# Kritik mot en skolkurator som, under en pågående tvist vid domstol angående umgänge med barn, på begäran av den ena förälderns ombud har avgett ett utlåtande rörande barnen

JO 2007-03-07 dnr 3028-2006

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2007-03-07             3028-2006             1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en skolkurator som, under en pågående tvist vid domstol
                        angående umgänge med barn, på begäran av den ena förälderns ombud
                        har avgett ett utlåtande rörande barnen

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 16 juni 2006, framförde AA klagomål mot
                        skolkurator BB, Näsums skola, Bromölla kommun.

                        AA anförde bl.a. följande. Han och CC har gemensam vårdnad om barnen DD,
                        född 1992, och EE, född 1995. Den 15 maj 2006 hölls en muntlig förhandling vid
                        Kristianstads tingrätt med anledning av den tvist som förelåg mellan föräldrarna
                        angående umgänget med barnen. Vid förhandlingen presenterade modern ett
                        utlåtande rörande barnen som skolkuratorn hade skrivit. Utlåtandet hade upprättats
                        på begäran av moderns ombud. Varken AA eller hans juridiska ombud hade
                        tidigare tagit del av handlingen. Utlåtandet var inte objektivt.

                        AA ifrågasatte vidare det lämpliga i att barnen, som vid den aktuella tidpunkten var
                        13 respektive 11 år, hade ”läst och godkänt” utlåtandet. Han ifrågasatte även om
                        inte vissa av de iakttagelser som skolkuratorn hade gjort beträffande EE borde ha
                        föranlett kuratorn att göra en anmälan till socialnämnden.

                        Det aktuella utlåtandet hade fogats till anmälan.

## Utredning

Barn- och utbildningsnämnden i Bromölla kommun anmodades att inkomma med
                        utredning och yttrande över AA:s klagomål angående att skolkuratorn, på begäran
                        av moderns ombud, hade avgett ett utlåtande om de aktuella barnen under en
                        pågående tvist i umgängesfrågan. I remissvaret anfördes följande.
                                  /– – –/
                                  Skolledningen i Bromölla kommun har i sina instruktioner till de anställda betonat
                                  vikten av att agera neutralt i umgänges- eller vårdnadstvister. Att detta utlåtande
                                  upprättats var inte känt för ledningen för barn- och utbildningsförvaltningen.
                                  BB är anställd som skolkurator i Bromölla kommun och inte familjeterapeut.
                                  Yttrande har inhämtats från BB som bilägges. Kompletterande upplysningar till
                                  yttrandet har inhämtats av BB, som uppgett följande:




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                         Dnr 3028-2006     Sid 2 (6)




      Sekretessprövning har skett enligt sekretesslagens 7 kap. 9 § första stycket. Detta var
      en av sakerna som också diskuterades med Socialstyrelsens jurist. Bedömningen var
      att uppgifterna kunde överlämnas till parterna och domstolen utan att någon skulle
      lida men om uppgifterna röjdes.
      Barn- och utbildningsnämnden anser att BB:s agerande genom att avge ett utlåtande
      har motiverats av att barnens bästa skulle tillgodoses i umgängestvisten mellan
      föräldrarna. Trots att BB anmält förhållanden till socialtjänsten har hon känt ett
      behov av att föra fram uppfattningar som hon ansett att barnen önskat få framförda.
      Nämnden är dock kritisk mot att bara ena parten fick del av utlåtandet. Utlåtandet
      skulle ha varit ställt till båda föräldrarna för att upprätthålla kraven på neutralitet.
      Barn- och utbildningsförvaltningens chef har tagit upp detta med BB för att
      förhindra att detta ska upprepas.
      Barnen har fått ta del av utlåtandet och skriftligen godkänna detta. Nämnden stödjer
      sig på BB:s bedömning att barnen haft den mognad att de kunnat ta del av detta och
      godkänna uppgifterna.
      /– – –/
      I det till remissvaret fogade yttrandet från BB anfördes bl.a. följande.
      /– – –/
      Utlåtandet gäller barnens umgängeskontakter med sin far – ej AA som person – och
      grundar sig främst på samtal med barnen vid tre tillfällen under
      2006, den 25/1, 7/4 samt den 12/5 men bakgrunden uppges som ett förtydligande till
      bedömningen.
      /– – –/
      Utifrån samtal med EE och DD under vårterminen 2006 har jag ansett vikten av att
      deras uppfattningar kommer fram och att en bedömning utifrån min kompetens och
      erfarenhet efter flera års utdragen föräldrakonflikt känts alltmer nödvändig att
      tillkännage domstolen – speciellt som barnen ej velat tala med socialtjänsten – men
      ändå önskar framföra sina åsikter.
      /– – –/
      /– – –/ EE och DD har uppmanats av mig att själva uttrycka sina önskemål till sin
      pappa, vilket enligt min erfarenhet brukar fungera bäst för bägge parter men detta
      har ej gett något positivt resultat varför de har önskat få sina synpunkter framförda
      via mig som skolkurator, senast till tingsrätten via mammas advokat.
      /– – – / Utlåtandet är lämnat till ena parten på begäran av denne eller dennes ombud
      som ett professionellt utlåtande till tingsrätten, utifrån enbart barnens situation och
      uppfattningar. Det är barnen själva som haft denna önskan om att deras åsikter
      skulle komma till rättens kännedom. Om de ej bett mig och jag ej bedömt deras
      behov så akut skulle något utlåtande ej skrivits. Detta var en möjlighet för dem att
      komma till tals under trygga former och utan att känna sig pressade i en domstol.
      Uppdraget kommer alltså från barnen men kontakten har förmedlats via
      modern/ombudet och är ytterst ovanligt. /– – –/
      /– – –/
AA kommenterade remissvaret. Han anförde bl.a. att både rektor för och lärare vid
Näsums skola hade avböjt att på moderns begäran avge utlåtande rörande barnen.

Med anledning av att barn- och utbildningsnämnden i sitt remissvar till JO hade
uppgett att BB ”anmält förhållanden till socialtjänsten” inhämtades dels kopior av
vissa handlingar från Socialnämnden i Bromölla kommun, dels upplysningar per
telefon från BB och från socialsekreteraren FF, socialförvaltningen i Bromölla
kommun.
                                                                    Dnr 3028-2006    Sid 3 (6)




BB uppgav följande. Hon har inte gjort någon anmälan till socialtjänsten rörande
de aktuella barnen. Hon har heller aldrig ansett att det har framkommit
förhållanden som har gett henne anledning att göra en sådan anmälan.

FF uppgav bl.a. följande. Kristianstads tingsrätt har den 29 september 2006
uppdragit åt Socialnämnden i Bromölla kommun att utse någon att, i samråd med
Socialnämnden i Ljungby kommun, verkställa en umgängesrättsutredning
beträffande DD.

I ett beslut den 7 mars 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
Allmänna utgångspunkter
JO har i tidigare beslut uttalat att personal vid förskolor och skolor skall förhålla
sig neutral vid tvister rörande vårdnad och umgänge, m.m. Det är viktigt att en
förälder inte upplever att myndigheten tar ställning för den ena parten i en
pågående tvist. Även för berörda barn är det självfallet av stor betydelse att
personalen inte dras in i föräldrarnas konflikt utan att skolan, i så stor utsträckning
som möjligt, får vara en fredad plats.

Det finns i och för sig inget formellt hinder mot att en skola på begäran av den ena
föräldern lämnar skriftlig information (i det följande benämnt utlåtande) rörande ett
barn. Några generella riktlinjer för hur ett sådant utlåtande skall utformas finns
inte. Det ligger dock i sakens natur att den som avger utlåtandet måste göra klart
för sig vad detta skall användas till samt att utlåtandet skall utformas med
noggrannhet och omsorg. Det måste beaktas att ett utlåtande kan få betydelse i
både offentliga och enskilda rättsförhållanden. Det är därför viktigt att den som
avger utlåtandet endast uttalar sig om omständigheter som han eller hon har
tillräcklig kännedom om. Ett utlåtande skall som regel endast redovisa faktiska
förhållanden och inte innehålla några värderingar eller bedömningar. I
sammanhanget vill jag också uppehålla mig något vid frågan om sekretess. I 7 kap.
9 § sekretesslagen (1980:100) regleras bl.a. sekretessen i det offentliga
skolväsendet för barn och ungdom. Föremålet för sekretessen är framför allt
uppgifter om eleverna som hänför sig till skolans elevvårdande verksamhet. Också
uppgifter av personlig natur som rör andra personer – föräldrar, syskon, kamrater
m.fl. – kan omfattas av sekretessen. Detta innebär att möjligheten att i ett utlåtande
ta in uppgifter, som rör den förälder som inte har begärt utlåtandet, i vissa fall kan
begränsas av den sekretess som gäller för uppgiften hos skolan.

När skolpersonal blir ombedd av en förälder att skriva ett utlåtande rörande ett barn
torde det ofta vara i situationer som liknar den aktuella, dvs. där en
domstolsprocess rörande vårdnad, boende eller umgänge har inletts.

Vid handläggningen av ett mål om vårdnad m.m. skall rätten, enligt 6 kap. 19 §
föräldrabalken, se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt
utredda. Innan rätten avgör ett mål rörande en sådan fråga skall socialnämnden ges
                                                                    Dnr 3028-2006   Sid 4 (6)




tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan
vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna sådana
upplysningar. Rätten kan också ge socialnämnden i uppdrag att utse någon att
verkställa utredning rörande vårdnad, boende och umgänge. Inom ramen för en
sådan utredning tar socialtjänsten regelmässigt kontakt med barnets skola för att
inhämta upplysningar.

Utlåtandet från skolkuratorn
I förevarande fall har kuratorn vid Näsums skola, på begäran av moderns ombud,
skrivit ett utlåtande rörande barnen DD och EE När utlåtandet upprättades, i maj
2006, gick DD i Näsums skola. EE hade tidigare gått där men hade, såvitt har
framkommit, hösten 2005 bytt till en annan skola i kommunen. AA fick del av
utlåtandet genom att det presenterades av CC vid en tingsrättsförhandling i det då
pågående umgängesmålet.

Såsom har redogjorts för ovan finns det i och för sig inget formellt hinder mot att
skolpersonal, på begäran av den ena föräldern, skriver ett utlåtande rörande ett
barn. Emellertid ligger det i sakens natur att det är mycket svårt att utforma ett
utlåtande av aktuellt slag på ett sådant sätt att det inte sätts i fråga huruvida
personalen förhåller sig neutral i konflikten. Mot den bakgrunden bör, enligt min
mening, skolpersonal vara återhållsam med att avge sådana utlåtanden. Uppgifter
från barnets skola inhämtas för övrigt regelmässigt av socialtjänsten i de fall en
vårdnads-, boende- eller umgängesrättsutredning verkställs. Skolan har således ofta
möjlighet att på annat sätt än genom ett utlåtande vidarebefordra sina iakttagelser
rörande barnet. Det kan här noteras att Kristianstads tingsrätt i september 2006 gav
Socialnämnden i Bromölla kommun i uppdrag att utse någon att verkställa en
umgängesrättsutredning rörande DD.

Ett utlåtande kan, såsom har anförts ovan, få betydelse både i offentliga och
enskilda rättsförhållanden. I det i ärendet aktuella utlåtandet har skolkuratorn
uppgett att det är av ”vikt att barnens uppfattningar kommer till tingsrättens
kännedom”. Kuratorn synes således vid upprättandet av utlåtandet ha varit väl
medveten om att moderns ombud avsåg att ge in utlåtandet till domstol i ett mål
rörande umgänge. Enligt min mening kan det starkt ifrågasättas om det, under
dessa förhållanden, var lämpligt att över huvud taget avge utlåtandet. Kuratorn
hade i stället kunnat hänvisa till att uppgifter om barnen och om deras inställning
kunde komma att lämnas inom ramen för en eventuellt kommande
umgängesrättsutredning. Det kan för övrigt konstateras att det aktuella utlåtandet
uppvisar stora likheter med en sådan utredning som det ankommer på
socialtjänsten att utföra. Kuratorn har t.ex. inhämtat uppgifter från två lärare, en vid
Näsums skola och en vid den skola som EE hade bytt till. Det kan här åter påpekas
att EE hade slutat i Näsums skola nästan ett år innan utlåtandet upprättades.

Vad sedan gäller utlåtandets utformning i sig vill jag anföra följande. Utlåtandet
består av fyra sidor löpande text och innehåller dels ”Sammanfattning från samtal”
med barnen respektive AA, dels redovisningar av uppgifter som de två lärarna
                                                                     Dnr 3028-2006    Sid 5 (6)




lämnat till kuratorn och dels avsnitt med rubriker som ”Bedömning” och ”Min
uppfattning gällande DD:s umgänge med sin pappa”. AA har uppgett att samtalen
med honom ägde rum tre och ett halvt år innan utlåtandet upprättades. Denna
uppgift har inte ifrågasatts av nämnden eller kuratorn. En utomstående läsare torde
dock, enligt min mening, kunna få uppfattningen att samtalen hade ägt rum i
relativt nära anslutning till upprättandet av utlåtandet. I de avsnitt som innehåller
sammanfattningar av samtal med barnen och AA blandas vidare uppgifter rörande
faktiska förhållanden med kuratorns slutsatser och bedömningar. Det är i vissa
delar också svårt att urskilja vad som är redovisningar av kuratorns egna
iakttagelser och vad som är uttalanden baserade på uppgifter som har lämnats av
andra personer, modern och lärarna. Till detta kommer att ”tonen” i utlåtandet på
ett flertal ställen är sådan att jag har förståelse för att AA kan ha uppfattat det som
partiskt även av det skälet.

Jag har i det tidigare anförda starkt ifrågasatt det lämpliga i att över huvud taget
avge ett utlåtande i detta fall. När nu kuratorn ändå valde att göra det borde
utlåtandet – inte minst som det hade klargjorts att syftet var att det skulle inges till
domstol i ett umgängesmål – i vart fall ha begränsats till att avse rent faktiska
förhållanden, redovisade på ett kortfattat och objektivt sätt. Kuratorn borde även,
vilket nämnden har medgett, självfallet ha tillställt AA en kopia av utlåtandet.

Jag vill också uppehålla mig vid det förhållandet att kuratorn har låtit de berörda
barnen, då 13 respektive 11 år, ta del av och ”godkänna” det aktuella utlåtandet
genom att underteckna detsamma.

När en domstol avgör frågor som rör vårdnad, boende och umgänge skall
bedömningen alltid göras utifrån vad som är bäst för barnet och hänsyn tas till
barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (6 kap. 2 a §
föräldrabalken). Den som efter uppdrag från rätten verkställer en vårdnads-, boende
eller umgängesrättsutredning skall, om det inte är olämpligt, försöka klarlägga
barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut (6 kap.
19 § fjärde stycket föräldrabalken). Barnet får även höras inför rätten, om särskilda
skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras (6
kap. 19 § sjätte stycket föräldrabalken).

Det ankommer således på rätten och på den som verkställer en utredning rörande
vårdnad, boende eller umgänge att ta ställning till om och på vilket sätt ett barn bör
tillfrågas om sina synpunkter med anledning av en tvist mellan föräldrarna om
barnet. Mot bakgrund av det nu anförda var det enligt min mening olämpligt att
låta DD och EE läsa och ”godkänna” utlåtandet.

Sammanfattningsvis är jag mycket kritisk till kuratorns agerande i fråga om
utlåtandet.

Anmälningsskyldigheten
I 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) stadgas att myndigheter vars verksamhet
rör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin
                                                                   Dnr 3028-2006    Sid 6 (6)




verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver
ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana
myndigheter. En erinran om anmälningsskyldigheten finns i 1 kap. 2 a § andra
stycket skollagen (1985:1100).

De omständigheter som, inom ramen för min utredning, har kommit fram rörande
EE har inte varit sådana att det kan anses ha förelegat skyldighet för skolkuratorn
att göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen. Jag vill
dock rent allmänt understryka att skolpersonal som känner oro över ett barn måste
överväga om förhållandena är sådana att en anmälan bör göras.

Övrigt
Vad AA i övrigt har anfört föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.

–––––––––––

Med den kritik som har uttalats ovan avslutas ärendet.
