# Kritik mot Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun för att en tjänstemans kontakter med en tidningsredaktion stred mot kravet på saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen

JO 2022-05-03 dnr 318-2021

[P]

## BESLUT

Datum                Dnr
                                                                          2022-05-03           318-2021          Sid 1 (3)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun för att en
                        tjänstemans kontakter med en tidningsredaktion stred mot kravet på
                        saklighet i 1 kap. 9 § regeringsformen


                          Beslutet i korthet: En tjänsteman vid Sotenäs kommun tog kontakt med en
                          tidningsredaktion med anledning av att en av tidningens journalister, som hade
                          granskat kommunen, också hade skrivit politiska texter på internet. Tjänstemannen
                          ville veta i vilken egenskap journalisten kontaktade kommunen.
                          JO uttalar att det är svårt att uppfatta tjänstemannens agerande på något annat sätt
                          än som ett ifrågasättande av journalisten på grund av hans politiska åsikter och som
                          ett uttryck för missnöje från kommunens sida. En myndighet får som utgångspunkt
                          inte agera endast mot bakgrund av de åsikter en person gett eller kan förväntas ge
                          uttryck för. Tjänstemannens agerande stred mot regeringsformens krav på saklighet.
                          Kommunstyrelsen kritiseras för det.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 13 januari 2021 förde AA, ansvarig
                        utgivare och chefredaktör för tidningen Bohusläningen, fram klagomål mot BB,
                        som då var kommunikationsansvarig vid Sotenäs kommun. AA uppgav i
                        huvudsak följande.

                        BB har försökt tysta en av tidningens journalister (CC) och medvetet försökt
                        försvåra tidningens journalistiska bevakning. Bakgrunden är att CC granskat
                        Sotenäs kommun, särskilt under sommaren och hösten 2020, i samband med en
                        större planerad satsning på laxodlingar där kommunen varit drivande i
                        etableringen. Den 29 december 2020 kontaktade BB tidningens nyhetschef och
                        därefter AA och meddelade att hon inte avsåg att släppa fram några samtal från
                        CC till vare sig tjänstemän eller politiker i kommunen. Hon krävde att CC
                        skulle bytas ut, eftersom han tidigare varit aktiv inom ett politiskt parti samt
                        skrivit en blogg där han uttryckt politiska åsikter.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                       Dnr 318-2021    Sid 2 (3)




Utredning
Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun yttrade sig till JO den 17 mars 2021 och
bifogade en utredning genomförd av Ernst & Young, som kommunen ställde sig
bakom.

I den bifogade utredningen redovisades vissa delar av kommunens
informations- och kommunikationspolicy samt kommentarer och slutsatser från
kommunen och Ernst & Young.

Kommunen uppgav bl.a. följande. Kommunikatören pratade med
Bohusläningens chefredaktör den 29 december 2020 för att få veta i vilken
egenskap journalisten kontaktade kommunen, om det var som journalist för
Bohusläningen, eller som skribent av politiskt vinklade bloggar, artiklar och
inlägg. Eftersom äldre blogginlägg fortfarande är tillgängliga på nätet via en
sökning på journalistens namn är det kommunikatörens utgångspunkt att
journalisten fortfarande står för dessa åsikter. Kommunikatören krävde inte att
journalisten skulle bytas ut. Det är mediernas rätt att granska kommunernas
verksamhet, vilket man är positiv till, men detta innebär också att de granskande
journalisterna måste kunna tåla att själva bli granskade.

Kommunstyrelsen redovisade följande bedömning. Kommunstyrelsen avvisar
att en tjänsteman kan försvåra för Bohusläningen att kontakta kommunen
eftersom det finns ett flertal tillvägagångssätt att komma i kontakt med
förtroendevalda och tjänstepersoner, t.ex. via växeln eller via kommunens
webbplats.

AA kommenterade kommunens yttrande. En personalchef vid kommunen
lämnade därefter synpunkter på AA:s kommentarer.

Rättsliga utgångspunkter
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med
yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. (Se 2 kap. 1 §
regeringsformen, RF.) En myndighet får inte utan lagstöd ingripa vare sig
formellt eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin
grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning.

Av 1 kap. 9 § RF följer att företrädare för det allmänna i sin verksamhet ska
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet (den s.k.
objektivitetsprincipen).

Bestämmelsen omfattar inte bara hur en sak rent faktiskt har handlagts och
vilka verkliga skäl som ligger bakom ett beslut eller annat handlande från en
myndighet. Även hur myndighetens agerande kan uppfattas är av betydelse.
(Se Bull och Sterzel, Regeringsformen – en kommentar [2019, Juno] s. 54 f. och
JO 2021/22 s. 402.)
                                                                  Dnr 318-2021      Sid 3 (3)




JO har tidigare uttalat att det som utgångspunkt inte är förenligt med 1 kap. 9 §
RF att en myndighet grundar ett beslut enbart på de åsikter som en person ger –
eller förväntas ge – uttryck för (se JO 2021/22 s. 650).

Bedömning
Genom utredningen har det kommit fram att BB, som kommunikationsansvarig
vid Sotenäs kommun, kontaktade Bohusläningens redaktion för att diskutera
journalisten CC. Det råder olika uppfattningar om vad som sas och jag kan inte
uttala mig om huruvida BB krävt att CC skulle bytas ut. Utredningen ger inte
heller stöd för att BB i övrigt försökt försvåra Bohusläningens bevakning av
kommunen på det sätt som AA gjort gällande i anmälan.

Det står dock klart att bakgrunden till BB:s kontakter med Bohusläningen var
de åsikter som CC gjort tillgängliga på internet och att det enligt BB kunde
förmodas att han fortfarande hyste de åsikterna. BB ville veta om CC agerade i
egenskap av journalist vid Bohusläningen eller som skribent av politiska texter.
Jag kan i och för sig ha förståelse för att man vid en förfrågan om t.ex. en
intervju vill veta i vilket sammanhang intervjun kan komma att publiceras. Jag
hade därför inte haft någon invändning om BB ställt en fråga om det direkt till
CC när han hörde av sig till kommunen.

Det förhållandet att BB i stället tog kontakt med redaktionen på Bohusläningen
gör att det är svårt att uppfatta hennes agerande på något annat sätt än som ett
ifrågasättande av CC på grund av hans politiska åsikter och som ett uttryck för
missnöje från kommunens sida. En myndighet får som utgångspunkt inte agera
endast mot bakgrund av de åsikter en person gett eller kan förväntas ge uttryck
för. Detta är inte förenligt med objektivitetsprincipen. (Jfr JO 2021/22 s. 650.)

BB:s agerande var i strid med regeringsformens krav på saklighet.
Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun kritiseras för det.

Vad som i övrigt kommit fram i ärendet ger inte anledning till några uttalanden
från min sida.

Ärendet avslutas.
