# Kritik mot en barn- och utbildningsnämnd för placering av barn i en skola mot vårdnadshavares vilja. - Fråga om skolmyndighets skyldighet att kontrollera vem som är elevs vårdnadshavare och dennes inställning till inskrivning i viss skola

JO 2001-02-15 dnr 3148-2000

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2001-02-15              3148-2000              1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot en barn- och utbildningsnämnd för placering av barn i en
                        skola mot vårdnadshavares vilja. – Fråga om skolmyndighets skyldighet
                        att kontrollera vem som är elevs vårdnadshavare och dennes inställning
                        till inskrivning i viss skola

## Anmälan

I en anmälan till JO anförde AA klagomål mot Långskataskolan i Piteå kommun. I
                        sin anmälan anförde hon i huvudsak följande.

                        Hon och dotterns far har gemensam vårdnad om dottern BB. Dottern, som skulle
                        börja årskurs 1 vid Norrmalmskolan i Piteå kommun hösten 2000, bor växelvis hos
                        dem båda. Mot AA:s vilja flyttade fadern i augusti 2000 BB till Långskataskolan i
                        Piteå kommun. AA kontaktade rektor CC vid Långskataskolan och meddelade
                        henne att dotterns placering i Långskataskolan var mot hennes vilja. Hon fick då
                        beskedet att skolan inte kunde göra något åt placeringen eftersom BB är
                        mantalsskriven hos den andra vårdnadshavaren och hon har rätt att gå i den skola
                        som ligger närmast hennes mantalsskrivningsadress.

## Utredning

Anmälan remitterades för utredning och yttrande till Barn- och
                        utbildningsnämnden i Piteå kommun som i ett remissvar anförde bl.a. följande.

                                  Torsdag den 17 augusti 2000 kontaktade flickans pappa rektor CC per telefon. Han
                                  ville att hans dotter, 7 år, skulle börja åk 1 vid Långskataskolan. Pappan bor på det
                                  skolområdet och flickan är mantalsskriven hos pappan, vilket innebär att det
                                  uppfyller kraven om närhetsprincipen som gäller i vår skolkommun. Se bilaga
                                  skolstyrelsens beslut 1994-01-25. (Bilagan här utelämnad, JO:s anm.) Flickan och
                                  pappan besökte skolan och träffade flickans mentor.
                                  Måndag den 21 augusti ringer flickans mamma och meddelar att pappan flyttat
                                  flickan mot hennes vilja och att de hade gemensam vårdnad. Rektor förklarar vilka
                                  regler som gäller vid skolorna i Piteå, d v s barnen placeras i den skola som ligger
                                  närmast mantalsskrivningsadressen. Rektorn lovade att prata med fadern för att
                                  trycka på om vikten att de var överens för flickans skull. Samtalet genomfördes och
                                  fadern lovade, med viss tvekan, att försöka reda ut situationen.
                                  Rektorn har sedan flera långa samtal med mamman och uppmanar henne att ta
                                  kontakt med de sociala myndigheterna för att få stöd och hjälp i denna
                                  ”vårdnadstvist”.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 3148-2000     Sid 2 (4)



      Om flickans föräldrar varit överens om och ansökt om skolgång i annan skola än den
      anvisade, enligt beslut om närhetsprincipen och föräldrars rätt att välja skola, och
      om plats funnits i den av föräldrarna önskade skolan hade detta val tillgodosetts av
      kommunen.
      Den 11 september ringde mamman till rektorn och talade om att den sociala
      utredningsenheten hade uppmanat henne att ta kontakt med familjerådgivningen som
      i sin tur rekommenderat att ta kontakt med en advokat som i sin tur tyckte att
      mamman skulle JO-anmäla detta ärende.
      Vi anser att rektor CC har handlat helt efter de beslut om placering av barn i skolan
      som gäller i vår kommun. Hon har dessutom agerat på ett föredömligt sätt i sina
      kontakter med båda föräldrarna, varit lyhörd för olika åsikter och inte tagit parti för
      någon utan följt de beslut om placering som gäller.
AA yttrade sig över remissvaret.

I beslut den 15 februari 2001 anförde JO André följande.

Bedömning
Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 § andra
stycket föräldrabalken (FB). Närmare regler om vårdnadens utövande finns i 6 kap.
11–13 §§ FB. Barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor
som rör barnets personliga angelägenheter. Om barnet har två vårdnadshavare skall
de enligt 6 kap. 13 § FB tillsammans utöva bestämmanderätten. Det krävs alltså
normalt gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden. Bestämmanderätten
utövas dock av den ena vårdnadshavaren ensam när den andra till följd av frånvaro,
sjukdom eller annan orsak är förhindrad att ta del i beslut rörande vårdnaden och
beslutet inte kan skjutas upp utan olägenhet. Beslut som är av ingripande betydelse
för barnets framtid får dock inte fattas av den ena vårdnadshavaren ensam, om inte
barnets bästa uppenbarligen kräver det.

Bestämmelsen i 6 kap. 13 § skall inte tolkas så att båda föräldrarna, även om ingen
direkt är förhindrad, skall behöva delta i alla vardagliga avgöranden. Om
föräldrarna inte sammanbor måste med nödvändighet den förälder som har barnet
hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen. I förarbetena till den nu
gällande lagstiftningen om vårdnad uttalades att till den dagliga omsorgen hör
frågor om bl.a. barnets mat, kläder, sovtider och hur barnet skall tillbringa sin
fritid. Däremot undantogs beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid,
t.ex. frågor som rör barnets skolgång och bosättning (prop. 1975/76:170 s. 178).
Vårdnadstvistutredningen, som lade sitt betänkande i augusti 1995, kom till i
huvudsak samma resultat beträffande vilka beslut som är att hänföra till den
dagliga omsorgen (SOU 1995:79 s. 85 f.). Inför de ändringar i 6 kap. FB som
trädde i kraft den 1 oktober 1998 berörde regeringen frågan om vad som hör till
daglig omsorg men ansåg inte att det fanns skäl att föreslå någon lagreglering i
detta hänseende (prop. 1997/98:7 s. 53 f.). I propositionen angavs att det
kommande arbetet angående gemensam vårdnad för ogifta föräldrar kunde komma
att ge regeringen anledning att på nytt ta upp de frågor som nu har behandlats och
att det i det sammanhanget också kan finnas anledning att överväga om
beslutanderätten för den förälder som barnet bor hos bör vidgas. I
departementspromemorian Gemensam vårdnad för ogifta föräldrar, Ds 1999:57,
presenteras dock, såvitt här är av intresse, den slutsatsen att nuvarande
                                                                  Dnr 3148-2000   Sid 3 (4)




bestämmelser om vårdnadshavares beslutanderätt i frågor om utövande av
vårdnaden inte bör ändras. Huvudregeln bör, enligt promemorian, även
fortsättningsvis vara att också särlevande vårdnadshavare skall utöva sina
rättigheter och skyldigheter avseende vårdnaden gemensamt. Promemorian har
remissbehandlats men den har vid tidpunkten för dessa beslut ännu inte blivit
föremål för något förslag från regeringen.

BB var mantalsskriven hos fadern men föräldrarna hade gemensam vårdnad om
henne. BB skulle hösten 2000 börja i första klass. AA har i sin anmälan anfört att
BB var inskriven i Norrmalmskolan i Piteå kommun. Denna omständighet har inte
bemötts i remissvaret. Ingenting har framkommit som ger mig anledning att anta
att uppgiften är felaktig och jag utgår därför i min bedömning från att BB hade en
plats i nämnda skola. Den 17 augusti 2000 fick rektorn vid Långskataskolan i Piteå
kommun en förfrågan från fadern om skolplacering av BB. Faderns bostad låg
inom skolans upptagningsområde. BB skolplacerades i Långskataskolan. Den 21
augusti 2000 ringde BB:s moder till Långskataskolan och meddelade att hon
tillsammans med fadern hade gemensam vårdnad om BB och att skolplaceringen
var mot hennes vilja. Hon upplystes då om att barnen i Piteå kommun skolplaceras
i den skola som ligger närmast mantalsskrivningsadressen.

Enligt 4 kap. 5 § skollagen (1985:1100) skall hemkommunen sörja för att
utbildning kommer till stånd för var och en som enligt lagen har rätt att gå i
grundskolan. Varje kommun är vidare, enligt 4 kap. 6 § skollagen, skyldig att vid
utformningen av sin grundskoleverksamhet beakta vad som för eleverna är
ändamålsenligt ur kommunikationssynpunkt. Vid fördelningen av elever på olika
skolor skall kommunen beakta vårdnadshavares önskemål om att deras barn skall
tas emot i en viss skola så långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade
krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Det finns möjlighet för en skola att enligt 4 kap. 8 § skollagen under vissa speciella
förhållanden ta emot en elev även om det skulle strida mot vårdnadshavarens
önskemål. Denna bestämmelse är dock endast tillämplig när fråga uppkommer om
en kommun är skyldig att ta emot en elev för vars grundskoleutbildning kommunen
inte är skyldig att sörja. Bestämmelsen saknar således intresse i detta ärende.

En skola är emellertid alltid skyldig att kontrollera vem som har vårdnaden om ett
barn. Skolan måste också känna till och kunna belägga de förhållanden som
motiverar att barnet skall tas emot i skolan. Detta innebär bl.a. att skolan måste
kontrollera uppgifterna i folkbokföringen om vem som är vårdnadshavare för
barnet. Någon sådan kontroll synes inte ha gjorts från Långskataskolans sida
beträffande BB:s förhållanden. Detta är i sig anmärkningsvärt. Jag utgår från att
Barn- och utbildningsnämnden tillser att skolans rutiner i detta avseende förbättras.

I remissvaret anför nämnden som sin mening att rektorn vid Långskataskolan har
agerat enligt de beslut om placering av barn i skolan som gäller i kommunen. Som
ovan anförts kan emellertid ett beslut om ett barns skolgång, oavsett
mantalsskrivningsadressen, som regel inte fattas enbart av den ena av två
                                                              Dnr 3148-2000   Sid 4 (4)




vårdnadshavare. Såvitt framgår av utredningen hade BB redan en plats i en av
kommunens skolor och det stod mycket snart klart för Långskataskolans ledning att
den nya skolplaceringen av BB var mot den ena vårdnadshavarens vilja. Jag är
därför kritisk till placeringen av BB i Långskataskolan.

Med denna kritik avslutas ärendet.
