# Handläggning hos en valnämnd av ett lokalt partis förfrågan om att dels få ta del av uppgifter om vilka personer som ansvarade för vallokalerna i en kommun under valdagen den 15 september 2002, dels få ta del av handlingar innehållande samma uppgifter

JO 2003-10-24 dnr 3120-2002

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                        Sid
                                                                            2003-10-24              3120-2002                 1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Handläggning hos en valnämnd av ett lokalt partis förfrågan om att dels
                        få ta del av uppgifter om vilka personer som ansvarade för vallokalerna i
                        en kommun under valdagen den 15 september 2002, dels få ta del av
                        handlingar innehållande samma uppgifter

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 9 september 2002, klagade AA, som
                        representant för Linköpingspartiet, på Valnämnden i Linköpings kommun.
                        Klagomålen rörde bl.a. att nämnden, trots begäran härom ett flertal gånger
                        muntligen och därefter i en e-postskrivelse den 26 augusti 2002, inte lämnat ut
                        uppgift om namn och telefonnummer för de personer som ansvarade för val-
                        lokalerna i Linköpings kommun under valdagen den 15 september 2002. Han hade
                        inte fått något skriftligt beslut med motivering och överklagandehänvisning, trots
                        att han begärt detta.

                        Till anmälan var fogade bl.a. kopior av e-postskrivelsen den 26 augusti 2002 ställd
                        till stadsjuristen i kommunen, tillika valnämndens sekreterare, BB, och hans svar
                        på skrivelsen. Skrivelsen har följande lydelse.
                                  Hej BB.
                                  Vi vill ha namnen och tel. nr till ansvarig för resp. vallokal/valdistrikt valdagen i god
                                  tid innan den 15/9 2002. Så vitt jag vet är alla personer i kommunens tjänst
                                  offentliga.
                                  Om Du/Ni ändå vägrar att lämna ut dessa namn vill jag omgående ha ett svar som
                                  inkluderar en tydlig motivering till ert avslag och därtill en tydlig besvärshänvisning.
                                  Med vänliga hälsningar
                                  AA.
                                  Ordförande Linköpingspartiet
                        Svaret från BB till AA har följande lydelse.
                                  Hej AA!
                                  Du får diskutera den frågan med valnämndens ordförande CC, tel 142807.
                                  Valnämnden har tagit beslut om att namnen på valdistriktsordförandena inte lämnas
                                  ut.
                                  Hälsningar,
                                  BB.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 3120-2002        Sid 2 (7)



Utredning
Anmälan remitterades till valnämnden för utredning och yttrande. Valnämnden
anförde i remissvar bl.a. följande.

## Bakgrund

Valnämnden uppdrog i början av 2002 åt sin ordförande, vice ordförande och
      sekreterare att påbörja rekryteringen av ordförande och vice ordförande till
      kommunens 90 valdistrikt och att boka vallokaler inför höstens val.
      Det huvudsakliga arbetet med rekryteringen sköttes av valnämndens ordförande,
      som tog kontakt med tidigare ordföranden och andra som kunde vara lämpliga för
      uppdragen.
      Dessa fick i sin tur i uppdrag att rekrytera övriga valförrättare och rösträknare till
      sina respektive valdistrikt.
      Uppgifter om namn, adresser m. m. till alla dessa valförrättare (ordföranden, vice,
      deputeranden och rösträknare) skulle respektive valdistriktsordförande lämna in till
      valnämndens sekreterare, som, vartefter de kom in, sammanställde dessa i en
      förteckning. Sammanställningen blev klar först lördagen den 13 september, för
      behandling vid valnämndens sammanträde den 14 september, då rekryteringarna
      godkändes genom att valnämnden fastställde förteckningen.
      Valnämnden är ytterst noga med att behandla alla politiska partier lika. Uppgifter
      om vilka som är valförrättare brukar normalt inte vara efterfrågade och är ingenting
      som valnämnden brukar sprida information om. Däremot får den som så önskar
      uppgift om vilka vallokaler som kommer att användas, så snart de är bokade, vilket
      brukar vara klart under försommaren.
      Valnämnden har aldrig åtagit sig att tillhandahålla något partis namnvalsedlar i
      anslutning till vallokalerna. Stöd i detta finns i Riksskatteverkets information den 11
      augusti 1995 angående Sarajevolistans och Fria EU-kritikers önskemål om
      distribution och bevakning av deras valsedlar.
      Däremot åtog sig valnämnden att vid årets s k institutionsröstning, särskild röst-
      mottagning på vårdinrättningar m. m., tillhandahålla även namnvalsedlarna på
      institutionerna, eftersom partiföreträdare inte skulle bli insläppta på samtliga
      institutioner, bl a kriminalvårdsanstalten i kommunen. Detta var dock ett åtagande
      som gick att överblicka och ta ansvar för och kom samtliga partier till del.

## Händelseförlopp

Valnämnden vill först komplettera AA:s beskrivning av händelseförloppet enligt
      följande:
      Den 21 eller 22 augusti begärde AA per telefon av valnämndens sekreterare att få
      del av valnämndens beslut om vallokaler och lista med namn och telefonnummer till
      ordförandena i respektive valdistrikt.
      Samma dag vidarebefordrade sekreteraren frågan till valnämndens ordförande och
      vice ordförande för samråd.
      Den 22 augusti skickade sekreteraren en lista över vallokalerna samt valnämndens
      protokoll till AA per e-post, med besked att namnen på valdistriktens ordförande
      inte lämnas ut och att frågor om detta hänvisas till valnämndens ordförande.
      Samma dag svarade AA per e-post att han ville ha namn på ”lokalansvariga”,
      ”ansvarig till de olika vallokalerna” med adress och telefonnummer.
      Senare samma dag begärde sekreteraren per e-post ett förtydligande, om AA nu
      avsåg skolvaktmästare eller motsvarande, eftersom han fått besked att ordförandenas
      namn inte lämnades ut.
      Den 22 augusti tog valnämnden upp AA:s begäran och godkände att distrikts-
      ordförandenas namn inte lämnas ut. Anledningen till beslutet var att förteckningen
                                                                    Dnr 3120-2002     Sid 3 (7)



inte var färdig och att ordförandena måste hinna informeras om sina skyldigheter
innan de blev kontaktade av AA.
Den 23 augusti uppsökte valnämndens ordförande AA och delgav honom
valnämndens beslut samt förklarade motiven för detsamma. AA hade då inga
invändningar och begärde inte att få någon besvärshänvisning.
Den 26 augusti begärde AA per e-post att få namn och telefonnummer till ansvariga
för respektive valdistrikt, med motivering till ev. avslag och besvärshänvisning.
Samma dag hänvisade sekreteraren per e-post AA att diskutera frågan med
valnämndens ordförande, med hänvisning till valnämndens tidigare meddelade
beslut.
Den 12 september begärde AA per e-post att få en lista över vallokaler som, liksom i
tidigare val, skulle ha förtida öppethållande för utläggning av valsedlar.
Samma dag frågade sekreteraren per e-post vilka vallokaler som skulle ha haft
sådant öppethållande, eftersom det inte förekommit. AA svarade inte.
Senare samma dag svarade sekreteraren per e-post, efter samråd med ordföranden,
att något förtida öppethållande inte förekommer. Samtidigt fick AA beskedet att
förteckningen över valförrättare väntades bli komplett den 13 september och fast-
ställd av valnämnden på morgonen den 14 september samt att han därefter kunde få
del av den.
Den 14 september kl. 9.00 sammanträdde valnämnden och godkände rekryteringarna
genom att fastställa förteckningen.
Samma dag kl 10.00 hämtade AA en förteckning över vallokaler och valdistrikts-
ordförande. Förteckningen innehöll då inga uppgifter om telefonnummer, eftersom
flera av dessa var hemliga eller att ordförandena ändå begärt att dessa inte skulle
lämnas ut. AA gjorde då inga invändningar mot förteckningen eller begärde någon
besvärshänvisning.

Kommentarer
AA:s påståenden kommenteras här i den ordning de framförs i hans anmälan:
1 st
AA påstår att det var fråga om offentliga handlingar.
Det är en missuppfattning. När hans begäran inkom fanns ingen upprättad handling
med uppgifter om valförrättarna. Det som fanns var en icke komplett förteckning,
som var att betrakta som arbetsmaterial, eftersom insamlingen och samman-
ställningen av uppgifterna pågick. Insamlingen var färdig först på fredagen och
sammanställningen först på lördagen före valdagen. Alltså fanns dessförinnan ingen
allmän handling och därmed inga offentliga uppgifter.
AA säger att han inte fick skriftligt beslut med motivering.
Som framgår av den kronologiska sammanställningen fick AA först besked genom
det medium han själv använt, e-post. Därefter tog valnämnden upp frågan för beslut.
Det är riktigt att AA därefter inte fick något skriftligt beslut med motivering. I stället
uppsökte valnämndens ordförande AA och informerade honom om valnämndens
beslut och motiven för detta. AA begärde då inte att få något skriftligt besked eller
besvärshänvisning, varför valnämnden hade anledning att förmoda att han inte
längre önskade någon sådan.
AA hävdar att BB förhalat ärendet genom att ”missförstå vår begäran”. Eftersom
AA inte fått ut uppgifter om valdistriktsordförandena sökte BB utröna om AA nu
med begreppet ”lokalansvariga” avsåg en annan personalkategori. Vaktmästare m fl
kunde då vara en grupp som skulle kunna tänkas vara behjälpliga.
3 st
AA säger att tidningens journalist erbjöds ta del av handlingarna.
                                                                  Dnr 3120-2002     Sid 4 (7)



Journalisten fick, på förfrågan, beskedet att han kunde få del av uppgifter om han så
önskade, med förbehåll om att inte sprida dessa. Det är enligt reglerna om meddelar-
frihet tillåtet för offentligt anställda att lämna uppgifter till massmedia.
5 st
AA menar att grunden för avslagsbeslutet var en tveksam sekretessregel.
Grunden för valnämndens beslut att inte lämna ut ordförandenas namn var inte den
tveksamma sekretessregeln. Grunden var, som framgår ovan, att det vid den tiden
inte fanns någon allmän handling med de begärda uppgifterna och att det inte fanns
skäl att ändå lämna ut de efterfrågade uppgifterna.
Det svar om sekretessgrund, som återges i tidningsartikeln, är ett svar på
journalistens fråga om sekretesslagen innehåller någon regel som kunde vara
tillämplig på allmänna handlingar i ett fall som detta.
6 st
AA påstår att valnämnden förhalat handläggningen.
Valnämnden har inte förhalat genom att hänvisa till sekretesslagen. Grunden för
avslag framgår ovan. AA har inte, när han fått besked i ärendet, begärt något
ytterligare.
7 st
AA funderar över varför BB inledningsvis skött kontakterna med honom.
BB skötte inledningsvis kontakterna med AA eftersom AA vänt sig till honom. Det
ingår också i uppdraget som valnämndens sekreterare.
AA fick redan med vändande post den 22 augusti beskedet att vidare frågor om
valdistriktsordförandena fick ställas till valnämndens ordförande.
8 st
AA efterlyser skriftligt svar.
Som framgått ovan uppsökte valnämndens ordförande den 23 augusti AA och
delgav honom muntligen valnämndens beslut samt förklarade motiven för
detsamma.
AA hade då inga invändningar och begärde inte att få någon besvärshänvisning.
Valnämnden hade därför anledning att förmoda att han inte längre önskade någon
sådan.
9 st
AA hävdar att politiska motståndare och kommunens jurist använder sin ställning i
ett politiskt rävspel för att försvåra för ett litet parti.
AA tycks, liksom vid tidigare val, ha uppfattningen att alla andra partier ringer runt
till valdistriktsordförandena och får tillstånd att komma och lägga ut valsedlar i
vallokalerna redan under lördagen före valet.
Så är inte fallet. Inte heller behöver man veta vare sig telefonnummer eller namn på
ordföranden om det uppstår problem i någon vallokal (som AA anför i 5 st). Man
kan vända sig till vem som helst av valförrättarna, så det är inte det egentliga skälet
till AA:s begäran. Det råder ingen tvekan om AA:s avsikter. Han har nämligen vid
de senaste valen haft samma önskemål och då varit tydligare om hur han skulle
använda uppgifterna, för att be valdistriktsordförandena att ta ansvar för hans
valsedlar.
Visserligen skulle valnämnden ha kunnat lämna ut uppgifter om många ordföranden,
fastän någon färdig förteckning inte fanns.
Men AA:s önskemål innebar att Linköpingspartiet skulle kunna få en fördel som
övriga partier inte får. Det hade valnämnden inte anledning att medverka till.
Dessutom skulle det ha kunnat uppstå mycket allvarliga ansvarsfrågor om
valdistriktsordförande hade blivit övertalad att ta ansvar för Linköpingspartiets
                                                                           Dnr 3120-2002      Sid 5 (7)



      valsedlar i vallokalen. Hur skulle partiet ha reagerat om valsedlarna, trots en sådan
      överenskommelse, inte fanns i lokalen?
      Sålunda har varken valnämndens ordförande eller nämndens sekreterare inlåtit sig i
      politiskt rävspel för att försvåra för ett litet parti, inte heller för att ge något parti
      särskilda fördelar.

## Sammanfattning

Valnämnden har inte vägrat AA att ta del av allmänna handlingar, eftersom de
      uppgifter han sökte inte fanns i någon allmän handling, endast i ett ofullständigt
      arbetsmaterial.
      Valnämnden har inte lämnat AA något skriftligt besked eller besvärshänvisning,
      vilket är en brist i handläggningen. Men valnämnden har sammanträffat med AA
      och muntligen informerat om avslagsbeslutet, varvid AA inte framfört några
      önskemål om skriftlighet eller besvärshänvisning. Nämnden hade därför anledning
      att tro att han inte längre begärde något sådant. Om han vidhållit sin begäran hade
      han naturligtvis fått både skriftligt besked och besvärshänvisning.
AA kommenterade remissvaret och vidhöll sin kritik. Han anförde bl.a. följande.
Av valnämndens protokoll från den 22 augusti 2002 § 26 under rubriken
”valförrättare” framgår att ”Ordförande är rekryterade till samtliga distrikt”. Vid
tidpunkten för partiets förfrågan saknades således ingen person, vilket valnämnden
hävdat i sitt yttrande till JO. Där sägs: ”Det som fanns var en icke komplett
förteckning …”. Vidare överlämnades listorna till Länsstyrelsen i Östergötland där
de fanns tillgängliga redan på måndagen den 9 september 2002. Det stämmer inte
att valnämndens ordförande CC delgav honom valnämndens beslut muntligen vid
ett besök den 23 augusti 2003. Besöket ägde rum den 29 augusti och ingen
förklaring gavs till beslutet vid detta tillfälle.

I beslut den 24 oktober 2003 anförde JO Berggren följande.

Rättslig reglering
Grundläggande regler om handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Där regleras även primärt frågan om utlämnande av
allmänna handlingar. Enligt 2 kap. 3 § första stycket är en handling allmän om den
förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller
upprättad hos myndigheten. Med upprättad avses i princip att handlingen skall
finnas i sitt definitiva skick (se t.ex. Bohlin, Offentlighetsprincipen, 6:e u. 2001 s.
71).

Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som får lämnas ut – och som alltså
inte omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran genast eller så snart det
är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av den. Av 2
kap. 13 § TF framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän handling även
har rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen. En
sådan begäran skall behandlas skyndsamt. JO har i ett flertal beslut uttalat att
besked i en utlämnandefråga normalt bör lämnas redan samma dag som begäran
gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan
fördröjning är nödvändig för att myndigheten skall kunna ta ställning till om den
efterfrågade handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst
                                                                   Dnr 3120-2002    Sid 6 (7)



dröjsmål är ofrånkomligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett
omfattande material.

Om en framställning om att få ta del av en handling inte kan tillmötesgås fullt ut,
skall den som begär handlingen underrättas om detta. Han skall också enligt 15
kap. 6 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) underrättas om att han kan begära
att frågan hänskjuts till myndigheten och att ett beslut av myndigheten krävs för att
ett avgörande skall kunna överklagas. Mot myndighetens avslagsbeslut får
sökanden enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen föra talan.

Bestämmelserna om handlingsoffentlighet innefattar inte någon skyldighet för en
myndighet att med anledning av en begäran om utlämnande upprätta en handling,
som skulle innehålla t.ex. en sammanställning av uppgifter.

En begäran om handlingsutlämnande skall inte förväxlas med en begäran om att få
uppgift ur allmän handling. Förfarandet vid en begäran av sistnämnda slag regleras
i 15 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Enligt detta lagrum skall en myndighet
på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos
myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av bestämmelse om sekretess
eller av hänsyn till arbetets behöriga gång. Ett beslut att inte lämna ut uppgifter kan
inte överklagas.

Bedömning
Som framgått skiljer sig regleringen åt när det gäller utlämnande av allmänna
handlingar respektive lämnande av uppgifter ur handlingar. Vilket regelsystem som
skall tillämpas får avgöras utifrån den framställning som den enskilde gjort. Vid
oklarhet skall myndigheten söka ta reda på vad som avses. Om frågan inte kan
utredas, skall en begäran presumeras innefatta ett önskemål att få ta del av en
allmän handling. Varken i anmälan eller i remissvaret har den nyss nämnda
distinktionen närmare berörts. Utredningen i ärendet ger ändock enligt min mening
underlag för följande bedömning.

Nämnden har hävdat att förteckningen över valdistriktens ordförande utgjorde
arbetsmaterial som inte var allmän handling och att eftersom AA inte framförde
något önskemål om skriftligt besked med överklagandehänvisning har detta inte
lämnats. Valnämnden borde dock i vart fall av lydelsen på det e-postmeddelande
som togs emot den 26 augusti 2002 ha förstått att AA önskade ett skriftligt beslut
med överklagandehänvisning i utlämnandefrågan. Nämnden eller den tjänsteman
som var behörig att fatta beslut på nämndens vägnar borde således skyndsamt ha
meddelat ett avslagsbeslut med överklagandehänvisning. Ett sådant beslut hade
kunnat innefatta nämndens bedömning att handlingen inte var allmän. På det sättet
hade AA kunnat få överinstansens prövning av denna nämndens bedömning.

Av den nyss lämnade redogörelsen för den rättsliga regleringen framgår bl.a. att en
myndighet inte utan stöd av någon bestämmelse i tryckfrihetsförordningen eller
sekretesslagen får vägra att lämna ut en allmän handling. Mot den bakgrunden
framstår nämndens remissyttrande, främst under avsnitt ”9 st”, som
anmärkningsvärt och tydande på mycket allvarliga brister när det gäller
                                                                 Dnr 3120-2002   Sid 7 (7)



tillämpningen av offentlighetsprincipen. Jag har också med förvåning tagit del av
nämndens kommentarer i remissyttrandet under avsnitt ”3 st” när det gäller
innebörden av den s.k. meddelarfriheten. Med meddelarfrihet avses det komplex av
regler som finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och som
innebär att det i viss utsträckning är möjligt att straffritt lämna normalt
sekretessbelagda uppgifter för publicering i bl.a. tryckta skrifter. Nämndens
yttrande ger uttryck för uppfattningen att myndigheterna som sådana skall kunna
tillämpa olika regler när det gäller handlingsutlämnande till exempelvis journalister
eller till andra enskilda. Denna uppfattning är naturligtvis felaktig.

Jag är sammanfattningsvis mycket kritisk till nämndens handläggning.

Ärendet avslutas.
