och skicklighet ska överglänsa den önskade är obefintlig.
Länsstyrelsens bedömning
Förfarandet vid rekryteringen har brustit i såväl information om anställningen
som vem som beslutat om anställningen. Myndighetens tillvägagångssätt vid
rekryteringar har inte följts. Avsikten var dock inte att medvetet avvika från
rutinerna. Länsstyrelsen har förståelse för att det kan ifrågasättas om kraven på
saklighet och opartiskhet var uppfyllda.
                                                                       Dnr 3002-2024       Sid 4 (17)




Det avviker från rutinerna att publicera annonsen endast på länsstyrelsens
officiella fysiska anslagstavla. Normalt publicerar myndigheten även på sin
interna och externa webbplats samt anmäler den utlysta anställningen till
Arbetsförmedlingen. Vid tidpunkten för rekryteringen hade länsstyrelsen
uppfattningen att minimikraven för att informera om en anställning på lämpligt
sätt var publicering på myndighetens officiella fysiska anslagstavla. En sådan
hantering skulle dock användas restriktivt och endast i undantagsfall.

Det var känt att landshövdingen och sökanden DD kände varandra och har en
personlig relation. När en sådan situation råder borde AA, enligt myndighetens
rutin, inte ha fattat beslutet om anställning som planeringschef. Det var även
direkt olämpligt att lyfta beslutet till landshövdingen med hänsyn till att hennes
opartiskhet kunde ifrågasättas. Frågan om jäv kom i skymundan och lyftes
aldrig upp för avstämning.

Organisationsutvecklaren
Länsstyrelsens redogörelse för handläggningen
Länsstyrelsen yttrade bl.a. följande.

      När det gällde behovet av en översyn av Länsstyrelsens organisation fördes
      under hösten 2023 diskussioner om behovet av utveckling av Länsstyrelsens
      ledningsgrupp och att externt stöd behövdes i det arbetet. Vid dessa diskussioner
      förde Landshövdingen fram FF som lämplig för den rollen…
      Länsstyrelsen planerade initialt att upphandla detta uppdrag. I slutet av året
      framkom det dock att FF inte omfattades av det ramavtal avseende
      Managementtjänster … som finns på avropa.se. Frågan om direktupphandling
      var även uppe men efter diskussioner kom myndigheten fram till att detta inte
      var tillämpbart förrän försök gjorts för att få in avropssvar […] Till slut
      bestämdes att Länsstyrelsen skulle göra en rekrytering och myndigheten
      anställde FF för en kortare tidsbegränsad anställning […]
      När det gäller själva rekryteringsförfarandet … gjorde Länsstyrelsen
      bedömningen … att denna rekrytering kunde ske utan att någon information om
      den lediga befattningen lämnades. […] Denna bedömning, att särskilda skäl
      ansågs föreligga för undantag och möjlighet att ställa frågan till en viss person,
      gjordes mot bakgrund av att rekryteringen avsåg en anställning med en specifik
      kompetens och erfarenhet där aktuell person uppfyllde ställda krav samt till att
      det endast rörde sig om fyra månader på deltid. Länsstyrelsen hade även bedömt
      att den efterfrågade kompetensen är så specifik att det inte heller fanns någon
      intern medarbetare som hade den kompetens och erfarenhet som efterfrågades.
      […]
      Landshövdingen kontaktade FF muntligen för att stämma av om han var
      intresserad av tjänsten. FF meddelade att han var intresserad och tillgänglig för
      anställning omgående. Länsstyrelsen beslutade att erbjuda FF anställningen. FF
      deltog därefter på ett möte med Länsstyrelsens ledningsgrupp den 31 januari
      2024 samt inledde sitt arbete med att under i första hand februari månad 2024
      intervjua de som ingår i Länsstyrelsens ledningsgrupp.
      Den 21 februari 2024 fattade tidigare Länsöverdirektör ett beslut om anställning
      samt skrev även under ett anställningsbevis/-avtal avseende tiden den 31 januari
      till och med den 30 maj 2024.
                                                                          Dnr 3002-2024       Sid 5 (17)




Landshövdingen AA uppgav att frågan om jäv inte var aktuell i ärendet och
förde fram följande om sin initiala kontakt med FF samt sin personliga koppling
till FF.

      Jag talade med honom om utvecklingsbehoven i länsstyrelsens ledningsgrupp
      och förstod att han både förstod behoven och hade möjlighet och intresse att
      hjälpa oss. Därefter berättade jag detta för LÖD [länsöverdirektören, JO:s anm.],
      planeringschef och HR-chef och frågade om vi hade möjlighet att anlita honom.
      Här vill jag understryka att jag visserligen hade en person i åtanke, men
      samtidigt ville dels förankra det med närmast berörda medarbetare, dels
      vinnlägga mig om att följa tillämpliga regelverk. Om det inte hade varit möjligt
      hade jag inte velat vare sig anlita eller anställa honom, därav formuleringen ”om
      möjligt” även i mail om detta.
      Jag hade honom som lärare på Handelshögskolan i Stockholm, i
      fördjupningskursen i organisation där jag var student under 1990-talet. En tid
      efter studierna hjälpte jag FF med textproduktion till hans bok ”från prat till
      resultat”, som publicerades 2003. Därefter har vi inte arbetat ihop, jag har känt
      till hans kompetens men någon privat relation har vi aldrig haft.
Dåvarande länsöverdirektören EE upplyste följande.

      Det blev på vägen mer och mer klart att det var FF som LH [landshövdingen,
      JO:s anm.] ville ha på detta uppdrag. Någon gång i januari - februari blev det en
      dialog mellan DD, HR-chef och chefsjurist om hur han skulle kontrakteras. Den
      dialogen landade i att det inte skulle skrivas ett avstegsbeslut för att anlita FF
      som konsult utan istället i en visstidsanställning.
      Jag var inte i kontakt med FF under rekryteringsprocessen. Den 21 februari skrev
      jag, på uppdrag, under beslut om anställning och anställningsavtal. Den
      30 januari deltog FF för första gången på ledningsgruppsmöte för en uppstart av
      utvecklingsinsatsen.
Chefsjuristen GG uppgav i sina upplysningar att det inte var självklart att inte
annonsera om anställningen. Eftersom hanteringen var ett klart undantag från
hur länsstyrelsen brukar informera om en anställning var det viktigt att skälen
angavs i en tjänsteanteckning.

Utvecklingschefen HH yttrade följande.

      Oklarheterna kring vad konsulten har haft för uppdrag kvarstår och något
      skriftligt material avseende uppdragsbeskrivning eller liknande har inte
      förekommit eller i alla fall inte spridits till ledningsgruppen. Likaså är det oklart
      vad konsulten har levererat till myndigheten.
Länsstyrelsens bedömning
Länsstyrelsen uppfattar att det inte finns något lagligt hinder att rekrytera en
person, i stället för att upphandla en konsult. Förutom kunskap och erfarenhet
var myndighetens förtroende för personen som skulle anlitas viktigt. I en
situation där personliga faktorer kan vara avgörande passar en rekrytering ofta
bättre än en upphandling. Det bedömdes att särskilda skäl talade emot att lysa ut
anställningen och att undantaget i anställningsförordningen kunde tillämpas.

Frågan om jäv var aldrig aktuell eftersom det inte var landshövdingen som
fattade beslutet om anställning. Länsstyrelsen kände till att landshövdingen och
FF var bekanta med varandra sedan tidigare. Det har rört sig om en
                                                                      Dnr 3002-2024        Sid 6 (17)




arbetsrelaterad relation. Det finns inget hinder mot att nämna att någon till sin
profession skulle vara lämplig för en viss anställning.

FF fick först den 21 februari skriftlig information om alla villkor som är av
betydelse för anställningen. Det är en brist att han inte fick det senast sju dagar
efter anställningen påbörjades, i enlighet med 6 c § lagen om anställningsskydd.

Chefen för avdelningen för beredskapsfrågor
Länsstyrelsens redogörelse för handläggningen
Länsstyrelsen yttrade bl.a. följande.

      Under hösten 2023 var frågan om länsstyrelsens avdelningsstruktur uppe till
      diskussion inom Länsstyrelsens ledningsgrupp. Detta gällde främst avseende
      ansvaret för beredskapsfrågor och om myndigheten var organiserad på ett
      effektivt sätt med hänsyn tagen till omvärldsläget.
      Landshövdingen fattade den 22 december 2023 beslut om inrättandet av en ny
      avdelning benämnd Avdelningen för beredskapsfrågor. I november 2023 hade
      arbetet med att rekrytera en ny avdelningschef påbörjats inför att den nya
      avdelningen trädde i kraft den 1 januari 2024. En kravprofil och annons togs
      fram och samverkades med facket.
Anställningen annonserades både internt och externt samt anmäldes till
Arbetsförmedlingen. Av drygt 70 sökande kallades fyra kandidater, som bäst
bedömdes uppfylla kravprofilen, till en första intervjuomgång.

      Efter genomförda intervjuer rankade tidigare Länsöverdirektör och nuvarande
      HR-chef vilka de bedömde som de två mest förtjänstfulla och skickliga där en av
      kandidaterna förordades. Efter uppmaning av Landshövdingen kallade
      myndigheten också sökande JJ till en första intervju […] Därefter rankade
      tidigare Länsöverdirektör och nuvarande HR-chef på nytt … kandidaterna och
      bedömde att de tidigare två högst rankade kandidaterna kvarstod som de mest
      förtjänstfulla och skickliga utifrån ansökningshandlingar och en första
      intervjuomgång.
      Länsstyrelsen kallade ovan nämnda två sökande men även sökande JJ till en
      andra intervjuomgång som genomfördes av Landshövdingen. […]
      Landshövdingen beslutade att erbjuda sökande JJ anställningen.
Landshövdingen AA uppgav i huvudsak följande om sina överväganden om
kravet på akademisk examen i annonsen vid beslutet om anställning.

      JJ [var, JO:s anm.] absolut starkast i de viktiga lednings- och
      samverkansrelaterade kraven. Dessa har inte lika absoluta mått som kravet på
      examen, men är viktigare för att lyckas med uppgiften. När slutintervjuerna
      gjordes hade årsskiftet, då beredskapsavdelningen hade inrättats i organisationen,
      redan passerat, varför jag inte bedömde det som rimligt att börja om med
      processen. Därför var det min samlade bedömning som myndighetschef i detta
      läge, särskilt mot bakgrund av hans erfarenhet av ledarskap och samverkan med
      andra aktörer, att JJ var den bäst lämpade kandidaten för uppdraget.
Dåvarande länsöverdirektören EE uppgav att de fyra sökande som kallades till
en första intervju levde upp till samtliga krav i annonsen. Med utgångspunkt i
ett möte som landshövdingen, EE och HR-chefen hade efter de första
intervjuerna beskrev EE förfarandet enligt följande.
                                                                          Dnr 3002-2024        Sid 7 (17)




      Det framgick vid mötet både muntligt och skriftligt att det fanns två kandidater
      som vi [länsöverdirektören och HR-chefen, JO:s anm.] rankade högst för att få
      tjänsten. […] LH [Landshövdingen, JO:s anm.] ville dock att JJ också skulle
      intervjuas på samma sätt som de andra kandidater vi intervjuat. HR-chefen och
      jag var väldigt tydliga med att vi inte tyckte det var lämpligt. Detta av flera skäl:
      dels var inte ska-kraven uppfyllda, dels fanns det fler som uppfyllde ska-kraven
      bland de sökande men som fallit bort av andra skäl, dels att det kunde finnas fler
      sökande som inte uppfyllde ska-kraven och därmed inte kommit med i det
      ursprungliga urvalet just för att de inte uppfyllde ska-kraven och dels för att det
      kan finnas personer som avstått från att söka just för att de inte uppfyllde
      ska-kraven. […]
      LH insisterade dock på att även JJ skulle intervjuas och i det läget valde vi att
      även intervjua ytterligare en intern sökande som inte heller uppfyllde ska-kraven.
      Dessa två intervjuer genomfördes på samma sätt som de första fyra. Efter dessa
      intervjuer hade HR-chefen och jag samma uppfattning som tidigare. LH valde då
      att intervjua tre personer, dvs de två vi föreslog och JJ. Jag var tydlig i mail till
      LH inför intervjuerna och skrev i mail ”Utifrån kravprofilen är jag och …
      [HR-chefen, JO:s anm.] överens om att den tredje kandidaten inte är aktuell (och
      jag tycker egentligen inte att du bör träffa på riktigt som en slutintervju) utan i så
      fall för ett allmänt samtal om utveckling inom Lst.” Vi nämnde också i möten
      med LH att den möjlighet hon har är att avbryta rekryteringen och ta fram en
      kravprofil som motsvarar LH:s nu ställda krav, dvs andra än de som ställdes från
      början.
      LH valde att intervjua alla tre. Inför intervjuerna skrev HR-chefen till LH, med
      kopia till mig, det regelverk vi har att förhålla oss till. LH svarade på det att hon
      är bekant med regelverk och förutsättningar. Efter intervjuerna återkopplade LH
      till mig att hon bestämt sig för JJ. Jag sa att det inte var ett klokt beslut. LH
      återkopplade själv till JJ att det var han som skulle få jobbet.
Länsstyrelsens bedömning
Normalt gör inte länsstyrelsen undantag från ställda krav i annonsen om
anställning. De som söker ska kunna lita på att de efterfrågade kraven måste
vara uppfyllda för att få anställningen.

Länsstyrelsen har förståelse för att det kan ifrågasättas om reglerna i 1 kap. 9 §
och 12 kap. 5 § regeringsformen har tillämpats korrekt utifrån saklighet och
opartiskhet. För att inte förtroendet för anställningar som genomförs på
länsstyrelsen ska skadas och för att endast sakliga grunder ska gälla kommer
myndigheten att än tydligare i sina rutiner se till att den fastställda kravprofilen
följs och tillämpas på ett korrekt sätt.

Rättsliga utgångspunkter
Saklighet och opartiskhet
Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga
förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt
iaktta saklighet och opartiskhet (den s.k. objektivitetsprincipen). (Se 1 kap. 9 §
regeringsformen.) Principen kommer också till uttryck i 5 § andra stycket
förvaltningslagen.

Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och vilka
verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
myndighet. Även hur myndighetens agerande uppfattas är av betydelse. (Se
                                                                  Dnr 3002-2024       Sid 8 (17)




Bull och Sterzel, Regeringsformen - en kommentar [2023 version 5, JUNO],
s. 57).

Jäv
Reglerna om jäv är ett uttryck för den ovan beskrivna objektivitetsprincipen.
Bestämmelserna utgör ett betydelsefullt inslag i det preventiva rättsskyddet och
är viktiga för allmänhetens förtroende för myndigheterna (se Lundmark m.fl.,
Förvaltningslagen, En kommentar [2024 version 1C, JUNO], 16 §, under
rubriken Allmänt).

Den som för en myndighets räkning tar del i handläggningen på ett sätt som kan
påverka myndighetens beslut i ärendet är jävig bl.a. om någon närstående är
part i ärendet eller annars kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig
utsträckning (s.k. närståendejäv), eller om det finns någon annan särskild
omständighet som gör att hans eller hennes opartiskhet i ärendet kan ifrågasättas
(s.k. delikatessjäv). Om det är uppenbart att frågan om opartiskhet saknar
betydelse, ska myndigheten bortse från jäv. (Se 16 § första stycket 1 och 4 samt
andra stycket förvaltningslagen.)

Med närstående avses framför allt familje- och släktskapsförhållanden, men
regleringen är avsedd att kunna omfatta även andra samlevnadsformer.
Bestämmelsen om delikatessjäv (den s.k. generalklausulen) tar sikte på sådana
situationer som inte direkt omfattas av någon av de andra jävsgrunderna, men
där handläggarens eller beslutsfattarens opartiskhet ändå med fog kan
ifrågasättas. Det kan handla om situationer där det finns en vänskapsrelation,
ovänskap eller ett ekonomiskt beroende. (Se prop. 2016/17:180 s. 95 och 302.)

Den som är jävig får inte ta del i handläggningen av ärendet och inte heller
närvara när ärendet avgörs. Han eller hon får dock utföra sådana uppgifter som
inte någon annan kan utföra utan att handläggningen försenas avsevärt. (Se 17 §
förvaltningslagen.) Bestämmelsen innebär ett förbud för den som är jävig att på
något sätt befatta sig med ärendet (se Lundmark m.fl., 17 §, under rubriken
Första meningen).

Den som känner till en omständighet som kan antas göra honom eller henne
jävig ska omedelbart anmäla detta till myndigheten. En myndighet ska pröva en
jävsfråga så snart som möjligt. Den som jävet gäller får ta del i prövningen av
jävsfrågan endast om det krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och
någon ersättare inte kan kallas in utan att prövningen försenas avsevärt. (Se 18 §
förvaltningslagen.)

Statlig anställning
Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga
grunder, såsom förtjänst och skicklighet (se 12 kap. 5 § andra stycket
regeringsformen, samt 1 och 4 §§ lagen om offentlig anställning). I förarbetena
till grundlagsbestämmelsen uttalas att kravet på saklighet vid
                                                                     Dnr 3002-2024       Sid 9 (17)




tjänstetillsättningar är så viktigt att det bör få en speciell plats i regeringsformen
(se prop. 1973:90 s. 406).

Ändamålet med reglerna är inte enbart, eller ens primärt, att skydda
arbetstagarintresset utan främst att tillgodose samhällets och de enskilda
medborgarnas intresse av att statliga anställningar tillsätts efter objektiva
grunder (se prop. 1985/86:116 s. 4 med hänvisningar).

En myndighet som avser att anställa en arbetstagare ska på något lämpligt sätt
informera om detta så att de som är intresserade av anställningen kan anmäla
det till myndigheten inom en viss tid. Någon information behöver inte lämnas,
om särskilda skäl talar mot det. (Se 6 § första och tredje styckena
anställningsförordningen.)

När det gäller särskilda skäl mot att informera om en anställning har
Arbetsgivarverket angett att sådana skäl är bl.a. då en arbetstagare omplaceras
till en ledig anställning enligt 7 § andra stycket lagen om anställningsskydd, då
arbetsgivaren vill anställa någon som har företrädesrätt till återanställning eller
då en myndighet vill anställa en uppsagd arbetstagare som omfattas av Avtal
om omställning och därmed ingår i Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice.
Vad som utgör särskilda skäl är inte något som parterna förfogar över utan en
bedömning ska göras av omständigheterna i förhållande till regelverket. (Se
Arbetsgivarverkets vägledning för statliga arbetsgivare Anställning i staten,
senast reviderad den 6 maj 2024, s. 60.) Ytterligare undantag från skyldigheten
att informera kan följa av annan författning (se 2 § anställningsförordningen).

När en myndighet kungör en anställning ledig till ansökan eller vidtar någon
annan åtgärd för att utanför myndigheten söka personal till en ledig anställning,
ska den samtidigt anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen. Någon
platsanmälan behöver dock inte göras om myndigheten avser att anställa någon
som är uppsagd från en statligt reglerad anställning eller har nedsatt
arbetsförmåga. Arbetsförmedlingen får medge undantag från
anmälningsskyldigheten om det finns särskilda skäl. (Se 2 och 5 §§
förordningen om statliga platsanmälningar.)

JO:s bedömning
Utgångspunkter
Min granskning avser handläggningen vid länsstyrelsen i de aktuella
anställningsärendena. Jag har inte bedömt kvalifikationerna hos de personer
som anställdes.

Av utredningen framgår inledningsvis att AA tillträdde som landshövding i
mars 2023 och relativt omgående påbörjade ett förändringsarbete. Det har förts
fram att hon bedömde att den befintliga organisationen inte mötte hennes behov
när det gällde bl.a. stöd och ledning. Även avdelningsstrukturen var uppe för
diskussion.
                                                                    Dnr 3002-2024     Sid 10 (17)




Jag har förstått att landshövdingen ville genomföra nödvändiga förändringar så
snabbt som möjligt. Det finns inget att invända mot det från min sida i och för
sig, men självklart ska alla åtgärder som vidtas av en myndighet och dess
ledning vara förenliga med relevanta regelverk.

Planeringschefen
Vad som kommit fram av utredningen
Utredningen visar att landshövdingen AA och DD lärde känna varandra i
Moderata ungdomsförbundet under 1990-talet och att de tidigare har umgåtts
privat. De senaste åren har de inte umgåtts särskilt nära eller frekvent.
Landshövdingen är gudmor till ett av DD:s barn men landshövdingen anser inte
att de är närstående. Det var enligt länsstyrelsen känt inom ledningen på
myndigheten att de två kände varandra.

Av de upplysningar som tjänstemän lämnat i JO:s utredning framgår att
landshövdingen kort efter sitt tillträde ställde krav på att ha en person nära sig,
framför allt för att planera externa åtaganden, och att DD var den som
landshövdingen ville ha. Det har förts fram att det bara skulle lösas att DD fick
den rollen och att det framstod som lönlöst att ha en annan uppfattning.

Det framgår vidare av utredningen att länsstyrelsen informerade om den lediga
anställningen som planeringschef endast genom ett anslag på myndighetens
fysiska anslagstavla, i form av en pappersannons i A4-format. HR-direktören
har uppgett att det var hon som beslutade att annonsen skulle anslås endast på
det sättet. Ansökningstiden löpte under tio arbetsdagar.

DD träffade länsöverdirektören för ett samtal men några referenser togs inte.
Några ansökningar från andra personer kom inte in och landshövdingen fattade
anställningsbeslutet redan två dagar efter ansökningstidens utgång.

Med anledning av det som kommit fram behandlar jag inledningsvis frågan om
det på grund av jäv fanns något hinder för landshövdingen att ta del i
handläggningen av anställningsärendet.

Landshövdingen var jävig
Landshövdingen och DD är inte släkt och det är min uppfattning att de inte är
närstående i den mening som avses i förvaltningslagens bestämmelse om
närståendejäv.

Att vara gudmor till någons barn är dock något som typiskt sett skapar särskilda
band mellan berörda personer. Även om landshövdingen och DD inte
upprätthållit någon närmare vänskapsrelation under senare år är det förhållandet
att landshövdingen är gudmor till ett av DD:s barn en omständighet som
medfört att landshövdingens opartiskhet med fog kunnat ifrågasättas. Det är inte
uppenbart att frågan om opartiskhet saknade betydelse.
                                                                          Dnr 3002-2024        Sid 11 (17)




Landshövdingen var därför jävig i anställningsärendet enligt bestämmelsen om
delikatessjäv.

Den som är jävig får inte ta del i handläggningen. Det räcker då inte att endast
avstå från att fatta formella beslut, utan personen i fråga får inte på något sätt
befatta sig med ärendet.

Landshövdingen skulle därför ha avstått från att delta i eller påverka
anställningsförfarandet. Så skedde dock inte och jag kan konstatera att
landshövdingen i stället hade ett bestämmande inflytande över rekryteringen
och dessutom fattade det formella anställningsbeslutet. Det är anmärkningsvärt
att landshövdingen inte tillräckligt uppmärksammade jävsfrågan och såg till att
den hanterades på ett korrekt sätt.

Länsstyrelsen har fört fram att myndighetens egna rutiner inte följts och att det
var direkt olämpligt att landshövdingen fattade anställningsbeslutet.
Utredningen ger inget säkert svar på vilken närmare information som de högre
tjänstemännen inom länsstyrelsen hade om vilka kopplingar som fanns mellan
landshövdingen och DD vid tidpunkten för anställningen. Jag har därför inte
möjlighet att göra några uttalanden om huruvida tjänstemännen hade anledning
att agera i jävsfrågan. Jag ställer mig dock frågande till att frågan om jäv kom i
skymundan, som länsstyrelsen har beskrivit det.

Länsstyrelsen informerade inte om den lediga anställningen på ett lämpligt sätt
JO har flera gånger uttalat att det normalt inte är tillräckligt att information om
en ledig anställning lämnas endast på myndighetens fysiska anslagstavla. I
normalfallet får anställningsförordningen anses kräva att informationen också
publiceras på myndighetens interna och externa webbplats. (Se bl.a. JO 2018/19
s. 690, dnr 7470-2016, och JO 2023 s. 502, dnr 2572-2022, se också Anställning
i staten s. 61.) I det sistnämnda beslutet uttalar JO vidare följande.

      Många gånger är det inte tillräckligt att informationen publiceras på en
      myndighets webbplatser … Detta gäller särskilt då det är fråga om
      chefsanställningar där ytterligare kanaler i regel måste nyttjas för att ge bästa
      möjliga resultat vid rekryteringen. Det viktiga är att de kanaler som är brukliga
      för den tjänst det är fråga om nyttjas så att de som skulle kunna vara intresserade
      av en viss tjänst får en rimlig möjlighet att få reda på att den ska tillsättas. Detta
      är också ägnat att bidra till saklighet och opartiskhet i anställningsprocessen,
      vilket är avgörande för att skapa förtroende för den och i förlängningen
      förtroende för den anställande myndigheten.
Jag ansluter mig till dessa tidigare JO-uttalanden. Anställningen som
planeringschef var en ny, central funktion inom länsstyrelsen och dessutom en
chefsbefattning. Det framgår av upplysningarna till JO att det använda sättet att
annonsera inte använts tidigare för en nyinrättad befattning eller en
chefsanställning.

Även om länsstyrelsen vid tidpunkten för annonseringen ansåg att
minimikraven för att informera om en anställning var uppfyllda, torde det ha
varit närmast uppenbart att högre krav ställdes i detta fall. Min uppfattning är att
                                                                  Dnr 3002-2024      Sid 12 (17)




länsstyrelsen inte informerade om anställningen som planeringschef på ett
lämpligt sätt. Förfarandet var i strid med 6 § anställningsförordningen.

Jag noterar även att ansökningstiden var avsevärt kortare än de tre veckor som
enligt JO bör vara ett riktmärke för ansökningstiden (se bl.a. JO 2023 s. 502, se
också Anställning i staten s. 62). Enligt vad jag kan se anmäldes anställningen
inte heller till Arbetsförmedlingen, vilket borde ha skett enligt förordningen om
statliga platsanmälningar.

Anställningsförfarandet har brustit i saklighet och opartiskhet
Jag kan inte förstå saken på något annat sätt än att skälet till att informationen
om anställningen lämnades på det sätt som skedde och inte anmäldes till
Arbetsförmedlingen samt att ansökningstiden var så kort var att landshövdingen
redan från början bestämt att DD skulle anställas.

De syften som ligger till grund för regleringen om att statliga anställningar ska
tillsättas endast på sakliga grunder kan inte anses tillgodosedda i detta fall.
Anställningsförfarandet har varit i strid med regeringsformens krav på
saklighet. Eftersom landshövdingen var jävig var förfarandet också i strid med
kravet på opartiskhet.

Organisationsutvecklaren
Vad som kommit fram av utredningen
I september 2023 skrev landshövdingen i ett mejl till dåvarande
länsöverdirektören, planeringschefen och HR-chefen att hon hade haft ett
samtal med FF och att hon önskade anlita honom för att utveckla
ledningsgruppen och göra en översyn av organisationen. Hon berättade i mejlet
att FF varit hennes lärare på Handelshögskolan i Stockholm och att hon i början
av 2000-talet hjälpt honom med att skriva en bok samt att de hållit kontakt
genom åren.

Under hösten bedrevs förberedelser på länsstyrelsen för det planerade
utvecklingsarbetet. Det visade sig dock att FF inte omfattades av det relevanta
ramavtalet och en direktupphandling ansågs inte möjlig. I november
rekommenderade tjänstemän att göra avrop från ramavtalet, eftersom det inte
var förenligt med regelverket att i förväg utse någon specifik konsult.
Diskussionerna om hur FF skulle anlitas fortgick på myndigheten i slutet av
januari och början av februari.

Slutsatsen blev att FF skulle ges en visstidsanställning. HR-chefen förde dock
fram att förfarandet avvek från ett normalt anställningsärende och att
omständigheterna skulle dokumenteras i en tjänsteanteckning. Bedömningen
gjordes också att särskilda skäl talade mot att informera om anställningen.
Chefsjuristen ansåg att även detta behövde dokumenteras i en tjänsteanteckning,
eftersom bedömningen inte var självklar och hanteringen var ett klart avsteg
från de normala rutinerna.
                                                                  Dnr 3002-2024     Sid 13 (17)




FF anställdes som organisationsutvecklare med en tidsbegränsad anställning om
fyra månader och på deltid. FF inledde sitt arbete i slutet av januari 2024.
Anställningsbeslutet fattades dock först den 21 februari 2024, och den ovan
angivna tjänsteanteckningen upprättades samma dag. Den tidigare
länsöverdirektören har uppgett att hon skrev under anställningsbeslutet ”på
uppdrag”.

Landshövdingen var inte jävig
Omständigheterna är sådana att jag även när det gäller denna anställning har
anledning att komma in på frågan om jäv. Länsstyrelsen har i sitt yttrande fört
fram att jävsfrågan aldrig var aktuell eftersom landshövdingen inte fattade
beslutet om anställningen.

Det föranleder mig att återigen peka på att jäv förhindrar inte bara formellt
beslutsfattande. För att säkerställa att hela förfarandet hos myndigheten präglas
av saklighet och opartiskhet är den jävige förhindrad att över huvud taget ta
någon befattning med ärendet.

När det gäller delikatessjäv ska bedömningen av omständigheterna göras
objektivt. Det spelar således ingen roll att den berörde exempelvis ”inte känner
sig jävig” eller är säker på att han eller hon kan göra en objektiv och opartisk
bedömning.

Det kan vara svårt för den berörde att själv göra en bedömning av frågan om
huruvida opartiskheten kan ifrågasättas. Regelverket är därför utformat på det
sättet att han eller hon omedelbart ska anmäla saken till myndigheten redan om
det kan antas att det finns en omständighet som kan medföra jäv (se SOU
2010:29 s. 349). På så sätt skapas förutsättningar för att jävsfrågan ges en
objektiv prövning. När myndigheten gör en sådan bedömning är
utgångspunkten att kravet på opartiskhet ska vara uppfyllt med viss marginal.

Landshövdingen och FF får anses ha haft ett nära samarbete när hon hjälpte
honom med hans bok i början av 2000-talet. Hon har vidare uppgett att de har
hållit kontakten genom åren. FF har i sina upplysningar fört fram att de setts i
centrala Stockholm ett par gånger och haft arbetsrelaterade samtal, men att de
inte har umgåtts privat.

Det som kommit fram i utredningen hos JO leder mig inte till slutsatsen att
landshövdingen var jävig i förhållande till FF i anställningsärendet. Det är
vidare tveksamt om omständigheterna var sådana att hon hade en skyldighet
enligt 18 § förvaltningslagen att uppmärksamma myndigheten på frågan om
eventuellt jäv.

Jag återkommer i mina avslutande synpunkter till värdet av att redovisa
personliga kopplingar på ett tydligt sätt, även om det inte finns någon formell
skyldighet till det.
                                                                   Dnr 3002-2024     Sid 14 (17)




Länsstyrelsen borde ha informerat om anställningen
I likhet med vad länsstyrelsen angett i sitt yttrande ser jag som utgångspunkt
inget hinder mot att anställa en person i stället för att upphandla en konsult.
Oavsett vilket förfarande som väljs måste givetvis relevanta regelverk följas.

Av utredningen framgår att länsstyrelsen inte annonserade eller på något annat
sätt informerade om anställningen som organisationsutvecklare. Tjänstemän
gjorde bedömningen att det fanns särskilda skäl mot att informera på grund av
att anställningen förutsatte en specifik kompetens och erfarenhet där den
aktuella personen uppfyllde de ställda kraven och eftersom det rörde sig om en
visstidsanställning på endast fyra månader på deltid. Övervägandena
dokumenterades. Utredningen visar dock att bedömningen inom myndigheten
inte ansågs självklar och att den utgjorde ett klart avsteg från en normal
hantering.

Anställningsförordningen ger ingen närmare vägledning om vad som utgör
särskilda skäl att inte informera. Det kan dock konstateras att det handlar om en
undantagssituation. Något liknande en sådan omplacering eller företrädesrätt
vid återanställning som Arbetsgivarverket lyfter fram som exempel har det inte
varit fråga om här (se Anställning i staten s. 60).

Uppdraget för organisationsutvecklaren var komplext och hade stor betydelse
för länsstyrelsens funktionssätt. Anställningens art och karaktär medför enligt
min mening att utrymmet för att inte annonsera var mycket begränsat. Lönen
var dessutom relativt hög. Länsstyrelsen har inte fört fram att det fanns några
negativa sakliga konsekvenser förenade med att informera om anställningen.

Vid en samlad bedömning framstår det som klart tveksamt om det fanns något
rättsligt utrymme att inte informera om anställningen. Även om jag för egen del
därför anser att information borde ha lämnats medför den bedömningsmarginal
som myndigheten har haft att jag inte för fram någon kritik mot länsstyrelsen i
den här delen.

Anställningsförfarandet har brustit i saklighet
I länsstyrelsens ärende finns endast två handlingar registrerade: ett beslut om
anställning och en tjänsteanteckning. Någon ansökan från FF finns inte. Det har
inte förts fram att det hölls någon intervju med FF eller att referenser begärdes
in. Några andra kandidater till anställningen har inte funnits.

I avsaknad av t.ex. en kravprofil och ansökningshandlingar är det för en
utomstående svårt att i efterhand förstå på vilka sakliga grunder som FF:s
kompetens bedömdes vara så specifik att han var den ende som kunde uppfylla
kraven för anställningen.

Av länsstyrelsens yttrande framgår att skälet till varför det blev aktuellt med en
anställning var att upphandlingsreglerna bedömdes hindra att FF anlitades som
konsult. Det framgår också av utredningen att FF påbörjade sitt arbete flera
                                                                   Dnr 3002-2024    Sid 15 (17)




veckor innan det formella anställningsbeslutet fattades. Även om
landshövdingens namn inte finns i några beslutshandlingar visar utredningen att
hon hade ett bestämmande inflytande i saken. Jag utgår från att det var på
hennes uppdrag som den tidigare länsöverdirektören skrev under
anställningsavtalet.

Den samlade bilden visar att landshövdingen redan från början bestämt att FF
skulle anlitas för uppdraget som organisationsutvecklare och att tjänstemännen
vid länsstyrelsen fick i uppdrag att ordna det. Anställningsärendet framstår som
en ren formsak som användes för att komma runt de begränsningar som
bedömdes följa av regelverket om offentliga upphandlingar.

Inte heller i detta fall har syftena bakom regleringen om statliga anställningar
tillgodosetts. Förfarandet i anställningsärendet har inte levt upp till
regeringsformens krav på saklighet.

Chefen för avdelningen för beredskapsfrågor
Vad som kommit fram av utredningen
Det är klarlagt att den person som landshövdingen AA valde att anställa som
avdelningschef (JJ) saknade en akademisk examen, vilket enligt annonsen
krävdes för att komma i fråga för anställningen. Det är också klarlagt att den
tidigare länsöverdirektören och HR-chefen avrådde landshövdingen från att
anställa JJ med hänvisning till att han inte uppfyllde samtliga krav i annonsen.
Invändningarna fördes fram både muntligt och per mejl till landshövdingen och
var tydliga i fråga om att agerandet riskerade att stå i strid med gällande rätt.
Landshövdingen svarade i mejl att hon var bekant med regelverket och
förutsättningarna men bad ändå medarbetarna att hjälpa henne att se till att JJ
anställdes.

Landshövdingen har motiverat avsteget från kravet på examen med att JJ var
starkast i fråga om ledning och samverkan, som enligt henne var viktigare för
att lyckas med uppgiften, även om de inte är lika absoluta mått som kravet på
examen. Hon har också fört fram att när slutintervjuerna gjordes hade
beredskapsavdelningen redan inrättats i organisationen och hon bedömde att det
inte var rimligt att börja om med processen.

Anställningsbeslutet var inte förenligt med kravet på saklighet
I denna del handlar granskningen framför allt om att landshövdingen AA
ignorerat att det i annonsen för den aktuella anställningen fanns ett krav om
akademisk examen.

Av grundlagen framgår att avseende får fästas endast vid sakliga grunder när
beslut om statliga anställningar fattas (se 12 kap. 5 § regeringsformen).
Innehållet i annonsen och en bakomliggande kravprofil är styrande för
myndighetens urval av sökande.
                                                                     Dnr 3002-2024      Sid 16 (17)




När en myndighet ska värdera en sökandes meriter måste de krav som är
förknippade med anställningen få bestämma vilka skicklighetsfaktorer som ska
beaktas och hur tungt dessa ska väga (se prop. 1985/86:116 s. 7). Om en
myndighet frångått ett krav i annonsen kan det innebära att förutsättningarna för
en anställning saknats. Till exempel har Statens överklagandenämnd upphävt ett
anställningsbeslut på grund av att den person som anställts inte uppfyllde ett
entydigt krav i myndighetens annons (se nämndens beslut den 22 april 2024,
dnr 3.1-SON 23-2024).

Jag kan konstatera att landshövdingen genom anställningsbeslutet valde att
frångå kravet i annonsen på akademisk examen. Detta skedde trots att hennes
medarbetare uttryckligen avrådde från det. Av utredningen framgår att det fanns
andra sökanden som uppfyllde kraven och som bedömdes lämpliga för
anställningen.

Min slutsats är densamma som medarbetarnas, nämligen att det inte var rättsligt
möjligt att frångå kravet på akademisk examen med hänvisning till att en
kandidat hade andra förmågor som ansågs värdefulla för anställningen. Det
saknar betydelse i sammanhanget att det var bråttom att få en avdelningschef på
plats.

Anställningsbeslutet var inte förenligt med bestämmelsen i 12 kap. 5 §
regeringsformen. Anställningsförfarandet sett som en helhet har därmed även i
detta fall varit i strid med regeringsformens krav på saklighet.

JO:s kritik och avslutande synpunkter
Landshövdingens agerande har orsakat att regeringsformens krav på saklighet
inte mötts i något av de granskade anställningsärendena. Hon har dessutom
fattat beslut i ett av ärendena trots att hon var jävig. I det fallet har även kravet
på opartiskhet åsidosatts. Landshövdingens handlande vittnar om nonchalans
och bristande respekt för grundläggande bestämmelser som syftar till att bevara
allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet.

Landshövdingen AA förtjänar sammantaget allvarlig kritik för sitt agerande.

Länsstyrelsen som myndighet ska kritiseras för att anställningen som
planeringschef endast annonserades på myndighetens fysiska anslagstavla och
under en alltför kort tid samt för att anställningen inte anmäldes till
Arbetsförmedlingen.

Jag ser inte anledning att uttala någon kritik när det gäller övriga tjänstemän
som deltagit i anställningsärendena. Det finns dock skäl att lyfta fram att det i
tjänstemannarollen ligger ett krav på att agera med integritet och påtala när ett
förfarande riskerar att kunna ifrågasättas. Detta gäller även i svåra situationer,
såsom när det är myndighetens chef som inte följer regelverket, och då särskilt
för tjänstemän i ledande befattning. Ett exempel i granskningen på ett bra
                                                                    Dnr 3002-2024     Sid 17 (17)




agerande är tjänstemännens avrådan inför anställningsbeslutet av chefen för
avdelningen för beredskapsfrågor.

Min uppfattning är inte att tidigare professionella eller privata relationer
regelmässigt kan sägas medföra jäv. En bedömning av omständigheterna i det
enskilda fallet måste självfallet göras. Risker för jäv måste dock alltid tas på
allvar. Allmänt sett kan det därför vara värdefullt om personliga kopplingar och
andra liknande omständigheter redovisas även utan att det tydligt finns en
formell skyldighet till det.

För att upprätthålla tilliten till den offentliga förvaltningen är det centralt att
regeringsformens krav på saklighet och opartiskhet följs. Vad som har kommit
fram i granskningen gör att jag avslutningsvis ser anledning att erinra om det.




Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Cervin-Ellqvist har föredragit ärendet och byråchefen
Sara Johannesson har deltagit i beredningen.
