# Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län med anledning av handläggningen av en förundersökning

JO 2003-05-23 dnr 31-2003

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2003-05-23        31-2003               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Claes Eklundh




                        Anmälan mot Polismyndigheten i Stockholms län med anledning av
                        handläggningen av en förundersökning

## Anmälan

I en anmälan till JO, som kom in den 3 januari 2003, framförde AA kritik mot
                        Polismyndigheten i Stockholms län. Han anförde bl.a. att han vid olika tillfällen
                        från april 1999 till november 2001 hade gjort polisanmälningar om ekonomisk
                        brottslighet men att polisen hade underlåtit att utreda den anmälda brottsligheten.

## Utredning

Polismyndighetens handlingar i ärendet K286603-01 granskades. Av dessa fram-
                        gick bl.a. följande. En polisanmälan om trolöshet mot huvudman upprättades den
                        15 november 2001 och förundersökning inleddes påföljande dag av polismyndig-
                        heten. På förfrågan av AA meddelade kriminalinspektören BB honom i januari
                        2002 att några utredningsåtgärder ännu inte hade vidtagits på grund av otillräckliga
                        resurser. I januari och februari 2002 kom AA in med kompletterande uppgifter.
                        Den 10 och 31 maj samt den 27 september 2002 kom brev in till polismyndigheten
                        i vilka AA önskade besked om läget i ärendet, i de två sista breven påpekade han
                        att polisen inte hade besvarat hans tidigare brev. Den 5 augusti 2002 översändes
                        handlingarna i ärendet till Åklagarmyndigheten i Stockholm för lottning och
                        ställningstagande. Den 19 augusti 2002 meddelade kammaråklagaren CC att han
                        hade övertagit förundersökningen och han gav samtidigt vissa utredningsdirektiv.
                        I november 2002 frågade åklagaren polisen när utredningen kunde förväntas vara
                        klar. Som svar noterade kriminalinspektören DD på handlingen att ”Ärendet är
                        prioriterat, alltså ej i balans. Jag kan inte i nuläget uppge när ärendet kommer att
                        läggas ut på handläggare”. I november 2002 underrättade åklagaren AA att det då
                        inte kunde sägas när utredningen beräknades bli klar.

                        Också handlingar i polismyndighetens ärenden K22640-99, K96195-99, K129275-
                        99, K324206-99 och K317196-99 granskades.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
                        handläggningen av ärendet K286603-01.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                          Dnr 31-2003    Sid 2 (5)



Polismyndigheten kom in med ett remissvar jämte ett yttrande från polismästaren
EE, City polismästardistrikt, samt upplysningar från bl.a. chefen för utrednings-
roteln vid City polismästardistrikt, kommissarien FF.

FF uppgav följande.

      Ärendet är inte högprioriterat dvs. det finns ärenden som bedömts vara viktigare,
      mer akut att påbörja. Det som ligger till grund för bedömning vad som är mer
      prioriterat än andra ärenden är omständigheter kring ärendet såsom gripna, anhållna,
      häktade, tillvägagångssätt, våld eller att det rör sig om mycket pengar.
      Bedrägerigruppen har en balans på ca 1200 ärenden och personalresursen räcker
      inte till. Vi har gjort en del insatser i form av projekt, där en grupp på 5 utpekade
      utredningsmän som under en 3-4 månaders period bearbetade balansärenden
      tillsammans med åklagare. Projektet föll väl ut, vi fick ner balansen med ca 100
      ärenden. Problemet är att uttagning av personal i detta fall togs från våldsgrupperna,
      varvid balansen av mer prioriterade ärenden såsom våld mot barn och kvinnor
      ökade.
      Vi har tillfört bedrägerigruppen personal under år 2002 i form av utlysta tjänster,
      detta har medfört att antalet inkomna ärenden idag är lika med antalet redovisade,
      balansen står stilla.
      Idag finns ingen möjlighet att få mer personal till utredningsroteln, ekonomin inom
      myndigheten tillåter inte det. Eftersom våld mot barn, kvinnor, mord och annat grovt
      våld är mer prioriterat än bedrägeri, tvingas vi göra prioriteringar där våld mot barn
      och kvinnor går före bedrägerier och stöld. Vi tvingas även prioritera/rangordna
      ärenden inom bedrägerigruppen.
EE uppgav bl.a. följande.

## Bedömning

City Polismästardistrikt har två grupper som arbetar med bedrägerier. Grupp 8
      har elva utredare varav en är långtidssjukskriven och två är på kommenderingar
      till FN och annan enhet. Grupp 8 har en balans på 435 ärenden. På den för ärendet
      aktuella gruppen, grupp 7, finns för närvarande tio utredare, två av dessa är dock
      på kommenderingar till FN och annan enhet. Grupp 7 har en balans på ca 1250
      ärenden. Av dessa ärenden ligger ungefär 940 i avvaktan på att utredningsresurser
      blir tillgängliga. 40 av dessa 940 ärenden är prioriterade och det aktuella ärendet
      blev prioriterat den 8 augusti 2002.
      Då arbetsbelastningen på bedrägerigrupperna är mycket stor måste alla inkommande
      ärenden prioriteras. Det som ligger till grund för prioritetsbedömningen är om-
      ständigheter kring ärendet såsom gripna, anhållna, häktade, tillvägagångssätt, våld
      eller att det rör sig om stora belopp. Det aktuella ärendet är dock inte högprioriterat
      utan det finns andra ärenden som bedömts vara viktigare och därmed mer akuta att
      påbörja.
      City Polismästardistrikt har vid två tillfällen under 2000 och 2001 tillsatt en grupp
      bestående av fem utredare som tillsammans med en åklagare under sammanlagt 3 - 4
      månader bearbetat balansärenden. Projekten gick bra och balansen minskade med ca
      100 ärenden. Projekten innebar dock att utredare togs från ”våldsgrupperna” varvid
      balansen av mer prioriterade ärenden såsom våld mot kvinnor och barn ökade.
      Under år 2002 har bedrägerigrupperna tillförts personal i form av utlysta tjänster
      samt i januari 2003 tillfördes grupperna ytterligare två utredare från en annan grupp
      på utredningsroteln. Detta innebär att utredningsbalansen idag inte ökar.
      Uppgiften att eventuellt brott begånget i samband med upptagande av lån år 1990 är
      preskriberat kan i nuläget inte avgöras utan det får den kommande utredningen visa.
                                                                          Dnr 31-2003     Sid 3 (5)

## Yttrande

AA har anmärkt på och ifrågasatt förhållandena kring utredningen av bl.a. ärendet
     0201-K286603-01. City Polismästardistrikt avvisar dock den framförda kritiken.
     Förundersökningen är inte nedlagd utan är inlottad på åklagare samt ligger i en
     prioriteringshög om 40 ärenden. En förundersökning skall som angivits bedrivas så
     skyndsamt som omständigheterna medger. Med hänsyn till den oerhört ansträngda
     situationen på City Polismästardistrikts utredande enheter, är det City Polismästar-
     distrikts uppfattning att förundersökningen bedrivits så skyndsamt som omständig-
     heterna medgivit.
     City Polismästardistrikt har full förståelse för AA men kan endast beklaga den långa
     handläggningstiden.
Polismyndigheten

## Bakgrund

Den 12 november 2001 inkom en skrivelse från AA till polismyndigheten.
     I skrivelsen uppgav AA att en namngiven person hade upptagit två stycken lån med
     stöd av inteckningar i en fastighet som tillhörde AA:s far. Pengarna hade inte åter-
     funnits i dödsboet när fadern sedermera avled. Vidare hade samme person tagit ut
     pengar från ett bankkonto som tillhör AA:s mor. Pengarna uppgavs ha använts för
     att bestrida räntor och amorteringar för de två lånen.
     Med anledning av skrivelsen upprättade polismyndigheten den 15 november
     2001 en anmälan med brottsrubriceringen trolöshet mot huvudman. Dagen därpå
     inledde polismyndigheten en förundersökning. Som förundersökningsledare angavs
     kriminalinspektören BB vid City polismästardistrikt. Den 18 februari 2002 övertogs
     förundersökningen av kriminalinspektören DD. Den 5 augusti samma år övertogs
     ledningen av förundersökningen av åklagare, med kammaråklagaren CC som
     förundersökningsledare.
     –––

## Rättslig reglering

I 23 kap. rättegångsbalken (RB) finns grundläggande bestämmelser om för-
     undersökning. En förundersökning skall inledas så snart det på grund av angivelse
     eller annat skäl finns anledning anta att ett brott som hör under allmänt åtal har för-
     övats (1 §). Förundersökningen har två huvudsyften. Det ena är att utröna om ett
     brott har begåtts och att klarlägga vem som skäligen kan misstänkas för brottet samt
     om tillräckliga skäl för åtal föreligger. Det andra är att bereda målet så att bevisning-
     en kan förebringas i ett sammanhang vid en framtida huvudförhandling (2 §). Beslut
     att inleda förundersökning skall fattas av polismyndigheten eller av åklagaren. Har
     förundersökningen inletts av polismyndigheten och är saken inte av enkel beskaffen-
     het, skall ledningen av förundersökningen avseende brottet övertas av åklagare, så
     snart någon skäligen kan misstänkas för brottet (3 §). Förundersökningen skall be-
     drivas så skyndsamt som omständigheterna medger (4 §).
     Av 1 a § förundersökningskungörelsen (1947:948) framgår att förundersöknings-
     ledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Förundersökningsledaren
     skall se till att utredningen bedrivs effektivt och att de enskildes rättssäkerhets-
     intressen tas till vara. Undersökningsledaren skall även ge dem som lämnar biträde
     behövliga direktiv för arbetet.

## Bedömning

City polismästardistrikt har redogjort för den mycket ansträngda arbetssituation
     som råder på utredningsrotelns bedrägerigrupper. Polismyndigheten hänvisar i
     denna del till dessa uppgifter. Av de uppgifter som distriktet har lämnat framgår att
     det aktuella ärendet har legat i balans från det att förundersökningen inleddes och att
     några direkta utredningsåtgärder dessvärre inte har vidtagits. Vidare framgår att
     ärendet numera har lottats på åklagare och är ett av ca 40 prioriterade ärenden.
     Ärendet har mot bakgrund av vad som anförts, enligt polismyndighetens
                                                                           Dnr 31-2003     Sid 4 (5)



      uppfattning, inte handlagts med sådan skyndsamhet som föreskrivs i 23 kap. 4 § RB,
      vilket myndigheten endast kan beklaga.
      Polismyndigheten vill dock framhålla att City polismästardistrikt har redogjort för
      att distriktet på olika sätt har försökt komma till rätta med de stora antalen ärenden i
      balans vid bedrägerigrupperna.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken [RB]).

Av utredningen framgår att det aktuella ärendet har legat i balans sedan förunder-
sökning inleddes den 16 november 2001 och att några direkta utredningsåtgärder
ännu inte har vidtagits. Som förklaring till handläggningstiden har polismyndig-
heten hänvisat till den mycket ansträngda arbetssituation som råder på utrednings-
rotelns bedrägerigrupper vid City polismästardistrikt. Enligt EE består den
utredningsgrupp som skall handlägga det aktuella ärendet i dagsläget i praktiken
endast av åtta utredningsmän och har en balans om ca 1 250 ärenden; av dessa
ligger 940 i avvaktan på att utredningsresurser blir tillgängliga, varav 40 är
prioriterade. Det har vidare upplysts att det nu aktuella ärendet blev prioriterat den
8 augusti 2002.

Jag har under de senaste åren i ett flertal ärenden kunnat konstatera att polisens
brottsutredande verksamhet uppvisar allvarliga brister och att handläggningstiderna
i åtskilliga fall inte står i överensstämmelse med det skyndsamhetskrav som uttalas
i rättegångsbalken. Jag är således väl medveten om att arbetssituationen vid flera
polismyndigheter under senare år har blivit ansträngd och att man därför måste
prioritera vissa ärenden framför andra. Även med beaktande av detta förhållande
anser jag emellertid – i likhet med polismyndigheten – att det aktuella ärendet inte
har handlagts i enlighet med det skyndsamhetskrav som läggs fast i 23 kap. 4 §
andra stycket RB. Det är vidare något förvånande att det förhållandet att ärendet
blev prioriterat i augusti 2002 inte synes ha påskyndat polisens handläggning.

Mot bakgrund av vad EE anfört om den arbetssituation som råder vid
bedrägerigrupperna vill jag i detta sammanhang återigen framhålla följande
(se bl.a. JO 2001/02 s. 134). Det övergripande ansvaret för verksamheten vid en
utredningsavdelning vilar på avdelningens chef. Det ankommer således på denne
att se till att verksamheten bedrivs lagenligt och effektivt. Till chefens arbets-
uppgifter hör bl.a. att se till att ärendena fördelas mellan utredarna på ett lämpligt
sätt samt att ombesörja att det finns väl fungerande prioriterings- och bevaknings-
rutiner. Det ankommer vidare på honom att informera närmaste högre chef, om
han gör bedömningen att verksamheten, t.ex. på grund av underbemanning eller
bristande kompetens hos utredningspersonalen, inte kan bedrivas på ett godtagbart
sätt. Ytterst vilar enligt 6 § verksförordningen (1995:1322) och 1 kap. 7 § polis-
förordningen ansvaret för verksamheten vid en polismyndighet på länspolis-
mästaren i dennes egenskap av myndighetens chef. Enligt 7 § första stycket
                                                                    Dnr 31-2003    Sid 5 (5)



verksförordningen ankommer det på myndighetschefen att se till att verksamheten
bedrivs författningsenligt och effektivt.

Av utredningen framgår vidare att AA vid något tillfälle inte fått svar på vissa
förfrågningar han gjort. Jag vill med anledning härav erinra om att enligt 4 §
förvaltningslagen (1986:223) skall frågor från enskilda besvaras så snart som
möjligt.

Till uppföljning av detta ärende önskar jag ta del av City polismästardistrikts
utredningsstatistik per den 31 december 2003 avseende bedrägeriärendena.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
