# Kritik mot en rådman vid Gävle tingsrätt för utformningen av en brottmålsdom

JO 2016-04-11 dnr 3005-2015

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                    Sid
                                                                            2016-04-11              3005-2015             1 (3)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en rådman vid Gävle tingsrätt för utformningen av en
                        brottmålsdom


                          Beslutet i korthet: I en brottmålsdom redovisade Gävle tingsrätt målsägandens
                          skadeståndsyrkanden genom hänvisning till en 20-sidig bilaga. JO konstaterar att
                          bilagan innehåller så mycket onödig information att det är svårt att läsa ut vad som är
                          föremål för domstolens prövning och att domen alltså är utformad på ett sätt som
                          strider mot regleringen i 30 kap. 5 § rättegångsbalken. Dessutom finns det i den
                          onödiga informationen integritetskänsliga uppgifter om målsäganden som på detta
                          sätt helt i onödan spritts till dem som tagit del av domen. Den ansvariga domaren får
                          kritik.

## Initiativet

I samband med JO:s inspektion av Gävle tingsrätt den 21–23 april 2015
                        uppmärksammades utformningen av en brottmålsdom (B 1273-14). Genom
                        domen dömde tingsrätten den tilltalade för ett rån i en butik och förpliktade
                        honom att betala skadestånd till en anställd i butiken för kränkning, sveda och
                        värk samt kostnader. Till domen hade fogats fakturor, diverse intyg, kvitton,
                        läkarintyg, utdrag ur medicinska journaler samt kurvor över EKG-mätningar.

                        Jag beslutade att ta upp utformningen av domen i skadeståndsdelen till
                        utredning i ett särskilt ärende.

## Utredning

Gävle tingsrätt uppmanades att lämna upplysningar om och yttra sig över
                        relevansen av de bilagda handlingarna till domen i mål B 1273-14. Domstolen
                        skulle vidare redovisa sin bedömning av det som kommit fram.

                        Tingsrätten (lagmannen AA) gav in ett yttrande till vilket synpunkter från
                        rådmannen BB fogades.

                        AA anförde följande:

                                  Jag kan konstatera att det helt klart var olämpligt att till domen bifoga bilagorna
                                  till skadeståndsanspråket. Misstaget har sin grund i tekniken. När handlingen
                                  inkom skannades den in i sin helhet och när man sedan bifogade
                                  skadeståndsyrkandet i VERA som bilaga kom samtliga handlingar med.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 3005-2015        Sid 2 (3)




      Självfallet borde domen och dess bilagor ha granskats med bättre eftertanke vid
      undertecknande och expediering. Tingsrätten har nu sett över sina rutiner vid
      inskanning och att det görs med bättre omdöme och urskillning.
BB anförde följande:

      För det första är jag lika frågande som justitieombudsmannen varför bilagorna
      finns med i domen. Under alla förhållanden har jag inte medvetet sanktionerat
      detta. Jag har aldrig sett bilagorna. Jag har aldrig innan den aktuella domen, eller
      efter den aktuella domen, sanktionerat något dylikt i något mål.
      Det normala förfarande är att domen, inklusive bilagor, genomgår granskning
      och om det är lämpligt att bilägga dokument eller inte. Självklart är det inte
      lämpligt att bilägga de av JO omnämnda dokumenten. Varför de är bilagda har
      jag faktiskt inte något kunskapssvar på. Det är närmast obegripligt hur de hamnat
      där och jag kan endast, med mer eller mindre välgrundade, spekulationer lämna
      upplysningar i saken.
      Vad som upptäckts visar emellertid vikten av väl utarbetade rutiner mellan
      befattningshavare, notarien (eller motsvarande) och kansliet för undvikande av
      dylika misstag. Sådana upparbetade rutiner finns enligt min uppfattning vid
      domstolen men kan av naturliga, inte desto mindre tråkiga, skäl och av mer eller
      mindre medvetna eller omedvetna orsaker frångås vid tillfälliga
      arbetsanhopningar eller, som i detta fall, att en sommarnotarie tjänstgjort som
      protokollförare. Självklart är det jag som befattningshavare som ensam har
      ansvaret för att de ifrågasatta bilagorna inte biläggs domen.
      För egen del kan jag tillstå att JO:s upptäckt tveklöst inneburit en tankeställare
      och jag har nu för vana att aldrig underteckna en dom innan den är färdig för
      expediering och att den således inte går från notarie (eller motsvarande) för
      expediering utan att jag ser domen i sitt slutgiltiga skick först.

Bedömning
I en brottmålsdom ska bl.a. parternas yrkanden samt de omständigheter som
dessa grundas på anges (30 kap. 5 § första stycket 4 rättegångsbalken, RB). Det
är ganska vanligt att tingsrätterna redovisar yrkanden och åberopanden genom
att hänvisa till bilagor som fogas till domen. En förutsättning för att en sådan
metod ska uppfylla lagens krav är förstås att bilagorna verkligen innehåller en
begriplig redogörelse för yrkandena och åberopandena (se JO 2015/16 s. 79).
Kravet på begriplighet innebär inte bara att yrkandena och åberopandena ska
kunna utläsas av de bilagor som fogas till domen. Det krävs också att bilagorna
inte innehåller onödig information som gör domen oöverskådlig och svårläst.
För mycket information kan göra det svårt för läsaren att uppfatta den
redogörelse för yrkanden och åberopanden som obligatoriskt ska framgå av
domen.

I det brottmål som avgjordes genom tingsrättens dom hade målsäganden lämnat
in en skrift med sitt skadeståndsyrkande till domstolen. Hon yrkade skadestånd
för kränkning samt sveda och värk och diverse kostnader som bl.a. avsåg resor
till sjukhus. Till skriften var fogat två fakturor från Landstinget Gävleborg, ett
intyg om inkomstbortfall från Konsum Gävleborg, två parkeringskvitton, ett
kvitto för en resa med kollektivtrafik, ett intyg från en kurator, ett läkarintyg,
journalhandlingar från sjukvården, fem sidor diagram (sannolikt efter EKG-
mätningar) och en sammanställning av resultatet (hjärtfrekvens m.m.) efter
                                                                  Dnr 3005-2015      Sid 3 (3)




arbetsprover. Sammanlagt omfattade skriften och bilagorna 20 sidor. Dessa 20
sidor är fogade som en bilaga till tingsrättens dom och i den skrivna domen
hänvisas till denna bilaga. Enligt min mening innehåller bilagan så mycket
onödig information att det är svårt för läsaren att läsa ut vad som är föremål för
domstolens prövning. Domen är alltså utformad på ett sätt som strider mot
regleringen i 30 kap. 5 § RB. Härtill kommer att det i den onödiga
informationen finns integritetskänslig information om målsäganden som på
detta sätt helt i onödan spritts till dem som tagit del av domen.

BB var ansvarig för domen och förtjänar kritik.

Ärendet avslutas.
