# Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för bl.a. bristfällig information till en vårdnadshavare. Även fråga om en elev kunde
remitteras till en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning utan vårdnadshavarens samtycke

JO 2018-11-23 dnr 3154-2016

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2018-11-23                3154-2016              1 (8)
Stf justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Bildningsstyrelsen i Avesta kommun för bl.a. bristfällig
                        information till en vårdnadshavare. Även fråga om en elev kunde
                        remitteras till en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning utan
                        vårdnadshavarens samtycke


                          Beslutet i korthet: Ett barn i nedre tonåren bodde tillsammans med sin mamma.
                          Föräldrarna hade gemensam vårdnad om barnet. Barnet skrevs in som elev vid en
                          skola utan att kommunen tog reda på faderns inställning till skolplaceringen. Han
                          erbjöds inte heller att delta i utvecklingssamtal. Under skoltiden hade eleven kontakt
                          med en skolkurator, och skolhälsovården remitterade eleven till en barn- och
                          ungdomspsykiatrisk mottagning. Fadern fick inte information om det.
                          I beslutet behandlar JO bl.a. reglerna om beslutanderätten och rätten till information i
                          frågor som rör ett barn. Vidare uttalar sig JO om kommunens skyldighet att ta reda på
                          respektive vårdnadshavares inställning till inskrivning i en viss skola, skolans ansvar
                          att informera vårdnadshavarna om elevens skolsituation och skyldigheten att erbjuda
                          vårdnadshavarna utvecklingssamtal.
                          Myndigheten får kritik för att den inte tog reda på faderns inställning till att eleven
                          skrevs in i skolan och för att fadern inte erbjöds att delta i utvecklingssamtal. I övrigt
                          föranleder det som har kommit fram i ärendet ingen kritik från JO:s sida.

## Bakgrund

Barnet AA föddes i september 2001. Föräldrarna har gemensam vårdnad om
                        AA. Under 2014 flyttade AA och modern till Avesta kommun. I augusti 2014
                        skrevs AA in som elev vid Åvestadalskolan. Under skoltiden hade AA kontakt
                        med en skolkurator, och i september 2015 remitterade skolhälsovården AA till
                        barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Hon behandlades vid BUP-mottagningen i
                        Avesta inom Landstinget Dalarna fr.o.m. september 2015.

                        I anmälningar till JO den 19 maj 2016 klagade fadern BB på Åvestadalskolan i
                        Avesta kommun och på BUP-mottagningen i Avesta inom Landstinget Dalarna.
                        Anmälan mot BUP handläggs i JO:s ärende med dnr 3153-2016. Klagomålen
                        mot Åvestadalskolan behandlas i detta ärende.

## Anmälan

I anmälan mot Åvestadalskolan anförde BB bl.a. följande:


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                       Dnr 3154-2016        Sid 2 (8)




Han fick ingen information om att skolan hade tagit emot AA som elev. Skolan
informerade honom inte om AA:s skolresultat eller om hennes mående och
kallade honom aldrig till föräldramöten eller samtal. Med anledning av att AA
var aktuell hos socialtjänsten fick han senare veta att hon hade haft samtal med
en kurator i skolan och att skolan hade remitterat henne till BUP.

Utredning
JO begärde att Bildningsstyrelsen i Avesta kommun skulle yttra sig över BB:s
klagomål. I sitt remissvar i slutet av augusti 2016 anförde bildningsstyrelsen
bl.a. följande (bilagorna har utelämnats):

      Redovisning av handläggning
      2014-08-14 fattades beslut om inskrivning av särskilda skäl för eleven på
      Åvestadalskolan, se bilaga 1. Detta beslut skickades till båda vårdnadshavarnas
      folkbokföringsadresser. Att anmälaren fått detta beslut bekräftas av att han senare
      tog kontakt via telefon med skolans expedition hösten 2014. Under detta samtal
      fick han telefonnummer till klassens två klassföreståndare för ytterligare
      information. Någon kontakt med klassföreståndarna togs aldrig från anmälarens
      sida.
      Bildningsstyrelsen bedömer att anmälaren mottagit beslut om inskrivning av
      eleven och varit i kontakt med skolans expedition. Att anmälaren skriver att hen
      överhuvudtaget inte vetat vilken skola eleven gått på ställer sig därför
      Bildningsstyrelsen undrande till.
      Rutinen på skolan har varit att, till skilda föräldrar, skicka information gällande
      elevens skolgång till boendeföräldern (till den hos vilken eleven bor hos).
      Skolan har förutsatt att om detta inte fungerar, genom att boendeföräldern
      lämnar vidare informationen, att den förfördelade föräldern då kontaktar skolan.
      Skolan använder sig av Extens som är kommunens källsystem för
      personregister och administration gällande förskola, skola och gymnasium. Varje
      vecka uppdateras folkbokföringsuppgifter så att aktuella adresser till
      vårdnadshavare alltid erhålls. Av Extens fås också automatiskt uppgifter om vilka
      vårdnadshavarna är. Beslut, till skillnad från information, skickas alltid till
      samtliga vårdnadshavare för eleven.
      Skolan kan även konstatera att anmälaren fått information om eleven tillsänt sig
      till folkbokföringsadressen om elevens PRAO-placering under årskurs 8 och
      även information om klassbyten vårterminen 2016. Bildningsstyrelsen bedömer
      därför att anmälaren erhållit information av betydelse för elevens skolgång.
      Skolan har aldrig fattat ett beslut i åtgärdsprogram om kuratorskontakt. Eleven
      har själv sökt stöd från skolans kurator. Det har därför inte funnits anledning
      från skolans sida att vidarebefordra detta till anmälaren. Som anmälaren själv tar
      upp har eleven även uttryckt rädsla för anmälaren. Föräldrabalken ger
      vårdnadshavarna både rätt och skyldighet att bestämma om den minderåriges
      personliga angelägenheter. Men vårdnadshavarna ska ta allt större hänsyn till
      barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och
      mognad. Detta får betydelse även för sekretessen. Utgångspunkten är att sådan
      sekretess som ska skydda en underårig även gäller i förhållande till
      vårdnadshavaren. Även i fall när vårdnadshavaren enligt föräldrabalken har rätt
      till insyn i frågor om barnet kan det i mycket speciella fall finnas anledning
      att inte lämna ut uppgifterna. I situationer där barn är utsatta för hot,
      trakasserier eller det finns risk för våld och övergrepp från en förälders sida
      kan det vara så att den föräldern fortfarande är vårdnadshavare och kan
      försöka utnyttja detta till skada för barnet eller den andra föräldern. Om ett
      barn kan antas lida betydande men om en viss uppgift blir känd för
                                                                       Dnr 3154-2016     Sid 3 (8)




      vårdnadshavaren omfattas den av sekretess och ska därför inte lämnas ut till
      vårdnadshavaren.
      Skolhälsovården har remitterat eleven till BUP. Eleven motsatte sig at t
      anmälaren skulle informeras om remissen till BUP. Skolsköterskan tog
      hänsyn till detta i sitt beslut och anmälaren informerades därför inte om
      beslutet om remittering till BUP.
      Sammanfattningsvis bedömer Bildningsstyrelsen att anmälaren erhållit
      erforderliga beslut och adekvat information gällande elevens skolgång.
      Bildningsstyrelsen bedömer att skolan tagit hänsyn till elevens rädsla och
      känsla av utsatthet i förhållande till vårdnadshavarens rätt till insyn i frågor
      och beslut gällande eleven.
BB kommenterade remissvaret. Han tillbakavisade uppgifterna om att han hade
mottagit några av de handlingar som enligt bildningsstyrelsen hade skickats till
hans folkbokföringsadress. BB lämnade även in brottmålsdomar där det
framgick att AA:s mor hade dömts för brott riktade mot BB.

Rättsliga utgångspunkter
Beslutanderätt i frågor som rör barnet
Bestämmelser om vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter finns i 6 kap.
föräldrabalken (FB). Där framgår bl.a. att det är vårdnadshavaren som har
ansvar för barnets personliga förhållanden och som ska se till att barnets behov
av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda (6 kap. 2 § FB).

En vårdnadshavare har både en rätt och en skyldighet att bestämma i frågor som
rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets
stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och
önskemål. Om barnet har två vårdnadshavare ska de bestämma tillsammans
(6 kap. 11 och 13 §§ FB).

När det gäller föräldrar som inte bor tillsammans måste den förälder som har
barnet hos sig fatta de flesta beslut som rör den dagliga omsorgen om barnet.
Beslut av mer ingripande betydelse för barnets framtid, t.ex. frågor som rör
barnets skolgång och var barnet ska bo, hör dock inte till den dagliga omsorgen
och får bara fattas av den ena vårdnadshavaren ensam om barnets bästa
uppenbarligen kräver det (prop. 1975/76:170 s. 178).

Om ett barn har två vårdnadshavare och bara den ena vårdnadshavaren
samtycker till en åtgärd för barnet, får socialnämnden enligt 6 kap. 13 a § FB i
vissa fall besluta att åtgärden får vidtas utan den andra vårdnadshavarens
samtycke om det krävs med hänsyn till barnets bästa och åtgärden gäller bl.a.
psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso-
och sjukvårdslagen (2017:30), HSL. Ett sådant beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.

Barnets självbestämmande ökar med stigande ålder och mognad. Det innebär
samtidigt att vårdnadshavarnas rätt att besluta om barnets personliga
förhållanden tunnas ut ju äldre och mognare barnet blir. Det går inte att ange
någon bestämd ålder för när ett barn själv kan bestämma i frågor som rör hans
                                                                 Dnr 3154-2016      Sid 4 (8)




eller hennes personliga angelägenheter. Bedömningen av barnets mognad måste
göras i varje enskilt fall (jfr prop. 1994/95:224 s. 35 och 54 samt JO 2006/07 s.
212, dnr 1059-2003 och 4857-2003).

Skolans information till vårdnadshavare
Eleven och elevens vårdnadshavare ska fortlöpande informeras om elevens
utveckling. Läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ska ha ett
utvecklingssamtal minst en gång per termin (3 kap. 4 § och 10 kap. 12 §
skollagen [2010:800]).

Skolan och elevens vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för elevens
skolgång. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om
elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Läraren ska också hålla
sig informerad om elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens
integritet (avsnitt 2.4, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet, 2011).

Om föräldrarna har gemensam vårdnad har båda vårdnadshavarna rätt till
samma information. Det är dock som utgångspunkt tillräckligt att skolan lämnar
information till den förälder som barnet bor hos. Man får utgå från att
boendeföräldern lämnar nödvändig information vidare till den andre föräldern.
Om det finns någon särskild anledning att misstänka att boendeföräldern inte
lämnar information vidare till den andre vårdnadshavaren eller om det är fråga
om åtgärder som inte endast rör den dagliga omsorgen om barnet bör dock båda
vårdnadshavarna informeras (jfr JO 2003/04 s. 311, dnr 3743-2001). Rätten att
delta i utvecklingssamtal gäller även en vårdnadshavare som barnet inte bor hos
(JO:s beslut den 20 februari 2004 i ärende med dnr 3032-2003).

Det sagda innebär inte att skolan är skyldig att informera barnets
vårdnadshavare om allt som rör eleven. En prövning måste göras i varje enskilt
fall utifrån bl.a. vad saken gäller, elevens ålder och personliga mognad samt
bestämmelserna om sekretess.

Information och samtycke inom hälso- och sjukvården
När en skolsköterska remitterar en elev till hälso- och sjukvården, t.ex. BUP,
faller det normalt under den del av elevhälsan som utgör hälso- och sjukvård.
Det innebär att hälso- och sjukvårdslagstiftningen är tillämplig på
verksamheten.

Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande
och integritet. Under den tidsperiod som anmälan avser framgick detta av 2 a §
hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Numera framgår det av
5 kap. 1 § HSL. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i
samråd med patienten, som ska visas omtanke och respekt (6 kap. 1 § patient-
säkerhetslagen [2010:659], PSL). Hälso- och sjukvård får som huvudregel inte
ges utan patientens samtycke (4 kap. 2 § patientlagen [2014:821], PL). När
patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller
                                                                  Dnr 3154-2016     Sid 5 (8)




behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas
betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad (4 kap. 3 § PL). Bestäm-
melsen har sin grund i 6 kap. 11 § FB. Vem eller vilka som ska lämna sitt
samtycke till vård eller behandling av ett barn bedöms därför utifrån samma
principer som i föräldrabalken.

Innan samtycke till vård eller behandling inhämtas ska patienten få information
om bl.a. sitt hälsotillstånd och vården (3 kap. 1 och 2 §§ PL). När patienten är
ett barn ska även barnets vårdnadshavare få sådan information (3 kap. 3 § PL).
Information får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om
bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar det (3 kap. 5 § PL). Det är
den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient som ska se till att
patienten och dennes närstående ges information enligt 3 kap. PL (6 kap. 6 §
PSL).

Har ett barn två vårdnadshavare krävs alltså som utgångspunkt samtycke från
båda vårdnadshavarna. Som jag har redogjort för under avsnittet Beslutanderätt
i frågor som rör barnet kan den förälder som har barnet hos sig fatta de flesta
beslut som rör den dagliga omsorgen. När det gäller åtgärder inom hälso- och
sjukvården är det därför i många fall tillräckligt att samråd sker med den ena
vårdnadshavaren. Rör det sig om ingripande åtgärder ska dock som regel
samråd ske även med den andra vårdnadshavaren. Detsamma gäller om det
finns någon särskild anledning att anta att vårdnadshavarna inte är överens.
Hälso- och sjukvårdspersonalen bör i dessa fall ta reda på respektive
vårdnadshavares inställning. Om samtycke behövs från barnets båda
vårdnadshavare bör det normalt inte få vidtas ens medicinskt angelägna åtgärder
mot den enes vilja, såvida det inte är fråga om en nödsituation (JO 2003/04 s.
311, dnr 3743-2001 och Rynning, Samtycke till medicinsk vård och behandling
– En rättsvetenskaplig studie, 1994, s. 291 och 292).

Om barnet är tillräckligt moget för att själv samtycka till vård, utredning eller
behandling, behövs inte vårdnadshavarnas samtycke. Vid bedömningen måste
man ta ställning till barnets förmåga att tillgodogöra sig relevant information
och överblicka konsekvenserna av sitt beslut (jfr prop. 2013/14:106 s. 64–67
och 120).

Frågan om barns beslutskompetens inom hälso- och sjukvården diskuterades
även i förarbetena till 6 kap. 13 a § FB. Där uttalades att det inte går att ange
någon exakt åldersgräns för när ett barn självt kan samtycka till eller motsätta
sig vård och behandling, utan det får avgöras för varje enskilt barn. Ibland kan
en åtgärd kräva samtycke från såväl vårdnadshavare som barn. Ofta krävs dock
vårdnadshavarens samtycke, särskilt när det gäller mer ingripande behandlingar,
som t.ex. psykiatrisk behandling (prop. 2011/12:53 s. 9 och 25).
                                                                   Dnr 3154-2016     Sid 6 (8)




Sekretess till skydd för uppgifter inom skolverksamheten och hälso- och
sjukvården
I grundskolan gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden i sådan elevhälsa som avser en psykologisk, psykosocial eller
specialpedagogisk insats, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men (23 kap. 2 § första
stycket offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL).

Sekretess gäller även för det område som anges i första stycket i en särskild
elevstödjande verksamhet i övrigt, dock endast om det kan antas att den
enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap.
2 § andra stycket OSL). Vidare gäller sekretess inom grundskolan i andra fall än
som avses i första och andra styckena för uppgifter om en enskilds identitet,
adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om
det av en särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående
till denne lider men om uppgiften röjs (23 kap. 2 § tredje stycket OSL).

Den medicinska delen av elevhälsan regleras i 25 kap. 1 § OSL. Enligt den
bestämmelsen gäller sekretess för en uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i
förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i
förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § FB
har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga
angelägenheter, om det inte kan antas att den underårige lider betydande men
om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Om sekretess inte gäller i förhållande
till vårdnadshavaren förfogar denne ensam eller, beroende på den underåriges
ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd
för den underårige (12 kap. 3 § OSL).

Bedömning
Handläggningen av skolplaceringen
Om ett barn har två vårdnadshavare krävs det, som jag redogjort för under
avsnittet Rättsliga utgångspunkter, som regel att båda vårdnadshavarna är
överens om var barnet ska gå i skolan. Inför ett beslut om skolplacering måste
en kommun därför kontrollera vem eller vilka som är vårdnadshavare för barnet
och ta reda på respektive vårdnadshavares inställning till inskrivning i en viss
skola (jfr bl.a. JO 2001/02 s. 397, dnr 3148-2000).

Ett barn har under vissa förutsättningar rätt att gå i en grundskola i en annan
kommun än sin hemkommun (10 kap. 24 och 25 §§ skollagen). Kommunen ska
dock även i ett sådant fall informera sig om vem eller vilka som är
vårdnadshavare, och ta reda på respektive vårdnadshavares inställning till
                                                                 Dnr 3154-2016      Sid 7 (8)




inskrivning i skolan (se bl.a. JO:s beslut den 13 oktober 2010 i ett ärende med
dnr 1411-2009).

I detta fall fattades beslutet om att ta emot AA i Åvestadalskolan utan att
bildningsstyrelsen ens hade försökt att ta reda på BB:s inställning till
skolplaceringen. Det borde man ha gjort, och bildningsstyrelsen ska kritiseras
för den underlåtenheten.

Beslutet om skolplacering för AA fattades utifrån uppgifter om att AA hade
flyttat till kommunen och att Skatteverket övervägde att folkbokföra henne där.
Bildningsstyrelsen har i sitt remissvar anfört att det fanns särskilda skäl för
kommunen att ta emot AA. Eftersom min granskning är inriktad på den
formella handläggningen av ärendet har jag inte några synpunkter på det
ställningstagandet.

Skolans information till den vårdnadshavare som eleven inte bor
tillsammans med
Såvitt framkommit har BB inte erbjudits att delta i utvecklingssamtal som
skolan hade med AA. Det skulle ha gjorts, och bildningsstyrelsen kan inte
undgå kritik för den bristen. I övrigt har BB och bildningsstyrelsen lämnat olika
uppgifter om vilken information som skolan har lämnat till honom om dotterns
skolsituation. Jag bedömer att ytterligare utredningsåtgärder inte skulle ge
klarhet i saken och går därför inte vidare i den delen.

Samtalen med en skolkurator
När en elev har uppnått den ålder och mognad som krävs för att själv kunna
bestämma om han eller hon vill tala med en kurator eller någon annan ur
personalen på en skola, är elevens medgivande både en nödvändig och
tillräcklig förutsättning för att hålla samtalet. Vårdnadshavarens samtycke
behöver då inte hämtas in (jfr JO 2006/07 s. 212, dnr 1059-2003 och 4857-2003
samt prop. 2009/10:192 s. 16, 32 och 33).

Frågan om elevens vårdnadshavare ska informeras är givetvis beroende av vad
som kommer fram i samtalen. Bedömningen måste göras utifrån vad saken
gäller, elevens ålder och personliga mognad samt bestämmelserna om sekretess.

AA var i 13–14-årsåldern när hon hade samtal med en skolkurator. Samtalen
skedde på AA:s initiativ. Ett barn i den åldern har i många fall uppnått en sådan
mognad att barnet själv kan bestämma om han eller hon vill tala med en kurator
eller någon annan ur personalen på skolan, utan att barnets vårdnadshavare
behöver samtycka till det. Jag har därför ingen invändning mot att kuratorn hade
ett inledande samtal med AA, utan att BB:s samtycke till det hämtades in. Jag
har ingen närmare kännedom om innehållet i samtalen mellan kuratorn och AA.
Redan av det skälet saknar jag underlag för att ta ställning till om fortsatta
samtal krävde BB:s samtycke eller om skolhälsovården borde ha informerat
honom om det som kom fram i samtalen. Det är dessutom fråga om sådana
                                                                 Dnr 3154-2016       Sid 8 (8)




bedömningsfrågor som JO brukar vara återhållsam med att ha synpunkter på.
Jag lämnar därför den saken med de uttalanden som jag har gjort.

Skolhälsovårdens remiss till BUP
BB har klagat på att skolhälsovården remitterade AA till BUP utan att han fick
information om det. Bildningsstyrelsen har anfört att det berodde på att AA
motsatte sig att BB skulle informeras. Frågan är emellertid inte bara om BB
som vårdnadshavare skulle ha fått information om remissen utan också om
skolhälsovården skulle ha inhämtat hans samtycke till den.

Enligt min mening måste som regel vård och behandling inom BUP anses vara
en vårdinsats av mer ingripande betydelse för ett barn. När det gäller behandling
inom BUP av yngre barn krävs det alltså att barnets vårdnadshavare är överens.
Beträffande äldre barn måste vårdgivaren noggrant överväga om barnet själv
kan bestämma. Det är inte en enkel uppgift. Ett barn som är 14 år kan endast i
undantagsfall anses ha uppnått den mognad som krävs för att överblicka
konsekvenserna av att delta i en sådan behandling. Utgångspunkten är därför
även för ett barn i den åldern att behandlingen bara får ske med båda
vårdnadshavarnas informerade samtycke. Motsvarande gäller inför en remiss till
den typen av vård och behandling.

Frågan om skolhälsovårdens remiss till BUP krävde samtycke från BB har inte
berörts i bildningsstyrelsens yttrande. I ärendet som behandlar BB:s klagomål
mot BUP (JO:s dnr 3153-2016) uppfattar jag dock att vårdgivaren bedömde att
AA var tillräckligt mogen att själv ta ställning till vården och förfoga över
sekretessen. Jag har inte underlag att ifrågasätta den bedömningen. Mot den
bakgrunden har jag inte heller någon synpunkt på att BB:s samtycke inte
hämtades in inför skolhälsovårdens remiss till BUP eller att han inte fick
information om den.

___________________

Bildningsstyrelsen ska sammanfattningsvis kritiseras för att inte ha tagit reda på
BB:s inställning till att AA skrevs in i Åvestadalskolan och för att BB inte
erbjudits att delta i utvecklingssamtal. I övrigt föranleder BB:s klagomål inte
någon kritik.

Jag har denna dag även fattat ett beslut med anledning av BB:s klagomål mot
BUP (JO:s ärende med dnr 3153-2016).

Ärendet avslutas.
