# Fråga om ett sexårigt, ej skolpliktigt, barn kunde tas emot i en grundskola efter framställning från endast en av vårdnadshavarna

JO 2004-11-11 dnr 3117-2002

BESLUT
                                                                           Datum               Dnr                      Sid
                                                                           2004-11-11          3117-2002               1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om ett sexårigt, ej skolpliktigt, barn kunde tas emot i en
                        grundskola efter framställning från endast en av vårdnadshavarna

## Anmälan

I en anmälan till JO hemställde AA, som ombud för BB, att JO skulle undersöka
                        om rektor för Karlbergsskolan i Karlskoga kommun hade handlat i enlighet med
                        gällande lagstiftning när hon på moderns, CC:s, begäran hade skrivit in DD, född
                        1996, i skolan utan att inhämta faderns, BB:s, tillstånd samt om rektor hade handlat
                        rätt när hon vägrade skriva ut DD då hon fick kännedom om att barnet redan var
                        inskrivet i en annan skola och att fadern motsatte sig inskrivningen. AA hemställde
                        även att JO skulle granska om kommunchefen och förvaltningschefen i Karlskoga
                        kommun hade handlat i enlighet med gällande lagstiftning när de informerade
                        rektorn om att hon skulle låta DD gå kvar i skolan trots att de hade kännedom om
                        ovannämnda omständigheter.

## Utredning

Skolverket anmodades att, efter hörande av vederbörande nämnd, inkomma med
                        utredning och yttrande över vad som framförts i anmälan till JO. I sitt yttrande
                        anförde Skolverket bl.a. följande.

                                  Mottagande i grundskolan
                                  Av anmälarens skrivelser framgår bl.a. följande. BB och CC har gemensam vårdnad
                                  om barnet DD, född i maj månad 1996. DD skrevs av modern i juni månad 2002 ut
                                  ur den skola i Stockholms stad där DD sedan tidigare var inskriven (jfr 3 kap. 8 §
                                  skollagen samt 6 kap. 1 § andra stycket grundskoleförordningen, Skolverkets anm.).
                                  Anmälaren har begärt att rektor i Karlskoga kommun skall skriva ut eleven ur
                                  kommunens grundskola samt anmoda modern att DD måtte fullgöra sin skolplikt i
                                  den skola i Stockholm där denna redan är inskriven.
                                  Av kommunens skrivelser i ärendet framgår bl.a. följande. Den 12 augusti
                                  2002 skrevs DD in i grundskolan i Karlskoga kommun. Skolan hade då kontrollerat
                                  att DD sedan den 6 augusti 2002 var folkbokförd i Karlskoga kommun. I samband
                                  med att modern ansökte om att DD skulle skrivas in i grund-
                                  skolan framkom att även fadern var vårdnadshavare samt att denne motsatte sig
                                  såväl att DD folkbokförts i Karlskoga kommun som att DD skulle tas emot i
                                  grundskolan i Karlskoga kommun. Då DD enligt kommunen var skolpliktig samt
                                  folkbokförd i kommunen förelåg en skyldighet att tillhandahålla plats i kommunens
                                  grundskola.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                  Dnr 3117-2002     Sid 2 (6)




Skolverket konstaterar att DD är född i maj månad 1996. Hon var och är således inte
skolpliktig. I 3 kap. 8 § skollagen anges att om ett barns vårdnadshavare begär det,
skall barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex år jämställas med
skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.
Om barnet har två vårdnadshavare förutsätter det att en sådan begäran görs av båda
vårdnadshavarna då beslut om ett barns skolgång som regel inte kan fattas enbart av
den ene av två vårdnadshavare (jfr prop. 1975/76:170 s. 178 samt JO:s beslut den 15
februari 2001, dnr 3148-2000).
En kommun kan således som regel inte ta emot ett icke skolpliktigt barn i sin
grundskola om inte båda vårdnadshavarna begär det. Om det i stället rört sig om en
skolpliktig elev hade Karlskoga kommuns agerande varit helt korrekt. Då hade
kommunen – trots att det skett mot den ene vårdnadshavarens vilja – varit skyldig att
med stöd av 4 kap. 5 § skollagen sörja för att DD fått utbildning i kommunens
grundskola.
Frågan kompliceras något av att DD redan var inskriven i grundskolan i Stockholms
stad och att det av handlingarna i ärendet inte framgår annat än att vårdnadshavarna
var överens om att DD skulle börja grundskolan inför höstterminsstarten 2002.
Skolverket konstaterar att DD var (och eventuellt alltjämt är) inskriven i
grundskolan i Stockholms stad. Skolverket går inte närmare in på frågan huruvida
staden med hänsyn till den ändrade folkbokföringen är skyldig att erbjuda DD
utbildning i dess grundskola. Trots att båda vårdnadshavarna ansökte och fick DD
inskriven i grundskolan i Stockholms stad har DD genom moderns agerande inte
påbörjat den utbildningen. Eftersom DD inte är skolpliktig och skolgång i
grundskolan således är frivillig kan varken Stockholms stad eller Karlskoga
kommun vidta några åtgärder (t.ex. vitesföreläggande) för att DD skall gå i
grundskolan i Stockholm eller någon annanstans. Även om vårdnadshavarna en gång
var överens om att DD skulle börja grundskolan trots att hon inte var skolpliktig så
kan man alltså sedan inte framtvinga att den skolgången verkligen kommer till stånd
om inte båda vårdnadshavarna samverkar till detta.
Vid prövningen av modern/vårdnadshavarens ansökan om att DD skulle tas emot i
grundskolan i Karlskoga kommun kunde kommunen konstatera att
fadern/vårdnadshavaren motsatte sig detta. Kommunen borde rimligen också
konstaterat att DD inte var skolpliktig. Det förhållande att båda vårdnadshavarna i
och för sig var överens om att DD skulle påbörja sin grundskoleutbildning trots att
denna inte var skolpliktig, kan ändå inte ligga till grund för att DD skulle tas emot
som elev i Karlbergsskolan i Karlskoga kommun då fadern motsatte sig valet av
skola.

Kommunchefens respektive förvaltningschefens roll i ärendet
Vad avser synpunkterna på kommunchefens och förvaltningschefens agerande så
visar inte utredningen exakt vilka kontakter dessa haft med rektor i ärendet. Det har
inte gjorts gällande annat än att de ”informerat”, dvs. lämnat råd till, rektor. Såväl
kommunchefen som förvaltningschefen saknar delegation att besluta i frågor som
rör mottagande av elever i grundskolan och ingen av dem har heller såvitt framgår
av handlingarna i ärendet deltagit i något beslut som rör DD:s skolgång. Som
Skolverket uppfattar det har det således inte framkommit något som visar att
kommunchefen eller förvaltningschefen begått några formella felaktigheter. När det
gäller det materiella innehållet av dessa råd har Skolverket i föregående avsnitt
uttryckt sin inställning.

Behörighet att fatta beslut å nämndens vägnar
Av insänd delegationsordning framgår bl.a. följande. Rektor i grundskolan har
delegation att medge sexåringar att börja skolan (3 kap. 8 § skollagen). Vidare har
rektor delegation att besluta om elevs placering vid viss skola (4 kap. 6 § skollagen).
                                                                         Dnr 3117-2002     Sid 3 (6)




      Däremot framgår inte att rektor har delegation att besluta om att skriva in barn i
      grundskolan (6 kap. 1 § grundskoleförordningen).

      Skolverkets roll i ärendet
      I rektors skrivelse till anmälaren den 20 augusti 2002 anförs bl.a. att DD är
      skolpliktig samt folkbokförd i Karlskoga kommun och att kommunen därför är
      skyldig att tillhandahålla plats i grundskolan. Vidare uppger rektor följande: ”Denna
      uppfattning (att DD med hänvisning till sin folkbokföring och skolplikt skall gå i
      skolan i Karlskoga kommun, Skolverkets anm.) delas av Skolverkets juridiska
      expertis.”
      I tjänsteanteckning upprättad den 15 augusti 2002 av förvaltningschefen Ralf Dahl
      anges följande. ”Kontaktar en av Skolverkets jurister i ärendet. Berättar om
      skattemyndighetens beslut om folkbokföring av DD, och rådfrågar hur Karlskoga
      skall ställa sig till skolgång hos oss så som modern vill, men mot faderns vilja.
      Juristen skall kontakta JO med anledning av ett uttalande i ett liknande ärende, som
      behöver tolkas och sedan återkomma.” Senare samma dag antecknas: ”Skolverkets
      jurist ringer och har samrått med Skolverkets chefsjurist. Huvudprincipen är att
      eleven skall erbjudas skolgång i den kommun där eleven bor och är folkbokförd, i
      detta fallet Karlskoga.”
      Skolverkets jurist EE uppger att hon den 15 augusti 2002 var i telefonkontakt med
      företrädare för Karlskoga kommun. Hon uppger, som hon nu drar sig till minnes, att
      hon förutsatte att kommunens frågor rörde ett skolpliktigt barn och hon redogjorde
      för lagstiftningens innehåll utifrån detta förhållande. Om hon förstått att det rört sig
      om ett icke skolpliktigt barn hade hon reagerat på detta eftersom det är andra
      föreskrifter som gäller då.

## Avslutande kommentarer

Det aktuella ärendet visar på omständigheter som skulle kunna leda till att ett barn
      som redan deltagit ett år i förskoleklassen måste tillbringa ytterligare ett år i
      förskoleklassen eller alternativt återgå till förskolan endast av det skälet att
      vårdnadshavarna inte kan enas om val av skola. Sådana konsekvenser av regelverket
      är enligt Skolverket otillfredsställande ur ett barnperspektiv.
      Skolverket noterar att det under de senaste åren handlagts ett flertal ärenden hos
      såväl Skolverket som JO och som rört konsekvenserna av vårdnadshavares oenighet
      om barns skolgång eller deltagande i barnomsorgsverksamhet. I ett sådant ärende
      som rörde val av förskola fann JO skäl att överlämna en kopia av sitt beslut till
      Regeringskansliet med anledning av att regeringen aviserat tillsättningen av en
      kommitté med uppgift att bl.a. se över 1998 års vårdnadsreform (JO:s beslut den 24
      januari 2002, dnr 3285-2000).
      Skolverket noterar att en kommitté om vårdnad, boende och umgänge nu tillkallats
      (Ju 2002:09). Direktiven anger emellertid inte något om att kommittén särskilt skall
      utreda frågan om beslut som rör barns skolgång eller deltagande i
      barnomsorgsverksamhet vid gemensam vårdnad (dir. 2002:89). Oavsett vilka
      bedömningar JO gör med anledning av den nu aktuella anmälan finner Skolverket
      att frågor som rör skolgång och barnomsorg vid gemensam vårdnad lämpligen borde
      utredas av nämnda kommitté. Skolverket finner därför skäl att till kommittén
      överlämna en kopia av sitt yttrande.
Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga kommun samt AA bereddes tillfälle att
yttra sig över remissvaret.

I beslut den 11 november 2004 anförde JO André följande.
                                                                   Dnr 3117-2002    Sid 4 (6)




Bedömning
Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken. Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap. 11–
13 §§ föräldrabalken. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma
i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två
vårdnadshavare skall de enligt 6 kap. 13 § föräldrabalken tillsammans utöva
bestämmanderätten. Det krävs alltså normalt gemensamma beslut i frågor som rör
vårdnaden. Bestämmanderätten utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam
när den andra till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta
del i beslut rörande vårdnaden och beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet.
Beslut som är av ingripande betydelse för barnets framtid får dock inte fattas av
den ena vårdnadshavaren ensam, om inte barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § föräldrabalken skall inte tolkas så att båda föräldrarna,
även om ingen är direkt förhindrad, skall behöva delta i alla vardagliga
avgöranden. Om föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder
som har barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I
förarbetena till lagstiftningen uttalades att till den dagliga omsorgen hör frågor om
bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin fritid. Däremot
undantogs beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som
rör barnets skolgång och bosättning (prop. 1975/76:170 s. 178).

Någon förändring såvitt avser kravet på gemensamma beslut i frågor som rör
barnets skolgång och bosättning har inte skett. Enligt gällande rätt krävs alltså att
vårdnadshavarna är överens om inskrivning i viss skola respektive byte av skola.
Detta skall ses mot bakgrund av vad som i skollagen (1985:1100) föreskrivs om att
alla barn som är bosatta i landet har skolplikt, att den som har vårdnaden om ett
skolpliktigt barn skall se till att barnet fullgör sin skolplikt och att en
vårdnadshavare under vissa förhållanden får föreläggas vid vite att iaktta sina
skyldigheter (se 3 kap. 1, 15 och 16 §§ skollagen). Om vårdnadshavarna inte kan
enas i en fråga rörande barnets skolgång kan detta ytterst leda till att den
gemensamma vårdnaden måste upplösas.

Enligt 4 kap. 5 § skollagen skall hemkommunen – folkbokföringskommunen –
sörja för att utbildning kommer till stånd för var och en som enligt lagen har rätt att
gå i grundskolan. I skollagen finns det bestämmelser som tillåter avsteg från denna
huvudregel. I 4 kap. 8 § skollagen stadgas sålunda att en kommun i sin grundskola
även skall ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig
att sörja, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl
att få gå i den kommunens grundskola. Enligt 4 kap. 8 a § skollagen har en
kommun också rätt att, efter önskemål av vårdnadshavare, i sin grundskola ta emot
en elev från en annan kommun.

Bestämmelserna i 4 kap. 8 § och 8 a § skollagen är endast tillämpliga när fråga
uppkommer om en kommun är skyldig respektive har rätt att ta emot en elev vars
                                                                   Dnr 3117-2002    Sid 5 (6)




grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att sörja för. Bestämmelserna
saknar således intresse i detta ärende.

I 3 kap. 7 § skollagen stadgas att skolplikten inträder höstterminen det kalenderår
då barnet fyller sju år. Enligt 8 § i samma kapitel skall, om ett barns
vårdnadshavare begär det, barnet redan höstterminen det kalenderår det fyller sex
år jämställas med skolpliktiga barn i fråga om rätten att börja skolan.

____________________

Som har framgått ovan är beslut i frågan om barns skolgång ett sådant beslut som
vårdnadshavarna har att fatta gemensamt. JO har vid flera tillfällen uttalat att
skolan måste känna till och kunna belägga de förhållanden som ligger till grund för
att barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att en skola, genom att
inhämta besked från folkbokföringen, måste kontrollera uppgifterna om vem eller
vilka som är vårdnadshavare för barnet. Vidare måste vårdnadshavarens respektive
vårdnadshavarnas inställning till inskrivning i en viss skola klarläggas (se bl.a. JO:s
ämbetsberättelse 2001/02 s. 397).

I förevarande fall gäller frågan mottagande i grundskolan av ett barn som under det
aktuella kalenderåret fyllde sex år, dvs. som inte var skolpliktigt. Som tidigare har
nämnts följer det av 3 kap. 8 § skollagen att sexåringar skall tas emot i grundskolan
bara om deras vårdnadshavare begär det.

Rektors beslut att ta emot DD i Karlbergsskolan grundades på att DD var
folkbokförd i Karlskoga kommun. När beslutet fattades kände rektor till att även
fadern var vårdnadshavare samt att han motsatte sig både DD:s ändrade
folkbokföring och att hon skulle tas emot i skola i Karlskoga kommun. Det
förhållandet att DD inte var skolpliktig vid den aktuella tidpunkten har över huvud
taget inte uppmärksammats av kommunen. I en skrivelse den 20 augusti 2002 till
faderns ombud har rektor tvärtom åberopat att DD ”är enligt skollagen skolpliktig”.

Jag delar Skolverkets uppfattning att det inte förelåg förutsättningar för att ta emot
DD eftersom fadern inte samtyckte till att hon skulle börja i Karlbergsskolan. Den
omständigheten att vårdnadshavarna i och för sig var överens om att DD skulle
börja i grundskolan ett år i förtid ändrar inte den bedömningen.

Av utredningen framgår att delegationsordningen inte medger rektor att besluta om
inskrivning av barn i grundskolan (6 kap. 1 § grundskoleförordningen
[1994:1194]). För det fall så inte redan har skett förutsätter jag att nämnden ser
över delegationsordningen i det avseendet.

Avslutningsvis vill jag tillägga följande. Som Skolverket har anfört har både JO
och Skolverket under de senaste åren utrett ett flertal ärenden som rört skolors
agerande i fall där vårdnadshavare har varit oeniga om barns skolgång eller
deltagande i barnomsorgsverksamhet. Jag har tidigare överlämnat kopior av beslut
rörande val av förskola, förskoleklass samt grundskola till Regeringskansliet
                                                                Dnr 3117-2002    Sid 6 (6)




respektive den kommitté som utreder vissa frågor om vårdnad, boende och
umgänge (Ju 2002:09). Jag finner det lämpligt att kommittén får ta del även av
förevarande beslut. En kopia av det överlämnas därför till kommittén för
kännedom.

__________________

Med den kritik som framgår av det anförda avslutas ärendet.
