# Handläggningen av ett adoptionsärende när tjänstemän vid nämndens förvaltning bedömde att det fanns skäl att återkalla ett s.k. adoptionsmedgivande; särskilt fråga om sekretess gentemot adoptionsorganisationen

JO 2006-05-31 dnr 3043-2005

## Beslut

BESLUT
                                                                      Datum            Dnr                      Sid
                                                                      2006-05-31       3043-2005               1 (7)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Handläggningen av ett adoptionsärende när tjänstemän vid nämndens
                        förvaltning bedömde att det fanns skäl att återkalla ett s.k.
                        adoptionsmedgivande; särskilt fråga om sekretess gentemot
                        adoptionsorganisationen


                        Den 27 oktober 2004 lämnade Socialnämnden i Luleå kommun medgivande till
                        makarna AA och BB enligt 6 kap. 6 och 12 §§ socialtjänstlagen (2001:453, SoL) i
                        dess lydelse före den 1 januari 2005, att ta emot ett barn med hemvist utomlands i
                        syfte att adoptera det. Nämnden hade tidigare beslutat om sådana medgivanden för
                        makarna åren 1999, 2001 och 2003. Dessa medgivanden hade dock inte kommit att
                        användas.

                        Makarna fick under våren 2005 ett förslag om adoption av ett visst barn.
                        Socialnämnden beslutade den 10 maj 2005 att samtycka till att
                        adoptionsförfarandet skulle få fortsätta.

                        Den 7 juni 2005 beslutade socialnämnden att inleda en utredning om att återkalla
                        sitt medgivande av den 27 oktober 2004. Ett beslut om att återkalla medgivandet
                        fattades den 22 juni 2005. AA och BB överklagade beslutet till Länsrätten i
                        Norrbottens län som i en dom den 31 oktober 2005 undanröjde nämndens beslut
                        om att återkalla medgivandet.

                        I en anmälan till JO framförde AA och BB klagomål mot Socialnämnden i Luleå
                        kommun angående handläggningen av deras adoptionsärende. De anförde bl.a.
                        följande. Nämndens beslut den 22 juni 2005 fattades på ett ofullständigt underlag
                        och på uppgifter ”som markant avviker från vad som framgår av
                        adoptionsutredningarna”. Vidare hade en tjänsteman vid nämndens förvaltning före
                        nämndens beslut underrättat Adoptionscentrum om att nämnden hade återkallat
                        medgivandet. Därigenom lämnade tjänstemannen en oriktig uppgift samt bröt mot
                        sin tystnadsplikt.

                        Till anmälan fogade makarna den utredning som inleddes den 7 juni 2005 om
                        återkallande av medgivandet enligt 6 kap. 13 § SoL samt en den 16 juni 2005
                        daterad skrivelse från Adoptionscentrum till dem.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                       Dnr 3043-2005     Sid 2 (7)




Inledningsvis inlånades socialförvaltningens journalanteckningar som hade
upprättats i ärendet under perioden den 10 maj–7 juli 2005 och nämndens beslut
den 22 juni 2005. Föredraganden inhämtade per telefon upplysningar från
sektionschefen CC, socialförvaltningen i Luleå kommun. Därvid framkom i
huvudsak följande.

      Handläggaren av adoptionsärendet informerade och rådgjorde med honom om de
      upplysningar som hade inkommit från DD (BB:s f.d. hustru; JO:s anm.) varefter han
      informerade och rådgjorde med socialchefen EE. Frågan om att återkalla ett
      medgivande till adoption hade dessförinnan aldrig aktualiserats vid förvaltningen.
      De övervägde inte att i detta skede informera nämndens ordförande om
      förhållandena. De ansåg dock att det för att nämndens verksamhet skulle kunna
      fullgöras, var nödvändigt att genast informera Adoptionscentrum om att nya
      omständigheter hade framkommit och att en utredning om att återkalla tidigare
      lämnat medgivande hade inletts.
      Nämndens ordförande informerades om utredningen före den 15 juni 2005, dvs.
      innan beredningen inför arbetsutskottets sammanträde ägde rum.
Därefter anmodades Socialnämnden i Luleå kommun att inkomma med utredning
och yttrande över vad som framfördes i anmälan och därvid särskilt belysa vilken
information som hade lämnats till Adoptionscentrum och om den informationen
hade kunnat lämnas ut med hänsyn till bestämmelserna i sekretesslagen.
Socialnämnden avgav som sitt remissvar ett av sektionschefen CC,
socialförvaltningen i Luleå kommun, upprättat yttrande. I remissvaret anfördes
följande.
      Paret AA/BB har sökt och den 27 oktober 2004 beviljats medgivande av
      Socialnämnden i Luleå kommun att motta ett utländskt barn i syfte att adoptera det.
      Paret fick via Adoptionscentrum ett barnförslag, en flicka född 2004, och de
      beviljades den 10 maj 2005 samtycke att fortsätta adoptionsförfarandet. Paret
      AA/BB planerade att hämta flickan från Kina i slutet av juni 2005.
      Den 20 maj 2005 kontaktas socialförvaltningen av BB:s f.d. hustru med vilken han
      har en gemensam fjortonårig dotter. Kvinnan lämnade nya och graverande uppgifter
      om situationen för dottern hemma hos paret AA/BB Hon vidareutvecklade detta vid
      ett personligt besök på förvaltningen den 7 juni 2005.
      Dagen efter, den 8 juni 2005, kallades paret till socialförvaltningen och de
      informerades om de uppgifter som inkommit. I samtalet med paret verifierade de att
      det fanns uppgifter av betydelse som de inte tagit upp under medgivandeutredningen
      eller vid något senare tillfälle. Efter samråd med bl.a. socialtjänstens
      verksamhetschef EE samt socialnämndens ordförande FF inleddes en utredning om
      återkallande av medgivandet. Ärendet skulle tas upp för beslut på socialnämndens
      arbetsutskott den 22 juni 2005.
      Med hänsyn till att adoptionsorganisationen fått information om samtycke till
      fortsatt adoptionsförfarande och att ett barn inom kort var på väg från Kina ansåg
      handläggaren att en kontakt med Adoptionscentrums kontaktperson GG var
      nödvändig. Handläggaren informerade därför GG om att ett förslag på återkallelse
      av medgivandet skulle komma att behandlas vid arbetsutskottet den 22 juni 2005.
      GG återkom därefter till handläggaren efter kontakt med makarna AA/BB och
      frågade om det var troligt att utskottet skulle följa förslaget. Handläggaren svarade
      att det var mycket troligt att utskottet skulle bifalla förslaget.
      Svaret var välgrundat med tanke på att både nämndens ordförande och
      verksamhetschefen var informerade och uttryckt sitt stöd till förslaget.
      Informationen som handläggaren lämnade till Adoptionscentrum var tydlig och helt
                                                                         Dnr 3043-2005     Sid 3 (7)




      korrekt. Att Adoptionscentrum i sitt brev till adoptanterna framställt det som att
      medgivandet redan var återkallat är därför inget socialnämnden kan lastas för.
      Vad gäller sekretessfrågan vill socialnämnden anföra följande. Enligt lagen om
      internationell adoptionsförmedling måste som huvudregel den som vill adoptera ett
      barn från utlandet anlita en auktoriserad sammanslutning. De uppgifter som finns
      hos socialtjänsten kring adoptanternas situation är skyddade av sekretess och kan
      inte utan vidare lämnas ut till en sådan adoptionsorganisation. Adoptanterna får
      därför en fullmakt hemskickad från Adoptionscentrum enligt vilken de ger
      handläggande tjänsteman på socialförvaltningen tillstånd att lämna ut
      sekretesskyddade uppgifter till Adoptionscentrum. Denna fullmakt ska adoptanterna
      sända in till socialförvaltningen.
      Av okänd anledning saknas fullmakt i aktuellt fall. Detta har gjort att socialnämnden
      sett över sina rutiner för inhämtande och hantering av fullmakter.
      Enligt socialnämndens uppfattning är dock inte samtycke den enda förutsättningen
      för att uppgifter ska kunna lämnas ut i ett ärende som det aktuella.
      Enligt 1 kap. 2 § första meningen socialtjänstlagen skall det, när åtgärder rör barn,
      särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Enligt barnkonventionen får,
      när det gäller adoption, inga andra intressen sättas före eller anses lika viktiga som
      hänsynen till barnets bästa. Barnets bästa har i det här sammanhanget absolut
      prioritet. Socialnämndens viktigaste uppgift i aktuellt fall har därför varit att skydda
      barnet.
      Om uppgiften inte lämnats ut av socialnämnden till Adoptionscentrum hade det
      funnits risk för att paret AA/BB skulle ha hunnit motta barnet och på börja resan
      till Sverige trots att medgivandet skulle komma att återkallas/återkallats. Om
      barnet hade kommit till Sverige utan medgivande hade socialnämnden måst
      överväga att besluta om omhändertagande och placering i familjehem. En sådan
      händelseutveckling hade inte varit förenlig med socialnämndens uppgift enligt ovan.
      Även om det skulle vara så att risken för att paret AA/BB skulle ha hunnit motta
      barnet inte var överhängande anser socialnämnden att det ändå varit nödvändigt för
      fullgörandet av dess uppgifter i adoptionsärendet att Adoptionscentrum i ett så tidigt
      skede som möjligt underrättades om att en återkallelse av medgivandet var på gång.
      Enligt socialnämndens uppfattning är därför 1 kap. 5 § sekretesslagen tillämplig i
      aktuellt fall.
AA och BB kommenterade remissvaret genom sitt ombud advokaten HH och
anförde därvid sammanfattningsvis. Det är ostridigt att något medgivande inte har
lämnats från dem till socialnämnden att lämna uppgifter till Adoptionscentrum.
Uppgifterna till förvaltningen från BB:s f.d. hustru DD lämnades per telefon den 20
maj 2005. Först den 7 juni 2005 talade handläggaren med DD. Det är inte känt vad
dröjsmålet berodde på. Den utredning som genomfördes var bristfällig. Det
medgav nämnden vid den muntliga förhandlingen i Länsrätten i Norrbottens län
och angav att det berodde på tidspress. Därigenom åsidosattes ett
rättssäkerhetskrav.

AA och BB bifogade Länsrättens i Norrbottens läns dom den 31 oktober 2005 i
mål nr 1577-05.

I ett beslut den 31 maj 2006 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
I socialtjänstlagen (2001:453, SoL) återfinns regler om socialtjänstens
handläggning av ärenden om internationella adoptioner. Sedan den 1 januari 2005
                                                                    Dnr 3043-2005       Sid 4 (7)




har reglerna för medgivande om adoption ändrats, och enligt
övergångsbestämmelserna skall äldre föreskrifter gälla i ärenden där ansökan om
medgivande har kommit in till socialnämnden dessförinnan (6 kap. 12 § SoL
jämfört med tidigare regler i 6 kap. 6 och 12 §§ SoL). Ändringen saknar dock
betydelse såvitt här är av intresse. Jag hänför mig i fortsättningen till den lydelse
som bestämmelsen har i dag.

Enligt 6 kap. 12 § SoL får ett barn med hemvist utomlands inte utan
socialnämndens medgivande tas emot i syfte att adopteras av någon som inte är
barnets förälder eller har vårdnaden om barnet. Av samma lagrum följer att
medgivandet skall inhämtas innan barnet lämnar det land där det har sitt hemvist,
och det får lämnas endast om den sökande är lämpad att adoptera. Vid den

## Bedömning

bedömningen skall särskild hänsyn tas till vissa närmare angivna kriterier.

I 6 kap. 13 § SoL stadgas att den eller de som vill adoptera är skyldiga att anmäla
till socialnämnden om deras omständigheter ändras mer väsentligt under den tid
medgivandet gäller. Medgivandet skall återkallas, om förutsättningarna för det inte
längre finns. Medgivandet kan återkallas även när barnet har tagits emot av den
eller de som vill adoptera, om en fortsatt vistelse hos dem inte vore förenlig med
barnets bästa.

När ett visst barn har föreslagits för adoption, skall socialnämnden enligt 6 kap. 14
§ SoL skyndsamt och senast inom två veckor från det att den eller de som vill
adoptera kommit in med en anmälan om detta pröva om samtycke skall ges till att
adoptionsförfarandet får fortsätta.

Ett återkallande av medgivandet innebär att adoptionsförfarandet avbryts. För det
fall att nämnden redan har samtyckt till ett fortsatt förfarande förlorar även det
beslutet sin betydelse.

Socialnämnden skall enligt 11 kap. 1 § första stycket SoL utan dröjsmål inleda

## Utredning

utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens
kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.

Enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne
närstående lider men.

Sekretess till skydd för den enskilde gäller enligt 14 kap. 4 § första stycket
sekretesslagen inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller
delvis efterges av honom om inte annat följer av bestämmelse i sekretesslagen.

Sekretess utgör enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen inte hinder mot att uppgift lämnas
ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra
sin verksamhet.
                                                                  Dnr 3043-2005   Sid 5 (7)




Bedömning
Vid ett telefonsamtal den 20 maj 2005 lämnade DD, BB:s f.d. hustru, uppgifter till
en handläggare vid förvaltningen som rörde AA:s och BB:s förhållanden. Hon
utvecklade dessa vid ett besök på socialförvaltningen den 7 juni 2005. På grundval
av DD:s uppgifter inledde nämnden samma dag en utredning om huruvida
adoptionsmedgivandet skulle återkallas.

De uppgifter som DD lämnade var typiskt sett sådana som har betydelse i ett
ärende om ett s.k. adoptionsmedgivande. När makarna konfronterades med
uppgifterna vid ett möte den 8 juni 2005 medgav de att de inte själva hade berört
frågorna under adoptionsutredningen. Eftersom uppgifterna inte hade behandlats i
nämndens tidigare utredning, kan jag inte finna att nämnden gjorde något fel när
den inledde en ny utredning rörande adoptionsmedgivandet.

Utredningen kom att bedrivas under viss tidspress eftersom AA och BB inom en
nära framtid skulle hämta ett barn från Kina. Jag finner skäl att redan här framhålla
att denna tidspress i viss utsträckning hade kunnat undvikas om åtgärder hade
vidtagits i direkt anslutning till att DD lämnade uppgifterna den 20 maj 2005. DD
kontaktades först två veckor senare. Anledningen till att uppföljningen dröjde har
inte närmare berörts i remissvaret. Eftersom makarna inom en nära framtid skulle
hämta hem barnet var det brådskande att inhämta kompletterande uppgifter från
DD. Det kan därför inte anses rimligt att det dröjde två veckor innan detta skedde.

AA och BB har gjort gällande att en tjänsteman vid förvaltningen har underrättat
Adoptionscentrum om att deras adoptionsmedgivande hade återkallats innan så
hade skett och att tjänstemannen därigenom har lämnat oriktiga uppgifter och brutit
mot sin tystnadsplikt.

Meningarna går isär om vilka uppgifter som handläggaren av adoptionsärendet
lämnade till Adoptionscentrums handläggare. Enligt remissvaret innefattade
informationen, som var ”tydlig och korrekt”, att ett förslag om återkallelse av
medgivandet skulle komma att behandlas vid arbetsutskottet den 22 juni 2005 och,
på fråga, att det var mycket troligt att utskottet skulle bifalla förslaget.
Journalanteckningarna i detta avseende ger endast besked om att handläggaren
”informerar henne om ärendet”. Enligt ett brev från Adoptionscentrum till AA och
BB den 16 juni 2005 har deras adoptionskonsulent fått information om att ”ert
medgivande att adoptera JJ blivit indraget”. Uppgifterna i brevet ger närmast vid
handen att informationen från socialförvaltningen har inneburit att ett beslut i
frågan redan hade fattats. Det är inte troligt att jag genom vidare åtgärder kan få
klarhet i vad som faktiskt uttalades vid kontakterna mellan socialförvaltningen och
Adoptionscentrum. Jag har därför att utgå från att det förhåller sig på det sätt som
nämnden har angett i sitt remissvar, nämligen att handläggaren informerade
Adoptionscentrum om att en utredning om återkallelse av adoptionsmedgivandet
hade inletts och att hon gav uttryck för sin personliga uppfattning om huruvida
nämnden skulle komma att återkalla medgivandet.
                                                                    Dnr 3043-2005    Sid 6 (7)




Mot bakgrund av vad som har kommit fram är fråga om handläggaren kan anses ha
åsidosatt sekretessen genom att hon till adoptionsorganisationen lämnade en
upplysning om att nämnden hade inlett en utredning.

Nämndens beslut om att inleda en utredning i ett adoptionsärende omfattas av
sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Sekretessen kan, som
framgår av det ovan anförda, efterges av den enskilde.

Enligt remissvaret får de som vänt sig till Adoptionscentrum, med anledning av
reglerna om sekretess inom socialtjänsten för uppgifter i adoptionsärenden, en
fullmakt hemskickad från Adoptionscentrum, som ger handläggande tjänsteman på
socialförvaltningen tillstånd att lämna ut sekretesskyddade uppgifter till
Adoptionscentrum. Fullmakten skall sedan skickas till socialförvaltningen.

Såsom remissvaret får uppfattas grundades nämndens utlämnande av uppgifter på
en fullmakt som makarna förutsattes ha lämnat. Av en för nämnden ”okänd
anledning” finns det emellertid inte någon skriftlig fullmakt från makarna i
förvaltningens akt. Detta innebär i och för sig inte – såsom AA och BB har hävdat
– att det är ostridigt att något medgivande till nämnden att lämna uppgifter till
Adoptionscentrum inte har lämnats av dem. Det framstår dock inte som
meningsfullt att genom vidare åtgärder från min sida försöka bringa klarhet i hur
det förhåller sig med inhämtande av medgivande eller hanteringen av en eventuell
skriftlig fullmakt i det aktuella ärendet. Jag begränsar mig till att framhålla att det
självfallet inte är acceptabelt om förvaltningens handlande har grundats på en
fullmakt som inte kan företes.

Även om nämnden inte har haft någon fullmakt som gett den rätt att lämna ut
uppgifter som omfattats av sekretess till Adoptionscentrum innebär det inte utan
vidare att det föreligger ett sekretessbrott.

Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen får nämnden röja uppgifter som omfattas av
sekretess om det är nödvändigt för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter.
Denna regel skall tillämpas restriktivt (se prop. 1979/80:2 del A s. 465 och 494).
Det kan diskuteras om bestämmelsen i ett fall som det förevarande var direkt
tillämplig. I sammanhanget tillkommer emellertid den viktiga faktorn att nämnden
har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar och bl.a. skall verka för att barn och
ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden (se bl.a. 5 kap. 1 § SoL).
När åtgärder rör barn skall nämnden särskilt beakta vad hänsynen till barnets bästa
kräver (1 kap. 2 § SoL). Eftersom hämtningen av barnet i Kina var mycket nära
förestående och för att socialnämnden skulle kunna fullgöra sina skyldigheter mot
barnet, framstår det därför som försvarligt att nämnden informerade
adoptionsorganisationen om att en utredning hade inletts angående återkallande av
medgivande till adoption. Mot bakgrund av konsekvenserna ur ett barnperspektiv
torde det således ha funnits ett visst utrymme för att med stöd av 1 kap. 5 §
sekretesslagen informera Adoptionscentrum om den situation som hade
                                                                  Dnr 3043-2005   Sid 7 (7)




uppkommit. Detta innebär att det saknas grund för att påstå att ett sekretessbrott har
begåtts.

Det kan i sammanhanget framhållas att det är av vikt att nämnden vid den tidpunkt
som en sekretesskyddad uppgift röjs har klart för sig på vilken grund uppgiften kan
lämnas ut.

Makarna har gjort gällande att det finns flera fel och brister i den bedömning som
nämnden utförde. Det ligger i sakens natur att tidsaspekten kan ha påverkat
utredningens kvalitet. AA och BB fick emellertid ta del av utredningen före
nämndens sammanträde och de företrädde tillsammans med sin advokat inför
nämnden när den behandlade frågan. De hade därvid möjlighet att framföra sina
synpunkter på vad som hade kommit fram. Enligt min mening finns det inte
anledning att rikta kritik mot nämnden för att den fattade ett beslut på grundval av
den föreliggande utredningen.

Ett beslut om att återkalla ett adoptionsmedgivande kan överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Min tillsyn är inriktad på den formella handläggningen av ett
ärende och inte på bedömningar i sak. JO brukar således inte uttala sig om
huruvida ett beslut är rätt eller fel. Nämndens beslut att återkalla medgivandet har
för övrigt överprövats av allmän förvaltningsdomstol.

Som framgår av utredningen är adoptionsförfarandet konstruerat på ett sätt som
förutsätter att adoptionsorganisationerna får tillgång till information som
socialnämnderna har i ärendena. Problemet med att det rör sig om
sekretesskyddade uppgifter löses som regel genom att sökandena lämnar sitt
medgivande till att socialtjänsten lämnar ut uppgifter till adoptionsorganisationen. I
en situation som den aktuella, dvs. när uppgifter till nackdel för sökandena
framkommer efter det att samtycke till ett fortsatt adoptionsförfarande har lämnats
av nämnden, kan fullmakten återkallas eller begränsas med den följden att den
rättsliga grunden för att kunna lämna ut uppgifter upphör. Denna komplikation
torde inte vara vanligt förekommande. Eftersom det ändå kan finnas skäl att fästa
uppmärksamheten på den sänder jag en kopia av detta beslut till Socialstyrelsen för
kännedom.
