# Intagnas kontakter med advokater i rättsliga angelägenheter

JO 2023-12-01 dnr 3036-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2023-12-01              3036-2022             1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Intagnas kontakter med advokater i rättsliga angelägenheter


                          Beslutet i korthet: En intagen i anstalten Kumla hade fått en varning och ansökte om
                          att få ringa till en advokat. Anstalten avslog ansökan med motiveringen att det inte
                          fanns någon pågående rättslig angelägenhet och bedömde att kontakten borde kunna
                          skötas per brev.
                          JO uppfattar att den intagne ville ha juridiskt biträde för att angripa varningsbeslutet
                          och konstaterar att det därmed förelåg en rättslig angelägenhet. En intagen har i
                          sådana fall rätt att låta sig företrädas av en advokat och har då normalt behov av att
                          få tala med advokaten. Frågor om varning ska dessutom avgöras skyndsamt. Enligt
                          JO var det därför inte godtagbart att den intagne hänvisades till brevväxling och
                          anstalten får kritik.
                          I beslutet framhåller JO att även en intagen som t.ex. överväger att inleda ett mål eller
                          ärende hos en domstol eller annan myndighet kan ha behov av att samråda med en
                          advokat för att ta ställning till om han eller hon ska göra det.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 april 2022 klagade AA bl.a. på att
                        anstalten Kumla hade avslagit hans begäran om att få ringa till en advokat. Han
                        anförde även att anstalten satt i system att varken koppla fram samtal från
                        advokater till intagna eller informera dem om att advokater ringt.

                        Tillsammans med anmälan gav AA in en hemställan om telefontillstånd och
                        anstaltens beslut om detta meddelat den 25 mars 2022. Av handlingarna fram-
                        går att AA ansökte om att få ringa till advokaten BB och som skäl för det
                        anförde att han hade ett pågående ärende om varning som han tilldelats i
                        anstalten. I beslutet anges bl.a. att det inte finns någon dokumentation som
                        styrker att AA har en pågående rättslig angelägenhet med advokaten, att de skäl
                        som AA anfört för samtalet inte heller anses utgöra en pågående rättslig
                        angelägenhet och att kontakten borde kunna ske brevledes.

                        AA bifogade också ett informationsblad från riksmottagningen om förändrade
                        rutiner för telefoni med bl.a. följande information:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 3036-2022       Sid 2 (7)




      Rutinförändringar

      Telefoni
      Från och med den 28 mars 2022 kommer endast bokade telefonsamtal att
      genomföras. Bokningarna SKA ske minst en dag INNAN du vill ringa. Bokning
      gäller alla typer av samtal, även advokatsamtal.
      Antalet tider att boka per dag kommer att vara begränsade. Finns ingen ledig tid
      din önskade dag kommer du hänvisas till nästkommande ledig tid. Du kan boka
      en tid långt i förväg om du vill ringa ett specifikt datum.

Utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över anstaltens motivering av avslags-
beslutet samt uppgifterna om att anstalten satt i system att inte koppla fram
samtal från advokater till intagna och underlåter att informera intagna om att
advokater har ringt. Myndigheten skulle även yttra sig över bakgrunden till,
syftet med och tillämpningen av de förändrade rutinerna för telefoni. JO efter-
frågade en redogörelse för den närmare innebörden av att antalet telefontider
per dag har begränsats och enligt vilka principer telefontiderna fördelas.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen vid Region Mitt, i
huvudsak följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har inhämtats från verksamhetsområdet (VO)
      Kumla. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande framkommit.
      Telefoni som sker utanför INTIK-systemet äger rum i särskilt avsedda telefon-
      rum i avdelningarna, vilka ska nyttjas av samtliga intagna på avdelningen.
      Telefoni utanför INTIK-systemet kräver även hantering av personal. Således är
      sådan telefoni resurskrävande både lokalmässigt och ur personalsynpunkt.
      Utifrån de resurser som telefoni utanför INTIK-systemet tar i anspråk bör
      bedömningen huruvida sådana samtal ska medges eller inte vara restriktiv. I det
      aktuella beslutet har AA uppgett att anledningen till att han ville genomföra ett
      telefonsamtal utanför INTIK-systemet till sin advokat var att han hade ett
      pågående ärende om en varning för en styrkt misskötsamhet i anstalten.
      Anstalten Kumla gjorde bedömningen att tillräckligt starka skäl inte förelåg och
      att kontakten kunde skötas brevledes.
      När en advokat vill komma i kontakt med en intagen så kopplas telefonsamtalet
      via Kriminalvårdens växel till anstaltens kansli under kontorstid och till vakt-
      havande befäl utanför kontorstid. Anstalten kontrollerar advokaten på Advokat-
      samfundets hemsida och gör en löpande anteckning i den intagnes journal, där
      det framgår att advokaten önskar kontakt med den intagne. Sedan kontaktas
      personal på avdelningen där den intagne är placerad, varvid avdelningspersonal
      skyndsamt meddelar den intagne att advokaten önskar kontakt telefonledes med
      den intagne. Avdelningspersonal dokumenterar i den intagnes journal att denne
      har fått meddelandet samt om telefonsamtal sedan har genomförts, alternativt att
      den intagne har avböjt kontakt med advokaten. Vill den intagne utföra ett
      telefonsamtal utanför INTIK-systemet så genomförs det så snart som tid och
      möjlighet finns. Anstalten Kumla uppger att rutinen är välfungerande.
      Bakgrund och syfte med den ändrade rutinen för telefonsamtal utanför INTIK-
      systemet är att kunna planera och effektivisera de personalresurser som dessa
      telefonsamtal kräver, och även ta hänsyn till de lokalmässiga förhållandena,
      alltså de särskilt avsedda telefonrummen i avdelningarna. Därför behöver
      telefonsamtal utanför INTIK-systemet planeras i förväg. Undantag från rutinen
                                                                  Dnr 3036-2022        Sid 3 (7)




om bokning av telefonsamtal i förväg görs om telefonsamtalet som ska genom-
föras är av brådskande karaktär, för telefonsamtal till advokater kan detta t.ex.
röra sig om att den intagne har en nära förestående förhandling i domstol och
därför omgående behöver kontakt med sin advokat.

Tillämpliga bestämmelser
Av 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) (FäL) framgår att varje intagen ska
bemötas med respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda
svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
Av 7 kap. 4 § FäL framgår att en intagen får stå i förbindelse med en annan
person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan
ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den
      1. kan äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom
         avlyssning enligt 5 §,
      2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller
      3. på annat sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
Av 7 kap. 5 § FäL framgår att elektronisk kommunikation mellan en intagen och
en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. De som
ska kommunicera med varandra ska i förväg informeras om kontrollen.
Elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som biträder den
intagne i en rättslig angelägenhet får inte avlyssnas.
Av de allmänna råd till 7 kap. 4 § FäL, vilka återfinns i 7 kap. Kriminalvårdens
föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse (FARK Fängelse)
framgår att med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för
elektronisk kommunikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens
rutiner samt tillgången till personal och utrustning för sådan kommunikation.
Av 7 kap. 13 § FARK Fängelse framgår att en intagen får beviljas tillstånd att
ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet endast om den intagne har starka
skäl för att få ringa samtalet. Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården
ska bekosta genom bidrag till den intagne får medges utanför INTIK-systemet,
även om tillstånd inom det systemet kan beviljas.
Av de allmänna råden till föreskriften framgår att starka skäl att få ringa telefon-
samtal utanför INTIK-systemet kan finnas för att ringa samtal till en försvarare.
Starka skäl att få ringa utanför INTIK-systemet kan även finnas för t.ex. samtal
till en närstående, annan advokat än försvararen, arbetsgivare, hyresvärd eller
liknande, bank eller ett försäkringsbolag, om behovet av kontakt inte kan
tillgodoses på annat sätt.

Kriminalvårdens bedömning
Som framgår av regelverket kan det finnas starka skäl att ringa utanför INTIK-
systemet till advokat. Telefonsamtalet bör dock avse en rättslig angelägenhet
som gäller den intagne personligen. Med en rättslig angelägenhet menas i huvud-
sak ärenden som handläggs eller kommer att handläggas inför domstolar och
andra myndigheter. I det aktuella beslutet har AA uppgett att anledningen till att
han ville genomföra ett telefonsamtal utanför INTIK-systemet till sin advokat
var att han hade ett pågående ärende om varning för en styrkt misskötsamhet i
anstalten. Anstalten Kumla har motiverat sitt beslut med att tillräckligt starka
skäl för telefonsamtal inte förelåg. Däremot är det olyckligt att det i beslutet
angetts att de skäl AA har uppgett inte utgör en pågående rättslig angelägenhet.
Att anstalten Kumla har satt i system att inte koppla fram telefonsamtal från
advokater till intagna och underlåter att informera intagna om att advokater har
ringt tillbakavisas. Att anstalten inte kan koppla fram telefonsamtal direkt från
advokat till den intagne torde bero på de kontroller som först behöver genom-
föras, t.ex. kontroll på Advokatsamfundets hemsida, men också på de lokal-
                                                                      Dnr 3036-2022        Sid 4 (7)




      mässiga förhållandena eftersom telefonsamtal mellan en intagen och en advokat
      som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet inte får avlyssnas.
      Bakgrund och syfte med den ändrade rutinen för telefonsamtal utanför INTIK-
      systemet är att kunna planera och effektivisera de personalresurser som dessa
      telefonsamtal kräver. Hänsyn måste också tas till de lokalmässiga förhållandena,
      därav behöver dessa telefonsamtal planeras i förväg. Det kan noteras att anstalten
      Kumla har angett att undantag från rutinen görs för telefonsamtal som är av
      brådskande karaktär och prioriteringar av telefonsamtalen görs således. Detta
      framgår dock inte av informationsskriften.
Kriminalvården uppmanades på nytt att yttra sig över den närmare innebörden
av anstaltens rutiner om att antalet telefontider per dag har begränsats, dvs. i
vilken omfattning de intagna kan ringa, och enligt vilka principer telefontiderna
fördelas.

I ett förnyat remissvar anförde myndigheten, genom samma regionchef, i
huvudsak följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållanden har inhämtats från verksamhetsområdet (VO)
      Kumla. Genom utredningen har sammanfattningsvis följande framkommit.
      Då bakgrund och syfte med den ändrade rutinen för telefonsamtal utanför
      INTIK-systemet är att kunna planera och effektivisera de personalresurser som
      dessa telefonsamtal kräver, och även ta hänsyn till de lokalmässiga förhållandena
      uppger anstalten Kumla att dessa telefonsamtal utanför INTIK-systemet måste
      planeras i förväg. Utifrån de resurser som dessa telefonsamtal tar i anspråk
      hinner de avdelningar där rutinen gäller genomföra fyra telefonsamtal utanför
      INTIK-systemet per dag och avdelning och på helger sex stycken. Om ett
      beviljat telefonsamtal utanför INTIK-systemet är av brådskande karaktär, såsom
      akuta sjukdomsfall eller liknande så kan fler telefonsamtal utöver de fyra i
      förväg bokade genomföras den dagen. De i förväg inbokade telefonsamtalen
      påverkas således inte av om ett telefonsamtal av brådskande karaktär måste
      genomföras. Gällande själva samtalstiden så är den begränsad till mellan tio och
      tjugo minuter, förutom telefonsamtal till advokater som genomförs på dessa i
      förväg bokade telefonsamtal utanför INTIK-systemet. Dessa telefonsamtal är
      inte begränsade i tid.
      Rutinen att boka ett telefonsamtal i förväg och att endast bokade telefonsamtal
      genomförs, vilket framgår av informationsbladet, innebär inga begränsningar för
      de intagna att kunna genomföra sina beviljade telefonsamtal utanför INTIK,
      rutinen är endast till för att anstalten ska kunna planera och effektivisera de
      resurser som dessa telefonsamtal tar i anspråk.
Kriminalvården återgav samma rättsliga reglering som i det tidigare remissvaret
och gjorde följande bedömning:

      Bakgrund och syfte med den ändrade rutinen för telefonsamtal utanför INTIK-
      systemet är att kunna planera och effektivisera de resurser som dessa telefon-
      samtal tar i anspråk, därför har anstalten Kumla ändrat rutinen så att genom-
      förande av beviljade tillstånd till telefonsamtal utanför INTIK-systemet måste
      bokas in i förväg. Den ändrade rutinen innebär inga begränsningar för de intagna
      att kunna genomföra dessa telefonsamtal. Det är däremot upp till anstalten att
      göra bedömningen om när dessa telefonsamtal lämpligen kan ske.

AA fick tillfälle att kommentera remissvaren.
                                                                     Dnr 3036-2022       Sid 5 (7)




Bedömning
Beslutet om telefontillstånd
JO brukar som regel avstå från att uttala sig i bedömningsfrågor, t.ex. beslut om
telefontillstånd. Skälet till det är att JO varken kan ändra eller upphäva andra
myndigheters beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller
ersätta den prövning som kan eller har kunnat äga rum i ordinarie ordning. I
detta fall finner jag dock av rättssäkerhetsskäl anledning att frångå denna
huvudregel och ger min syn på beslutet att inte tillåta AA att ringa advokat.

Det kan inledningsvis nämnas att den som är part i ett ärende har rätt att anlita
ett lämpligt ombud eller biträde (14 § första stycket förvaltningslagen
[2017:900]). I ett ärende om varning enligt fängelselagen (2010:610), FäL, har
en intagen alltså rätt att låta sig företrädas eller biträdas av t.ex. en advokat. Jag
har tidigare uttalat att denna rätt inte får bli illusorisk (se mitt beslut den
25 mars 2020, dnr 4790-2019). Den som för talan i en förvaltningsdomstol har
också rätt att anlita ett lämpligt ombud eller biträde (48 § första stycket
förvaltningsprocesslagen [1971:291]).

En intagen i anstalt har inte någon ovillkorlig rätt att ringa telefonsamtal, inte
ens till sin advokat. JO har emellertid flera gånger uttalat att Kriminalvården bör
vara generös i sina bedömningar i fråga om att tillåta kontakt mellan en intagen
och en advokat som biträder den intagne i en rättslig angelägenhet (se t.ex.
JO:s beslut den 1 juli 2008, dnr 921-2007, och den 18 december 2013,
dnr 5271-2013). Jag delar den uppfattningen. Det är en annan sak att en anstalt
kan behöva planera de personalresurser som krävs för intagnas telefonsamtal
utanför INTIK-systemet, vilket framstår som självklart.

Kriminalvården har redogjort för att det enligt myndighetens föreskrifter krävs
starka skäl för att en intagen ska beviljas tillstånd att ringa telefonsamtal utanför
INTIK-systemet (7 kap. 13 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
[2011:1] om fängelse, FARK Fängelse; bestämmelsen ändrades den 31 oktober
2022, men det saknar betydelse för den nu aktuella frågan). Av de allmänna
råden till föreskriften framgår att starka skäl att få ringa telefonsamtal utanför
INTIK-systemet kan finnas för att ringa till en försvarare eller, om behovet inte
kan tillgodoses på annat sätt, till t.ex. en annan advokat.

I remissvaret har Kriminalvården anfört att ett samtal av det slaget bör avse en
rättslig angelägenhet som gäller den intagne personligen. Med begreppet rättslig
angelägenhet menas enligt myndigheten i huvudsak ärenden som handläggs
eller kommer att handläggas inför domstolar och andra myndigheter. Jag noterar
att samma sak framgår av Kriminalvårdens handbok om besök och elektronisk
kommunikation (2014:3). Vid vissa av mina inspektioner har dock intagna
framfört att olika verksamhetsställen regelmässigt kräver ett mål- eller
ärendenummer i ett pågående förfarande för att få ringa advokatsamtal
(se t.ex. protokollet efter min inspektion av anstalten Ystad i mars 2023,
dnr 1562-2023). Jag anser att det inte finns grund för att ställa ett sådant krav
                                                                  Dnr 3036-2022       Sid 6 (7)




och vill fästa myndighetens uppmärksamhet på detta. Det finns vidare anledning
framhålla att en intagen som t.ex. överväger att inleda ett mål eller ärende hos
en domstol eller annan myndighet kan ha behov av att samråda med en advokat
för att ta ställning till om han eller hon ska göra det. Självfallet kan det vara
fråga om en rättslig angelägenhet när saken rör förhållandet mellan en intagen
och Kriminalvården.

En intagens behov av telefonkontakt med en advokat kan variera beroende på
vad saken gäller och det är förstås inte givet att telefontillstånd alltid bör
beviljas. Det ankommer på Kriminalvården att göra en bedömning utifrån
omständigheterna i varje enskilt fall. Vid t.ex. brådskande eller mer komplexa
angelägenheter är det däremot olämpligt att hänvisa en intagen till brevväxling.
Om telefontillstånd medges måste personalen vara uppmärksam på att ett samtal
till advokat kan vara av brådskande natur och att det därför kan behöva
prioriteras.

Jag uppfattar att AA ville ringa till en advokat för att få juridiskt biträde och
hjälp i samband med antingen en begäran om omprövning av ett beslut om
varning enligt fängelselagen eller ett överklagande av ett sådant beslut. Det
förelåg därmed en rättslig angelägenhet. Som nyss framgått har en intagen i
sådana fall rätt att låta sig företrädas av en advokat och får därvid normalt antas
ha behov av att tala med advokaten för att på ett effektivt sätt kunna ta till vara
sina rättsliga intressen. Eftersom det följer av 12 kap. 3 § FäL att Kriminal-
vården ska handlägga en fråga om varning skyndsamt framstår brevväxling inte
som ett rimligt alternativ under tiden för myndighetens handläggning av ett
ärende av det slaget, inklusive en eventuell omprövningsprocess. Mot denna
bakgrund är jag kritisk till anstalten Kumlas beslut.

Rutinerna för intagnas telefoni och hanteringen av samtal från advokater
Kriminalvården har redogjort för rutinerna om intagnas telefoni i anstalten
Kumla och hur telefonsamtal från advokater hanteras. Jag saknar skäl att
ifrågasätta uppgifterna. När det gäller tillgängliga telefontider är det svårt för
mig att utifrån utredningen bedöma om omfattningen är tillräcklig för att
tillgodose de intagnas behov. Inte minst med hänsyn till beläggningssituationen
och att antalet intagna har ökat på senare år även i anstalten Kumla kan det
emellertid finnas behov av att se över den saken. Anstalten bör enligt min
mening också överväga att förtydliga informationen till de intagna så att det
framgår att undantag från rutinerna om bokning kan göras vid brådskande
telefonsamtal.

Det som har kommit fram i övrigt motiverar inte några ytterligare åtgärder eller
uttalanden från min sida.
                                                              Dnr 3036-2022   Sid 7 (7)




Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson


Ärendet har föredragits av områdesansvariga rättssakkunniga Nathalie
Stenmark. Byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
