# Kritik mot Region Norrbotten och en hälsocentral inom regionen för bristfälliga rutiner i frågor om sekretess och utlämnande av uppgifter

JO 2019-10-15 dnr 3160-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2019-10-15              3160-2017              1 (8)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Region Norrbotten och en hälsocentral inom regionen för
                        bristfälliga rutiner i frågor om sekretess och utlämnande av uppgifter


                          Beslutet i korthet: En polis kontaktade en sjuksköterska vid en hälsocentral med
                          frågor om en person som tidigare hade varit patient där. Sjuksköterskan gick in i
                          patientens journal och lämnade ut vissa sekretessbelagda uppgifter om patienten
                          utan att någon sekretessbrytande bestämmelse var tillämplig.
                          ChefsJO beslutade att inleda en förundersökning om dataintrång och brott mot
                          tystnadsplikten eftersom hon ansåg att det fanns anledning att anta att sjuksköterskan
                          hade gjort sig skyldig till brott. Förundersökningen lades senare ned och utredningen
                          fortsatte i detta ärende. Sjuksköterskans handlande hade även anmälts till
                          Inspektionen för vård och omsorg (IVO). IVO uttalade kritik mot sjuksköterskan för att
                          muntligen ha lämnat ut sekretessbelagd uppgift om patienten till polisen. ChefsJO
                          valde med anledning av IVO:s beslut att främst rikta in sin fortsatta granskning av
                          ärendet på regionens och hälsocentralens ansvar för det inträffade.
                          I beslutet konstaterar chefsJO att anställda inom hälso- och sjukvården visserligen
                          har ett personligt ansvar när det gäller handlande som kan utgöra sekretessbrott och
                          dataintrång. I det här fallet måste dock en starkt bidragande orsak till det inträffade
                          enligt chefsJO ha varit bristfälliga regionala och lokala rutiner samt otillräckliga
                          utbildningsinsatser för personalen. ChefsJO uttalar att det tillämpliga regelverket är
                          komplicerat och att det är angeläget att det finns korrekta och tydliga rutiner på detta
                          mycket viktiga område. Såväl regionen som hälsocentralen kritiseras för de
                          konstaterade bristerna.

## Bakgrund och initiativ

Den 28 december 2016 ringde en polis (AA) till Gammelstads hälsocentral
                        inom Region Norrbotten och pratade med sjuksköterskan BB Samtalet rörde en
                        person (CC) som tidigare hade varit listad som patient på hälsocentralen. I
                        samband med telefonsamtalet upprättade BB en anteckning i CC:s patient-
                        journal, med följande innehåll:
                                Polis fr brottsofferjouren ringer […], behöver upplysningar kring pat. Uppger att
                                ex flickvän har skydd och pat har besöksförbud. Pat hävdar nu att det är fel, att
                                det är han som är förföljd. Lämnat tämligen osammanhängande historia och
                                polisen undrar nu kring eventuell förskrivning av tex beroendeframkallande. Har
                                tung polis/häkteshistorik. Listad annan HC men upplysningar lämnas.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                   Dnr 3160-2017       Sid 2 (8)




I en anmälan som kom in till JO den 17 mars 2017 framställde CC klagomål
mot den polis som kontaktade hälsocentralen för dennes agerande (JO:s ärende
med dnr 1934-2017). Till sin anmälan bifogade CC den journalanteckning som
citerats ovan. Ärendet avgjordes den 13 mars 2019 och i beslutet kritiserade JO
polisen för att ha lämnat ut sekretessbelagda uppgifter till hälsocentralen.

De uppgifter som kom fram i journalanteckningen väckte frågor om hur
sjuksköterskan BB hade agerat i samband med telefonsamtalet. Mot bakgrund
av detta beslutade jag den 8 maj 2017 att ta upp den saken till utredning i ett
särskilt ärende (dnr 3160-2017).

Utredning
Förundersökning
Eftersom jag ansåg att det fanns anledning att anta att BB hade gjort sig skyldig
till dataintrång enligt 4 kap. 9 c § brottsbalken och brott mot tystnadsplikt enligt
20 kap. 3 § brottsbalken beslutade jag att inleda en förundersökning om sådana
brott och gav en åklagare i uppdrag att verkställa utredningen.

Inom ramen för förundersökningen begärde JO att få ta del av vissa uppgifter
och handlingar från Region Norrbotten, bl.a. regionala och lokala riktlinjer om
utlämnande av uppgifter i patientjournaler. Vidare hölls förhör med hälso-
centralens verksamhetschef DD, polisen AA samt med BB.

Med anledning av det som kom fram under förundersökningen fann jag den
20 december 2017 att det inte längre fanns anledning att fullfölja
förundersökningen och beslutade därför att lägga ned den. Jag upplyste
samtidigt om att den fortsatta granskningen av den aktuella händelsen skulle ske
inom ramen för detta särskilda initiativärende.

Under den tid som förundersökningen pågick kom det fram att CC hade vänt sig
till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), med sina klagomål mot BB, och
att ärendet var under utredning där (IVO:s ärende med dnr 8.2-9679/2017).
Klagomålen i det ärendet avsåg samma händelse som var föremål för JO:s
prövning i detta ärende.

Begäran om yttrande från regionen
JO begärde därefter att Regionstyrelsen i Region Norrbotten skulle yttra sig
över det som hade kommit fram i ärendet. I yttrandet, som skulle innehålla en
redogörelse för den aktuella händelsen, skulle även följande frågor behandlas:

    1. Fanns det några regionala och lokala skriftliga styrdokument/riktlinjer
       vid det aktuella tillfället i fråga om rätten för sjukvårdspersonal att gå in
       i patientjournaler och för utlämnande av uppgifter ur patientjournaler?
       Om det inte fanns några skriftliga styrdokument, redogör för eventuell
       regional/lokal praxis och/eller andra rutiner på området.
                                                                              Dnr 3160-2017        Sid 3 (8)




    2. Hur såg/ser arbets- och delegationsordningarna ut i fråga om vem som
       är behörig att pröva framställningar om utlämnande av uppgifter ur
       journaler till utomstående, t.ex. en polis?

    3. Vilka eventuella kontrollåtgärder ska personalen vidta innan uppgifter
       ur en journal lämnas ut till en utomstående? Vilka överväganden ska
       personalen göra innan uppgifter lämnas ut till t.ex. en polis?

    4. Vilken information och utbildning ges till sjukvårdspersonal inom
       regionen när det gäller rätten att gå in i en viss patientjournal och för
       utlämnande av uppgifter?

I sitt yttrande till JO framförde regionstyrelsen följande:

      Redogörelse för inkomna frågor
      Fanns några riktlinjer vid det aktuella tillfället i fråga om rätten för sjukvårdspersonal
      att gå in i patientjournaler och för utlämnande av uppgifter ur patientjournaler?
      Regionstyrelsens svar: Vid det aktuella tillfället fanns det i Region Norrbottens
      dokumenthanteringsplan beskrivet hur utlämnande av journalhandlingar ska gå
      till väga. I regionens rutin Sekretess och tystnadsplikt i vården tydliggörs
      medarbetarnas och chefernas rättigheter och skyldigheter angående sekretess.
      Rutinen klargör vilket ansvar varje medarbetare och befattningshavare har.
      Vid tillfället fanns även en anvisning för hantering av loggkontroller och intrång
      i journalsystem. I anvisningen tydliggörs bland annat vilket ansvar varje
      medarbetare har för att vara insatt i de lagar och regler som gäller vid
      journalåtkomst.
      Hur såg/ser arbets- och delegationsordningen ut i fråga om vem som är behörig att
      pröva framställningar om utlämnande av uppgifter ur journal till utomstående?
      Regionstyrelsens svar: När en begäran om utlämnande av journalinformation
      inkommer är det verksamheten som har hand om vården av handlingen som ska
      pröva framställningen. Enligt Region Norrbottens delegationsordning har
      regionstyrelsen delegerat till regiondirektören att besluta om att avslå begäran
      om utlämnande av allmän handling. Regiondirektören har i sin tur
      vidaredelegerat det beslutet till divisionschef eller avdelningsdirektör.
      Vilka eventuella kontrollåtgärder ska personal vidta innan uppgifter ur en journal
      lämnas ut till utomstående? Vilka överväganden ska personal göra innan uppgifter
      lämnas ut till exempel en polis?
      Regionstyrelsens svar: Vid utlämnande av uppgifter ur en journal måste personal
      alltid göra en menprövning enligt anvisning. När polisen begär ut uppgifter ur en
      journal måste verksamheten försäkra sig om att det finns en sekretessbrytande
      bestämmelse för ett utlämnande.
      Vilken information och utbildning ges till sjukvårdspersonal inom regionen när det
      gäller rätten att få gå in i en viss patientjournal och för utlämnande av uppgifter?
      Regionstyrelsens svar: Det är varje verksamhetschefs ansvar att försäkra sig om
      att sjukvårdspersonal har rätt information och kunskap vad gäller rätten att få gå
      in i en viss patientjournal samt för utlämnande av uppgifter. Till hjälp för detta
      finns framtagna rutiner och anvisningar.
      I samband med anställning måste arbetstagare bekräfta att de har tagit del av
      socialstyrelsens anvisning om tystnadsplikt och gällande sekretessregler.
      Arbetstagare ska även skriva under ett sekretessbevis där det framgår vad som
      gäller vid åtkomst till patientuppgifter, loggkontroll samt att uppdragstagaren är
      ansvarig att följa fastställda rutiner gällande dokumentation och åtkomst till
      journalinformation enligt uppdrag.
                                                                        Dnr 3160-2017         Sid 4 (8)




      Redogörelse för aktuell händelse den 28 december 2016
      Av sjuksköterskans redogörelse för händelsen framkommer följande:
      ”Jag utgick från att polisen som myndighet hade korrekta uppgifter då de begär
      upplysningar, dvs att straffsatsen är klarlagd. Polisen ringde och hänvisade till att
      hon ringde för patientens skull, jag utgick därför från att patienten givit sitt
      samtycke. Journalen har inte lämnats ut, polisen ville ha uppgifter om patientens
      ev missbruk. Jag handlade därför i god tro som myndighet till myndighet då det
      är svårt för oss enskilda sjuksköterskor att avgöra varje enskilt fall. Det är sedan
      länge praxis att polismyndigheten begär och får upplysningar av sjukvården,
      främst på jourtid då det är 1177/jourcentralen och framförallt häktet.”
      Av verksamhetschefen för hälsocentralen framkommer följande:
      ”Anmälarens journal har inte lämnats ut till polismyndigheten. Sjuksköterskan
      har via telefonen fått en förfrågan om anmälaren av polisens brottsoffer-
      samordnare vid polisen i Luleå. Polisen uppger i samtal med undertecknad att det
      var i syfte att skydda anmälaren. Rutinerna för utlämnande av journaluppgifter i
      kontakt med polismyndigheten är inte lätta att hantera för sjukvårdspersonalen
      då det kräver juridiska kunskaper och information som inte alltid finns
      tillgänglig. Det är lätt att hamna i en gråzon. Man känner till de allmänna
      reglerna men inte alltid hur de ska tolkas i varje enskilt fall. För att undvika
      gråzonen är rutinen vid Gammelstads HC att vid begäran om journaluppgifter/
      utlämnande av journal ska verksamhetschefen kontaktas innan något utlämnande
      sker.”

      Regionstyrelsens bedömning
      Regionstyrelsens bedömning av händelsen är att patientuppgifter har lämnats ut i
      strid med gällande sekretessbestämmelser. Det har inte funnits några sekretess-
      brytande bestämmelser för utlämnandet till polisen, inte heller har det funnits
      något samtycke från patienten. Under tiden för händelsen har det inte funnits
      några rutiner för hur ett utlämnande av journaluppgifter till polis ska hanteras.
      Regionstyrelsen kan konstatera att en rutin för utlämnande av journaluppgifter
      till polis är under framställning för att tydliggöra för verksamheterna hur de ska
      förhålla sig när en sådan begäran inkommer.
      En anvisning för utlämnande av allmänna handlingar har tagits fram, med fokus
      på roller och ansvar samt tillvägagångssätt vid en begäran.
      Hälsocentralen har även tagit fram egna rutiner där verksamhetschefen alltid ska
      kontaktas innan något utlämnande kan ske.
IVO:s beslut
IVO fattade den 9 maj 2018 beslut i ärendet som rörde CC:s klagomål mot BB
(dnr 8.2-9679/2017). JO har hämtat in och tagit del av IVO:s beslut.

Rättslig reglering
Av 6 § förvaltningslagen (1986:223), som gällde vid den tidpunkt som är
aktuell i ärendet, framgår att varje myndighet ska lämna andra myndigheter
hjälp inom ramen för den egna verksamheten. Den 1 juli 2018 trädde en ny
förvaltningslag (2017:900) i kraft. I 8 § i den nya lagen finns en motsvarande
bestämmelse som anger att en myndighet inom sitt verksamhetsområde ska
samverka med andra myndigheter.

Inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter om en enskilds
personliga förhållanden om det inte står klart att uppgifterna kan lämnas ut utan
att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider men (25 kap.
                                                                   Dnr 3160-2017     Sid 5 (8)




1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL). Som huvudregel råder
sekretess även mellan myndigheter, om inte annat anges i OSL eller förordning
som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § OSL).

I 10 kap. OSL finns vissa sekretessbrytande bestämmelser om undantag från
sekretess. Av 10 kap. 1 § OSL framgår bl.a. att sekretess till skydd för en
enskild inte hindrar att en uppgift lämnas ut till en annan enskild eller till en
myndighet om den enskilde samtycker till det. Sekretess hindrar inte heller att
en uppgift lämnas ut till en enskild eller till en annan myndighet om det är
nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin
verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 21 § OSL
kan hälso- och sjukvården till bl.a. Polismyndigheten lämna ut uppgifter som
normalt omfattas av sekretess vid misstanke om vissa brott mot barn. När det
gäller begångna brott i övrigt kan hälso- och sjukvården lämna ut sekretess-
belagda uppgifter vid bl.a. misstanke om fullbordat brott för vilket det är
föreskrivet fängelse i minst ett år (10 kap. 23 § OSL). Sekretessen hindrar inte
heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet
följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL).

Röjer någon uppgift, som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller
annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats
med stöd av lag eller annan författning kan denne dömas för brott mot
tystnadsplikt (20 kap. 3 § brottsbalken).

Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en
patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl
behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården (4 kap. 1 §
patientdatalagen [2008:355], PDL). Den här bestämmelsen om inre sekretess
uttrycker ett personligt ansvar för den som arbetar hos en vårdgivare. Olovligt
intrång i ett journalsystem kan vara straffbart enligt bestämmelsen om
dataintrång i 4 kap. 9 c § brottsbalken.

En vårdgivare ska bestämma villkor för tilldelning av behörighet för åtkomst till
sådana uppgifter om patienter som förs helt eller delvis automatiserat. Sådan
behörighet ska begränsas till vad som behövs för att den enskilde ska kunna
fullgöra sina arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården (4 kap. 2 § första
stycket PDL).

Enligt 2 kap. 7 § PDL får vårdgivare endast behandla sådana personuppgifter
som behövs för de ändamål som anges i 2 kap. 4 § PDL. Uppgifter om
lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella
tvångsmedel eller administrativa frihetsberövanden får endast behandlas om det
är absolut nödvändigt för ett sådant ändamål.

Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och
säker vård av patienten (3 kap. 2 § PDL). Enligt 3 kap. 5 § PDL får en
patientjournal endast innehålla de uppgifter som behövs för de ändamål som
                                                                   Dnr 3160-2017      Sid 6 (8)




anges i 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2. De personuppgifter som det är fråga
om är sådana personuppgifter som behövs för att bl.a. fullgöra de skyldigheter
som anges i 3 kap. och upprätta annan dokumentation som behövs i och för
vården av patienter samt administration som rör patienter och som syftar till att
ge vård i enskilda fall eller som annars föranleds av vård i enskilda fall.

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) framgår i 3 kap. 1 § att
vårdgivaren ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten.
Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla
och säkra verksamhetens kvalitet. Vårdgivaren ska enligt 4 kap. 2 och 4 §§
identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för
att säkra verksamhetens kvalitet. För varje aktivitet ska vårdgivaren vidare
utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens
kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en
aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i
verksamheten.

Bedömning
Inledning
Genom utredningen i ärendet har det kommit fram att polisen AA den
28 december 2016 kontaktade hälsocentralen om CC, som tidigare varit patient
där. AA samtalade i telefon med sjuksköterskan BB, som inte tidigare hade
deltagit i vården av CC. Under samtalet gick BB in i CC:s patientjournal och
tog del av vissa uppgifter om honom. Av den journalanteckning som BB skrev
efter telefonsamtalet framgår bl.a. att ”polisen undrar kring eventuell förskriv-
ning av tex beroendeframkallande” samt att ”upplysningar lämnas”. I journalen
har BB vidare fört in uppgifter om att CC har besöksförbud som avser en
tidigare flickvän samt att han har ”tung polis/häkteshistorik”.

Uppgifter i en patientjournal inom hälso- och sjukvården är typiskt sett
information som är mycket känslig ur integritetssynpunkt. Utgångspunkten är
att sekretess råder för sådana uppgifter och att det krävs lagstöd för att lämna ut
dessa, t.ex. till en annan myndighet. Som framgått av redogörelsen för den
rättsliga regleringen finns det vissa sekretessbrytande bestämmelser som
innebär att hälso- och sjukvårdspersonal under vissa förutsättningar får lämna
uppgifter ur patientjournaler till Polismyndigheten, bl.a. om patienten har
lämnat sitt samtycke eller om uppgiften angår misstanke om brott av en viss
allvarlighetsgrad.

IVO har utrett samma händelse som är föremål för JO:s prövning i detta ärende.
I sitt beslut den 9 maj 2018 uttalade IVO kritik mot BB på grund av att hon
muntligen lämnat ut sekretessbelagd uppgift om CC till polisen. Mot den
bakgrunden kommer jag inte att göra några uttalanden om BB:s handlande i den
delen. Min granskning kommer i stället främst att inriktas på regionens och
hälsocentralens ansvar för det inträffade.
                                                                 Dnr 3160-2017       Sid 7 (8)




Förekomsten av rutiner och riktlinjer m.m. inom regionen vid den
aktuella tiden
Under utredningen har JO begärt in och granskat vissa regionala rutiner och
riktlinjer om informationssäkerhet och för dataintrång samt anvisningar i fråga
om hantering av loggkontroller och intrång i journalsystem och informations-
säkerhet. Såvitt jag kan se innehåller inte något av dessa dokument rutiner eller
anvisningar i fråga om sekretess och utlämnande av uppgifter/handlingar till
andra myndigheter, t.ex. till polisen. Vissa av de styrdokument som jag tagit del
av är vidare upprättade 2008 och 2009, och ett av dessa var giltigt t.o.m. maj
2013, dvs. ett datum som för länge sedan hade passerat vid den aktuella
händelsen.

BB har i förhör under förundersökningen bl.a. anfört att det inte fanns några
rutiner vid hälsocentralen för hur personalen skulle hantera telefonsamtal från
t.ex. polisen och att hon inte hade fått någon utbildning om den saken. Hon har
vidare uppgett att det inte har genomförts några utbildningsinsatser i
sekretessfrågor under hennes sex–sju år på hälsocentralen men att personalen
uppmärksammas på om det kommer ”nyheter eller nya paragrafer”. I det förhör
som hölls med verksamhetschefen för hälsocentralen under förundersökningen
framkom bl.a. att han, vid en inventering av vilka styrdokument som fanns ”vad
gäller sekretessfrågor och annat” vid den aktuella tidpunkten inom landstinget,
hade konstaterat att det inte fanns några skrivna rutiner, men att sekretess-
reglerna ändå var ”kända” för hälso- och sjukvårdspersonalen.

Regionstyrelsen har i sitt remissvar uppgett att det vid det aktuella tillfället
fanns en rutin för sekretess och tystnadsplikt inom regionen och att det i
regionens dokumenthanteringsplan fanns beskrivet hur utlämnande av
journalhandlingar skulle gå till. Vidare framgår av remissvaret att en anvisning
för utlämnande av allmänna handlingar med fokus på roller och ansvar samt
tillvägagångssätt vid en sådan begäran har tagits fram och att en rutin för
utlämnande av journaluppgifter till polis var under framställning. Regionen har
senare meddelat att rutinen är färdigställd och antogs den 1 november 2018.

Region Norrbotten och Gammelstads hälsocentral får kritik för bristfälliga
rutiner och otillräcklig kompetensförsörjning
Anställda inom hälso- och sjukvården har visserligen ett personligt ansvar när
det gäller handlande som kan utgöra sekretessbrott och dataintrång. Under
ärendets gång har det dock för mig blivit uppenbart att en starkt bidragande
orsak till det inträffade måste ha varit bristfälliga regionala och lokala rutiner
samt otillräckliga utbildningsinsatser för personalen. Det tillämpliga regelverket
är komplicerat och det är enligt min uppfattning angeläget att det finns korrekta
och tydliga rutiner på detta mycket viktiga område. Såväl regionen som
hälsocentralen förtjänar kritik för de konstaterade bristerna.

Regionstyrelsen har anfört att såväl regionala som lokala rutiner har setts över
efter den aktuella händelsen. Jag utgår från att dessa rutiner nu är uppdaterade
                                                                    Dnr 3160-2017      Sid 8 (8)




och förenliga med gällande regelverk. Jag vill även uppmana regionen att, om
det inte redan har skett, vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att frågor
som rör sekretess, journalåtkomst och utlämnade av uppgifter handläggs
korrekt, t.ex. genom kompetenshöjande utbildningsinsatser för hälso- och
sjukvårdspersonalen.

Påminnelse om vikten av en korrekt journalföring
Med anledning av att frågan om journalföring inte behandlades i IVO:s beslut
om BB vill jag även nämna följande: I den anteckning som BB gjorde i CC:s
journal efter det aktuella telefonsamtalet noterade hon bl.a. uppgifter om
besöksförbud och ”tung polis/häkteshistorik”. Jag har under avsnittet om rättslig
reglering redogjort för vissa bestämmelser i patientdatalagen om behandling av
personuppgifter inom hälso- och sjukvården och om vilka uppgifter en
patientjournal får innehålla. Mot bakgrund av dessa bestämmelser ifrågasätter
jag den rättsliga grunden för att ovannämnda uppgifter dokumenterades i CC:s
journal. Jag vill därför avslutningsvis erinra om vikten av att journalföring görs
med noggrannhet och i enlighet med gällande regelverk.
