# Kritik mot Arbetsförmedlingen för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar m.m.

JO 2019-03-05 dnr 3185-2017

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2019-03-05             3185-2017              1 (9)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Arbetsförmedlingen för handläggningen av en begäran om
                        utlämnande av allmänna handlingar m.m.


                          Beslutet i korthet: En man ringde till Arbetsförmedlingen och ville diskutera sin sons
                          ärende. Mannen pratade med en arbetsförmedlare och uppgav att han hade fullmakt
                          att företräda sonen. Arbetsförmedlaren bekräftade att sonen var inskriven vid Arbets-
                          förmedlingen men diskuterade inte ärendet eftersom hon ansåg att det saknades
                          samtycke till detta från sonen.
                          Därefter skickade arbetsförmedlaren ett e-postmeddelande till sonen och berättade
                          att mannen hade ringt till henne. Hon berättade också att hon inte kunde se att sonen
                          samtyckt till att uppgifter om honom lämnas ut av Arbetsförmedlingen. Sonen svarade
                          genom e-postmeddelande och gav sitt samtycke till henne att prata med mannen.
                          Arbetsförmedlaren gjorde dock bedömningen att e-postmeddelandet inte var
                          tillräckligt för att ett samtycke skulle anses föreligga. Arbetsförmedlaren informerade
                          inte sonen om sin bedömning. Senare begärde mannen vid flera tillfällen att få ta del
                          av handlingar i sonens akt. Av begäran framgick inte vilka handlingar mannen ville ta
                          del av. Arbetsförmedlingen begärde först efter drygt två månader att mannen skulle
                          precisera sin begäran, och först efter cirka tre månader fick mannen ett beslut i
                          frågan.
                          Arbetsförmedlingen kritiseras för att, under telefonsamtalet med mannen, ha bekräftat
                          att sonen var inskriven vid myndigheten. Dessutom får Arbetsförmedlingen kritik för
                          att inte ha informerat sonen om bedömningen av det samtycke som han gett uttryck
                          för via e-post. Arbetsförmedlingen får även kritik för att inte skyndsamt ha bett
                          mannen precisera sin begäran om att få ta del av handlingar, för att inte ha informerat
                          om rätten att få ett skriftligt avslagsbeslut och för den långa handläggningstiden i
                          utlämnandefrågan.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsförmedlingen och uppgav bl.a.
                        följande. Den 3 april 2017 ringde han till Arbetsförmedlingen och ville prata om
                        sin son BB. Han talade in ett meddelande på arbetsförmedlaren CC:s telefon-
                        svarare och bad henne kontakta honom, men hon hörde inte av sig. Han ringde
                        på nytt, och den 6 april 2017 lyckades han komma i kontakt med arbets-
                        förmedlaren. Hon vägrade prata om BB och påstod att AA inte hade någon
                        fullmakt från BB. Han påtalade att det fanns en fullmakt sedan tidigare men
                        trots det vägrade arbetsförmedlaren att uttala sig om BB. Därefter skickade BB


 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 3185-2017       Sid 2 (9)




in en ny fullmakt, men likväl hörde inte arbetsförmedlaren av sig. Den 10 april
2017 kontaktade han arbetsförmedlaren, och då framkom att hon hade ignorerat
BB:s funktionsnedsättning vid inskrivningen på Arbetsförmedlingen. Samma
dag begärde han att få ta del av handlingarna i BB:s akt. Den 4 maj 2017 ringde
han till arbetsförmedlaren och talade in ett meddelande på hennes telefonsvarare
där han påminde om sin begäran. Den 8 maj 2017 tog han ny kontakt med
arbetsförmedlaren. Hon vägrade att diskutera ärendet och uppgav att hon hade
lämnat över ärendet till en ny handläggare. Han påminde arbetsförmedlaren om
att det hade gått fyra veckor sedan han begärde att få ta del av BB:s handlingar
men hon hänvisade honom till den nya handläggaren.

Utredning
JO begärde in muntliga upplysningar från Arbetsförmedlingen. Därefter
begärde JO att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över det som AA hade
uppgett i sin anmälan.

Av remissvaret framgår bl.a. följande (bilagor här utelämnade).

      Arbetsförmedlingens bedömning

      AA:s begäran om utlämnande av uppgifter

      a.       Bekräftelse av att en enskild är inskriven som arbetssö kande hos
               Arbetsförmedlingen
      Av sekretessbestämmelsen i 28 kap. 11 § OSL framgår att sekretess gäller för
      uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften
      kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och
      uppgiften förekommer i ärende om arbetsförmedling, yrkesvägledning, arbets-
      vård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet
      eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds
      anpassning till arbetslivet. Det gäller alltså en presumtion för sekretess.
      Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
      Av den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. 1 § OSL följer att sekretess
      inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet om
      den enskilde samtycker till det.
      Arbetsförmedlaren CC har uppgett att hon den 3 april 2017 kontaktades per
      telefon av AA, som meddelade att han önskade diskutera sin son BB:s ärende
      samt att hon då förklarade för AA att hon inte kunde diskutera sonens ärende
      med AA då sonens samtycke till detta saknades.
      CC förefaller genom sitt svar ha indirekt bekräftat för AA att sonen är inskriven
      som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, vilket är en uppgift som i vart fall
      vid den tidpunkten omfattades av sekretess i förhållande till AA, jfr 28 kap. 11 §
      OSL. Bekräftelsen att sonen är inskriven som arbetssökande hos Arbets-
      förmedlingen har dock lämnats till en person som är närstående till den enskilde,
      där den närstående, såvitt framkommit, redan haft kännedom om den sekretess-
      belagda uppgiften. Arbetsförmedlingen bedömer med hänsyn härtill att agerandet
      till viss del varit ursäktligt.

      b.       Åsidosättande av anonymitetsskyddet i TF
      Arbetsförmedlaren CC har uppgett att hon den 4 april 2017 på eget initiativ, utan
      att AA begärt eller godkänt detta, skickade ett e-postmeddelande till BB i vilket
      hon berättade om att hans far hade begärt ut uppgifter om honom, se dag-
      anteckning i AIS från samma dag, Bilaga 1.
                                                                  Dnr 3185-2017        Sid 3 (9)




I 2 kap. 14 § tredje stycket TF föreskrivs att en myndighet inte på grund av att
någon begär att få ta del av en allmän handling får efterforska vem hen är eller
vilket syfte personen har med sin begäran i större utsträckning än vad som
behövs för att myndigheten ska kunna pröva om hinder föreligger mot att
handlingen lämnas ut. Anonymitetsskyddet i TF innebär att den som begär att få
ta del av allmänna handlingar som huvudregel har rätt att vara anonym. Grund-
tanken bakom anonymitetsskyddet är att en myndighet, om identiteten hos den
som begär ut en allmän handling är känd, inte utan vidare bör föra den uppgiften
vidare.
En handläggare vid Arbetsförmedlingen bör alltså som utgångspunkt inte på eget
initiativ kontakta t.ex. en arbetssökande för att upplysa om att någon begärt att få
ta del av allmänna handlingar som hör till dennes ärende. Ett sådant förfarande
kan antas strida mot grundtanken bakom anonymitetsskyddet. Att myndigheten
lämnat sådan information i ett visst fall men inte i andra fall kan dessutom strida
mot principen om allas likhet inför lagen och den s.k. objektivitetsprincipen i
l kap. 9 § RF.
Arbetsförmedlingen anser emellertid, med hänsyn till att AA är närstående till
den enskilde och såvitt framkommit redan visste om att sonen var inskriven hos
Arbetsförmedlingen, att uppgiften om AA:s identitet inte kan anses ha förts
vidare "utan vidare" utan att agerandet till viss del varit ursäktligt.

c.       Bristande vägledning till enskild
Av den sekretessbrytande bestämmelsen i 10 kap. l § OSL följer att sekretess
inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild om den enskilde
samtycker till det.
Utredningen har visat att BB återkom till CC i e-post den 5 april 2017 och angav
att hon hade hans samtycke till att ”prata med” AA samt till att planera med AA
kring modernt beredskapsarbete om sådant skulle bli aktuellt, se daganteckning i
AIS gjord den 11 april 2017, Bilaga l.
CC har uppgett att hon gjorde bedömningen att e-post enligt Arbets-
förmedlingens riktlinjer inte utgjorde tillräckligt underlag för att samtycke skulle
anses föreligga. CC har vidare uppgett att hon inte meddelade BB att samtycke
per e-post enligt hennes bedömning inte kunde godtas.
Arbetsförmedlingen menar att det ligger inom en myndighets serviceskyldighet
att meddela en enskild om en ingiven handling måste ges in i annan form för att
kunna godtas. CC borde enligt Arbetsförmedlingens bedömning ha meddelat BB
sin bedömning.

d.        Begäran om precisering i den mån begäran är oklar
AA:s begäran om handlingar har, såsom de sammanfattats i yttranden från
berörda befattningshavare, avsett "registerutdrag", "daganteckningar" respektive
"akter" rörande sonen BB. CC har uppgett att det vid begäran inte framkom
under vilken tidsperiod dokumentationen efterfrågades.
Arbetsförmedlingen uppfattar det som att AA:s begäran av berörda befattnings-
havare i vart fall delvis uppfattats som oklar med avseende på vilken eller vilka
uppgifter som begärdes ut.
Av Arbetsförmedlingens handläggarstöd Offentlighet och sekretess AFHS
19/2013 framgår att den som begär att få ta del av allmänna handlingar måste
kunna precisera sin begäran så att myndigheten får klart för sig vilken eller vilka
handlingar det rör sig om. Eftersom myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen har
en serviceskyldighet bör den sökande vid behov få viss hjälp med att förklara
vilka handlingar eller vilken information som efterfrågas. Om den sökande trots
myndighetens hjälp inte kan precisera sin begäran tillräckligt kan det leda till att
begäran avslås.
                                                                 Dnr 3185-2017       Sid 4 (9)




Berörda befattningshavare har såvitt framkommit inte vid något av de tillfällen
som AA begärt ut uppgifter bett om att AA ska precisera sin begäran eller
informerat om vad följden kan bli om han inte gör detta. CC har uppgett att hon
inte bad AA precisera sin förfrågan av den anledningen att hon upplevde att AA
var för upprörd för att föra en sådan dialog. Arbetsförmedlingen bedömer att
myndigheten, genom att inte försöka förklara detta i telefonsamtalet alternativt
skriftligen efter att telefonsamtalet avslutats, härigenom brustit i sin
serviceskyldighet.

e.       Skyndsamhetskravet
I 2 kap. 13 § TF anges att begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling
ska behandlas skyndsamt, vilket normalt sett innebär att besked i en
utlämnandefråga bör lämnas samma dag som begäran gjorts alternativt någon
eller några dagar senare, om det är nödvändigt för att ta ställning till om
utlämnande får ske. Om framställningen kräver genomgång av ett omfattande
material kan ytterligare dröjsmål vara ofrånkomligt. I sådana fall är det många
gånger lämpligt att successivt lämna besked om vad som kan lämnas ut.
Av utredningen framgår att AA begärt ut uppgifter rörande BB vid i vart fall fem
tillfällen, nämligen från arbetsförmedlaren CC den 3 april 2017, den 6 april
2017, den 10 april 2017 och den 8 maj 2017 samt via kundtjänst den 9 maj 2017,
där förfrågan vidarebefordrats till sektionschefen DD och därefter till arbets-
förmedlaren EE. Förfrågningarna förefaller ha formulerats något olika vid de
olika tillfällena varför det är oklart om de ska ses som en eller flera för-
frågningar.
Arbetsförmedlingen finner även att det är oklart i vad mån besked i utlämnande-
frågan över huvud taget lämnats till AA. Ett nekande besked förefaller i vart fall
enligt CC:s uppgifter ha lämnats den 3 respektive 6 april 2017. Förfrågningarna
som skedde den 10 april 2017 respektive den 8 och 9 maj 2017 förefaller ha
lämnats obesvarade.
Den 27 juni 2017 kontaktade sektionschefen FF AA för att kontrollera om
begäran kvarstod, vilket den gjorde, och bad honom att klargöra vilka
uppgifter/handlingar som begärdes ut, varpå de överenskom att AA skulle
återkomma med en skriftlig precisering av sin begäran. Preciseringen inkom den
28 juni 2017, Bilaga 3. FF genomförde sekretessprövning och fattade ett
skriftligt beslut den 12 juli 2017, Bilaga 4.
Det kan konstateras att det i aktuellt fall dröjt mer än tre månader för Arbets-
förmedlingen Lund att be om en precisering av begäran, att göra en prövning av
om handlingarna kunde lämnas ut och att återkomma med ett besked till AA.
Arbetsförmedlingen bedömer att handläggningstiden i aktuellt fall varit
oacceptabelt lång. Det har av utredningen inte framkommit någon särskild
omständighet som förklarar eller berättigar dröjsmålet.

f.       Skriftligt avslagsbeslut
Om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en handling, är det
enligt 6 kap. 3 § OSL i första hand denne som ska pröva om handlingen ska
lämnas ut. I tveksamma fall ska myndigheten göra prövningen, om det kan ske
utan onödigt dröjsmål. Om den anställde bedömer att handlingen eller uppgift
däri inte får lämnas ut, ska den som begär att få ta del av handlingen informeras
om möjligheten att begära att myndigheten prövar frågan. Det ska framgå av
informationen att sökanden måste begära och få ett skriftligt beslut från
myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
Det ovan nämnda framgår även av Arbetsförmedlingens handläggarstöd
Offentlighet och sekretess, AFHS19/2013.
Som tidigare nämnts är det i viss mån oklart i vad mån besked i utlämnande-
frågan över huvud taget lämnats till AA, men att nekande besked, som
Arbetsförmedlingen tolkar det, förefaller ha lämnats den 3 respektive 6 april
                                                                           Dnr 3185-2017      Sid 5 (9)




      2017. Arbetsförmedlingen har såvitt framkommit inte vid något av nämnda
      tillfällen informerat AA att han har rätt att få ett skriftligt avslagsbeslut och att
      det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna över-
      klagas i enlighet med kravet i 6 kap. 3 § OSL.
      Arbetsförmedlingen vill avslutningsvis framhålla att myndigheten hela tiden
      eftersträvar såväl tydliga handläggarstöd och riktlinjer som utbildning av
      handläggare inom relevanta områden, inklusive offentlighet och sekretess samt
      förvaltningsrätt, i syfte att åstadkomma en korrekt och skyndsam rätts-
      tillämpning.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Inledning
Jag har valt att begränsa mina uttalanden till att endast omfatta AA:s begäran
om att få diskutera BB:s ärende och hans begäran om att få ta del av handlingar
i BB:s akt.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen, TF. I ärendet
aktualiseras även regler som återfinns i offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), OSL. Vissa språkliga och redaktionella ändringar infördes i TF och
OSL den 1 januari 2019, och flera bestämmelser fick ett nytt paragrafnummer
(se SFS 2018:1801 och SFS 2018:2093). Nedan hänvisas till de lydelser och
paragrafnummer som numera gäller.

Arbetsförmedlarens bekräftelse av att BB var inskriven som arbets-
sökande
Enligt 28 kap. 11 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i bl.a. ett
ärende om arbetsförmedling. Sekretess hindrar dock inte att en uppgift lämnas
till en annan enskild eller till en myndighet om den enskilde samtycker till det
(10 kap. 1 § OSL).

Av ärendet framgår att AA i början av april 2017 kontaktade Arbets-
förmedlingen och ville diskutera BB:s ärende. Arbetsförmedlaren CC svarade
att hon inte kunde diskutera ärendet eftersom det saknades samtycke till det från
BB. AA har uppgett att han redan vid den inledande kontakten med Arbets-
förmedlingen hade fullmakt att företräda sin son BB. Jag kan dock konstatera
att den uppgiften inte vinner stöd av den övriga utredningen.

I sitt remissvar har Arbetsförmedlingen anfört att arbetsförmedlaren, genom sitt
svar till AA, verkar ha bekräftat att sonen var inskriven som arbetssökande trots
att uppgiften omfattades av sekretess. Arbetsförmedlingen har dock bedömt
agerandet som till viss del ursäktligt och anfört att uppgiften lämnades till en
närstående som redan verkade ha kännedom om den sekretessbelagda
uppgiften.
                                                                  Dnr 3185-2017       Sid 6 (9)




Jag instämmer i Arbetsförmedlingens bedömning att uppgiften att BB var
aktuell hos myndigheten är en sådan uppgift som omfattas av sekretess enligt
28 kap. 11 § OSL. Eftersom det råder en presumtion för sekretess för denna typ
av uppgift kan den lämnas ut först när det står klart att den enskilde (eller någon
närstående) inte lider men av utlämnandet, eller när det finns ett samtycke från
den enskilde. Om samtycke saknas finns det all anledning för en handläggare att
vara mycket försiktig med att via telefon bekräfta att en viss person är aktuell
hos myndigheten. Detta gäller även om den uppringande personen säger sig ha
kännedom om detta förhållande.

Såvitt framgår har arbetsförmedlaren vid det aktuella telefonsamtalet bekräftat
att BB var inskriven vid myndigheten. Hon synes inte i samband med detta ha
övervägt huruvida denna uppgift, i avsaknad av samtycke, kunde lämnas ut till
AA. Hon har alltså inte vidtagit den noggranna sekretessprövning som ska göras
innan uppgifter lämnas ut. För detta förtjänar Arbetsförmedlingen kritik.

Anonymitetsskydd
I 2 kap. 18 § TF anges att en myndighet inte på grund av att någon begär att få
ta del av en allmän handling får efterforska vem denne är eller vilket syfte han
eller hon har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att
myndigheten ska kunna pröva om det finns något hinder mot att handlingen
lämnas ut. Bestämmelsen innebär att var och en har rätt att ta del av alla
offentliga handlingar hos en myndighet utan att uppge vem han eller hon är eller
vad handlingen ska användas till, det s.k. anonymitetsskyddet.

JO har i tidigare beslut uttalat att grundtanken bakom anonymitetsskyddet
innebär att myndigheten, även om identiteten på personen som begär att få ta
del av allmänna handlingar är känd, inte utan vidare bör föra den uppgiften
vidare (se t.ex. JO:s beslut den 11 april 2011, dnr 2932-2010).

Justitiekanslern ansåg i ett beslut den 2 februari 2004, dnr 91-02-21, att det som
gäller enligt TF i fråga om en enskilds rätt att vara anonym bör vara vägledande
också i de fall då någon begär uppgifter med stöd av 6 kap. 4 § OSL. I 6 kap.
4 § OSL anges att en myndighet, på begäran av en enskild, ska lämna uppgift ur
en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är
sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.

Som tidigare har redovisats ringde AA till Arbetsförmedlingen och ville
diskutera BB:s ärende. Under samtalet uppgav han till arbetsförmedlaren att han
hade fullmakt att företräda BB. Därefter skickade arbetsförmedlaren den 4 april
ett e-postmeddelande till BB där hon bl.a. informerade om att AA hade
kontaktat henne. Frågan är om arbetsförmedlaren därmed åsidosatt den rätt att
vara anonym som följer av TF.

Det kan inledningsvis konstateras att AA, vid denna tidpunkt, inte begärde att få
ta del av handlingar i BB:s akt. Han ville endast diskutera BB:s ärende. Hans
begäran om att få diskutera ärendet kan möjligen uppfattas som en begäran om
                                                                 Dnr 3185-2017       Sid 7 (9)




att få ta del av uppgifter ur allmänna handlingar. Han har då rätt att vara
anonym, och myndigheten får inte föra uppgifterna om hans identitet vidare.

Arbetsförmedlaren synes dock ha informerat BB om AA:s identitet enbart på
grund av AA:s egen uppgift om att han hade fullmakt att företräda BB. Även
om en myndighet i en situation som denna som huvudregel endast bör
informera den person som begär ut sekretessbelagda uppgifter att en fullmakt
behövs, och alltså inte kontakta den påstådda huvudmannen, kan det inte anses
felaktigt att kontakta huvudmannen för att kontrollera om det finns någon
fullmakt. Jag uppfattar det e-postmeddelande som arbetsförmedlaren skickade
till BB som information om att han behövde komma in med en fullmakt för
AA:s räkning, för att uppgifter om honom skulle kunna lämnas ut till AA.
Arbetsförmedlarens agerande kan inte anses strida mot anonymitetsskyddet, och
myndigheten ska således inte kritiseras för handläggningen i denna del.

Bristande vägledning och underlåtenhet att begära precisering
Den 1 juli 2018 trädde en ny förvaltningslag (2017:900) i kraft. Vid tidpunkten
för Arbetsförmedlingens handläggning gällde dock den numera upphävda
förvaltningslagen (1986:223), FL, varför mina uttalanden görs mot bakgrund av
bestämmelserna i den lagen.

Enligt 4 § FL ska varje myndighet lämna upplysningar, vägledning, råd och
annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhets-
område. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till
frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Frågor
från enskilda ska besvaras så snart som möjligt. Om någon enskild av misstag
vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta.

Av utredningen i ärendet framgår att BB den 5 april 2017 skickade ett
e-postmeddelande till arbetsförmedlaren CC och uppgav att hon fick hans
samtycke till att prata med AA. Arbetsförmedlaren gjorde dock bedömningen
att meddelandet inte var tillräckligt för att samtycke skulle anses föreligga, men
informerade inte BB om sin bedömning. Av utredningen framgår även att det av
AA:s begäran om att få ta del av handlingar inte framgick vilka handlingar som
han avsåg. Trots detta blev han inte inom rimlig tid ombedd att precisera sin
begäran. Han fick följaktligen inte heller någon information om att hans
begäran kunde komma att avslås om han inte var tydligare med vad det var för
handlingar som han ville få ut.

I sitt remissvar har Arbetsförmedlingen uppgett att arbetsförmedlaren borde ha
meddelat BB vilken bedömning som hon hade gjort av hans e-postmeddelande.
Dessutom har Arbetsförmedlingen anfört att myndigheten brustit i sin service-
skyldighet genom att inte, i samband med att AA begärde att få ta del av sonens
akt, be honom att precisera sin begäran. Jag instämmer i Arbetsförmedlingens
bedömningar. Myndigheten kan därför inte undgå kritik för den bristande
handläggningen.
                                                                   Dnr 3185-2017      Sid 8 (9)




Skyndsamhetskravet och rätten att få ett skriftligt avslagsbeslut
En allmän handling som får lämnas ut, ska genast eller så snart det är möjligt
tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Det ska ske på stället och
utan avgift (2 kap. 15 § TF). Den som önskar ta del av en allmän handling har
även rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av handlingen (2 kap. 16 § TF).
En sådan begäran ska behandlas skyndsamt.

För det fall en begäran om att få ta del av en handling helt eller delvis inte kan
tillmötesgås ska den som har gjort framställningen underrättas om detta. Den
enskilde ska då också informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet
ska kunna överklagas (6 kap. 3 § OSL). Myndighetens avslagsbeslut får
överklagas till kammarrätt (2 kap. 19 § första stycket TF och 6 kap. 7 och 8 §§
OSL).

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om en
handling får lämnas ut. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material.

I ärendet har det förekommit olika uppgifter om när AA för första gången
begärde att få ta del av handlingar i BB:s akt. AA har i sin anmälan uppgett att
han begärde ut handlingarna första gången den 10 april 2017. I utredningen
finns dock en e-postkonversation mellan AA och Arbetsförmedlingen där han
hänvisar till en begäran som är daterad den 6 april 2017. Arbetsförmedlingen
har uppgett att AA begärde att få handlingarna redan den 3 april 2017, men har
även anfört att en begäran dessutom kom in den 6 april 2017. Enligt min
mening talar den sammantagna utredningen för att den första gången som AA
begärde att få ta del av handlingarna var den 6 april 2017.

I sitt remissvar har Arbetsförmedlingen bl.a. uppgett att AA synes ha fått ett
nekande besked på sin begäran den 6 april 2017 utan att samtidigt ha fått
information om bl.a. rätten att få ett skriftligt avslagsbeslut. Han skulle
naturligtvis ha upplysts om denna rätt. Myndigheten förtjänar kritik för detta.

AA har efter denna tidpunkt, vid flera tillfällen med början den 10 april, begärt
ut handlingar ur sonens akt. Arbetsförmedlingen prövade AA:s begäran genom
ett beslut som meddelades först den 12 juli 2017. AA:s begäran har således inte
handlagts tillräckligt skyndsamt, och Arbetsförmedlingen har medgett att
handläggningstiden varit oacceptabelt lång. Myndigheten ska kritiseras även för
detta.

Avslutande synpunkter
Arbetsförmedlingens hantering av frågor om offentlighet, sekretess och
utlämnande av allmänna handlingar framstår som problematisk. Det är tydligt
att de handläggare och chefer som hanterar frågorna ofta saknar grundläggande
                                                               Dnr 3185-2017     Sid 9 (9)




kunskaper om både regelverket och de interna rutinerna. Jag förutsätter att
Arbetsförmedlingen vidtar nödvändiga åtgärder för att snarast komma till rätta
med detta.

Ärendet avslutas med den kritik som har uttalats.
