# Anmälan mot Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd, angående handläggningen av ett ärende om entledigande av god man m.m.

JO 2009-06-03 dnr 3107-2008

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2009-06-03        3107-2008             1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Karlstads-Hammarö överförmyndarnämnd, angående
                        handläggningen av ett ärende om entledigande av god man m.m.

                        Anmälan m.m.
                        I en anmälan, som kom in till JO den 5 juni 2008, klagade AA på över-
                        förmyndarnämnden. Hon anförde bl.a. följande.

                        Den 26 april 1988 blev hon förordnad av dåvarande Karlstads tingsrätt att som god
                        man för BB bevaka hans rätt och förvalta hans egendom. I samband därmed fick
                        hon en underrättelse från överförmyndarnämnden där det framgick att hennes
                        uppdrag som god man innebar att hon – utöver det som framgick av tingsrättens
                        förordnande – även skulle sörja för BB:s person. Mot bl.a. denna bakgrund har hon
                        trott att förordnandet även omfattade den uppgiften. Numera har hon, mot sin vilja,
                        blivit entledigad från sitt uppdrag. Domstolarnas beslut har grundats på bl.a. den
                        omständigheten att hon inte ansökt om en utvidgning av godmanskapet till att även
                        omfatta uppgiften att sörja för BB:s person. Hon upplever att hon har blivit ent-
                        ledigad på felaktiga och tveksamma grunder.

                        AA klagade även på att hon vid ett besök hos överförmyndarnämnden den 8
                        februari 2007 fick ett brev från överförmyndarnämndens assistent av vilket
                        framgick att hon hade blivit entledigad från sitt uppdrag. Ett par dagar senare blev
                        hon informerad om att entledigandet inte var giltigt. Som nyss framgått fattade
                        överförmyndarnämnden dock senare ett sådant beslut.

                        I en kompletterande anmälan framförde AA även klagomål mot Värmlands
                        tingsrätt. ChefsJO Mats Melin har prövat klagomålen mot tingsrätten i ett särskilt
                        ärende (dnr 4618-2008).

                        Till sin anmälan bifogade AA flera handlingar. Av dessa framgick bl.a. att
                        Länsstyrelsen i Värmland den 17 december 2007 meddelade ett beslut med an-
                        ledning av att AA klagat på överförmyndarnämnden även till länsstyrelsen.

## Utredning

Anmälan remitterades till överförmyndarnämnden för yttrande. I sitt remissvar
                        anförde nämndens ordförande, CC, bl.a. följande.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                       Dnr 3107-2008    Sid 2 (3)



      Detta ärende är ett av de fåtaliga ärenden inom överförmyndarnämnden där vi inte
      nått ända fram vilket vi beklagar.
      Det kan uppdelas i två delar; de formella besluten och handläggningen runt om.
      Att AA inte kunde vara kvar som god man framstod klart efter de anmälningar och
      kontakter i övrigt som överförmyndarnämnden fick från vård- och
      omsorgsförvaltningen. Det är mycket ovanligt att en god man entledigas mot sin
      vilja. Entledigandebeslut överprövades först efter muntlig förhandling i tingsrätten
      och fastställdes slutligen av hovrätten. Beslutet att entlediga AA var alltså rätt.
      Det formella beslutet omgärdades av turbulens och delvis även av affekt. Många
      samtal och kontakter i övrigt skedde med den gode mannen och även med huvud-
      mannens anhöriga. Det var både överförmyndarnämndens ordförande och tjänste-
      män från nämnden men även ansvariga för huvudmannens vård och omsorg som
      var engagerade. Dessa samtal misslyckades med att förklara anledningen till att
      godmanskapet måste upphöra. Än mindre att få acceptans för beslutet. Gode mannen
      och huvudmannens närstående är fortfarande oförstående och djupt kränkta. AA har
      varit god man under många år och successivt under årens lopp fått en mycket nära
      och personlig relation till både huvudmannen och hans familj. Denna relation
      startade i hans ungdom och fördjupades efterhand. Den personliga kontakten med
      huvudmannen synes inte ha ändrat karaktär när den nu riktas mot en vuxen man.
      Detta förhållande anser vi vara en viktig grund för de icke acceptabla händelser, som
      initierade entledigandet av AA.
      I överförmyndarnämndens handläggning finns både brister och otydligheter.
      Delvis kan de förklaras av den affekterade stämningen som efterhand uppstod vid
      kontakterna mellan handläggare och god man/närstående. Detta är ett beklagligt
      undantag från den korrekta handläggning som skall prägla verksamheten vid över-
      förmyndarnämnden och dess kansli. Någon rättsförlust har dock inte uppstått.
      Nämnden och dess personal har noga gått igenom det inträffade och dragit erfaren-
      heter för framtiden. Det är nämndens uppfattning att det förhållningssätt i ärende-
      handläggningen som vi är överens om kommer att innebära att vi slipper ett liknande
      fall i framtiden.
      Huvudmannen har nu haft sin nye gode man i över ett år. De fungerar bra till-
      sammans och gentemot vårdpersonalen. AA kan fortsätta kontakterna nu som en
      nära vän i familjen.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Vid den tidpunkt då AA fick uppdraget som god man reglerades frågan om
godmanskap i situationer som är aktuella i detta ärende av 18 kap. 3 § föräldra-
balken. Enligt denna bestämmelse skulle rätten, där så erfordrades, förordna god
man för den som på grund av sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat
hälsotillstånd eller liknande förhållande behövde bistånd med att bevaka sin rätt,
förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Motsvarande bestämmelse finns
numera i 11 kap. 4 § föräldrabalken.

Genom det förordnande som beslutas av rätten anges ramen för den gode mannens
behörighet. Rättshandlingar som en god man företar utanför sitt förordnande är inte
bindande för den som förordnandet avser. Det är därför angeläget att det inte upp-
står några oklarheter i fråga om omfattningen av ett förordnande.

Genom utredningen har följande framkommit. Tingsrätten förordnade 1988 AA att
som god man för BB bevaka hans rätt och förvalta hans egendom.
Överförmyndarnämnden i Karlstads kommun skickade i anslutning till för-
                                                                      Dnr 3107-2008    Sid 3 (3)



ordnandet en handling till AA med uppgift om att godmanskapet även omfattade
att sörja för BB:s person. Den 26 februari 2007 beslutade nämnden
att entlediga AA. Vid tingsrättens överprövning av beslutet åberopade nämnden
bl.a. att AA:s underlåtenhet att ansöka om utvidgning av godmanskapet och hennes
underlåtenhet att ansöka om nytt boende för BB, talade för att hon inte längre var
lämplig att inneha uppdraget. Tingsrätten delade nämndens uppfattning i nu berört
avseende och lämnade överklagandet utan bifall.

JO bör enligt de regler som gäller för JO:s verksamhet inte utreda händelser eller
förhållanden som ligger mer än två år tillbaka i tiden om det inte finns särskilda
skäl för det. I detta fall kommer jag inte att ytterligare utreda frågan om den
felaktiga information som nämnden av allt att döma lämnat om godmanskapets
omfattning i samband med att AA förordnats som god man. Jag nöjer mig med att
framhålla att det givetvis inte är acceptabelt att en myndighet lämnar missvisande
information om omfattningen av ett förordnande. Det innebär en betydande risk för
att ex. en huvudman får felaktig uppfattning av uppdragets omfattning, något som i
förevarande fall också kommit att ske.

I fråga om handläggningen av frågan om AA:s entledigande vill jag anföra
följande. Mot bakgrund av den information som nämnden tidigare hade lämnat
om uppdragets uppfattning är det minst sagt anmärkningsvärt att nämnden som
skäl för att entlediga AA åberopat hennes underlåtenhet att ansöka om en
utvidgning av godmanskapet. Nämnden kan inte undgå kritik för det inträffade.

JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet. JO kan inte ändra eller upphäva dom-
stolars domar eller beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller
ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. JO brukar
således inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak. Jag har dock förståelse för
den frustration som AA ger uttryck för i sin anmälan.

AA har även riktat klagomål mot det som inträffade vid hennes besök
hos överförmyndarnämndens kansli den 8 februari 2007 och utformningen av
den skrivelse som hon då fick ta emot från nämndens assistent. Den händelsen
är emellertid utredd och bedömd av länsstyrelsen. Mot denna bakgrund och med
hänsyn till att JO:s verksamhet inte är avsedd att ersätta den tillsyn och rätts-
tillämpning som ankommer på andra finns det inte anledning för mig att uttala mig
om det inträffade.

Ärendet avslutas.
