# Anmälan mot Försäkringskassan om tillvägagångssättet vid utredning av rätten till socialförsäkringsförmåner; bl.a. fråga om underlåten kommunicering av uppgifter

JO 2009-09-28 dnr 3080-2008

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                    Sid
                                                                      2009-09-28        3080-2008             1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Försäkringskassan om tillvägagångssättet vid utredning
                        av rätten till socialförsäkringsförmåner; bl.a. fråga om underlåten
                        kommunicering av uppgifter

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 3 juni 2008, klagade AA på Försäkrings-
                        kassan. Hon anförde i huvudsak följande.

                        I april 2008 fick hon besök av sin före detta make. Han bad henne följa med till
                        ett möte hos Försäkringskassan den 11 april 2008. Anledningen till mötet var att
                        det kommit in en anonym anmälan till Försäkringskassan, i vilken det påstods
                        att hennes före detta make levde tillsammans med henne. När de kom till mötet,
                        möttes de av två tjänstemän. Tjänstemännen ville att hon skulle tala enskilt med
                        en av dem och att hennes före detta make skulle tala enskilt med den andre. Hon
                        förklarade att hon inte klarade av att prata med en främmande person utan att en av
                        hennes personliga assistenter var närvarande och erbjöds då en annan tid. Tjänste-
                        männen ändrade sig emellertid när hon uppgav att hon ville vänta i bilen under
                        tiden som tjänstemännen pratade med hennes före detta make. Därefter gick alla
                        tillsammans in i ett rum. Händelsen liknade snarare ett polisförhör än ett möte.

                        Efter mötet blev hon uppringd av en person från företaget där hon brukar köpa
                        hundmat. Personen uppgav att en handläggare hos Försäkringskassan hade ringt
                        och undrat hur mycket AA tjänade på att sälja företagets hundmat. AA ifrågasätter
                        varför Försäkringskassan kontaktade företaget.

                        Hennes före detta make fick av Försäkringskassan, efter begäran om att få ta del av
                        vad som antecknats efter mötet hos kassan den 11 april 2008, ta del av journaler
                        rörande henne samt namn, adress och personnummer till två andra personer som
                        förekom i handlingarna. Hon ifrågasätter det riktiga i att Försäkringskassan läm-
                        nade ut dessa uppgifter. Dessutom har hon själv inte fått ta del av utredningen och
                        har inte haft möjlighet att bemöta påståendena i utredningen. Försäkringskassans
                        beslut om ”indragning” av hennes bostadsbidrag och bostadstillägg är dessutom
                        baserade på bristfällig utredning.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                       Dnr 3080-2008       Sid 2 (6)



Utredning
Försäkringskassan anmodades att yttra sig över vad som framfördes i AA:s
anmälan. I remissvaret, som kom in till JO den 8 oktober 2008, anförde
Försäkringskassan, genom försäkringsdirektören BB, följande.

## Bakgrund

Handläggning av bostadstillägg till pensionärer och bostadsbidrag till barnfamiljer
      handläggs vid nationellt försäkringscenter i Kalmar. Utredning om misstänkt brott
      hanteras vid lokalt försäkringscenter i Kalmar.
      Utredning av AA:s förhållanden initierades av en anonym anmälan där det uppgivits
      att hon var sammanboende med sin före detta make.
      Vid det aktuella tillfället uppbar AA sjukersättning, assistansersättning, vårdbidrag
      samt bostadsbidrag till barnfamiljer. AA:s före detta make uppbar vid samma tid-
      punkt sjukersättning och bostadstillägg till pensionärer.

## Utredning

Försäkringskassans interna utredning med anledning av JO:s begäran om yttrande
      visar följande.

      Handläggning avseendebostadstillägg till pensionärer (BTP)
      Ansökan om bostadstillägg för pensionärer inkom till Försäkringskassan den 21
      februari 2008 från AA.
      Under beredning av ärendet framkom att AA köpt ett stort före detta affärshus.
      Vidare att före detta maken står med som låntagare med en överenskommelse att AA
      själv svarar för kostnader för ränta och amortering.
      Försäkringskassan avvaktade att meddela beslut då utredning, initierad genom
      anonym anmälan, pågick huruvida AA kunde anses vara sammanboende med sin
      före detta man.
      Av de uppgifter som framkom vid utredningen fann Försäkringskassan det inte
      styrkt att AA och hennes före detta man kunde anses leva åtskilda varför rätt till
      bostadstillägg till pensionärer inte förelåg.
      Försäkringskassan meddelade AA den 12 maj 2008 genom skriftlig kommunicering
      att Försäkringskassan övervägde att inte bevilja bostadstillägg till pensionärer med
      anledning av ansökan som inkom den 21 februari 2008.
      De synpunkter som lämnades medförde inte att Försäkringskassan fann anledning att
      ändra sitt ställningstagande varför beslut om avslag meddelades den 29 maj 2008.

      Handläggning avseendebostadsbidrag till barnfamiljer med flera
      Ansökan om bostadsbidrag för barnfamiljer med flera inkom den 14 februari 2008.
      Vid beredning av ärendet hade Försäkringskassan samma uppgifter som inför beslut
      om bostadstillägg till pensionärer (se föregående avsnitt).
      AA meddelades skriftligen den 9 maj 2008 Försäkringskassans avsikt att inte bevilja
      bostadsbidrag till barnfamiljer med flera. De synpunkter som lämnades medförde
      inte att Försäkringskassan fann anledning att ändra sitt ställningstagande varför
      beslut om avslag meddelades den 30 maj 2008.

      Handläggning med anledning av anonym anmälan
      Med anledning av en anonym anmälan som lämnades till Försäkringskassan den 13
      december 2007 inledde arbetsgruppen för Misstänkta Brott utredning om AA:s
      förhållanden. Då AA uppbär flera förmåner har utredningsarbetet inriktats mot de
      förmåner som skulle kunna påverkas av de uppgifter som lämnats i anmälan.
      Utredning om AA:s arbetsförmåga är ännu inte avslutad.
                                                                 Dnr 3080-2008    Sid 3 (6)



Försäkringskassans kommentarer till anmälan och slutsatser

Angående mötet på Försäkringskassan
AA uppger i sin anmälan att hennes före detta make bett henne följa med till
Försäkringskassan för ett möte med anledning av att det inkommit en anonym
anmälan. Mötet uppfattades av AA som att det mer handlade om ett polisförhör.
Vid tjänstemannens telefonkontakt med AA:s före detta man framkom att denne
befann sig hos AA Tjänstemannen fann det naturligt att be AA:s före detta man
framföra till AA att Försäkringskassan önskade träffa dem båda för att höra deras
kommentarer till de uppgifter som lämnats och som framkommit vid Försäkrings-
kassans utredning. Var detta inte möjligt skulle AA kontakta Försäkringskassan.
AA och hennes före detta man besökte Försäkringskassan den 11 april 2008.
Försäkringskassan hade för avsikt att genomföra samtalen åtskilda från varandra för
att få respektives version. Detta accepterades inte av paret varför samtalet genom-
fördes gemensamt. Från Försäkringskassan deltog ytterligare en tjänsteman.
Försäkringskassan beklagar att AA upplevt mötet som ett polisförhör i stället för en
dialog.

Försäkringskassans frågor till en affär
I sin anmälan ställer sig AA frågande till varför Försäkringskassan kontaktat en affär
där hon köper sin hundmat. Vid sökning på Internet framkom uppgift att AA var
återförsäljare för hundfoder. Då AA även uppbär sjukersättning fanns skäl att
kontakta företaget för att få uppgift om i vilken omfattning detta skett. Då AA inte
försålt något lämnades uppgiften utan ytterligare åtgärd.
När Försäkringskassan utreder rätten till ersättning för en försäkrad har myndigheten
rätt att ställa frågor till någon annan som kan antas kunna lämna nödvändiga upp-
gifter. Det framgår bland annat av 20 kap. 8 § fjärde stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring. Enligt förvaltningslagen (1986:223), FL, är Försäkringskassan i
ett sådant fall inte skyldig att meddela den försäkrade om att utredningen har av-
slutats utan åtgärd. Om AA sedan tidigare hade fått besked om att detta utreddes
hade det naturligtvis ändå varit lämpligt att meddela AA om att denna del av ut-
redningen hade avslutats utan åtgärd, men så var inte fallet här.

Utlämnande av journaler med personnummer
I utredningsarbete används olika allmänna söktjänster för att bland annat få uppgifter
om verksamheter bedrivs av enskilda. I ärendet AA framkom annat namn när sök-
ning utfördes på AA:s telefonnummer. Av misstag noterades även den personens
personnummer i journalen. Något samband kunde inte konstateras mellan denne och
AA eller AA:s före detta man varför uppgiften lämnades utan åtgärd.
AA och hennes före detta man har en gemensam hemsida på Internet. I en gästbok
fanns ett inlägg med en uppskattning till AA:s hemsida. Det var undertecknat i
sonens namn tillsammans med ett flicknamn. Då det i utredning fanns signaler om
att AA:s son var sammanboende med flickvän fanns skäl att utreda detta vidare då
AA hade ersättning baserat på sammanboende med sin son. För att utreda om AA:s
son var sammanboende med flickvän söktes personnumret på det uppgivna namnet i
gästboken. Uppgift om personnumret behövdes för den fortsatta utredningen varför
det noterades i journalen. Inga uppgifter som berör den enskildes förhållanden som
skulle medföra men eller skada för den berörde finns noterade i handlingarna.
Uppgiften har inte föranlett någon vidare utredning.
AA:s före detta man kontaktade Försäkringskassan den 20 maj 2008 och begärde att
få ta del av den utredning som gjorts kring honom och AA. Eftersom det inte fanns
några uppgifter som kunde anses medföra men för den försäkrade och därför inte
omfattades av sekretess enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) översändes de
begärda handlingarna den 22 maj 2008. Vid utlämnade av handlingarna har tyvärr
personnumret på den person som påträffats vid sökning på AA:s telefonnummer inte
avmarkerats.
                                                                        Dnr 3080-2008      Sid 4 (6)



      Försäkringskassan beklagar djupt att handlingar lämnats ut med personnummer på
      person som inte direkt berör ärendet och ber oförbehållsamt om ursäkt för detta.
      Berörda handläggare i gruppen är väl insatta i vilka uppgifter som är offentliga och
      kan lämnas ut enligt sekretesslagen. Ytterligare genomgång har genomförts.

      Delgivning av uppgifter och underlag
      AA påtalar att hon inte fått ta del av de uppgifter som beslutet grundats på och
      därmed inte kunnat bemöta de påståenden som lämnats om henne.
      Om ett ärende har tillförts uppgifter genom någon annan än den försäkrade, får
      ärendet inte avgöras utan att parten (den försäkrade) har underrättats om den nya
      uppgiften och har fått tillfälle att yttra sig över den (kommunicering). Från skyldig-
      heten att kommunicera finns några undantag. De viktigaste undantagen är om det
      beslut som Försäkringskassan planerar att fatta inte går den försäkrade emot eller
      om uppgiften som tillförts ärendet saknar betydelse (17 § FL). Vidare anses det
      uppenbart obehövligt att kommunicera uppgifter med den försäkrade när han
      eller hon känner till de uppgifter som inkommit i ärendet. Vid AA:s besök på
      Försäkringskassan den 11 april 2008 fördes samtal kring de uppgifter som tillförts
      ärendet. Försäkringskassan anser att AA därmed har tagit del av dessa uppgifter.
      Försäkringskassan beklagar dock att dessa uppgifter inte också har kommunicerats
      skriftligt. Då det inte rör sig om uppgifter av mycket enkel beskaffenhet hade det
      varit lämpligt att dessa uppgifter hade kommuniceras skriftligt (JO:s inspektions-
      protokoll, dnr 4087-1996 och JO:s beslut, dnr 2565-1994).
      Därefter tillfördes ytterligare uppgifter till ärendet, som bl.a. byggde på kontakter
      med AA:s elbolag och telefonbolag. Dessa uppgifter har också legat till grund för
      Försäkringskassans beslut i ärendet och borde därför också ha meddelats AA. Vi
      beklagar att så inte har skett. Av Försäkringskassans vägledning Försäkringskassan
      och FL (2004:7), som handläggarna ska följa, framgår detta.
      Vid genomgång av ärendet finner Försäkringskassan att motivering i kom-
      municerings- och beslutsbrevet till AA borde vara tydligare så att det klart
      framgår vilket underlag som hon skulle yttra sig över och på vilka grunder
      beslutet är fattat.
      Utbildning pågår med att utveckla handläggare i att formulera brev och att följa
      Försäkringskassans riktlinjer (2005:14) om att skriva beslut i försäkringsärenden,
      som har tagits fram av Juridikstaben på Försäkringskassans huvudkontor.
AA yttrade sig över remissvaret och anförde huvudsakligen följande. Om det
hade framgått innan mötet den 11 april 2008 att det var meningen att hon skulle
tala enskilt med en av Försäkringskassans tjänstemän, hade hon tagit med sig sin
personlige assistent. Det var aldrig fråga om att hon och hennes före detta make
inte ”accepterade” enskilda samtal. Hon anser inte att hon, som Försäkringskassan
har hävdat, i samband med mötet den 11 april 2008 tog del av de uppgifter som
inkommit i ärendet på grund av att det ”fördes samtal kring de uppgifter som in-
kommit”. Hon har hela tiden uppfattat det som att det var hennes före detta make
som blivit anonymt anmäld och att det även var han som var kallad till mötet den
11 april 2008, men att även hon blev ombedd att närvara av Försäkringskassan.
Hon har inte kunnat komma i kontakt med sina olika handläggare hos kassan för att
få besked om vad som händer i hennes ärenden med anledning av den anonyma an-
mälan den 13 december 2007. Hon har inte heller fått besked om vart hon kan
skicka in sina skriftliga synpunkter. Hon ifrågasätter den långa handläggningstiden.
                                                                  Dnr 3080-2008    Sid 5 (6)



Bedömning
Försäkringskassans förfrågan till ett företag
Av 20 kap. 8 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, framgår bl.a. följ-
ande. Den som är försäkrad eller på annan grund har rätt till ersättning enligt denna
lag är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av
lagen. Även i andra fall än när det är särskilt föreskrivet får Försäkringskassan, för
bedömningen av rätten till ersättning som Försäkringskassan betalar ut enligt AFL,
göra förfrågan hos den försäkrade eller någon annan som kan antas kunna lämna
nödvändiga uppgifter och besöka den försäkrade.

Eftersom AA vid tiden för Försäkringskassan förfrågan till företaget uppbar
sjukersättning och Försäkringskassan med anledning av detta hade anledning att
bedöma AA:s eventuella arbetsförmåga, har jag inte något att invända mot att
Försäkringskassan kontaktade ifrågavarande företag.

Kommunicering
Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) får ett ärende inte avgöras utan att den
som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har
tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att
yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt
första stycket första punkten samma paragraf får myndigheten dock avgöra ärendet
utan att så har skett om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar
betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga.

Enligt 17 § andra stycket förvaltningslagen bestämmer myndigheten om under-
rättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något
annat sätt.

Syftet med förvaltningslagens bestämmelser om kommunicering är att en part
därigenom ska få kännedom om uppgifter som lämnats av andra och ges tillfälle att
komma med egna synpunkter och bemöta eventuella felaktiga faktauppgifter.

Av Försäkringskassans remissvar framgår att ärendet, efter mötet den 11 april
2008, tillförts vissa uppgifter som inte kommunicerats med AA, trots att upp-
gifterna senare legat till grund för kassans beslut i ärendet. Försäkringskassan har
uppgett att den borde ha kommunicerat uppgifterna med AA. Jag delar den upp-
fattningen.

Vad gäller mötet hos Försäkringskassan den 11 april 2008 har kassan i sitt remis-
svar uppgett att kassan anser att kommunicering skedde vid mötet genom att samtal
fördes kring de uppgifter som dittills hade tillförts ärendet. Kassan har emellertid
uppgett att uppgifterna även borde ha kommunicerats skriftligt. AA, å sin sida,
anser att kommunicering inte kan anses ha skett vid mötet.

Jag nöjer mig här med att uttala följande. Det är ofta lämpligast att kommunicering
med den enskilde görs skriftligt. Om muntlig kommunicering används, är det sär-
skilt viktigt att det i ärendet dokumenteras vilka upplysningar som lämnats till den
enskilde och vilka eventuella synpunkter som denne framfört över de lämnade
                                                                  Dnr 3080-2008   Sid 6 (6)



upplysningarna. Som JO Pennlöv uttalade i inspektionsprotokoll den 18 december
1996 i ärende med dnr 4087-1996, och som Försäkringskassan hänvisat till i sitt
remissvar, föreligger inte något formellt hinder mot att kommunicering sker munt-
ligt, men om det sker bör de uppgifter varom fråga är vara av ytterligt enkel be-
skaffenhet så att den enskilde lätt kan tillgodogöra sig innehållet i uppgifterna.
Eftersom det i ifrågavarande ärende inte varit fråga om uppgifter av mycket enkel
beskaffenhet anser jag, i likhet med Försäkringskassan, att det hade varit lämpligt
att kommunicera uppgifterna skriftligt med AA. Det hade senast då också blivit
klart för AA att Försäkringskassans utredning gällde henne och inte hennes före
detta make.

Övrigt
Avslutningsvis konstaterar jag att det är olämpligt att en person som kallas till ett
möte med Försäkringskassan inte samtidigt får en tydlig underrättelse om vad
saken gäller. Jag vill också ifrågasätta en praxis som innebär att Försäkringskassan
kallar till möten genom andra personer. En sådan ordning öppnar, som i detta fall,
för oklarheter och missförstånd.

Vad som i övrigt har anförts föranleder inte något uttalande från min sida.

Med den kritik som ligger i det ovan sagda avslutas ärendet.
