# Kritik mot en psykiatrisk klinik för bl.a. utformningen av beslut om permissioner för patienter som vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV

JO 2010-09-14 dnr 3113-2009

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2010-09-14              3113-2009                1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en psykiatrisk klinik för bl.a. utformningen av beslut om
                        permissioner för patienter som vårdas med stöd av lagen (1991:1128)
                        om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen (1991:1129) om
                        rättspsykiatrisk vård, LRV

## Initiativet

JO inspekterade den 30 mars–1 april 2009 Psykiatriska kliniken vid Norrlands
                        universitetssjukhus (JO:s dnr 1744-2009). Vid inspektionen granskades
                        journalhandlingar rörande patienter som vårdades med stöd av LPT och LRV.

                        Under granskningen framkom att det i ett flertal beslut om permission inte hade
                        angetts vilka dagar och inom vilka tidsramar som patienten getts tillstånd att vistas
                        utanför sjukvårdsinrättningens område. Av journalerna framgick i dessa fall endast
                        att överläkare fattat beslut om ”Permissioner, visst tillfälle eller återkommande”.
                        JO fann skäl att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende (JO:s dnr 3113-
                        2009). Av praktiska skäl begränsades utredningen till att avse beslut om permission
                        som fattats för två patienter, AA och BB, under mars 2009.

## Utredning

Efter remiss anförde Landstingsstyrelsen i Västerbottens läns landsting bl.a.
                        följande.

                                  Som framgår av de bifogade yttrandena gällande de två patientfallen har man angett
                                  de aktuella permissionsbesluten som Permission Mål och Tid (MoT). Innebörden är
                                  att patienten har tillstånd att lämna avdelningen och frigångsområdet under dagen
                                  baserat på bedömningar som görs vid varje enskilt till fälle av vårdpersonal och med
                                  mål och tidsram som överenskoms med patienten. I några fall har också de beslutade
                                  permissionerna gällt sjukvårdsområdet och därigenom i formell mening avsett
                                  frigång, vilket kritiserats av JO.
                                  Kliniken har nu förtydligat sina rutiner på följande sätt:
                                  Vad gäller oklarhet om beslutet gäller frigång eller permission så bedöms det inte
                                  vara något återkommande problem även om det i ett enstaka fall har varit oklart. Vi
                                  ser därvidlag inga skäl att införa nya rutiner utan gällande rutiner klargör tydligt hur
                                  detta ska hanteras vid dokumentation.
                                  Vad gäller utformning av permissionsbeslut enligt modellen Mål och Tid så införs
                                  nya dokumentationsrutiner. Motsvarande beslut förs nu in i beslutsprotokoll med
                                  följande formulering: ”§ 25 Permissioner, återkommande tillfällen mellan kl. XX




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 3113-2009     Sid 2 (6)




      och XX enligt beslut av öl X, specialist i allmänpsykiatri med
      chefsöverläkaruppdrag enligt 39 § LPT”.
      Det bör noteras att JO i sin kritik medger att permissionsbeslutens utformning
      sannolikt inte varit oklara för klinikens medarbetare, men att JO ändå efterlyser en
      större tydlighet i de beslut som fattats.
      Med dessa förtydliganden av dokumentationsrutiner menar vi att JO:s krav är
      uppfyllda.
Till yttrandet var fogat dels ett tjänsteutlåtande avseende AA undertecknat av
överläkaren CC, dels ett tjänsteutlåtande avseende BB undertecknat av överläkaren
DD.

CC anförde följande.

      JO har begärt att landstingsstyrelsen skall göra en utredning angående formuleringen
      av permissionsbeslut för AA under mars månad 2009. Under den aktuella perioden
      var jag ansvarig för hans vård. Av journalen framgår att AA konverterades till vård
      enligt LPT den 10 mars 2009. Av journalen framgår att han den 13 mars
      stabiliserats, och åter bedömdes kunna börja röra sig fritt dagtid utanför avdelningen
      så som han gjort före konverteringen. Däremot bedömdes ramverket LPT
      kvarstående nödvändigt för att säkerställa fortsatt medicinering. Vistelsen utanför
      avdelningen var en del i hans rehabilitering och en förberedelse för att kunna göra en
      överenskommelse om vård på frivillig grund, i enlighet med målsättningen med
      tvångsvården enligt 2 § LPT. Beslutet formulerades enligt dåvarande praxis i en
      journalanteckning den 13 mars 2009 som ”frigång mål och tid”. För att det skulle stå
      klart för en eventuell utomstående granskare att det rörde sig om ett
      permissionsbeslut förtydligades i journaltexten av att beslutet innebar att han fritt
      kunde röra sig både inom och utom sjukhusområdet. Permissionsbeslutet
      registrerades formellt i beslutsprotokollet med en standardformulering enligt
      dåvarande rutin som ett beslut enligt LPT ”§ 25 Permissioner, visst tillfälle eller
      återkommande, enligt beslut av öl CC”.
      Det traditionellt använda frigångsbegreppet inom den psykiatriska vården har varit i
      bruk under en mycket lång följd av år, och innebar i den aktuella formuleringen att
      patienten fick röra sig fritt utanför avdelningen dagtid. Det innefattade inte
      nattpermissioner. JO har vid sitt besök påtalat att en dokumentation enligt ovan inte
      ger en tillfredsställande tydlighet, särskilt med hänsyn till hur frigångsbegreppet
      används inom ramen för lagtexten.
      JO:s påpekande medförde att klinikens rutiner omedelbart ändrades. Motsvarande
      beslut i beslutsprotokollet registreras nu som ”§ 25 Permissioner, återkommande,
      mellan kl. 08–22, enligt beslut av öl CC”. Efter synpunkter som kommit fram inom
      ramen för arbetet med Socialstyrelsens handbok i psykiatrisk tvångsvård har jag
      infört ytterligare ett förtydligande så att jag numera skriver ”§ 25 Permissioner,
      återkommande, mellan kl. 08–22, enligt beslut av öl CC, specialist i allmän psykiatri
      med chefsöverläkaruppdrag enligt 39 § LPT”. Frigångsbegreppet har i journaltexten
      reserverats för frigång inom sjukhusområdet.
      Utöver beslutet ovan av den 13 mars 2009 finns ett permissionsbeslut från den 20
      mars 2009. Beslutet formulerades i journaltexten den 20 mars 2009 som att AA fick
      fortsätta med sin hittillsvarande frigång inom och utom sjukhusområdet som
      tidigare. I denna del hänvisar journaltexten således till det tidigare registrerade och
      gällande beslutet i beslutsprotokollet. Därutöver beskrivs i journalanteckningen att
      han beviljades ”permission till Hissjöstugan under morgondagen”. Eftersom det
      rörde sig om en planerad långtidsaktivitet (tillsammans med personal från
      dagverksamheten Kärnhuset) registrerades beslutet separat i beslutsprotokollet, trots
      att permissionen till Hissjöstugan var mellan kl. 08.45 fram till 19.00, och därmed
      låg inom ramen för det tidigare beslutet om återkommande permissioner dagtid.
      Dagpermissionens längd framgår av daganteckning den 21 mars 2009. I
                                                                         Dnr 3113-2009     Sid 3 (6)




      beslutsprotokollet användes enligt dåvarande rutin standardformuleringen ”§ 25
      Permissioner, visst tillfälle eller återkommande, enligt beslut av öl CC”.
      Efter JO:s påpekande registreras motsvarande beslut nu som ”§ 25 Permissioner,
      visst tillfälle, 21/3 kl. 08.45–19.00, enligt beslut av öl CC”. Sedan några månader
      förtydligar jag även min formella kompetens att fatta beslutet genom formuleringen
      ”§ 25 Permissioner, visst tillfälle, 21/3 kl. 08.45–19.00, enligt beslut av öl CC,
      specialist i allmän psykiatri med chefsöverläkaruppdrag enligt 39 § LPT”, för att
      tillgodose Socialstyrelsens önskemål om tydlighet vad gäller förutsättningarna för
      beslut enligt LPT.
      JO:s påpekande har således lett till att rutinerna för användande av
      frigångsbegreppet i journaltexten samt hur beslut registreras i beslutsprotokollet
      stramats upp, vilket kan vara av betydelse för en utomstående läsare. De ändrade
      formuleringarna har däremot ingen reell betydelse för ramarna för patientens vård,
      eftersom de tidigare använda begreppens innebörd var väl kända av personalen på
      slutenvårdsavdelningarna.
      Det är min förhoppning att de ändrade rutinerna på ett tillfredsställande sätt
      tillgodoser JO:s krav på formuleringar i dokumentationen.
DD anförde följande.

      Ur journalen framkommer att ovan rubricerade patient 2009-02-05 blev inlagd för
      sluten psykiatrisk vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), efter att ett
      vårdintyg enligt § 4 LPT hade utfärdats. Intagningsbeslut enligt § 6 b LPT fattades
      2009-02-06 av specialist i allmän psykiatri. Tvångsvården avslutades definitivt
      2009-05-07.
      Vad gäller beslut om permissioner under mars månad 2009 så fattades 2009-03-17
      ett beslut om att patienten beviljades permission enligt praxis ”Mål och Tid –
      frigång”, vilket innebär att patienten kan vistas utanför sjukhusinrättningen. Beslutet
      finns journalfört i journalsystemet BMS, dels i funktionen Rapport med rubriken
      Frigång i Tempkurva Slutenvård med förkortningen ”MoT”, dels som
      daganteckning med beslutet inklusive standardformuleringen i dåvarande
      journalstruktur under sökordet Tvångsvård/LPT med ”§ 25 Permissioner, visst
      tillfälle eller återkommande, enligt beslut av öl DD”. Om det rört sig om ett enskilt
      tillfälle så skulle tidsramen för detta framgått i anteckningen eller om begränsningen
      i beslutet innefattat vistelse endast inom sjukvårdsområdet, skulle detta också ha
      varit noterat i anteckningen.
      Utifrån JO:s protokoll i samband med inspektion av psykiatriska kliniken i Umeå 30
      mars–1 april 2009, dnr 1744-2009, framkom under kapitlet ”Utformning av beslut
      om permissioner” att man konstaterat att det i besluten inte framgår vilka dagar och
      inom vilka tidsramar som patienten getts tillstånd att vistas utanför
      sjukhusinrättningen. I detta fall har det i journalen inte heller angetts några tidsramar
      i rambeslutsanteckningen enligt LPT-beslutet.
      Efter JO:s granskning har denna praxis införts och besluten anges nu i
      beslutsprotokollet enligt ”§ 25 Permissioner, återkommande tillfälle mellan kl.
      08.00–22.00, enligt beslut av öl DD”.
      Vad gäller den praxis som finns på klinikens avdelningar vad gäller patienternas
      utevistelse, oavsett vårdform, är likartad även om de förkortningar som används kan
      se något olika ut så är de grundläggande lika till sin utformning. Detta ökar
      patientsäkerheten i de fall personal tjänstgör på olika avdelningar.
      Mål och Tid-begreppet, vilket var den permissionsform som denna patient
      beviljades, innebär att patienten har tillstånd att vistas utanför sjukhusinrättningen på
      egen hand, alla dagar mellan kl. 08.00 till 22.00, tidsramarna styrs i princip av att
      patienten bör medverka på morgonmötet på avdelningen samt att man
      förhoppningsvis äter frukost innan man lämnar avdelningen och den senare tiden
      styrs av att sjukhusets ingångar låses kl. 22.00. Om patienten ansöker om permission
                                                                         Dnr 3113-2009     Sid 4 (6)




      över en längre period så framgår ett sådant beslut i journalen, dvs. vilken dag och
      inom vilken tidsram som beslutet gäller. Detta rör i stort patientsäkerheten enligt
      samma princip som nämns nedan om dokumentationen i ”Frigångslistan” vid ”Mål
      och Tid”.
      I systemet på slutenvårdsavdelning F 42 där patienten vistades under sin vårdtid,
      ingår i systemet med ”Mål och Tid” en ”Frigångslista” där datum och klockslag
      anges när patienten lämnar avdelningen och när patienten planerar att återkomma,
      detta signeras av den personal som kommunicerar detta med patienten. Vilket
      klockslag patienten återkom vilket också signeras anges det också i ”Frigångslistan”.
      Systemet fyller ett flertal funktioner, dels att det arbetsmässigt inte är görligt för en
      ansvarig överläkare att flera gånger dagligen med ibland ett 20-tal patienter, föra
      samtal och göra överenskommelser om tidsramar. Dels ingår även en löpande
      bedömning av personal av patientens sinnestillstånd vid varje tillfälle den ämnar
      lämna avdelningen, vilket leder till en kontinuerlig farlighetsbedömning. Ytterligare
      ingår även en kontrollfunktion när patienten förväntas vara tillbaka på avdelningen
      och rutiner finns upprättade för hur personalen ska handla om detta inte sker inom
      den förväntade tidsramen. ”Frigångslistorna” sparas i en speciell pärm på
      avdelningen under cirka ett år och arkiveras därefter i klinikens journalarkiv.
      I övrigt anser jag, även om det inte specifikt i alla delar rör denna patient, att
      inspektionen av JO i stort varit positiv. Detta utifrån att det leder till en juridisk
      diskussion och klargöranden av olika delar i lagen om psykiatrisk tvångsvård och
      lagen om rättspsykiatrisk vård, direkt från företrädare för lagstiftaren. Balansen
      mellan ansvaret att bevaka samhällsskyddet och den omedelbara patientsäkerheten
      med en hög grad av rättssäkerhet för den enskilde patienten, är en svår men
      angelägen uppgift. Ytterligare kan det möjligen leda till att journalsystemet
      omarbetas och att delar som rör den psykiatriska vården också prioriteras.
I ett beslut den 14 september 2010 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
I 17 § LPT, till vilken bestämmelsen i 6 § LRV hänvisar, anges bl.a. att frågor om
behandlingen av en patient under vårdtiden ytterst avgörs av chefsöverläkaren.

Enligt 25 § LPT får chefsöverläkaren ge en patient tillstånd att under en viss del av
vårdtiden vistas utanför sjukvårdsinrättningens område (permission). I 9 § LRV
finns motsvarande bestämmelser för patienter som genomgår rättspsykiatrisk vård
utan beslut om särskild utskrivningsprövning. Beträffande patient som genomgår
rättspsykiatrisk vård med beslut om särskild utskrivningsprövning prövas, enligt
10 § LRV, frågan om permission av förvaltningsrätten efter ansökan av
chefsöverläkaren eller patienten. Förvaltningsrätten får enligt 10 § fjärde stycket
LRV, efter ansökan av chefsöverläkaren, överlämna åt denne att beträffande viss
patient besluta om permission.

Permission innebär rätt för patienten att på egen hand vistas utanför
sjukhusområdet. Även kortare vistelser utanför sjukvårdsinrättningens område,
t.ex. för en timme eller en dag, utgör permission enligt 25 § LPT samt 9 och 10 §§
LRV. Om patienten vistas utanför sjukhusområdet tillsammans med personal är det
däremot inte fråga om permission. Beslut om sådana utevistelser torde rent rättsligt
vara att hänföra till beslut enligt 17 § LPT (6 § LRV) om behandling.
                                                                    Dnr 3113-2009    Sid 5 (6)




Från permission ska skiljas s.k. frigång, vilket innebär att patienten ges tillstånd att
på egen hand vistas utanför vårdavdelningen men inom sjukvårdsinrättningens
område. Frågor om detta faller under 18 § LPT samt 10 a § LRV.

Beslut om att avslå en ansökan om permission, att meddela särskilda villkor för en
permission och att återkalla en permission är överklagbara (33 § LPT och 18 §
LRV). Beslut rörande permission omfattas även, till skillnad från beslut om frigång
och annan utevistelse, av bestämmelsen i 25 kap. 10 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) om undantag från sekretess och är således alltid
offentliga.

Bedömning
Användning av olika begrepp för utevistelser
Som framgått ovan förekommer inte begreppen permission och frigång i
lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård. Begreppen används dock av
vårdinrättningar som beteckningar för patienternas utevistelser. Eftersom
permission och frigång inte har samma rättsverkningar kan en sammanblandning
av begreppen leda till missförstånd, t.ex. vad gäller rätten att överklaga. Risken för
sådana missförstånd ökar om kliniker dessutom använder egna begrepp för att
beskriva de utevistelser som är aktuella. Av den anledningen är det viktigt att
vårdinrättningar använder korrekta begrepp för respektive utevistelse.

I förevarande fall framgår av patientjournalerna att kliniken använt sig av flera
begrepp för att beskriva de berörda patienternas utevistelser. Bland annat har
kliniken regelmässigt använt begreppet frigång när det i formellt hänseende har
varit fråga om permission. Vidare har kliniken använt sig av begreppet Mål och Tid
för att beskriva dagliga permissioner mellan vissa klockslag. En sådan
sammanblandning av olika begrepp innebär att det är svårt att avgöra vilken typ av
utevistelse som avses. Enligt landstingsstyrelsen har kliniken tillräckligt klara
rutiner för att en sådan sammanblandning av begreppen som nu har skett inte ska
behöva förekomma. Jag förutsätter att dessa rutiner i fortsättningen tillämpas på ett
korrekt sätt.

Utformning av beslut om permissioner
Ett beslut om permission måste vara tydligt vad avser tid och eventuella villkor för
permissionen. Den enskilde patienten måste ha klart för sig vad han eller hon har
att rätta sig efter. För det fall frågan kommer under domstolsprövning får det inte
heller finnas någon tvekan om innebörden av det beslut som överklagas.

Av utredningen framgår att det i flera beslut om permission rörande de aktuella
patienterna saknas uppgift om vilka dagar och inom vilka tidsramar som patienten
getts tillstånd att vistas utanför sjukvårdsinrättningens område. I journalerna anges
i dessa fall att överläkare fattat beslut om ”Permissioner, visst tillfälle eller
återkommande”.
                                                                    Dnr 3113-2009    Sid 6 (6)




Den formulering som kliniken har använt i de aktuella besluten uppfyller inte de
krav som måste ställas på utformningen av ett beslut om permission. För att ett
sådant beslut ska anses vara tillräckligt preciserat måste det framgå vilken dag eller
vilka dagar som beslutet avser och mellan vilka klockslag som beslutet gäller.
Besluten är bristfälliga i dessa avseenden.

I sitt remissvar har landstingsstyrelsen anfört att nya dokumentationsrutiner har
införts vid kliniken avseende utformningen av permissionsbeslut. Besluten förs
numera in i journalen med formuleringen ”§ 25 Permissioner, återkommande
tillfällen mellan kl. XX och XX”. Av remissvaret framgår att beslut med denna
utformning avser dagliga permissioner mellan vissa klockslag för den berörda
patienten.

Jag betvivlar inte att det står klart för patienten själv och för personal vid kliniken
vad ett beslut enligt klinikens nya rutiner har för innebörd. Det går dock inte att av
ett sådant beslut utläsa att det avser permissioner dagligen. Att ange att ett beslut
om permission avser återkommande tillfällen är inte tillräckligt för att kravet på
tydlighet ska anses vara uppfyllt. Jag förutsätter att kliniken ser över sina rutiner i
detta avseende.

_______________________

Den 10 juli 2008 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag
att göra en översyn av LPT och LRV samt lämna förslag till ny lagstiftning på
området (dir. 2008:93). Enligt direktiven ska en utgångspunkt för utredarens arbete
vara att göra lagstiftningen så pedagogisk och lättillgänglig som möjligt.

Jag har inom ramen för ett tidigare ärende, där frågan om användningen av olika
begrepp för utevistelser inom psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård togs
upp, funnit skäl att sända en kopia av mitt beslut till Psykiatrilagsutredningen för
övervägande av om reglerna bör förtydligas (JO:s ärende med dnr 5698-2008).
Med hänsyn till vad som framkommit i det nu aktuella ärendet översänder jag även
en kopia av detta beslut till utredningen för dess kännedom.

_______________________

Ärendet avslutas med den kritik som innefattas i det ovan anförda.
