# Kritik mot Kommunstyrelsen i Umeå kommun som låtit ett juridiskt
ombud delta i handläggningen av ärenden om handlingsutlämnande
samt kritik mot två tjänstemän vid kommunen som allvarligt åsidosatt
skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen

JO 2019-05-21 dnr 3053-2018

BESLUT
                                                                         Datum                 Dnr                    Sid
                                                                         2019-05-21            3053-2018             1 (8)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Kommunstyrelsen i Umeå kommun som låtit ett juridiskt
                        ombud delta i handläggningen av ärenden om handlingsutlämnande
                        samt kritik mot två tjänstemän vid kommunen som allvarligt åsidosatt
                        skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen


                          Beslutet i korthet: Ett bolag väckte talan mot Umeå kommun för avtalsbrott. Medan
                          rättegången pågick begärde bolaget att få ta del av beställningsunderlag för vissa
                          fakturor och ett stort antal mejl. Kommunen lät ett av sina juridiska ombud i
                          rättegången hantera kommunikationen i utlämnandeärendena. Beställningsunderlaget
                          lämnades ut efter drygt två månader. Något besked om mejlen hade ett drygt år efter
                          begäran ännu inte lämnats.
                          JO konstaterar att ombudets medverkan i handläggningen av utlämnandeärendena
                          står i strid med regeringsformens och kommunallagens krav på lagstöd för
                          överlämnande av förvaltningsuppgifter som innefattar myndighetsutövning till enskild.
                          Kommunstyrelsen får kritik för detta.
                          I sitt yttrande till JO anförde kommunstyrelsen bl.a. att beställningsunderlagets
                          eventuella påverkan på utgången i tvisten behövde bedömas. JO konstaterar att det
                          inte finns något stöd för att sekretessbelägga uppgifter av det slag som finns i
                          beställningsunderlagen med hänvisning till att det kan påverka utgången i en tvist
                          som myndigheten är part i. Enligt JO visar kommunstyrelsens påstående i denna del
                          liksom det förhållandet att man använde sig av ett ombud i frågan om utlämnande av
                          handlingar att kommunen inte har skilt på sin roll som motpart till bolaget i den
                          pågående rättegången och sin roll som myndighet med ansvar för att pröva bolagets
                          begäran i enlighet med tryckfrihetsförordningen.
                          Kommunstyrelsen och två tjänstemän får också kritik för att hanteringen av bolagets
                          framställningar inte varit förenlig med det grundlagsfästa skyndsamhetskravet.

## Bakgrund och anmälan

Umeå kommun ingick i september 2015 ett ramavtal om upphandling av
                        glasreparationer med Glasmästeriet i Umeå AB (Glasmästeriet). I december
                        2016 vände sig Glasmästeriet till tingsrätten och yrkade skadestånd för
                        avtalsbrott. Glasmästeriet hävdade att kommunen hade inhandlat tjänster som
                        omfattades av ramavtalet av ett annat företag. Kommunen företräddes i tvisten
                        av ombuden AA och BB vid Delphi advokatbyrå och Glasmästeriet företräddes
                        av ombudet CC. Tingsrätten meddelade dom i oktober 2017. Domen



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                      Dnr 3053-2018        Sid 2 (8)




överklagades till hovrätten. I september 2018 ingick parterna en förlikning som
stadfästes av hovrätten. I förlikningen angavs bl.a. att parternas samtliga
mellanhavanden var slutligt reglerade genom förlikningen.

Den 12 februari 2018 mejlade CC upphandlaren DD vid upphandlingsbyrån,
som är en förvaltningsenhet vid kommunen, och begärde att få ta del bl.a. av
beställningsunderlag, felanmälan eller liknande för ca 140 angivna fakturor. AA
fick en kopia av mejlet.

Den 13 februari svarade AA att de hade tagit emot begäran och skulle behandla
den enligt rutin. Den 19 februari återkom AA till CC med beskedet att
kommunen hade behandlat begäran men att det inte fanns något
beställningsunderlag för de angivna fakturorna att lämna ut.

Den 5 mars 2018 mejlade CC kommunen och begärde att få ut all skriftlig
kommunikation och eventuella inspelade samtal till och från DD respektive
biträdande upphandlingschefen EE under perioden den 1 oktober 2017–5 mars
2018.

I anmälningar till JO förde Glasmästeriet, genom CC, fram klagomål mot Umeå
kommun samt DD och EE.

Bolaget anförde i huvudsak att DD i strid med lag överlåtit till en person som
inte är anställd vid kommunen att utöva myndighet genom att låta AA svara på
Glasmästeriets begäran den 12 februari om att få ta del av allmänna handlingar.
Efter att Glasmästeriet fått besked om att det inte fanns något
beställningsunderlag hittade bolaget underlag för ett antal av fakturorna i
kommunens eget beställningssystem.

Glasmästeriet hade inte fått ut några mejl vid tidpunkten för anmälan.

Utredning
Kommunstyrelsen i Umeå kommun yttrade sig den 14 augusti 2018 i enlighet
med det förslag till yttrande som upprättats av DD och EE och anförde följande.
      Angående efterfrågade beställningsunderlag har vi följt upphandlingsbyråns
      rutiner genom att i första skedet kontrollera med leverantörsreskontra om det
      finns bifogade beställningsunderlag med inkomna fakturor. […]. I inkomna
      fakturor fanns inga beställningsunderlag bifogade vilket meddelades till
      Glasmästeriet, […]. Beställningsunderlagen registreras inte centralt utan finns
      ute i den verksamhet som gjort beställningen vilket medförde att kommunen gick
      vidare med sina efterforskningar ute i verksamheterna. Respektive verksamhet
      har gått igenom sina egna beställningar och eftersökt beställningsunderlag som
      skickats till Upphandlingsbyrån.
      Resultatet av denna efterforskning visade att 65 beställningsunderlag kunde
      härledas till efterfrågat material. Meddelande skickades till Glasmästeriet om att
      dessa beställningsunderlag fanns i stadshusets reception den 23 april 2018 för
      avhämtning, […].
      –––
                                                                        Dnr 3053-2018        Sid 3 (8)




      Angående efterfrågade mejlkonversationer från DD och EE har följande skett. I
      första skedet har vi skickat en mejllogg till Glasmästeriet, […], med önskan om
      att Glasmästeriet skulle meddela vilka mejl de önskar ta del av. Som svar fick vi
      ”vi vill ha allt”, […]. I DD:s mejlbox fanns det vid tillfället ca 900 mejl och i
      EE:s mejlbox fanns vid tillfället cirka 1600 mejl att bedöma om det är en
      offentlig handling och detta arbete pågår fortfarande och därför är ej några
      handlingar skickade. Bedömning om det är en offentlig handling måste göras av
      DD och EE, bedömningen kan inte överlämnas till någon annan, nämnas kan
      också att upphandlingsbyråns verksamhet innebär i många delar att det föreligger
      upphandlingssekretess och genomgången blir därför tidskrävande i och med
      omfattningen av begäran.
      Vad gäller anmälarens påstående att myndighetsutövning har överlämnats till ett
      juridiskt ombud så är detta inte fallet eftersom inget beslut tagits annat än att
      lämna ut de begärda handlingarna, vilket inte kan anses som
      myndighetsutövning. De begärda beställningsunderlagen och mailen spelar
      också en roll i den mot anmälaren pågående tvisten i allmän domstol vilket
      innebär att en bedömning huruvida ett utlämnande skulle påverka utgången i
      tvisten var på sin plats.
Till yttrandet var kopior av det beställningsunderlag som lämnats ut och ett
antal mejl fogade. Av dessa framgick bl.a. följande.

DD skickade den 13 februari 2018 ett mejl till fakturaavdelningen med
anledning av Glasmästeriets begäran om att få ta del av beställningsunderlag
och fick svaret att man inte kunde hitta några underlag. Han vidarebefordrade
beskedet till AA och BB och bad dem att förmedla det till Glasmästeriet.

Den 13 mars 2018 skickade AA ett mejl med bl.a. följande innehåll till
Glasmästeriet med anledning av bolagets begäran den 5 mars.

      Återkommer gällande er begäran om mailkonversationer. Bifogat finner ni en
      logg över e-postmeddelanden från DD. Ni uppmanas att utifrån denna logg
      specificera vilka särskilda mail som ni är intresserade av. Därefter kommer
      kommunen genomföra en bedömning av om de specificerade mailen kan lämnas
      ut.
Den 4 april 2018 skickade AA ytterligare ett mejl till Glasmästeriet med bl.a.
följande innehåll.
      [– – –] Bifogat finner ni en logg över e-postmeddelandena från EE. Vi uppmanar
      er återigen att utifrån denna logg specificera vilka särskilda mail som ni är
      intresserade av. Om ni kan begränsa begäran så kan den behandlas betydligt
      fortare så bör det även ligga i ert intresse att en avgränsning sker. Vi emotser ert
      besked i denna del.
Glasmästeriet kommenterade kommunens yttrande och bifogade ett antal mejl
som inte tidigare hade getts in i ärendet. Av dessa framgick bl.a. följande.

Den 16 januari 2018 förklarade AA för CC att all kontakt med kommunen inom
ramen för tvisten skulle gå genom kommunens ombud AA eller BB och att
Glasmästeriet vid framställningar om handlingar och övriga kontakter med
kommunen skulle vända sig till ombuden och inte direkt till kommunen. När
CC ifrågasatte detta förklarade AA att de självfallet inte kunde förhindra honom
att kontakta kommunen direkt men att den kontaktvägen skulle ta längre tid
eftersom kommunen vänder sig till ombuden.
                                                                     Dnr 3053-2018      Sid 4 (8)




Den 5 mars 2018 framställde Glasmästeriet på nytt den begäran om
beställningsunderlag m.m. som hade gjorts den 12 februari. DD förklarade att
förfrågan hade besvarats vid ett tidigare tillfälle. Den 7 mars skickade AA ett
mejl till Glasmästeriet med bl.a. följande innehåll.

      Undertecknad kommer att genomgående besvara dina frågor som du ställer till
      kommunen. Du kan vara säker på att de frågor du ställer till mig eller BB
      kommer att vidarebefordras till kommunen. Kommunens svar kommer i
      motsvarande mån att framföras till er. [– – –]
      Som tidigare meddelats Glasmästeriet genom er jurist har Glasmästeriets olika
      begäran om allmänna handlingar hanterats som vilken annan begäran som helst.
      Någon särbehandling har inte skett i detta avseende. [– – –]
      Er senaste begäran kommer att hanteras enligt sedvanlig rutin. På grund av dess
      omfattning kommer det dock ta tid att behandla den. [– – –]
CC upplyste den 8 mars 2019 JO om att han fortfarande inte hade fått ut något
av de mejl han begärt ut den 5 mars 2018.

Kompletterande upplysningar har hämtats in per telefon från DD och EE som
uppgett följande. Det är riktigt att de inte har lämnat ut några mejl. Fram till
dess att förlikningen ingicks arbetade de med att gå igenom mejlen. Efter
förlikningen upphörde de med detta och har i stället avvaktat JO:s beslut i
ärendet. Av EE:s upplysningar framgick att hon hade uppfattningen att JO
kommer att ta ställning till frågan om mejlen ska lämnas ut.

Ett kompletterande yttrande hämtades in från kommunstyrelsen som bl.a.
uppgav att DD och EE uppfattat att den förlikning som ingicks i september
2018 också innebar att ett utlämnande av de mejl Glasmästeriet begärt att få del
av inte längre var aktuellt.

Rättsliga utgångspunkter
Utlämnande av allmän handling
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet genomgick den 1 januari 2019 vissa
språkliga och redaktionella ändringar varvid flera av bestämmelserna fick nya
paragrafnummer (se SFS 2018:1801). Nedan hänvisas till de paragrafnummer
som numera gäller.

Enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (2 kap. 1–4 §§ TF) har var
och en rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den har
kommit in till myndigheten eller upprättats där, förutsatt att den inte omfattas av
sekretess (offentlighetsprincipen).

Med handling avses inte bara konventionella handlingar utan också
upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med ett
tekniskt hjälpmedel. En handling i den formen anses förvarad hos myndigheten
om den är tillgänglig för myndigheten med teknik som myndigheten själv
använder. (Se 2 kap. 3 § och 6 § första stycket TF.)
                                                                Dnr 3053-2018      Sid 5 (8)




En begäran om att få en kopia av en allmän handling ska behandlas skyndsamt
(2 kap. 16 § TF). JO har i ett flertal beslut uttalat att besked i en
utlämnandefråga normalt bör lämnas samma dag som begäran gjorts. Någon
eller några dagars fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta
ställning till om ett utlämnande får ske. Om framställningen avser eller kräver
genomgång av ett omfattande material kan det vara ofrånkomligt med
ytterligare dröjsmål. I sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att
successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut.

Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling är det i
första hand denne som ska pröva om handlingen ska lämnas ut (6 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen, OSL).

En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den
organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av
allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till bl.a. att allmänna
handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt
tryckfrihetsförordningen (se 4 kap. 1 § OSL).

En myndighet ska som utgångspunkt registrera allmänna handlingar eller hålla
dem ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit
in eller upprättats (se 5 kap. 1 § OSL).

Överlämnande av förvaltningsuppgift till enskild
Fullmäktige i kommuner får besluta att lämna över skötseln av en kommunal
angelägenhet till en juridisk person eller en enskild individ om det inte i lag
eller annan författning anges att angelägenheten ska bedrivas av en kommunal
nämnd. Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning får den
lämnas över endast om det finns stöd för det i lag. (Se 12 kap. 4 §
regeringsformen och 10 kap. 1 § kommunallagen.)

Förutsättningarna för att överlämna förvaltningsuppgifter till enskilda och
frågan om möjligheten att anlita advokat som företrädare för det allmänna har
bedömts av JO vid ett flertal tillfällen (se JO 2008/09 s. 550, dnr 2350-2007,
och där gjorda hänvisningar). I huvudsak gäller följande.

Förbudet mot att utan stöd i lag lämna över skötseln av en angelägenhet som
innefattar myndighetsutövning tar sikte på hela handläggningen av ett ärende.
Beredningen av och beslutet i ett ärende anses utgöra oskiljaktiga delar av en
och samma förvaltningsuppgift.

En kommun har möjlighet att anlita en uppdragstagare för att utföra
förvaltningsuppgifter utan att uppgiften anses överlämnad till en enskild.
Uppdragstagaren ska ha en sådan anknytning till uppdragsgivaren att hen kan
anses delta i dennas verksamhet. Det förutsätts att en sådan uppdragstagare står
under uppdragsgivarens arbetsledning och utför uppgifter som vanligen
ankommer på dennes anställda. För sådana s.k. beroende eller osjälvständiga
                                                                   Dnr 3053-2018      Sid 6 (8)




uppdragstagare gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen direkt.
De handlingar som uppdragstagaren tar emot och upprättar inom ramen för
uppdraget är allmänna handlingar i uppdragsgivarens verksamhet. Reglerna om
ansvar för tjänstefel och om skadeståndsansvar för det allmänna kan bli direkt
tillämpliga när det gäller en sådan uppdragstagare.

Det förekommer att myndigheter anlitar ombud, t.ex. en advokat, för att föra
myndighetens talan vid domstolar och andra myndigheter. Det rör sig då om att
företräda en myndighet i dess egenskap av part i rättsliga processer som
handläggs hos andra instanser. Att låta sig företrädas av ombud vid
ärendehandläggningen hos den egna myndigheten är en annan sak.
Myndigheten för i den situationen inte någon talan utan fullgör sina i författning
angivna förvaltningsuppgifter. Det är angeläget att enskilda som har kontakter
med en myndighet inte ges intrycket av att den handläggning som myndigheten
är ansvarig för sköts av någon utanför myndigheten. Det finns annars en risk för
att enskilda tror att de grundläggande reglerna om ärendehandläggning och
myndigheternas uppgifter i övrigt, t.ex. reglerna i förvaltningslagen och
bestämmelserna rörande offentlighetsprincipen, inte är tillämpliga vid
handläggningen.

En myndighet kan självfallet anlita en advokat eller annan jurist vid en
advokatbyrå för juridisk rådgivning. Något hinder mot att låta en advokat
upprätta ett förslag till hur en rättslig fråga, t.ex. om tillämpningen av reglerna
om allmänna handlingar, ska bedömas finns alltså inte. Myndigheten kan sedan
välja att följa advokatens råd, men den kan inte överlåta till denne att i eget
namn överta ärendets handläggning.

Bedömning
AA:s medverkan i handläggningen
Att handlägga frågor om utlämnande av allmänna handlingar som förvaras hos
en kommun är en kommunal angelägenhet som innefattar myndighetsutövning.
Något stöd i lag för att lämna över handläggningen av sådana frågor till en
juridisk person eller en enskild individ finns inte. Som framgått ovan har JO vid
ett flertal tillfällen uttalat att beredningen av och beslutet i ett ärende utgör
oskiljaktiga delar av en och samma förvaltningsuppgift. Jag har ingen annan
uppfattning i den frågan.

Utredningen ger inte stöd för att AA haft någon annan roll vid handläggningen
av frågan om utlämnande av de handlingar Glasmästeriet ville ta del av än att
förmedla uppgifter mellan kommunen och Glasmästeriet. Detta måste enligt
min uppfattning också ha stått klart för Glasmästeriet. De arbetsuppgifter som
AA har utfört ingår emellertid otvetydigt i handläggningen av
utlämnandefrågan. Utredningen ger inte stöd för – och det har heller inte
påståtts från kommunens sida – att det funnits en sådan närmare anknytning
mellan kommunen och AA att han var en sådan osjälvständig uppdragstagare
som bl.a. bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen och om tjänstefel
                                                                 Dnr 3053-2018       Sid 7 (8)




gäller för. Handläggningen i denna del har alltså avvikit från regeringsformens
och kommunallagens krav på lagstöd för att förvaltningsuppgifter ska kunna
lämnas över till en enskild individ. Kommunstyrelsen ska kritiseras för detta.

Det finns även anledning att kommentera det som kommunstyrelsen har anfört i
sitt yttrande om att man behövde göra en bedömning av om ett utlämnande av
beställningsunderlagen och mejlen skulle påverka utgången i tvisten. Sekretess
gäller för uppgifter som har tillkommit eller inhämtats för en myndighets
räkning med anledning av myndighetens rättstvist, om det kan antas att det
allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs (se 19 kap. 9 § OSL).
Det finns dock inte något stöd för att sekretessbelägga uppgifter av annat slag
med hänvisning till att det kan påverka utgången i en tvist som myndigheten är
part i. Någon sekretessprövning av beställningsunderlagen på den grunden
behövde därför inte göras. Kommunstyrelsens påstående i denna del liksom det
förhållandet att man använde sig av ett ombud i frågan om utlämnande av
handlingar visar enligt min mening att kommunen inte har skilt på sin roll som
motpart till Glasmästeriet i den pågående rättegången och sin roll som
myndighet med ansvar för att pröva Glasmästeriets begäran i enlighet med
tryckfrihetsförordningen.

Handläggningen av begäran om beställningsunderlag
Den 19 februari 2018 besvarade kommunen Glasmästeriets begäran om att få ta
del av beställningsunderlag med beskedet att det inte fanns några sådana
handlingar att lämna ut. Kommunstyrelsen har emellertid i sitt yttrande uppgett
att kommunen gick vidare med efterforskningar av handlingarna i kommunens
olika verksamheter. Detta borde givetvis, om så var fallet, ha framgått av det
besked som lämnades till Glasmästeriet. Det besked som nu lämnades kunde
inte tolkas på något annat sätt än att handläggningen av framställningen var
avslutad.

När Glasmästeriet på nytt framställde sin begäran den 5 mars 2018 hänvisade
DD till det besked som tidigare hade lämnats. Att han inte heller vid detta
tillfälle klargjorde att efterforskningar pågick framstår enligt min mening som
obegripligt.

Fakturaunderlagen lämnades ut den 23 april 2018. Utredningen ger inte något
svar på om svårigheter att söka efter det aktuella slaget av handlingar i
kommunens it-system har bidragit till den långa handläggningstiden. Jag vill
understryka att det i så fall står i strid med kommunens skyldighet att organisera
sin hantering av allmänna handlingar på ett sådant sätt att skyndsamhetskravet i
tryckfrihetsförordningen kan efterlevas. Mitt intryck av utredningen är dock att
den långa handläggningstiden snarast har sin förklaring i att kommunen inte
vidtog de åtgärder som krävdes för att få fram handlingarna med den
skyndsamhet som lagen kräver. Därtill kommer att de handlingar som lämnades
ut – såvitt framgår av de kopior som kommunen gett in till JO – skrevs ut redan
i mars 2018. Någon förklaring till varför det därefter tog ytterligare en månad
                                                                 Dnr 3053-2018      Sid 8 (8)




innan de lämnades ut har inte getts. Handläggningstiden är oförenlig med det
grundlagsfästa skyndsamhetskravet.

Kommunstyrelsen ska kritiseras för den bristfälliga handläggningen av
Glasmästeriets begäran.

Handläggningen av begäran om mejl
Prövningen av framställningen om att få del av DD:s och EE:s mejl under
perioden den 1 oktober 2017–5 mars 2018 krävde en genomgång och
sekretessbedömning av ett omfattande material. Det har därför varit
ofrånkomligt att handläggningen av begäran tagit viss tid. DD och EE borde
emellertid vid sådana förhållanden successivt ha lämnat besked om vad som
kunde lämnas ut.

Någon grund för att upphöra med handläggningen på grund av förlikningen
mellan kommunen och Glasmästeriet fanns inte. En överenskommelse om att
samtliga mellanhavanden mellan två parter är slutligt reglerade innebär inte att
pågående ärenden där den ena parten i egenskap av myndighet ska pröva en
framställning från den andra parten ska anses avslutade. Om det var så att DD
och EE hade uppfattningen att begäran var överspelad i och med förlikningen
skulle de ha kontaktat CC för att kontrollera om begäran kvarstod.

Jag vill också framhålla att en pågående JO-utredning naturligtvis inte är ett
godtagbart skäl för att upphöra med den handläggning som utredningen avser.

DD och EE har inte gett besked om något mejl trots att det har gått över ett år
sedan begäran. Det är ett allvarligt åsidosättande av det grundlagsfästa
skyndsamhetskravet och de ska kritiseras för detta. Även kommunstyrelsen –
som senast i samband med JO:s remiss fått kännedom om framställningen – ska
kritiseras för att inte ha agerat för att ett utlämnande skulle komma till stånd.

Ärendet avslutas.
