# En kommunal nämnd har handlagt ett ärende om bygglov i strid med principen om en beslutsmyndighets bundenhet av en överinstans i samband med återförvisning företagna sakprövning

JO 2006-02-08 dnr 3079-2005

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                       Sid
                                                                           2006-02-08              3079-2005                1 (5)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        En kommunal nämnd har handlagt ett ärende om bygglov i strid med
                        principen om en beslutsmyndighets bundenhet av en överinstans i
                        samband med återförvisning företagna sakprövning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 6 juli 2005, uppgav Aktelo AB (i det följande
                        bolaget), genom AA, bl.a. att Miljötekniska nämnden i Ödeshögs kommun hade
                        underlåtit att efterleva överprövande myndighets beslut och genom sin
                        handläggning visat allvarlig respektlöshet mot gällande lagstiftning.

                        Av anmälan jämte därtill fogade handlingar framgår bl.a. följande. Nämnden
                        avslog den 7 februari 2005, MTN § 4/2005, en ansökan om bygglov för en
                        radiomast samt två tillhörande teknikbodar på fastigheten R 1:2 i Ödeshögs
                        kommun. Som skäl för beslutet angavs att det föreslagna läget skulle innebära
                        betydande olägenheter för omgivningen i form av oro för strålning. Vidare angavs
                        att de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. miljöbalken (MB) inte skulle
                        tillgodoses vid placering av masten i det redovisade läget.

                        Bolaget överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Östergötlands län som den 22 april
                        2005 (dnr 403-4329-05) beslutade att upphäva nämndens beslut och återförvisa
                        ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Länsstyrelsen anförde bl.a. följande.

                                  Vad gäller eventuella störningar från antennerna i form av strålning så kan först
                                  konstateras att några bindande föreskrifter om gräns- eller riktvärden i detta
                                  hänseende ännu inte finns i riket. Statens strålskyddsinstitut bedömer att basstationer
                                  för mobiltelefoni inte innebär någon risk för strålning eller någon annan störning på
                                  sätt som kan medföra sådana betydande olägenheter för omgivningen som avses i 3
                                  kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. När det gäller oro för strålning har
                                  Socialstyrelsen i yttrande till Miljödepartementet (Regeringsrättens dom meddelad
                                  den 14 oktober 1999, mål nr 3635-1999) uttalat att en sådan oro ensamt inte bör
                                  ligga till grund för generella åtgärder i form av gränsvärden eller annat.
                                  I 2 kap. 1 § andra stycket PBL anges att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas i fråga om
                                  planläggning, bygglov och förhandsbesked. I aktuellt lagrum saknas hänvisning till
                                  de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB. De allmänna hänsynsreglerna är således
                                  inte tillämpliga vid prövning enligt PBL.
                        Länsstyrelsen fann således att de av nämnden åberopade grunderna för avslag inte
                        utgjorde skäl att vägra bygglov. I beslutet påpekades att länsstyrelsen inte hade
                        prövat om övriga förutsättningar för bygglov i 8 kap. 12 § PBL var uppfyllda.


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 3079-2005    Sid 2 (5)




I förvaltningens förslag till beslut vid nämndens sammanträde den 13 juni 2005,
MTN § 40/2005, föreslogs att nämnden skulle bevilja bygglov. Nämnden avslog
dock på nytt ansökan om bygglov. Nämnden vidhöll de skäl som hade anförts i det
första beslutet och anförde i övrigt följande.

      Som ytterligare motivering uttalar miljötekniska nämnden att vid all ärendehantering
      oavsett vilken lagstiftning det gäller skall nämnden tillgodose och bevaka såväl
      enskilda som allmänna intressen.
      Nämnden motsätter sig sålunda inte en utbyggnad av nätet för trådlös
      telekommunikation men måste samtidigt beakta och bedöma de synpunkter som
      framförs av enskilda sakägare. I detta ärende har framförts önskemål om en flyttning
      av masten ett mindre stycke. Flyttningen kan inte, såvitt nämnden kan bedöma,
      innebära någon skillnad i täckningsgrad för telekommunikation i området. Skälet
      som operatören anger är blott och bart kostnadsskäl, dvs. att det blir en fördyring av
      mastbyggnationen om masten måste flyttas på det sätt som nämnden anger.
      Nämnden har bedömt att denna fördyring är skälig för att gå enskilda intressen till
      mötes.
      Nämnden finner det också anmärkningsvärt att man från länsstyrelsens sida hävdar
      att miljöbalkens hänsynsregler inte är tillämpliga när det gäller en prövning av ett
      ärende enligt PBL. Nämnden anser att miljöbalkens bestämmelser alltid gäller när
      det handlar om störningar från en anläggning, verksamhet eller aktivitet som kan
      påverka miljön eller människors hälsa. Denna påverkan anser nämnden behöver inte
      vara av konkret natur t.ex. att man direkt ser att ett vattendrag förorenas utan kan
      också vara av rent känslomässig art, t.ex. människors oro.
      Länsstyrelsen har också återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning
      underförstått att nämnden skall bevilja sökt bygglov på sökt plats. Nämnden
      framhåller härvid återigen sin ståndpunkt att masten flyttas enligt tidigare givna
      anvisningar och motsätter sig bestämt att fatta beslut enligt direktiv från
      länsstyrelsen.
Bolaget överklagade den 5 juli 2005 nämndens beslut och yrkade att länsstyrelsen
skulle undanröja beslutet och i första hand bevilja bygglov. I andra hand yrkades
att länsstyrelsen skulle återförvisa ärendet och anmoda nämnden att med beaktande
av ”allmänna krav på handläggning av ärenden enligt 7 § förvaltningslagen”
bevilja bygglov. Bolaget ifrågasatte bl.a. om inte nämnden på grund av
domstolstrots borde fråntas rätten att besluta i bygglovsärendet.

Utredning
Anmälan remitterades till nämnden för utredning och yttrande.

Nämnden beslutade den 5 september 2005 att som sitt yttrande till JO anta och
överlämna miljö- och hälsoskyddschefen BB tjänsteskrivelse. I skrivelsen anfördes
bl.a. följande.

      Bolaget har hävdat att uppförande av 3G-mast endast omgärdas av bestämmelserna i
      PBL. Miljöbalkens hänsynsregler enligt 2 kap. är enligt bolaget inte tillämpbara.
      Enligt vad undertecknad kan se finns ingen sådan formulering i texten till aktuella
      paragrafer i PBL. Bolaget å sin sida menar sålunda att eftersom det inte finns någon
      hänvisning i aktuella paragraftexter i PBL till miljöbalkens hänsynsregler kan man
      således inte åberopa dessa. Samma uppfattning tycks länsstyrelsen ha vilket
      undertecknad tycker är mycket besynnerligt. Som nämnden tidigare uttalat i
      nämndprotokoll den 13 juni 2005 anser nämnden att miljöbalkens hänsynsregler
      alltid är tillämpliga på alla typer av anläggningar som uppförs. Det kan, enligt
                                                                        Dnr 3079-2005     Sid 3 (5)




      undertecknad, aldrig ha varit lagstiftarens mening att just 3G-master skulle vara
      undantagna hänsynsreglerna. Bolagets tidigare överklagande har handlagts av
      tjänstemän inom länsstyrelsens rättsenhet med sakkunnig assistans av
      samhällsbyggnadsenheten. Ett beslut av länsstyrelsen borde enligt undertecknad ha
      varit mer allsidigt genomlyst genom att även länsstyrelsens miljövårdsenhet blivit
      involverad i ärendet.
      Om nu länsstyrelsen bedömt att miljöbalkens hänsynsregler inte är tillämpliga på
      3G-master borde länsstyrelsen direkt ha undanröjt miljötekniska nämndens beslut
      och beviljat bygglov. I stället återförvisar man ärendet till nämnden vilket medför
      ytterligare dröjsmål samtidigt som man undviker att ta beslut i sakfrågan.
      Undertecknad vill också bemöta bolagets anklagelser om att nämnden dels visat
      ”allvarlig respektlöshet” mot gällande lagstiftning och dels ”idkat domstolstrots”
      genom att inte följa överprövande myndighets beslut. Anklagelserna är synnerligen
      grava. Som tidigare uttalats i ärendets handläggning har nämnden att bevaka och
      tillgodose såväl enskilda som allmänna intressen. De erinringar som framförts har
      värderats och beaktats i beslutsfattandet eller uttryckt på annat sätt: ”Nämnden har
      varit mån om kommunens medborgare”. Att under sådana omständigheter bli
      anmäld för domstolstrots och respektlöshet inför lagen känns synnerligen tungt. De
      synpunkter som nämnden framfört avseende mastens placering borde bolaget kunna
      beakta i stället för att hårdnackat hålla fast vid sin uppfattning.
      Undertecknad vill härmed överlämna ärendet för JO:s avgörande och bedömning.
      Undertecknad önskar och förutsätter att inte bara en granskning sker av detta
      ärendes handläggning visavi gällande lagstiftning utan även utreder eller initierar
      utredning av vilka förändringar som behövs i PBL och miljöbalken.
      Bolaget kommenterade remissvaret.
Länsstyrelsen upphävde den 26 september 2005 (dnr 403-11424-05) nämndens
beslut den 13 juni 2005 och beviljade det sökta bygglovet. I beslutet föreskrevs de
villkor som skulle gälla för bygglovet. Länsstyrelsen anförde bl.a. följande.

      Plan- och bygglagen och miljöbalken är två parallella lagsystem som gäller
      oberoende av varandra om inte annat utsägs i något specifikt lagrum. I 2 kap. 1 §
      andra stycket PBL anges att 3 och 4 kap. MB skall tillämpas i fråga om
      planläggning, bygglov och förhandsbesked. I aktuellt lagrum saknas hänvisning till
      de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. MB vilka således inte är formellt tillämpliga
      vid prövning enligt PBL. I stället gäller de särskilda hänsynsreglerna i 2 och 3 kap.
      PBL vilka anpassats till de frågor som regleras i PBL. Det är alltså inte möjligt att
      som miljötekniska nämnden gjort som avslagsgrund vid bygglovsprövning stödja sig
      på MB:s hänsynsregler.
      I fråga om bygglovsansökans förenlighet med PBL:s hänsynsregler i 2 och 3 kap.
      gör länsstyrelsen följande bedömning. Länsstyrelsen kan härvid endast pröva
      tillåtligheten av den lokalisering som sökanden begärt tillstånd till i detta ärende.
      Länsstyrelsen finner att de sökta åtgärderna är förenliga med 2 kap. 1 § PBL samt att
      dessa är lämpliga med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena
      på platsen. Det har i ärendet inte framkommit några omständigheter som visar att
      åtgärderna kan medföra fara eller betydande olägenheter för omgivningen enligt 3
      kap. 2 § PBL. Inte heller i övrigt föreligger hinder för bygglov.
      Länsstyrelsen har enligt förvaltningsrättsliga grunder som besvärsmyndighet vid
      prövning av förvaltningsbesvär möjlighet att meddela nytt beslut i saken, dvs.
      bevilja bygglovet. För att undvika ytterligare tidsutdräkt skall överklagandet bifallas
      i enlighet med förstahandsyrkandet och bygglov meddelas i enlighet med ansökan.
      Med anledning av att miljötekniska nämnden i det överklagade beslutet uttalat att
      man bestämt motsätter sig att fatta beslut enligt direktiv från länsstyrelsen vill
      länsstyrelsen som tillsynsmyndighet enligt 1 kap. 8 § PBL uttala följande. Det
      lagstadgade överklagningsinstitutet i PBL förutsätter att lagakraftvunna beslut från
                                                                       Dnr 3079-2005    Sid 4 (5)




      överinstanser i instanskedjan verkställs i enlighet med den gällande lagstiftningen.
      Om ett beslut ändras i en överinstans måste alltså miljötekniska nämnden – liksom
      länsstyrelsen – omedelbart ta ställning till om man – i den mån överklagningsrätt
      finns – skall överklaga beslutet. Om det inte överklagas måste man skyndsamt
      verkställa beslutet i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen. Miljötekniska
      nämnden kan alltså inte efter återförvisning av en fråga om bygglov på nytt fatta
      samma beslut som tidigare upphävts och återförvisats (Se bl.a. uttalanden av JO
      2004/05 s. 371 samt 1992/93 s. 531).
Länsstyrelsen har vid telefonkontakt den 1 februari 2006 upplyst om att beslutet
inte har överklagats.

I beslut den 8 februari 2006 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
En överinstans kan visa åter ett ärende till den beslutande myndigheten av olika i
beslutsskälen redovisade anledningar. Om grunden endast är, att utredningen bör
kompletteras, uppkommer inga problem när det gäller underinstansens bundenhet
av överinstansens beslut. Underinstansen kan självständigt bedöma saken på
grundval av tillkommande material.

Annorlunda blir det om återförvisningsbeslutet ger uttryck för en annan åsikt i en
sakfråga och motiveringen kan sägas innefatta en anvisning till den lägre
myndigheten om hur den bör besluta i sak.

I ett tidigare JO-ärende (JO 1992/93 s. 238) har JO prövat frågan om myndigheters
bundenhet av en besvärsmyndighets i samband med återförvisning företagna
sakprövning. Dåvarande JO Hans Ragnemalm uttalade bl.a. följande.
      Oavsett anledningen till återförvisningen måste huvudregeln vara, att
      besvärsinstansens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen
      (domskälen), skall godtas av beslutsmyndigheten, då denna senare meddelar sitt
      beslut.
      Den reservationen bör dock tillfogas, att särskilda skäl undantagsvis kan medföra, att
      huvudregeln genombryts. Skulle efter återförvisningen ny utredning ha tillkommit
      eller nya omständigheter ha framkommit, vilka rimligen skulle ha medfört ett annat
      ställningstagande från överklagandeinstansens sida, om de tidigare varit kända, bör
      underinstansen vara oförhindrad att avvika från den i återförvisningsbeslutet
      redovisade bedömningen. Detsamma gäller, om besvärsmyndigheten gjort sig
      skyldig till en uppenbar felbedömning. Det är dock fråga om situationer som
      påminner om dem som motiverar att resning beviljas i lagakraftvunna beslut (jfr
      resningsgrunderna ”nya omständigheter och bevis” och ”uppenbart oriktig
      rättstillämpning”). Även om underinstansen således inte kan sägas vara ”formellt
      bunden” av det ställningstagande i sakfrågan som görs i återförvisningsbeslutets
      motivering, ligger det, som regeringsrätten betonat, ”självfallet – – – i
      instansordningens natur att underinstansen, om särskilda skäl inte talar däremot,
      godtar överinstansens bedömning” (RÅ 1979 1:95).
Jag har inte någon annan uppfattning än den som JO Ragnemalm sålunda gett
uttryck för.

Enligt länsstyrelsens beslut den 22 april 2005 hade nämnden inte stöd för att med
hänvisning till omgivningens oro för strålning samt till de allmänna
                                                                  Dnr 3079-2005    Sid 5 (5)




hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken avslå bolagets ansökan om bygglov. Av
länsstyrelsens beslut framgår varför länsstyrelsen återförvisade ärendet i stället för
att bevilja ansökningen. Nämnden hade kunnat överklaga länsstyrelsens beslut men
avstod från att göra det. När den fortsatta handläggningen därefter inte medförde
att några nya omständigheter kom fram hade det, mot bakgrund av vad som nyss
har sagts om beslutsmyndighetens bundenhet, ålegat nämnden att godta
länsstyrelsens nyss angivna bedömning och att pröva övriga i PBL upptagna
förutsättningar för bygglov.

Enligt min mening har nämndens handläggning till men för bolaget fördröjt
ärendets slutliga avgörande. Handläggningen och uppgifterna i remissvaret visar på
anmärkningsvärda brister i kunskap om grundläggande regler om
ärendehandläggning och allmänna förvaltningsrättsliga principer. Jag anser mig till
och med kunna göra gällande att handläggningen inte har motsvarat de krav på
saklighet och opartiskhet i offentlig förvaltning som följer av 1 kap. 9 §
regeringsformen.

Länsstyrelsen har i beslutet den 26 september 2005 utförligt redogjort för ramarna
för bygglovsprövningen samt för relationen mellan PBL och miljöbalken. Här kan
endast tilläggas att PBL-kommittén i sitt slutbetänkande Får jag lov? – Om
planering och byggande (SOU 2005:77) föreslår bl.a. åtgärder för en förbättrad
samordning av prövningen enligt PBL och miljöbalken samt att överprövningen av
ärenden enligt de bägge regelsystemen sammanförs till s.k. plan- och
miljödomstolar.

Jag förutsätter att nämnden informerar sig och berörd personal om de regler som
gäller för verksamheten samt också i övrigt vidtar nödvändiga åtgärder för att
undvika en upprepning av det inträffade.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet föranleder inte något uttalande eller
någon annan åtgärd av mig.

Ärendet avslutas med den allvarliga kritik som ligger i det sagda.
