# Kritik mot en polis för att i en konversation via sms och Snapchat ha brustit i saklighet och opartiskhet samt skyldigheten att uppträda på ett sätt som inger förtroende

JO 2026-03-19 dnr 3069-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr
                                                                  2026-03-19               3069-2025               Sid 1 (7)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot en polis för att i en konversation via sms och Snapchat ha
                   brustit i saklighet och opartiskhet samt skyldigheten att uppträda på
                   ett sätt som inger förtroende


                    Beslutet i korthet: I en förundersökning tog en polis kontakt med målsäganden via
                    sms och föreslog att kommunikationen dem emellan skulle föras på Snapchat, med
                    hänvisning till att meddelanden raderas där.
                    JO uttalar att ett sådant agerande riskerar att skada tilltron till brottsutredningens
                    objektivitet och kan ge intrycket att det finns en avsikt att kringgå bestämmelser om
                    partsinsyn och handlingsoffentlighet. I konversationen gav polisen vidare uttryck för
                    personliga uppfattningar och uttryckte sig på ett sätt som enligt JO är helt
                    oacceptabelt för en befattningshavare inom rättsväsendet.
                    JO konstaterar att agerandet har stått i strid med regeringsformens krav på saklighet
                    och opartiskhet samt skyldigheten för en polis att uppträda på ett sätt som inger
                    förtroende. JO är också kritisk till att målsäganden i konversationen fick frågor som
                    borde ha ställts inom ramen för ett förhör och att kommunikationen inte
                    dokumenterades i förundersökningsmaterialet. JO ser allvarligt på det inträffade och
                    polisen kritiseras för sitt agerande.


                   Bakgrund och granskningens inriktning
                   Min granskning har sin grund i en anmälan som AA gjorde till JO i november
                   2024. I anmälan förde AA fram klagomål mot bl.a. polisassistenten BB med
                   anledning av dennes agerande under en förundersökning, där AA varit
                   misstänkt. AA uppgav att BB hade kontaktat en målsägande i utredningen via
                   sms och Snapchat, även mitt i natten. Enligt AA hade BB också ringt
                   målsäganden runt 14 gånger under en dag och ringt på hennes dörr flera gånger
                   efter arbetstid.

                   AA bifogade bilder på skärmdumpar från målsägandens telefon med
                   konversationer mellan målsäganden och BB.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                     Dnr 3069-2025     Sid 2 (7)




I en sms-konversation bad BB om målsägandens namn på Snapchat och skrev
därefter följande.

      Brukar vara bättre att prata där…
      där meddelanden raderas
      ”blink blink”
      Förstår du hur jag tänker??



I Snapchatkonversationen frågade BB bl.a. vad målsägandens bild av den
misstänkte är. Han gav vidare detaljerade exempel på sexuella handlingar och
situationer som kan utgöra våldtäkt samt beskrev ingående vad som hade ägt
rum i ett ärende om sexualbrott som han själv hade handlagt.

BB skrev därefter följande till målsäganden.


      Man får höra en del.
      Tycker dock att många verkar ha lite stereotypiska samliv.
JO lämnade över AA:s anmälan till Åklagarmyndigheten för utredning. Den 19
februari 2025 redovisade Åklagarmyndigheten att en chefsåklagare hade
beslutat att inte inleda förundersökning. Enligt åklagarens bedömning var det
förfarande som anmälts inte brottsligt.

I mars 2025 beslutade JO att i ett initiativärende mot Polismyndigheten utreda
vissa frågor angående polisens agerande.

Utredning
Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig den 27 juni 2025 efter att berörda
befattningshavare lämnat upplysningar.

Av utredningen framgår att det under våren 2024 pågick en förundersökning där
AA var frihetsberövad på grund av misstankar om ett sexualbrott. I
brottsutredningen uppstod misstankar om att ytterligare en person hade utsatts
för sexualbrott av AA.

Polisassistenten BB har i sina upplysningar till JO uppgett att han och
polisassistenten DD uppmanades att upprätta en brottsanmälan och att försöka
etablera kontakt med målsäganden för det tillkommande brottet, i syfte att boka
in ett förhör med henne.

Polismyndigheten sammanfattade BB:s upplysningar angående kontakterna
med målsäganden enligt följande.

      I samtal med målsägande och målsägandes mamma framkom att målsägande
      lider av svår social fobi och att hon endast är vaken på kvällar och nätter.
      Målsäganden uppgav att hon hade en kontaktperson och att hon inte vill prata i
      telefon samt att det kommunikationsmedel hon använder sig av är Snapchat, så
      stor del av den kommunikation som skedde var via Snapchat.
                                                                           Dnr 3069-2025         Sid 3 (7)




      Gällande uppgifterna om att han kontaktat henne privat via sms ställer han sig
      frågande till detta, då han bara har en telefon vilken tillhandahålls av
      Polismyndigheten. Han har, tillsammans med en kollega, varit till målsägandens
      adress under dagtid ca 3–5 gånger initialt då de inte fick någon kontakt med
      målsägande. Det var vid denna tidpunkt de tog kontakt med målsägandens
      mamma då de blev oroliga för målsägandens mående. De lyckades inte etablera
      någon kontakt med målsäganden vid dessa tillfällen. Målsäganden har senare
      berättat att hon vid dessa tillfällen gått in och låst in sig på toaletten då hon enligt
      egna uppgifter var mycket rädd att det var ett ex till henne som misshandlat
      henne under flera års tid tidigare.
      De var vid ett eller två tillfällen även dit kvällstid omkring kl. 18. Han har vid
      flertalet tillfällen försökt kontakta målsägande via samtal då de hade bokat förhör
      med målsäganden varpå hon inte svarade. Målsägandeförhör med biträde skulle
      äga rum via telefon på grund av målsägandens svåra sociala fobi.
      Han har under tid försökt skapa kontakt med målsägande för att försöka bygga
      upp ett förtroende, för att kunna höra henne. Målsäganden var inte konsekvent
      vid kontakterna via Snapchat utan svar kunde komma sent på kvällen, vilket inte
      var konstigt i sak då hon var vaken på natten.
DD har i sina upplysningar till JO uppgett att det inte är ovanligt att aktörerna är
svåra att kontakta i den aktuella typen av ärenden. Hon har också förklarat att de
generellt arbetar uppsökande för att etablera kontakt och bygga förtroende med
målsägandena, i syfte att de ska medverka i utredningarna och förhör ska kunna
genomföras. Enligt DD är målsägandena ibland inte medvetna om att det som
de har utsatts för utgör ett brott.

DD har beträffande BB:s kontakter med målsäganden i det aktuella ärendet
uppgett i huvudsak följande. BB var den som höll kontakten med målsäganden,
även om de båda två arbetade i ärendet. BB hade svårt att få tag på målsäganden
och de åkte vid några tillfällen hem till henne under arbetstid för att etablera
kontakt. Målsäganden öppnade dock inte dörren och svarade inte i telefon. Hon
minns att BB hade kontakt med målsägandens mamma på något sätt, för att
höra sig för om dotterns mående och möjliga kontaktvägar. Hon minns också att
BB vid något tillfälle förlade arbetstid till kvällstid eftersom de hade fått
information om att målsäganden sov på dagarna och var vaken kvällstid. BB
lade ner mycket tid på att etablera kontakt och bygga förtroende och han
informerade kontinuerligt både henne och deras gruppchef om hur
kontaktförsöken gick. Det är troligt att BB visade henne meddelanden som
skickats mellan honom och målsäganden, men hon minns i dag inte vad som
stod i dem. De bilder på skärmdumpar som bilagts remissen från JO har inte
tagits in i brottsutredningen. Den misstänkte har dock tidigare skickat dem även
till henne.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering enligt följande.
Hänvisningarna inom hakparentes gjordes i fotnoter.

      Förhör
      Enligt rättegångsbalken får förhör hållas med envar som kan antas lämna
      upplysning av betydelse för utredningen (23 kap. 6 § rättegångsbalken, RB).
      Under förundersökning hålls ofta förhör med en rad olika personer: målsägande,
      vittnen och misstänkta. Vad som kommer fram vid dessa förhör spelar sedan en
                                                                    Dnr 3069-2025       Sid 4 (7)




central och ofta helt avgörande roll för t.ex. frågan om åtal ska väckas eller inte.
Det är därför av bl.a. rättssäkerhetsskäl av utomordentligt stor vikt att förhören
genomförs och nedtecknas på ett professionellt och formligt riktigt sätt. [Se t.ex.
JO:s beslut 2009-10-27, dnr 4029-2007.]
Det finns ingen legaldefinition av begreppet förhör. JO har dock uttalat att om ett
samtal rör den sak som förundersökningen avser är det att betrakta som ett
förhör. [JO 2007/08 s. 149 f.]
Av Polismyndighetens handbok för förhör framgår att all
informationsinhämtning från en person om dennas iakttagelser, känslor,
inställningar och uppfattningar är att betrakta som ett förhör, om
informationsinhämtningens syfte är att utreda brott. [Polismyndighetens handbok
för förhör (PM 2023:2) s. 5.]

Objektivitetsprincipen
Av 1 kap. 9 § regeringsformen, RF, följer att företrädare för det allmänna i sin
verksamhet ska iaktta saklighet och opartiskhet. Kravet på saklighet får bl.a.
anses innebära att myndigheters åtgärder och beslut inte får utgå från
ovidkommande hänsyn och vara godtyckliga utan ska vara rationella och logiskt
motiverade. Kravet på opartiskhet betyder att det allmännas företrädare ska vara
objektiva i sin tjänsteutövning och förhålla sig så att deras opartiskhet inte med
fog kan ifrågasättas. Objektivitetsprincipen syftar även till att tillgodose det
allmännas krav på att brottsutredningar leder till sakligt korrekta resultat.
Till objektivitetsplikten kan även hänföras skyldigheten att dokumentera det som
förekommer i en brottsutredning, se 23 kap. 21 § RB. Där framgår att det vid en
förundersökning ska föras protokoll över vad som förekommit av betydelse för
utredningen.
Grundlagens krav på saklighet och opartiskhet omfattar inte bara hur en sak rent
faktiskt handläggs eller vilka verkliga skäl som ligger bakom ett handlande från
myndigheten, utan även hur agerandet uppfattas är av betydelse. Redan risken
för att andra kan uppfatta att saklighet och opartiskhet inte iakttas är tillräckligt
för att handlandet kan anses strida mot grundlagens krav (se t.ex. JO 2016/17
s. 367).
I kontakter med allmänheten ska anställda vid Polismyndigheten, med beaktande
av omständigheterna och situationen, agera så hänsynsfullt som möjligt, visa
behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende (10 §
polisförordningen [2014:1104]).
I anledning av ett samtal mellan en polisman och ett vittne har JO framhållit
vikten av att en polisman ytterst noga vinnlägger sig om att uttrycka sig på ett
sådant sätt att den han eller hon talar med inte kan få intryck av att polismannen
försöker påverka denne inför ett kommande vittnesförhör. [JO:s beslut
2008-12-08, dnr 2114-2008.]
Polismyndigheten har i en kommunikationsstrategi lagt fast grunderna för hur
myndighetens anställda ska kommunicera i tjänsten, internt och externt.
[Polismyndighetens kommunikationsstrategi, PM 2022:13.] Bland annat anges
att kommunikationen ska vara saklig och baseras på fakta och expertis. Den ska
vara inkluderande, visa respekt för allas lika värde, och ge relevant information
med ett empatiskt och lyhört anslag. Det ska vara tydligt vad som är
myndighetens hållning i sakfrågor och vad som är personliga åsikter. [PM
2022:13 s. 7.]
–––

Dokumentation
Vid en förundersökning ska det föras ett protokoll över det som har förekommit
som är av betydelse för utredningen (se 23 kap. 21 § första stycket RB). Närmare
                                                                        Dnr 3069-2025        Sid 5 (7)




      bestämmelser om förundersökningsprotokollets innehåll finns i 20–23 §§ FUK
      [förundersökningskungörelsen, JO:s anm.].
      Förundersökningsprotokollet ska innehålla alla uppgifter som har betydelse som
      underlag för åklagarens ställningstagande i åtalsfrågan eller för den misstänktes
      försvar. Det material som inte redovisas i förundersökningsprotokollet utgör s.k.
      sidomaterial och kallas ofta för slasken. Av förundersökningsprotokollet ska det
      framgå om det finns utredningsmaterial som inte har tagits med i protokollet (se
      20 § FUK). [JO:s ämbetsberättelse 2021/22 s. 464]
      JO har tidigare uttryckt att det av förundersökningsprotokollet ska framgå om det
      finns sms-kommunikation i sidomaterialet som innehåller annat än bara enklare
      meddelanden, t.ex. enbart en påminnelse om att någon ska inställa sig till förhör.
      [JO:s beslut 2010-05-21, dnr 5353-2008.]
Polismyndigheten redovisade därefter följande bedömning.

      Polismyndigheten konstaterar inledningsvis att de kontakter via sms och
      Snapchat som tas upp i anmälan inte finns dokumenterade i grundärendet.
      BB och DD har uppgett att åklagare givit instruktion om att försöka etablera
      kontakt med målsäganden för att boka in ett förhör. Det finns inget legalt hinder
      mot att t.ex. sms används vid kontakter med målsägande i en förundersökning.
      Enligt uppgifter från BB har kontakt tagits via sms och Snapchat på grund av
      målsägandens sociala fobi och det faktum att hon uppgett att Snapchat var det
      kommunikationsmedel hon använder sig av. BB har uppgett att syftet med
      kontakten med målsäganden har varit att kunna boka in ett förhör med denne.
      Som konstaterats ovan finns det i sak inget hinder mot att kontakt tas via t.ex.
      sms för att boka in ett förhör. Polismyndigheten konstaterar dock att
      meddelandena, både smsen och meddelandena på Snapchat, innehåller annan
      information än att just boka in ett förhör.
      Meddelandena har i stället fokuserat på bl.a. information om vad som utgör
      våldtäkt i lagens mening. Det förekommer även en fråga om vad målsägandens
      bild av den misstänkte är samt om målsäganden har den misstänkte som vän och
      huruvida den misstänkte skickat en förfrågan till målsäganden. Enligt
      Polismyndighetens bedömning är detta frågor som bör tas inom ramen för ett
      formenligt förhör. Att dessa frågor ställts via sms och Snapchat är i sig olyckligt,
      och det är en brist att konversationen inte dokumenterats i ärendet.
      Meddelandena kan inte anses vara enklare meddelanden, t.ex. en påminnelse om
      att någon ska inställa sig till förhör.
      Av handlingarna som bilagts anmälan framgår även att sms-konversationen
      mellan BB och målsägande bl.a. innehållit en fråga från BB om vad målsägande
      heter på Snapchat samt att BB uttryckt att det brukar vara bättre att prata på
      Snapchat där meddelanden raderas.
      BB har uppgett att syftet med konversationerna har varit att försöka bygga upp
      ett förtroende. Polismyndigheten ifrågasätter inte detta. Att uttrycka att det är
      bättre att prata på en plattform där meddelanden raderas är dock direkt olämpligt.
      Detta kan ge intrycket av att myndigheten försöker föra konversationen med
      målsägande på ett sådant sätt att den inte ska vara synlig för den misstänkte eller
      allmänheten. Polismyndigheten anser att tillvägagångssättet har riskerat att skada
      utredningen samt den misstänktes tilltro till utredningens objektivitet.
      Vidare förekommer osakliga personliga åsikter i meddelandena, vilket
      naturligtvis inte är acceptabelt. Detta står i strid med Polismyndighetens interna
      regler om att myndighetens kommunikation ska vara saklig och baseras på fakta
      och expertis.
      Sammanfattningsvis konstaterar Polismyndigheten att kontakterna inte har
      dokumenterats i enlighet med rättegångsbalkens regler. Innehållet i
      meddelandena strider också mot objektivitetsprincipen vilket självklart är
                                                                     Dnr 3069-2025    Sid 6 (7)




      mycket olyckligt. Meddelandena är inte förenliga med de krav på ett sakligt,
      opartiskt och förtroendeingivande agerande som åligger en polisanställd.
      Polismyndigheten beklagar det inträffade.

Bedömning
Uppgifterna i AA:s anmälan avseende BB:s telefonsamtal till målsäganden och
besök hos henne efter arbetstid får inget stöd av dokumentationen i ärendet eller
den övriga utredningen. Jag begränsar därför mina uttalanden till vad som
framgår av de skriftliga konversationer mellan BB och målsäganden som jag
har tagit del av.

Kommunikationen har ägt rum via sms och Snapchat. Jag kommer i det här
beslutet inte att göra några generella uttalanden om lämpligheten eller de
rättsliga förutsättningarna för en myndighet att använda sådana
kommunikationsvägar i kontakten med enskilda. Jag vill dock nämna följande.

Även elektroniskt befordrade meddelanden som skickas till eller från en
befattningshavare kan utgöra allmänna handlingar (se bl.a. 2 kap. 4 § och 9 §
första stycket tryckfrihetsförordningen). Om ett meddelande är att anse som en
allmän handling har myndigheten en skyldighet att följa de regler som gäller om
bl.a. registrering och bevarande av sådana handlingar (se 5 kap. 1 §
offentlighets- och sekretesslagen, 2 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen och
arkivlagen).

Användning av digitala kommunikationstjänster, såsom Snapchat, aktualiserar
också frågor om risker för att obehöriga kommer åt sekretesskyddade eller
känsliga uppgifter. Innan en sådan tjänst används måste myndigheten
säkerställa att användningen är förenlig med t.ex. de bestämmelser som reglerar
myndighetens hantering av uppgifter och gällande rutiner för kommunikation i
tjänsten (se också JO 2021/22 s. 532, dnr 3224-2019).

När det gäller vad som framkommit om BB:s kommunikation med målsäganden
i brottsutredningen vill jag inledningsvis säga att jag har förståelse för att ett
uppsökande och förtroendebyggande arbete kan vara nödvändigt i den här typen
av ärenden. Det är dock av största vikt att en polis även i sådana sammanhang
agerar så att hans eller hennes saklighet och opartiskhet inte kan ifrågasättas. En
polis måste i kontakt med allmänheten också alltid uppträda på ett sätt som
inger förtroende.

Jag kan konstatera att BB har brustit i dessa avseenden redan genom att i ett sms
till målsäganden föreslå att kommunikationen dem emellan skulle föras på
plattformen Snapchat, med hänvisning till att meddelanden raderas där. Som
Polismyndigheten lyft fram riskerar ett sådant agerande att skada tilltron till
brottsutredningens objektivitet. Uttalandet kan också ge intrycket att det finns
en avsikt att kringgå gällande bestämmelser om såväl partsinsyn som
handlingsoffentlighet. Vissa av de frågor som BB ställde, t.ex. vilken bild som
målsäganden hade av den misstänkte, borde ha ställts inom ramen för ett förhör.
                                                                    Dnr 3069-2025    Sid 7 (7)




Målsäganden hade då haft rätt att ha ett biträde närvarande. I konversationen på
Snapchat har BB vidare gett uttryck för personliga uppfattningar och uttryckt
sig på ett sätt som är helt oacceptabelt för en befattningshavare inom
rättsväsendet.

Slutligen framgår det av utredningen att kommunikationen mellan BB och
målsäganden inte dokumenterades i förundersökningen. Jag delar
Polismyndighetens uppfattning att det är en brist. Såväl sms-meddelandena som
den kommunikation som ägt rum via Snapchat borde ha tagits in i
förundersökningsmaterialet.

Jag ser allvarligt på det inträffade. När en polis uppträder på det sätt som BB
har gjort är det inte bara olämpligt i det enskilda fallet. Det riskerar också att
påverka allmänhetens förtroende för polisen i stort på ett negativt sätt. BB ska
kritiseras för sitt agerande.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Johanna Nilsson har föredragit ärendet och byråchefen
Nils Västberg har deltagit i beredningen.
