# Anmälan mot en skola i Tibro kommun angående mottagande av en elev i grundskolan efter framställning av endast den ena av barnets vårdnadshavare och utan att efterhöra den andra vårdnadshavarens inställning, m.m.

JO 2003-01-17 dnr 3102-2002

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                 2003-01-17              3102-2002               1 (5)



Justitieombudsmannen
Kerstin André




                   Anmälan mot en skola i Tibro kommun angående mottagande av en
                   elev i grundskolan efter framställning av endast den ena av barnets
                   vårdnadshavare och utan att efterhöra den andra vårdnadshavarens
                   inställning, m.m.

## Bakgrund

AA och BB hade gemensam vårdnad om dottern CC, född 1993. BB och CC
                   flyttade till Tibro. Under juli 2002 inleddes en vårdnadstvist mellan föräldrarna.
                   I slutet av juli 2002 fick AA vid telefonsamtal med skattemyndigheten vetskap
                   om att det i folkbokföringsregistret införts en s.k. spärrmarkering för BB:s och
                   CC:s personuppgifter. AA kontaktade utbildningschefen DD, Barn- och
                   utbildningsförvaltningen i Tibro kommun, för att få uppgift om i vilken skola
                   dottern var inskriven men nekades begärd information. AA motsatte sig att
                   dottern var inskriven i en skola i Tibro kommun.

## Anmälan

I en anmälan till JO framställde AA klagomål mot en skola i Tibro kommun och
                   mot Barn- och utbildningsnämnden i kommunen.

                   AA framförde även klagomål mot Skattemyndigheten i Göteborg,
                   skattekontoret i Skövde. Anmälan i den delen har handlagts av
                   justitieombudsmannen Jan Pennlöv (JO:s ärende med dnr 3048-2002). I beslut
                   den 17 september 2002 fann han, efter att per telefon ha inhämtat upplysningar
                   från skattemyndigheten, att vad som framkommit inte motiverade någon
                   ytterligare åtgärd från hans sida, varför ärendet avslutades.

                   Klagomålen mot skolan avsåg i huvudsak att CC mottogs som elev i
                   grundskolan efter framställning av endast den ena vårdnadshavaren, modern,
                   och utan att efterhöra den andra vårdnadshavarens, AA:s, inställning.
                   Klagomålen mot Barn- och utbildningsnämnden avsåg i huvudsak underlåtenhet
                   att på begäran lämna uppgift om i vilken skola CC mottagits som elev.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades uppgifter per telefon från DD. Därefter anmodades
                   Barn- och Utbildningsnämnden i Tibro kommun att inkomma med utredning


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 3102-2002       Sid 2 (5)




och yttrande över vad som framfördes i anmälan. Nämnden ingav som sitt
remissvar ett av DD upprättat yttrande. I yttrandet anfördes följande.

        Den 9 augusti 2002 blev jag informerad om att en pappa bosatt i Kiruna hade
        ringt till skolkontoret i Tibro kommun och begärt att få veta vilken skola hans
        dotter gick på. Samtidigt blev jag kontaktad av en av rektorerna i Tibro, som
        berättade att hon blivit uppsökt av en mamma, som hade sin dotter på den
        aktuella skolan. Mamman berättade att hon levde under skyddad adress och inte
        ville att pappan, dvs AA, skulle få veta var mamman och dottern bodde och
        heller inte vilken skola dottern gick på.
        Efter några dagar ringde AA till mig och begärde att få veta vilken skola i Tibro
        dottern var elev vid. Efter att ha kontaktat socialförvaltningen i Tibro kommun,
        som bekräftade att mamman levde under skyddad adress, lämnade jag inte ut
        uppgiften om vilken skola AA:s dotter var inskriven vid med hänvisning till
        7 kap. Sekretesslagen.
/---/

AA yttrade sig över remissvaret.

Därefter inhämtades kompletterande uppgifter från DD, varvid denne uppgav
följande.

        Ansvarig rektor säger följande: ”Mamman gav inte information om att de levde
        under skyddad adress vid inskrivningen men uppgav senare att de fick skyddad
        adress under tiden. Jag tog kontakt med individ- och familjeomsorgen vid
        socialförvaltningen i Tibro för att informera mig om hur jag skulle gå till väga.”

Bedömning
Mottagande av elev i grundskolan efter framställning av endast den ena
av barnets vårdnadshavare och utan att efterhöra den andra
vårdnadshavarens inställning
Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 §
andra stycket föräldrabalken. Närmare regler om vårdnadens utövande finns i
6 kap. 11–13 §§ samma balk. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att
bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har
två vårdnadshavare skall de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken tillsammans utöva
bestämmanderätten. Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som
rör vårdnaden. Bestämmanderätten utövas dock av den ena vårdnadshavaren
ensam när den andra till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är
förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan skjutas upp
utan olägenhet. Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid, får
dock inte fattas av den ena vårdnadshavaren ensam, om inte barnets bästa
uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § föräldrabalken skall inte tolkas så att båda
föräldrarna, även om ingen direkt är förhindrad, skall behöva delta i alla
vardagliga avgöranden. Om föräldrarna inte sammanbor måste med
nödvändighet den förälder som har barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör
den dagliga omsorgen. I förarbetena till lagstiftningen uttalades att till den
dagliga omsorgen hör frågor om bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur
                                                                   Dnr 3102-2002     Sid 3 (5)




barnet skall tillbringa sin fritid. Däremot undantogs beslut av mer ingripande
betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som rör barnets skolgång och
bosättning (prop. 1975/76:179 s. 178).

Någon förändring såvitt avser kravet på gemensamma beslut som rör barnets
skolgång och bosättning ha inte skett. Enligt gällande rätt krävs alltså att
vårdnadshavarna är överens om i vilken skola deras barn skall skrivas in. Om
vårdnadshavarna inte kan enas i en sådan fråga, kan det ytterst leda till att den
gemensamma vårdnaden måste upplösas.

Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen – folkbokförings-
kommunen – sörja för att utbildning kommer till stånd för var och en som enligt
lagen har rätt att gå i grundskolan. I skollagen finns det även bestämmelser som
tillåter avsteg från denna huvudregel. Enligt 4 kap. 8 § skollagen har en skola
möjlighet att under vissa speciella förhållanden ta emot en elev även om det
skulle strida mot vårdnadshavarens önskemål. Den bestämmelsen och
stadgandet i 4 kap. 8 a § skollagen kan bli tillämplig endast när fråga
uppkommer om en kommun har skyldighet respektive rätt att ta emot en elev
för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja för enligt
huvudregeln.

Såvitt framgår av utredningen har BB och CC bosatt sig i Tibro kommun.
Därigenom har det i och för sig – och oavsett om CC ännu folkbokförts i
kommunen – förelegat skäl som motiverat att CC tagits emot som elev i en
skola inom kommunen. Som ovan anförts rör det sig emellertid om ett beslut
som vårdnadshavarna haft att fatta gemensamt.

Enligt remissvaret har BB kontaktat rektor för den skola i vilken CC inskrivits
och berättat att hon levde under skyddad adress och att hon inte ville att AA
skulle få veta var hon och dottern bodde och inte heller vilken skola dottern
gick i. Detta skedde således först efter att dottern inskrivits i den aktuella
skolan.

Skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som motiverar att
barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola måste kontrollera
uppgifterna i folkbokföringen om vem eller vilka som är vårdnadshavare för
barnet. Vidare måste vårdnadshavarens respektive vårdnadshavarnas inställning
till inskrivning i viss skola klarläggas (se bl.a. JO:s ämbetsberättelse 2001/02
s. 397 och JO:s beslut den 12 april 2002, dnr 372-2001). Vid mottagandet av
CC i den aktuella skolan har AA:s uppfattning i frågan inte inhämtats. För sin
underlåtenhet i detta avseende kan nämnden inte undgå kritik.

Jag har i tidigare beslut (JO:s beslut den 12 april 2002 i ärende med dnr 372-
2001) något utvecklat de skäl som ligger till grund för min åsikt att skolan, vid
gemensam vårdnad, måste förvissa sig om att vårdnadshavarna är ense om
inskrivningen av ett barn i en viss skola. Jag finner skäl att göra så även här.
                                                                     Dnr 3102-2002       Sid 4 (5)




Enligt 3 kap. 1 § skollagen har alla barn som är bosatta i landet skolplikt. Skol-
plikten motsvaras av en rätt till utbildning inom det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom. För att inga skolpliktiga barn skall gå miste om denna
rättighet innehåller skollagen bestämmelser, 3 kap. 13 §, angående kommunens
skyldighet att se till att skolpliktiga elever i dess skola får föreskriven
utbildning. Enligt 3 kap. 15 § skollagen skall den som har vårdnaden om ett
skolpliktigt barn se till att barnet fullgör sin skolplikt. Om en skolpliktig elev i
det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och
detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad på dem ankommer
för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen – enligt 3 kap. 16 § skollagen –
vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter. Skollagen
innehåller även bestämmelser om närvaroplikt för den enskilde eleven. Enligt
3 kap. 11 § skollagen skall varje barn som fullgör sin skolplikt inom det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom eller på något annat sätt, delta i
den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om barnet
inte är sjukt eller har annat giltigt skäl att utebli. Av bestämmelserna framgår att
vårdnadshavaren, eleven och skolhuvudmannen har ett gemensamt ansvar för
att skolplikten fullföljs. Skolförfattningarna förutsätter även ett fortgående
samarbete med vårdnadshavaren angående elevens skolsituation (se t.ex. avsnitt
2.4 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet, Lpo94).

Det är mot den bakgrunden och med hänsyn till vad som tidigare anförts om
tillämpningen av föräldrabalkens regler om vårdnad som det är nödvändigt att
det vid inskrivning av ett barn i en viss skola blir klarlagt vem eller vilka som är
barnets vårdnadshavare och, för det fall det finns två vårdnadshavare, bådas
inställning i frågan.

Begäran om utfående av uppgift
AA vände sig till DD på Barn- och utbildningsförvaltningen för att få uppgift
om i vilken skola CC var inskriven. Vid den tidpunkten hade DD fått veta att
AA sökt få uppgiften av skolkontoret och att rektor vid den aktuella skolan
informerats av BB om att hon och dottern ”levde under skyddad adress” och
inte ville att adressen eller uppgift om vilken skola dottern gick i skulle lämnas
ut. Socialförvaltningen hade bekräftat BB:s uppgifter för DD. Mot bakgrund
därav har DD, med hänvisning till 7 kap. sekretesslagen (1980:100), inte lämnat
ut den begärda uppgiften.

Jag vill här upplysa om att JO inte kan ändra eller upphäva ett beslut som en
myndighet har fattat. Inte heller brukar JO ta ställning till om ett beslut är riktigt
i sak. JO tar upp en sådan fråga till utredning endast om ett beslut direkt strider
mot en lag eller en förordning eller när det annars framstår som uppenbart
felaktigt. Vad som har framkommit i förevarande fall föranleder inte något
undantag från huvudregeln. Jag kommer därför inte att uttala mig om den
bedömning som nämnden gjort i sak när det gäller att avslå AA:s begäran om
                                                                   Dnr 3102-2002     Sid 5 (5)




att få uppgift om i vilken skola CC skrivits in. Jag har däremot funnit skäl att
något beröra själva handläggningen av hans framställan.

Enligt 7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen gäller sekretess i bl.a.
grundskolan för uppgift om enskilds identitet, adress och liknande uppgifter om
enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Det är
fråga om ett s.k. rakt skaderekvisit, vilket innebär en presumtion för att
uppgiften är offentlig. Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i huvudsak
skall kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften.

Sekretess enligt nämnda lagrum kan gälla uppgifter om elevers och
vårdnadshavares adresser. Eftersom även andra folkbokföringsuppgifter är
användbara för att spåra upp en person kan liknande uppgifter om enskilds
personliga förhållanden skyddas. En uppgift om i vilken skola ett barn är
inskrivet torde utgöra en sådan uppgift som kan omfattas av sekretess enligt
bestämmelsen.

JO har, i det under rubriken Anmälan nämnda ärendet med dnr 3048-2002, från
skattemyndigheten inhämtat att en s.k. spärrmarkering är införd i folkbok-
föringsregistret för CC och BB:s personuppgifter. En ”spärrmarkering” i
folkbokföringsregistret motsvarar i princip den ”hemligstämpel” som enligt
15 kap. 3 § sekretesslagen kan åsättas en allmän handling. En sådan markering
är följaktligen endast avsedd att tjäna som varningssignal för att säkerställa att
en noggrann sekretessprövning verkligen sker innan någon uppgift om en
person lämnas ut.

Vetskapen om att en uppgift spärrmarkerats i folkbokföringsregistret befriar på
intet sätt en myndighet från att på sedvanligt sätt pröva sekretessfrågan i varje
enskilt fall. Den omständigheten att det finns en spärrmarkering kan dock
givetvis utgöra en del av underlaget för bedömningen av om de begärda
uppgifterna skall lämnas ut.

BB:s uppgifter om att hon och dottern hade ”skyddad adress” har kontrollerats
vid en kontakt med socialförvaltningen. Någon kontroll hos skattemyndigheten
synes dock inte ha skett. I den uppkomna situationen måste det emellertid anses
ha ålegat nämnden att hos skattemyndigheten kontrollera att BB:s uppgift om
spärrmarkering var korrekt samt, eftersom så var fallet, undersöka grunden för
att en sådan markering införts. Först därefter har en bedömning i
sekretessfrågan kunnat göras. Med dessa påpekanden lämnar jag saken.

Ärendet avslutas.
