# Brevgranskning

JO 2005-11-21 dnr 3187-2004

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2005-11-21             3187-2004                1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Brevgranskning

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 3 augusti 2004, klagade AA, som var intagen
                        i anstalten Norrtälje, på att ett brev till honom från Rikspolisstyrelsen hade
                        granskats. Han anförde vidare kritiska synpunkter på kriminalvårdsmyndighetens
                        rutiner vid brevgranskning.

## Utredning

Anmälan remitterades till kriminalvårdsmyndigheten. I remissvaret anförde
                        myndigheten, genom kriminalvårdschefen BB, bl.a. följande.
                                  –––
                                  Brevgranskningen på anstalten Norrtälje sköts av säkerhetsavdelningen, som har
                                  sina lokaler i administrationsbyggnaden. Granskningen av försändelser regleras i
                                  25–28 §§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) samt i 72–77 §§
                                  Kriminalvårdsstyrelsens anstaltsföreskrifter, KVVFS 1998:8 (fr.o.m. 2004-09-15 i
                                  Kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt,
                                  KVVFS 2004:13 4 kap. 1 §).
                                  Av 72 § KVVFS 1998:8 samt 4 kap. 1 § KVVFS 2004:13 framgår att granskningen
                                  skall utföras av minst två tjänstemän, om den intagne inte är närvarande vid
                                  granskningen. Detta efterföljs på denna anstalt. När brevgranskning skett, stämplas
                                  försändelsen. I stämpeln finns tre alternativa granskningssätt angivna: genomlysning
                                  i oöppnat skick, öppnande utan genomläsning samt öppnande och genomläsning av
                                  innehåll. Granskarna kryssar för den granskningsmetod som använts. Därefter
                                  stämplar de ordinarie tjänstemännen med sin namnstämpel. Vikarier skriver sin
                                  signatur. F.n. finns några relativt nya vikarier, som ännu inte hunnit få namnstämpel.
                                  Detta var fallet vid den aktuella granskningen. Så snart alla vikarier hunnit få
                                  namnstämplar, kommer det manuella signerandet att försvinna. Vid oklarheter är det
                                  lätt att spåra vilka tjänstemän, som deltagit i granskningen, eftersom gruppen är
                                  liten. När posten granskats, läggs den i respektive avdelnings postfack för hämtning.
                                  Av 27 §, andra stycket, KvaL framgår att den intagne bör vara närvarande vid
                                  öppning av brev eller andra försändelser om det lämpligen kan ske. De intagnas
                                  bostadspaviljonger (7 st) på denna anstalt är med undantag för två
                                  normalavdelningar helt differentierade från varandra, vilket kräver noggrann
                                  planering av hur de intagna skall röra sig t.ex. mellan den egna avdelningen och
                                  administrationsbyggnaden, för att inte möta intagna från andra avdelningar.
                                  Säkerhetsavdelningen utför brevgranskningen i administrationsbyggnaden. De
                                  intagna på anstalten får dagligen mellan 50 och 100 postförsändelser. Vi bedömer
                                  det som praktiskt mycket svårarbetat att genomföra en rutin enligt vilken de intagna,



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 3187-2004     Sid 2 (4)




vilkas post öppnas, skulle kallas från sina respektive avdelningar alternativt från sina
arbetsplatser för att närvara vid brevgranskningen. Öppning av posten sker om det
vid genomlysning av denna inte kan säkerställas att posten inte innehåller något
otillåtet föremål. Antalet öppnade postförsändelser är därför vanligen inte ringa.
Posten kommer till anstalten på morgonen och man eftersträvar att de intagna skall
få sin post helst vid lunchtid men senast efter arbetstidens slut på eftermiddagen.
Skulle intagna kallas till administrationsbyggnaden för att närvara vid granskningen,
även om detta givetvis inte skulle behöva ske vid alla försändelser eftersom alla inte
öppnas, innebär detta att deras deltagande i programverksamhet (förutom i
verkstadsarbete även i olika behandlingsprogram) skulle påverkas, förutom att dessa
förflyttningar vore ytterst personalmässigt krävande. Den nuvarande ordningen
grundar sig på att vi eftersträvat en liten grupp av särskilt utvalda tjänstemän, som
arbetar med granskningen, vilket skall göra systemet mer rättssäkert och även
godtagbart ur säkerhetssynpunkt. Trots detta förekommer som framgår av aktuell
anmälan brister i hanteringen. Under den tid de intagna vistas på sin
bostadsavdelning är bemanningen efter neddragningar av antalet vårdare på
avdelningarna nere på säkerhetsbemanning under en stor del av tiden. Man skulle ha
svårt att hinna med brevgranskning och även kunna hamna i svåra situationer.
Sedan nuvarande kriminalvårdslag trädde i kraft 1974 har mycket hänt på
anstalterna, inte minst avseende intagnas narkotikamissbruk. De intagnas
uppfinningsrikedom när det gäller att försöka få in narkotika på anstalten är stor. Det
förekommer t.ex. att vykort preparerats med heroin genom att de doppats i vätska
och fått torka, att frimärken manipulerats, att man klistrat ihop kort och lagt
narkotika mellan dessa o.s.v. För att hitta det som man försöker smuggla in krävs ett
erfaret öga. En annan rutin, med avdelningspersonal ansvarig helt eller delvis för
granskningen, skulle enligt vår bedömning helt klart försämra kvaliteten på
granskningen.
Av 26 § andra stycket KvaL framgår följande: ”Beträffande den som är intagen på
en specialavdelning skall granskningen av brev och andra försändelser även syfta till
att undersöka om de innehåller något meddelande om planläggning av brottslig
verksamhet, avvikande eller något annat liknande förfarande. Granskning i detta
syfte får också göras beträffande andra intagna, när det finns anledning att anta att en
försändelse innehåller ett sådant meddelande. Beträffande den som är intagen i en
sluten anstalt får sådan granskning även göras stickprovsvis samt om det är
nödvändigt med hänsyn till den intagnes särskilda förhållanden.” Som en följd av
incidenterna under sommaren 2004, bl.a. fritagningen från denna anstalt, har
säkerhetshöjande åtgärder genomförts i många avseenden. Vi har av
Kriminalvårdsstyrelsen uppmanats vara mer observanta även när det gäller posten
till intagna, där hög risk för misskötsamhet föreligger, t.ex. i form av rymning eller
avvikande vid eventuella utevistelser och möjligheten att läsa post till dessa intagna
utnyttjas.
I ett JO-beslut 1997-03-26, dnr 2927-1996, anser justitieombudsmannen Jan
Pennlöv bl.a. följande angående brevgranskning (anmälaren gjorde gällande att den
aktuella anstalten öppnade och granskade all inkommen personlig post till de intagna
utan att berörd intagen fick vara närvarande): ”Det kan enligt min mening diskuteras
om ett långt avstånd mellan granskningsställe och de intagnas bostadsrum generellt
skulle kunna utgöra ett skäl för att inte låta den intagne vara närvarande vid
granskningen. Å andra sidan är 27 § andra stycket KvaL formulerad på ett sätt som i
stor utsträckning lämnar till anstalten att bedöma frågan. Anstalten menar dessutom
att postutdelningen till de intagna skulle fördröjas om varje intagen tilläts närvara
vid granskningen. Jag kan sammantaget inte finna att anstaltens granskningsrutiner i
nu berörda avseenden strider mot vad som föreskrivs i nyssnämnt lagrum.”
När det gäller det granskade myndighetsbrevet har samtal skett med ansvarig
tjänsteman, som öppnat brevet. Denne medger att han gjort fel. Han
uppmärksammade inte avsändaren förrän han redan öppnat brevet.
Granskningsstämpeln innehåller hans signatur för att han vikarierat på tjänsten och
ännu ej fått egen namnstämpel. Att den andre tjänstemannens namnstämpel är
                                                                        Dnr 3187-2004      Sid 3 (4)




      oläslig är olyckligt. Beror sannolikt på att man stämplat på ojämnt underlag. Ett stort
      antal försändelser stämplas dagligen, ofta under tidspress.

## Myndighetens bedömning

Beträffande det öppnade myndighetsbrevet, har hanteringen brutit mot 25 § KvaL,
      vilket den ansvarige har fullt klart för sig. Brevet öppnades av misstag, för vilket
      myndigheten inte kan undgå kritik. Vidare borde namnstämpeln ha varit läslig. Om
      så varit fallet, anser vi att det räcker med en stämpel och en signatur. På sikt skall
      dock endast stämplar användas.
      I vad som avser brevgranskningsrutinerna på myndigheten i övrigt kan vi inte se
      annat än att vi agerar enligt gällande bestämmelser. De ökade säker hetskraven
      måste även enligt vår mening beaktas i sammanhanget. Intagens närvaro vid
      brevgranskning utgör således en svårlöst praktisk fråga. Vi upplever att JO i sitt
      ovan citerade beslut gett viss acceptans för de rutiner vi tillämpar.
AA yttrade sig över remissvaret.

I beslut den 21 november 2005 anförde JO Nordenfelt följande.

Bedömning
Enligt 25 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL) skall brev mellan
intagen och svensk myndighet, internationellt organ som har av Sverige erkänd
behörighet att ta emot klagomål från enskilda eller advokat vidarebefordras utan
granskning. Anges brev vara avsänt från svensk myndighet, sådant internationellt
organ eller advokat och kan det skäligen misstänkas att uppgiften är oriktig, får
dock brevet granskas, om förhållandet inte kan klarläggas på annat sätt. Andra
försändelser till eller från en intagen i sluten anstalt får, enligt 26 § KvaL, granskas
för undersökning av om de innehåller något otillåtet föremål.

Om granskning sker får den, enligt 27 § KvaL, inte vara mer ingående än som är
nödvändigt med hänsyn till granskningens syfte. Om det lämpligen kan ske bör den
intagne vara närvarande vid öppning av brev eller andra försändelser.

Det skydd för förtrolig kommunikation som regleras i 25 § KvaL kan ses som en
för intagna i kriminalvårdsanstalt anpassad form av det skydd som gäller varje
medborgare enligt 2 kap. 6 § regeringsformen. Det är därför av synnerlig vikt att
den som har att bedöma om ett brev från t.ex. en myndighet skall granskas gör en
seriös bedömning av möjligheterna att klarlägga vem som är avsändare av brevet
utan att öppna detsamma.

Såvitt gäller det i ärendet aktuella brevet har det inte ens att hävdats att det fanns
någon misstanke om att uppgiften om avsändaren var oriktig. Myndigheten gjorde
följaktligen fel när man granskade brevet och förtjänar kritik för detta, även om
brevgranskningen i och för sig synes ha gjorts av misstag.

Med anledning av det som AA har anfört om kriminalvårdsmyndighetens
brevgranskningsrutiner vill jag anföra följande.

AA har påtalat att brevgranskning i alltför stor utsträckning sker utan att den
intagne får närvara. Som kriminalvårdsmyndigheten påpekat i sitt remissvar har JO
                                                                   Dnr 3187-2004   Sid 4 (4)




tidigare uttalat att bestämmelsen i 27 § KvaL är formulerad på ett sätt som i stor
utsträckning lämnar till anstalten att bedöma om en intagen skall få närvara vid
brevgranskning. Vad som förekommit i detta ärende ger mig inte anledning att
rikta någon kritik mot anstalten i aktuellt avseende. Det bör emellertid noteras att
om det finns skäl att granska ett brev, där en myndighet eller ett internationellt
organ anges som avsändare, är möjligheten för den intagne att närvara särskilt
viktig (se bl.a. JO 1981/82 s. 111 och SOU 2005:54 s. 504).

AA har även klagat på att det är svårt att utläsa vem eller vilka det är som har utfört
granskningen. Av 4 kap. 1 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för
verkställighet i anstalt (KVVFS 2005:2) framgår att efter undersökningen skall
försändelsen förseglas och den intagne underrättas om åtgärden genom att det på
försändelsen anges anledningen till undersökningen, datum samt vem eller vilka
som utfört den. Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i KVVFS 2004:13.

Det är viktigt att den intagne får veta vem eller vilka som har utfört granskningen
av ett brev. Enbart en signatur är enligt min mening otillräckligt; det bör också
finnas någon form av namnförtydligande, t.ex. genom en namnstämpel. Det i
ärendet aktuella brevet har försetts med en oläslig namnstämpel och en svårtydd
signatur. Det kan antas att AA inte därav fick reda på vilka som utfört
granskningen. Jag utgår från att myndigheten kommer att se till att
brevgranskningen fortsättningsvis utförs i enlighet med gällande regler.
