# Viss kritik mot Region Halland för att ha tagit bort möjligheten till digital bokning av vaccination mot covid-19 för personer bosatta utanför regionen

JO 2022-01-13 dnr 3236-2021

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2022-01-13               3236-2021              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Viss kritik mot Region Halland för att ha tagit bort möjligheten till
                        digital bokning av vaccination mot covid-19 för personer bosatta
                        utanför regionen


                          Beslutet i korthet: Region Halland har erbjudit kostnadsfri vaccination mot covid-19
                          till den som är bosatt i eller långsiktigt vistas i regionen eller av annat skäl behöver
                          vaccinera sig inom regionen. Vaccinationstider har kunnat bokas digitalt eller via en
                          särskild telefonbokning. Efter en stor ökning av vaccinationsbokningar från patienter
                          bosatta i andra regioner beslutade regionen den 16 april 2021 att inte längre erbjuda
                          personer som inte var folkbokförda i Halland digital bokning.
                          ChefsJO uttalar att vaccinationerna mot covid-19 har inneburit stora utmaningar för
                          regionerna och att han har förståelse för att det skapades problem för Region Halland
                          när ett stort antal patienter från andra regioner valde att söka sig dit för att vaccinera
                          sig, särskilt som tilldelningen av vaccin och ersättningen från staten inte tog hänsyn till
                          en sådan utveckling. ChefsJO konstaterar dock att regionen genom sitt beslut har
                          prioriterat sina egna invånare framför patienter från andra regioner och därigenom
                          inte levt upp till sin skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen att erbjuda
                          öppen hälso- och sjukvård även till patienter från andra regioner. Regionen kan därför
                          inte undgå viss kritik för sitt beslut att stoppa den digitala vaccinationsbokningen för
                          personer bosatta utanför regionen.
                          Den uppkomna situationen talar enligt chefsJO:s mening för att det kan finnas
                          anledning att överväga behovet av särskilda bestämmelser för att hantera
                          vaccinationer under en pandemi. Av rättssäkerhetsskäl är det också viktigt att
                          lagstiftningen är klar och tydlig samt att undantag från allmänna grundläggande
                          principer inte görs utan föregående grundlig utredning. Beslutet överlämnas därför till
                          regeringen och den särskilda utredningen som fått uppdraget att se över
                          smittskyddslagen och analysera behovet av nya bestämmelser inför framtida
                          pandemier.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 18 april 2021 framförde AA klagomål mot
                        Region Halland och anförde bl.a. följande:

                        Region Halland beslutade den 16 april 2021 att erbjuda digital bokning av
                        vaccination mot covid-19 enbart för invånare bosatta inom Region Halland.
                        Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska alla ges vård på samma villkor oavsett i



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                       Dnr 3236-2021        Sid 2 (6)




vilken region patienten är folkbokförd. En patient har möjlighet att söka
öppenvård i hela landet och det är de medicinska behoven som avgör när
behandling ska ges. Regionens beslut gör vården mindre tillgänglig för patienter
folkbokförda någon annanstans än i Halland och strider mot såväl hälso- och
sjukvårdslagen som patientlagen.

Utredning
Anmälan remitterades till regionstyrelsen i Region Halland för yttrande.
Regionen ombads också att i yttrandet särskilt redogöra för följande:

    1. En närmare beskrivning av innebörden av regionens beslut, samt de
       överväganden som föregick beslutet. För det fall beslutet innebar en
       begränsning av möjligheten för personer folkbokförda utanför Region
       Halland att boka tid för vaccination mot covid-19 önskar JO också en
       redogörelse för vilka eventuella kvarvarande bokningsmöjligheter som
       fanns/finns för sådana personer.

    2. Formerna för beslutet. JO önskar t.ex. uppgift om vem som fattade
       beslutet, det rättsliga stödet för beslutet och hur beslutet
       dokumenterades.

    3. Regionens bedömning av hur beslutet förhåller sig till bestämmelsen i
       8 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) där det föreskrivs, något
       förenklat, att regionen ska erbjuda öppen vård åt den som omfattas av
       en annan regions ansvar för hälso- och sjukvård på samma villkor som
       gäller för de egna invånarna, med undantag för vårdgarantin.

    4. Regionens bedömning i fråga om beslutets överklagbarhet.

Regionstyrelsen redovisade i sitt remissvar följande sammanfattning:

      − Region Hallands erbjudande av vaccination mot covid-19 har varit och är
        fortfarande ett öppet erbjudande till den som är bosatt, långsiktigt vistas eller
        av annat skäl behöver vaccineras inom regionen. Vaccination erbjuds utan att
        invånaren behöver lista sig vid viss vårdcentral och inte heller har
        erbjudandet begränsats på så sätt att det uppställts något krav på att den
        enskilde långvarigt vistas i regionen.
      − Region Halland har inte begränsat sitt vaccinationserbjudande mot covid-19
        som sådant utan endast beslutat att inte tillhandahålla vissa kommunikations-
        tjänster till invånare bosatta utanför regionen. Utöver möjligheten att boka
        vaccination via telefon kan personer som är folkbokförda i Halland även
        boka tid digitalt.
      − Tillgängligheten till telefonbokning av vaccination i Halland har varit mycket
        god både före och efter beslutet att enbart erbjuda digital bokning för
        personer bosatta i Halland.
      − Halland är det län som har högst positivt vaccinationsnetto, vilket innebär att
        antalet personer som inte är folkbokförda i Halland, men som har vaccinerats
        här är högre än antalet personer som är folkbokförda i Halland, men har
        vaccinerats i ett annat län.
      − Region Halland hade under våren 2021 en mycket hög smittspridning i
        nationell jämförelse och så även jämfört med intilliggande regioner.
                                                                    Dnr 3236-2021      Sid 3 (6)




        Vaccination av befolkningen i Halland i enlighet med den nationella
        vaccinationsplanen var därför mycket angeläget vid tidpunkten för beslutet.
      − Under vecka 14 svarade invånare bosatta i Västra Götaland för en
        konsumtion av 30 procent av de vaccindoser som fördelades till Halland.
      − Beslutet att enbart erbjuda digital bokning för personer folkbokförda i
        Halland föregicks av dialoger med bland annat Folkhälsomyndigheten,
        Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Västra Götalandsregionen.
      − Region Halland stödjer sig på smittskyddslagen (2004:168) angående
        regionens åtaganden i den nationella vaccinationskampanjen mot covid-19
        och ovan nämnda beslut. Av 2 kap. 3 f § st. 2 smittskyddslagen framgår att
        den som omfattas av 8 kap. 1 § HSL ska av regionen erbjudas vaccinationer
        mot smittsamma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram. Av
        8 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att det inte finns en
        skyldighet för regioner att vaccinera annan än den som är bosatt inom
        regionen, har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen
        (1991:481) och som stadigvarande vistas inom regionen.
Regionstyrelsens yttrande i sin helhet framgår av bilaga 1.

AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. följande: Det står helt klart att
regionens åtgärd var ägnad att förhindra att många patienter från andra regioner
bokade vaccination i Halland. Det är därför en aning löjeväckande att regionen
ens hävdar att man inte försökt försvåra för boende i andra regioner, särskilt
som man ägnar stor kraft åt att motivera varför regionen har haft rätt att
försvåra. Regionen väljer också att bortse från att anledningen till att patienter
sökte sig till regionen var att man i Halland hade kommit längre med
vaccinationerna. Det var helt enkelt så att patienter med större vårdbehov sökte
sig till Halland.

Rättslig reglering
Med hälso- och sjukvård avses i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL,
bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och
skador (2 kap. 1 §). Vaccinering omfattas alltså av begreppet hälso- och
sjukvård enligt lagen (se t.ex. prop. 1981/82:97 s. 111). Med öppen vård avses
annan hälso- och sjukvård än den som ges till en patient som är intagen vid en
vårdinrättning (2 kap. 4 och 5 §§).

Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för
hela befolkningen (3 kap. 1 § första stycket). Vården ska ges med respekt för
alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som
har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården
(3 kap. 1 § andra stycket).

Regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt den som är bosatt inom
regionen (8 kap. 1 §). Regionen ska även erbjuda öppen vård åt den som
omfattas av en annan regions ansvar för hälso- och sjukvård. En sådan patient
omfattas inte av regionens vårdgaranti, men i övrigt ska vården ges på samma
villkor som de villkor som gäller för de egna invånarna (8 kap. 3 §).
                                                                  Dnr 3236-2021     Sid 4 (6)




En patient som omfattas av en regions ansvar för hälso- och sjukvård ska inom
eller utom denna region få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad
öppen vård (9 kap. 1 § patientlagen [2014:821]).

Sedan den 2 februari 2020 är covid-19 definierad som en allmänfarlig och
samhällsfarlig sjukdom (se bilagorna 1 och 2 till smittskyddslagen [2004:168],
se även den tidigare gällande förordningen [2020:20] om att bestämmelserna i
smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas
på infektion med 2019-nCoV).

I smittskyddslagen anges bl.a. att smittskyddsåtgärder ska bygga på vetenskap
och beprövad erfarenhet och inte får vara mer långtgående än vad som är
försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa. Åtgärderna ska vidtas
med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet (1 kap. 4 §).

Det är Folkhälsomyndigheten som ansvarar för samordning av smittskyddet på
nationell nivå och som ska ta de initiativ som krävs för att upprätthålla ett
effektivt smittskydd. Folkhälsomyndigheten ska följa och vidareutveckla
smittskyddet. Folkhälsomyndigheten ska också följa och analysera det
epidemiologiska läget nationellt och internationellt (1 kap. 7 § smittskydds-
lagen). Därutöver ansvarar varje region för att behövliga smittskyddsåtgärder
vidtas inom regionens område, i den utsträckning annat inte följer av
smittskyddslagen (1 kap. 8 §).

Regionerna ska erbjuda vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i syfte att
förhindra spridning av dessa sjukdomar i befolkningen (2 kap. 3 a § första
stycket smittskyddslagen). Skyldigheten gäller för sådana nationella
vaccinationsprogram som avses i 3 c–e §§ (2 kap. 3 b §). Den som omfattas av
8 kap. 1 § HSL ska av regionen erbjudas vaccinationer mot smittsamma
sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram (2 kap. 3 f § första
stycket smittskyddslagen). Nationella vaccinationsprogram omfattar vissa
särskilt angivna smittsamma sjukdomar, dock inte covid-19 (se 7 a §
smittskyddsförordningen [2004:255] och bilaga 3 till förordningen).

Den 8 december 2020 tecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR) en överenskommelse om mål, ansvar, roller och finansiering vid
genomförande av vaccinering mot covid-19 (se Protokoll vid
regeringssammanträde den 8 december 2020, dnr S2020/09215). Samma dag
gick SKR ut med en rekommendation till regionerna om kostnadsfrihet av
vaccinering mot covid-19 (se SKR, Meddelande från styrelsen nr 15/2020,
ärendenr 20/01597). För att nå en så hög vaccinationstäckning som möjligt
rekommenderade SKR att regionerna skulle erbjuda vaccin mot covid-19 också
till personer som är bosatta i andra regioner.
                                                                   Dnr 3236-2021      Sid 5 (6)




Bedömning
Har regionens beslut varit förenligt med 8 kap. 3 § HSL?
Av utredningen har följande framkommit. Region Halland har beslutat att inom
den öppna vården erbjuda kostnadsfri vaccination mot covid-19 till den som är
bosatt i eller långsiktigt vistas i regionen eller av annat skäl behöver vaccinera
sig inom regionen. Vaccinationstider kan bokas digitalt via 1177.se eller via en
särskild telefonbokning. Efter en stor ökning av vaccinationsbokningar från
patienter bosatta i andra regioner beslutade regionen den 16 april 2021 att inte
längre erbjuda personer som inte var folkbokförda i Halland digital bokning.

Det framgår av 8 kap. 3 § HSL att en region har en skyldighet att erbjuda öppen
hälso- och sjukvård till patienter som omfattas av en annan regions primära
ansvar. Bestämmelsen innebär att en region inte kan prioritera sina egna
invånare framför patienter från andra regioner, utan den ska enbart ta hänsyn till
de medicinska behov som patienterna har (se prop. 2013/14:106 s. 129 f.).

Region Hallands uppfattning är att erbjudandet om vaccination mot covid-19
inte har begränsats utan att regionen endast beslutat att inte tillhandahålla vissa
kommunikationstjänster för personer som är bosatta utanför regionen.

Det framgår av remissvaret att syftet med regionens beslut har varit att minska
inflödet av patienter från andra regioner. Även om det fortfarande har varit
möjligt för dessa personer att få en vaccinationstid via telefonbokning har
vården inte varit lika lättillgänglig som för de personer som är folkbokförda i
Region Halland. Det framgår också av remissvaret att vid telefonbokning
uppmanades personer bosatta utanför regionen att överväga vaccination i den
egna regionen innan bokning av tid för vaccinering genomfördes. Regionens
åtgärder har således varit en tydlig signal till dessa personer att avstå från att
boka vaccination i Region Halland. Enligt remissvaret ledde åtgärderna också
till en stor minskning av antalet bokningar från personer bosatta utanför
regionen. Enligt min mening står det klart att regionen genom sitt beslut har
prioriterat sina egna invånare framför patienter från andra regioner.

Regionen har vidare argumenterat för att det enligt 2 kap. 3 f § smittskydds-
lagen och 8 kap. 1 § HSL inte finns en skyldighet för regioner att vaccinera
andra än de som är bosatta i regionen mot smittsamma sjukdomar som ingår i
nationella vaccinationsprogram.

Det kan möjligtvis vara tveksamt hur långt regionens ansvar sträcker sig vid
vaccinationer mot smittsamma sjukdomar i nationella vaccinationsprogram.
Covid-19 omfattas emellertid inte av ett sådant program. Min uppfattning är
därför att det inte finns några bestämmelser i smittskyddslagen som i detta fall
innebär undantag från regionens ansvar enligt 8 kap. 3 § HSL.

Vaccinationerna mot covid-19 har inneburit stora utmaningar för regionerna.
Jag har förståelse för att det skapades problem för Region Halland när ett stort
antal patienter från andra regioner valde att söka sig dit för att vaccinera sig,
                                                                 Dnr 3236-2021      Sid 6 (6)




särskilt som tilldelningen av vaccin och ersättningen från staten inte tog hänsyn
till en sådan utveckling. Som framgått ovan kan dock Region Hallands beslut
inte anses förenligt med bestämmelsen i 8 kap. 3 § HSL. Regionen kan därför
inte undgå viss kritik för sitt beslut att stoppa den digitala vaccinations-
bokningen för personer som är bosatta utanför regionen.

Avslutande synpunkter
Hälso- och sjukvårdslagstiftningen innehåller inte några särskilda bestämmelser
som direkt tar sikte på frågor om hur en större nationell vaccinationsinsats som
den nu aktuella ska hanteras. Regionen har utförligt diskuterat innebörden av
vissa bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och smittskyddslagen samt
anfört att det inte är tydligt hur bestämmelserna ska tolkas och hur de förhåller
sig till varandra. Det är givetvis olyckligt om det finns en otydlighet i
lagstiftningen som skapar osäkerhet.

Den uppkomna situationen i Region Halland talar enligt min mening för att det
kan finnas anledning att överväga behovet av särskilda bestämmelser för att
hantera vaccinationer under en pandemi. Av rättssäkerhetsskäl är det också
viktigt att lagstiftningen är klar och tydlig samt att undantag från allmänna
grundläggande principer inte görs utan föregående grundlig utredning.

Regeringen har nyligen gett en särskild utredare i uppdrag att se över
smittskyddslagen och analysera behovet av nya bestämmelser inför framtida
pandemier (S 2021:04 Författningsberedskap inför framtida pandemier, dir.
2021:68). Jag överlämnar detta beslut till regeringen och till utredningen för
kännedom.

Det finns också anledning att skicka beslutet till Socialstyrelsen och SKR.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
                                                            [P]

                                                                        BILAGA
                                                                                                  Dnr                       Sid
                                                                                                  3236-2021               1 (28)




                       Bilaga till beslut i dnr 3236-2021


                       Utöver vad som framgår av beslutet har regionstyrelsen i sitt yttrande till JO anfört
                       följande:

                               Regionstyrelsen avger härmed yttrande enligt följande:

                               Region Hallands överväganden i korthet
                               -   Region Hallands erbjudande av vaccination mot covid-19 har varit och är
                                   fortfarande ett öppet erbjudande till den som är bosatt, långsiktigt vistas eller av
                                   annat skäl behöver vaccineras inom regionen. Vaccination erbjuds utan att
                                   invånaren behöver lista sig vid viss vårdcentral och inte heller har erbjudandet
                                   begränsats på så sätt att det uppställts något krav på att den enskilde långvarigt
                                   vistas i regionen.
                               -   Region Halland har inte begränsat sitt vaccinationserbjudande mot covid-19
                                   som sådant utan endast beslutat att inte tillhandahålla vissa
                                   kommunikationstjänster till invånare bosatta utanför regionen. Utöver
                                   möjligheten att boka vaccination via telefon kan personer som är folkbokförda i
                                   Halland även boka tid digitalt.
                               -   Tillgängligheten till telefonbokning av vaccination i Halland har varit mycket
                                   god både före och efter beslutet att enbart erbjuda digital bokning för personer
                                   bosatta i Halland.
                               -   Halland är det län som har högst positivt vaccinationsnetto, vilket innebär att
                                   antalet personer som inte är folkbokförda i Halland, men som har vaccinerats
                                   här är högre än antalet personer som är folkbokförda i Halland, men har
                                   vaccinerats i ett annat län.
                               -   Region Halland hade under våren 2021 en mycket hög smittspridning i nationell
                                   jämförelse och så även jämfört med intilliggande regioner. Vaccination av
                                   befolkningen i Halland i enlighet med den nationella vaccinationsplanen var
                                   därför mycket angeläget vid tidpunkten för beslutet.
                               -   Under vecka 14 svarade invånare bosatta i Västra Götaland för en konsumtion
                                   av 30 procent av de vaccindoser som fördelades till Halland.
                               -   Beslutet att enbart erbjuda digital bokning för personer folkbokförda i Halland
                                   föregicks av dialoger med bland annat Folkhälsomyndigheten, Sveriges
                                   Kommuner och Regioner (SKR) och Västra Götalandsregionen.
                               -   Region Halland stödjer sig på smittskyddslagen (2004:168) angående regionens
                                   åtaganden i den nationella vaccinationskampanjen mot covid-19 och ovan
                                   nämnda beslut. Av 2 kap. 3 f § st. 2 smittskyddslagen framgår att den som
                                   omfattas av 8 kap. 1 § HSL ska av regionen erbjudas vaccinationer mot



Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                               Dnr 3236-2021        Sid 2 (28)




    smittsamma sjukdomar som ingår i nationella vaccinationsprogram. Av 8 kap
    1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) framgår att det inte finns en skyldighet
    för regioner att vaccinera annan än den som är bosatt inom regionen, har
    skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) eller som
    stadigvarande vistas inom regionen.

Smittspridningen
Region Halland har sedan vecka 4 2021 utmärkt sig nationellt såväl som i
förhållande till angränsande regioner på så sätt att smittspridningen av SARS-CoV-2
har varit mer omfattande inom regionen än angränsande regioner sett till antalet
bekräftade fall i förhållande till invånarantalet. Region Halland har under perioden
vecka 8 till och med vecka 14 haft mellan 400 och 650 bekräftade fall av covid-19
per 100 000 testade invånare med en uppåtgående trend som följt utvecklingen i
Västra Götalandsregionen. Under perioden vecka 8 till och med vecka 14 har Region
Halland dock i genomsnitt haft 100 fler fall av covid-19 per 100 000 testade
invånare än Västra Götaland och under samma period har regionen haft mer än 200
fler fall än Region Skåne per 100 000 testade invånare. Vidare kunde Region
Halland även se en högre ackumuleringsgrad av antalet personer med bekräftad
covid-19 per 100 000 invånare i förhållande till både Region Skåne och Västra
Götaland. Från och med vecka 4 gick Region Halland ifrån under 6000 bekräftade
fall per 100 000 invånare till att passera 10 000 fall vecka 14 medan Region Skåne
gick från 7000 fall till 9000 fall och Västra Götalandsregionen från 6000 fall till
9000 fall. Ses till pandemins förlopp i sin helhet kan konstateras att antalet
ackumulerade fall med covid-19 per 100 000 invånare i Halland var näst högst i
riket till och med vecka 14.
Under vecka 14 upplevde Region Halland en omfattande smittspridning där
konstaterad pågående infektion av covid-19 uppgick till något mer än 4000 fall per
100 000 testade invånare. I Sverige var det endast Region Jämtland Härjedalen som
hade fler konstaterade fall, uppgående till 4500 fall per 100 000 testade invånare
under perioden. Kringliggande regioner, Västra Götaland, Jönköping, Kronoberg
och Skåne, hade samtliga lägre smittspridning. Region Halland utmärkte sig även på
så sätt att regionen under samma period hade den sjätte högsta antalet genomgångna
infektioner av covid-19 i landet med 72 stycken per 100 000 testade invånare i
jämförelse med det högsta antalet i angränsande region, Västra Götaland om 43
stycken per 100 000 testade invånare.
Summariskt kan konstateras att smittspridningen var omfattande under våren 2021
och att åtgärder för att förebygga fortsatt smittspridning var nödvändiga att vidta
inom regionen för att rädda liv och hälsa och förebygga ytterligare dödsfall. Förutom
möjligheten för det regionala smittskyddet att utfärda rekommendationer i syfte att
begränsa smittspridning så framstod medicinska åtgärder för att minska smittsprid-
ningen som särskilt viktiga för att begränsa de effekter som smittspridningen medför
för enskilda och för samhället i stort. Medicinska åtgärder i form av vaccinering av
befolkningen har tidigare varit en av de viktigaste åtgärderna för att skydda
samhället ifrån sjukdom och ohälsa som smittspridning för med sig, jfr proposition
2003/04:30, Ny smittskyddslag m.m., s. 103. I den pågående pandemin har Region
Halland gjort bedömningen att vaccinering av befolkningen är den enskilt viktigaste
medicinska åtgärden för att på sikt bibehålla en välfungerande sjukvård. På nationell
nivå framhävs även där vaccination som en mycket viktig smittskyddsåtgärd för att
begränsa den pågående smittspridningen i samhället, se Folkhälsomyndighetens plan
för insatser som kan bli aktuella i olika skeden av utbrott av covid-19, Insatser vid
nya utbrott av covid-19, s. 9 f. Möjligheten att fullfölja nationell vaccinationsplan
såväl som regional motsvarighet kan av denna anledning förväntas ha avgörande
betydelse för hur region såväl som riket i sin helhet lyckas bekämpa spridningen av
covid-19 och begränsa det mänskliga lidande som smittan för med sig.
Region Halland inledde under sommaren 2020 sitt arbete för att i smittskydds-
åtgärderna kunna inkludera vaccination av befolkningen genom att bidra med
underlag till nationell upphandling av förbrukningsmateriel i form av sprutor och
                                                                   Dnr 3236-2021      Sid 3 (28)




kanyler som skulle kunna komma att användas när vaccin mot sjukdomen stod klart
för användning och har sedan dess inväntat godkännande av vaccin mot covid-19
och planerat för mottagande såväl som massvaccination av befolkningen.

Nationell hantering av pågående pandemi, den nationella vaccinationsplanen och något om
fördelning av vaccin
Några månader innan regionen påbörjade planeringen inför en kommande
massvaccination gavs Folkhälsomyndigheten i egenskap av samordnande myndighet
för smittskyddet på nationell nivå i uppdrag att utarbeta en nationell plan för
vaccination mot covid-19 såväl som att upprätta en plan för distribution och
hantering av vaccin till regionerna, se regeringsbeslutet S2020/04550 (delvis).
Enligt regeringsbeslutet ska den nationella planen innehålla tydlig information som
regioner och kommuner kan använda sig av för att i god tid planera och organisera
sin verksamhet för vaccination mot covid-19. Planen ska riktas till smittskydds-
läkare och beredskapssamordnare i kommuner och regioner. Under beskrivningen av
ärendet återfinns information om hur vaccinationsinsatser vid influensapandemier
hanteras av Folkhälsomyndigheten. Det framgår att vid en influensapandemi
utfärdar Folkhälsomyndigheten rekommendationer med förslag på vaccinations-
strategi och prioritetsordning och att regionerna utifrån rekommendationerna
därefter erbjuder vaccin till sina invånare.
Av den nationella plan som Folkhälsomyndigheten delrapporterade den 4 december
2020 och som kontinuerligt reviderats genom nya delrapporter, framgår de
rekommendationer myndigheten lämnar för prioritering av vaccination mot covid-
19. Planen har till syfte att ge tidigt skydd mot smitta till personer som har störst risk
att bli allvarligt sjuka eller avlida i covid-19. Rekommendationen baserades i att
risken för att bli allvarligt sjuk och avlida i covid-19 successivt ökar med stigande
ålder och bakomliggande sjukdom varför myndigheten bedömt det riktigt att skydda
den äldsta delen av befolkningen som samtidigt har en bakomliggande sjukdom som
kan förväntas påverka motståndskraften mot covid-19. Folkhälsomyndigheten har
funnit att regionerna i ett inledande skede bör vaccinera följande grupper.
   Fas 1
   Personer som bor på särskilda boenden för äldre eller har hemtjänst.
   Personal inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och övrig omsorgspersonal som
   arbetar nära personer enligt ovan.
   Nära hushållskontakter till personer som har hemtjänst.
   När vaccination enligt fas 1 skett har Folkhälsomyndigheten rekommenderat
   vaccination av följande grupper, se delrapportering 3.
   Fas 2
   Personer som är 65 år och äldre, varav de äldsta vaccineras först
   Personer som genomgått benmärgs- eller annan organtransplantation och deras
   hushållskontakter
   Personer med dialysbehandling och deras hushållskontakter
   Personer som är 18 år och äldre som får insatser enligt lagen (1993:387) om stöd
   och service till vissa funktionshindrade (LSS).
   Personer som är 18 år eller äldre som har beslut om assistansersättning enligt
   socialförsäkringsbalken. De äldsta erbjuds vaccination först.
   Personal inom vård och omsorg (inklusive LSS), som arbetar nära patienter och
   omsorgstagare.
   Om brist på vaccin skulle uppstå bör personer med sjukdomar eller tillstånd som
   beskrivs i fas 2 prioriteras, samtidigt som ålder och socioekonomi beaktas, se
   delrapportering 3 s. 8.
                                                                             Dnr 3236-2021      Sid 4 (28)




                 Fas 3
                 Personer i åldern 60–64 år med en sjukdom eller ett tillstånd som innebär en
                 riskökning (enligt lista1).
                 Personer i åldern 60–64 år.
                 Personer i åldern 18–59 år med en sjukdom eller ett tillstånd som innebär en
                 riskökning (enligt lista).
                 Fas 4
                 Övriga personer som är 18 år och äldre och inte tillhör en riskgrupp.
                 Faserna är tänkta att följa efter varandra och de grupper som listats högre inom
                 respektive fas rekommenderas, i händelse av vaccinbrist, prioriteras framför
                 andra inom samma fas, se delrapportering 3 s. 6.
            Den nationella planen utgör rekommendationer till regionerna för hur de, i egenskap
            av ansvariga för det regionala smittskyddet, bör agera för att genom samordning
            tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar
            på nationell nivå. Rekommendationerna är inte tvingande men ger en god indikation
            på hur en region bör förfara när den bedömer behovet av vaccin i varje enskilt fall
            utifrån hur befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar
            bäst tillgodoses.

            Fördelningen av vaccin till regionerna
            Förutom att ansvara för utfärdandet av rekommendationer för vaccination ansvarar
            Folkhälsomyndigheten enligt regeringsbeslutet även för att upprätta en plan för
            distribution såväl som hantering av vaccin, innefattande fördelning av vaccin mot
            covid-19.
            Folkhälsomyndigheten har med stöd av regeringsbeslutet beslutat om en
            fördelningsnyckel för hur vaccin ska fördelas till regionerna. Denna nyckel har
            varierat över tid men bygger på att vaccin fördelas utifrån demografiska
            förhållanden där respektive regions befolkningsmängd och dess sammansättning är
            utslagsgivande för fördelning och leverans av tillgängligt vaccin. Fördelningen av
            vaccindoser har skett med följande fördelningsnyckel under våren 2021. Under
            perioden vecka 10 till och med vecka 17 fördelades vaccin efter andelen 65 år och
            äldre i befolkningen, vecka 18 och 19: andel 18 år och äldre i befolkningen och från
            vecka 20 och framåt: andel 18–64 år i befolkningen. Fördelningen av vaccin till
            regionerna sker med Folkhälsomyndighetens beaktande av hur den nationella planen
            fullföljs. Vaccin som fördelas till Region Halland förvaras centralt av regionen för
            att sedan vidarefördelas till de vårdenheter i regionen som ansvarar för vaccination
            mot covid-19.
            Fördelningsnyckeln som uteslutande i sin uppbyggnad har gjorts beroende av
            folkbokföringen för att åstadkomma en jämn täckningsgrad av vaccinerade över
            landet vilar på en presumtion om att invånare kommer att vaccinera sig i samma
            region som de är bosatta och i den utsträckningen så inte sker så finns en
            underliggande förväntan att antalet invånare som är bosatta i en annan region än den
            där de söker vaccinera sig motsvarar antalet invånare bosatta i den mottagande
            regionen i motsatt situation så att efterfrågan på vaccin inte svarar mot en större del
            av befolkningen än den som är folkbokförd i regionen. Fördelningsnyckeln är
            beroende av att tillgång till och efterfrågan på vaccin mot covid-19 fördelas jämnt
            över regionerna då nyckeln som instrument för fördelning av vaccin inte predicerar




1
    Se s. 9 i delrapportering 3.
                                                                 Dnr 3236-2021      Sid 5 (28)




förändringar av efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster. Att utformandet av
fördelningsnyckeln på så sätt som skett har medfört vissa problem har varit känt för
Folkhälsomyndigheten då detta har påtalats under de avstämningsmöten som de
regionala vaccinsamordnarna har haft med myndigheten. Problemet påtalades för
myndigheten under tidig vår. Särskilt problematiskt har den svåranpassade ordning
som etablerats befunnits vara då omfördelning mellan regioner av redan fördelat
vaccin är särskilt svår att åstadkomma av praktiska skäl som hör samman de krav på
förvaring som flera av de mRNA-vaccin som fördelas är behäftad med men även av
politiska skäl då detta skulle kräva utarbetandet av nya samverkansformer för
samtliga regioner i riket. Region Halland har av denna anledning på nationell nivå
verkat för att den fördelning av vaccin som sker av Folkhälsomyndigheten ska
bygga på en modell som beaktar hur den förväntade konsumtionen av
vaccinationstjänster kan förväntas se ut över riket för att förebygga att vaccinbristen
blir värre i vissa regioner än andra som en följd av regionala fluktuationer i
efterfrågan på vaccin.
En effekt av att fördelningsnyckeln inte förändras i förhållande till var i landet
efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster uppstår är att det är möjligt för olika
regioner att uppleva olika grad av vaccinbrist som en följd av att efterfrågan på
vaccin inte jämnt fördelar sig över regionerna. Detta påverkar smittskyddet i de
regioner som har en relativt större efterfrågan på vaccin i förhållande till dess
fördelning av vaccin på så sätt att vaccinering, inte i lika hög utsträckning som i
andra regioner med mindre efterfrågan, kan användas för att begränsa smittsprid-
ningen. Förutom att den i förhållande till efterfrågan begränsade fördelning av
vaccin påverkar smittskyddsåtgärdens effekt på så sätt att vaccinationstakten i
regionen som helhet sjunker medför en ökad lokal efterfrågan (som grundar sig i
vaccination av annan regions invånare) att undanträngningseffekter uppstår där den
egna regionens invånares tillgång till vaccin försämras i förhållande till hur stor
andel de utgör av den totala efterfrågan på vaccin i det område av regionen som
påverkas av den förhöjda efterfrågan på vaccin. Försämrad tillgänglighet på vaccin
riskerar att leda till att det uppstår områden där vaccinationstäckning är svår att
åstadkomma och där smittspridning fortsatt kan ske mellan de invånare som är
bosatta i det påverkade området.
För att åstadkomma samma täckningsgrad i dessa områden behöver en större del av
regionens tillgängliga doser vaccin vidarefördelas till de vårdenheter som vaccinerar
i det påverkade området. Sker en regional omfördelning av vaccin riskerar detta att
medföra att den ökade efterfrågan består och fler invånare bosatta i andra regioner
söker vaccinera sig i det drabbade området och på så sätt förvärras den regionala
såväl som den lokala vaccinationsbristen. Sker ingen regional omfördelning av
vaccin kan det vara särskilt problematiskt att åstadkomma en god grad av
vaccinationstäckning för de befolkningsgrupper som inte har möjlighet att vaccinera
sig i den del av regionen som inte omfattas av den lokalt ökade efterfrågan. För det
fall inga korrigerande åtgärder vidtas för att påverka efterfrågan på sikt kan bristen
på vaccin i delar av regionen eller regionen som helhet ytterst leda till en situation
där regionala vaccinationsplaner inte kan upprätthållas och i värsta fall att regionen
inte följer med utvecklingen nationellt eller kan upprätthålla ett fungerande
smittskydd.
Att efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster varierar över landet och över tid är
väl känt, jfr 8 kap. 3 § st. 2 hälso- och sjukvårdslag (2017:30) (HSL) och har ansetts
motivera upprätthållandet av rätten för vårdgivande region att kräva ersättning för de
kostnader för vård som invånare erhållit i regionen när denne är bosatt i annan
                                                                                                   Dnr 3236-2021            Sid 6 (28)




            region än den som erbjudit sina hälso- och sjukvårdstjänster.2 Region Halland
            upplever till exempel regelmässigt en fördubbling av det antal individer som vistas i
            regionen under sommarhalvåret med åtföljande ökning av efterfrågan på hälso- och
            sjukvårdstjänster och har därför ett särskilt behov av att en rätt till ersättning för att
            kompensera sig för den hälso-och sjukvård som regionen erbjuder andra regioners
            invånare. Grundläggande för funktionen av ett system som tillåter vårdsökande över
            regiongränser är att regionerna kan kompenseras för att de vårdar annan regions
            invånare. Detta behov är oberoende om fråga är om hälsovård som erbjuds inom
            ramen för smittskyddslagstiftningen eller givandet av hälso- och sjukvård som
            omfattas av HSL.
            Av naturliga skäl kompenserar regionerna inte varandra för den vård de ger genom
            att använt sjukvårdsmateriel och läkemedel ersätts in natura av den region vars
            invånare kommit att föranleda resursanvändningen. Kompensation sker genom
            ersättande med fungibel egendom som mottagande region kan omvandla till nytt
            materiel och nya läkemedel för att ersätta det förbrukade. Det riksavtal som slutits
            mellan regionerna som styr regressrätten för utförda hälso- och sjukvårdstjänster är
            utformat för att hantera kompensation och inte ersättandet av förbrukad egendom
            och begränsar sig till den hälso- och sjukvård som omfattas av HSL. Regressrätten i
            riksavtalet omfattar inte den hälsovård som ges i öppen vård som erbjuds inom
            ramen för smittskyddslag (2004:168) (smittskyddslagen). Vidare saknas
            avtalsreglering som styr interregionalt ersättande av egendom som inte kan
            kompenseras genom nyanskaffande av samma eller likvärdig egendom. När
            regionen inte själv försörjer sig med de vaccin som hälso- och sjukvårdsverksam-
            heten förbrukar och dessa vaccin inte heller finns tillgängliga på en marknad och
            därför kan nyanskaffas fyller regressrätten inte den åsyftade funktionen; att
            kompensera den region som erbjuder sina tjänster till invånare som omfattas av
            annan regions ansvar. Då normer som styr omfördelning av vaccin saknas är det
            riktigt att kräva att fördelningen av vaccin beaktar förändringar i efterfrågan för att
            uppnå en jämn vaccination över riket i enlighet med den nationella
            vaccinationsplanen.
            En följd av att fördelningsnyckeln för fördelning av vaccin mot covid-19 inte
            beaktar förändringar i efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster är att styrmedel
            saknas för upprätthållandet av den ordning som är grundläggande för att kunna
            erbjuda hälso- och sjukvårdstjänster i öppen vården till invånare bosatta i andra
            regioner när så sker inom ramen för HSL. Avsaknaden av reglering som tillser att
            den region som erbjuder annan regions invånare hälso- och sjukvårdstjänster inte
            försätts i en sämre position att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsuppdrag än vad fallet
            hade varit om invånaren inte hade sökt sig till regionen medför att de förutsättningar
            som är grundläggande för skyldigheten att erbjuda vård inte upprätthålls.

            Överenskommelse mellan stat och SKR
            Några dagar efter att Folkhälsomyndigheten delrapporterat den andra versionen av
            den nationella vaccinationsplanen mot covid-19 ingick staten den 8 december en
            överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om genomförande
            av vaccinering mot covid-19 som syftar till att etablera en gemensam inriktning för
            stat, SKR och regioner avseende bekämpandet av covid-19. I överenskommelsen
            regleras ersättning till regioner för utförandet av vaccination, samt parternas
            respektive åtaganden under pågående pandemi. Av överenskommelsen framgår att
            regionerna åtagit sig att:




2
    Skulle situationen vara den att efterfrågan skulle jämna ut sig över tid i riket så skulle det saknas skäl för att upprätthålla en
     regressrätt regionerna emellan.
                                                                Dnr 3236-2021     Sid 7 (28)




• förbereda för att vaccineringen omedelbart ska kunna starta när godkänt vaccin
  levererats till regionen,
• skyndsamt genomföra vaccination mot covid-19 enligt målsättningen i denna
  överenskommelse och Folkhälsomyndighetens rekommendationer om
  prioriteringar, så att vaccinationen har förutsättningar att ske på ett jämlikt sätt
  över landet,
• följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer kring prioritering av grupper
  som ska erbjudas vaccination,
• vidta åtgärder för att säkerställa att underkontrakterade aktörer som genomför
  vaccination mot covid-19 på uppdrag av regionerna följer Folkhälsomyndig-
  hetens rekommendationer kring prioritering av grupper som ska erbjudas
  vaccination,
• vidta åtgärder för att säkerställa att vaccinationen kan genomföras på ett
  smittsäkert sätt,
• vidta särskilda åtgärder så att vaccination av de allra sköraste personerna kan ske
  på ett sätt som är anpassat till dessa gruppers förutsättningar och behov,
• förbereda och genomföra kommunikationsinsatser med anledning av
  vaccinationen och anpassa dessa insatser så att även exempelvis personer med
  funktionsnedsättningar, eller som ej har svenska som modersmål kan ta till sig
  informationen,
• vidta åtgärder i syfte att åstadkomma en så hög vaccinationstäckning som
  möjligt,
• vidta särskilda insatser för att nå ut med erbjudande om vaccination till grupper
  som i andra sammanhang har en lägre vaccinationstäckning,
• skyndsamt inrapportera till vaccinationsregistret i enlighet med lagen (2012:453)
  om register över nationella vaccinationsprogram m.m., samt
• i förekommande fall och utan dröjsmål på av Läkemedelsverket anvisat sätt,
  rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket.
Överenskommelsen innehåller inga skrivningar om att Region Halland skulle ha en
skyldighet att vaccinera andra invånare än de egna.
I detta sammanhang ska påpekas att Region Halland inte har överfört någon
befogenhet till SKR att besluta om förpliktelser avseende regionens skyldigheter att
vidta smittförebyggande åtgärder, innefattande vaccination och har inte heller
beslutat att lämna fullmakt för verkställandet av beslut om vaccinationsåtagandets
omfattning eller utförande som beslutats av regionen. Regionens bundenhet till
överenskommelsen och dess skyldighet att följa Folkhälsomyndighetens
rekommendationer baseras således inte på att överenskommelsens binder regionen
utan på att region frivilligt väljer att följa överenskommelsen. Överenskommelsen
kan mot denna bakgrund inte betraktas som annat än som rekommendationer för hur
regionen bör agera för att befolkningen ska skyddas mot smitta. I detta sammanhang
ska noteras att varken den nationella vaccinationsplanen eller överenskommelse
mellan stat och SKR skapar några direkta skyldigheter i form av åligganden för
Region Halland.
Det bör med anledning av redogörelsen av förekomsten av styrmedel för regionerna
att hantera ökad efterfrågan på hälso- och sjukvårdstjänster lyftas fram vilken
styrning överenskommelsen mellan stat och SKR åstadkommer för den regionala
vaccinationsverksamheten. Förutom att stipulera hur regionerna rekommenderas
agera under pandemin har det i överenskommelsen intagits bestämmelser om
kompensation för regionerna för utförandet av vaccinationsinsatsen mot covid-19
vilka kan förväntas påverka regionernas villighet att tillskapa ett nationellt system
för interregional omfördelning av vaccin för att begränsa de effekter, i form av
vaccinbrist, som Folkhälsomyndighets fördelningsnyckel medför.
Ersättningsbestämmelserna omfattar förutom kostnaderna för genomförandet av
vaccinationen mot covid-19 med ett schablonbelopp om 275 kr per given dos vaccin
även ersättning för kostnader för investeringar och löpande kostnader i hela
vaccinationskedjan inklusive, men inte begränsat till, logistik och kommunikation.
                                                                  Dnr 3236-2021      Sid 8 (28)




Förutom att regionerna kompenseras för faktiska kostnader som är hänförliga till
utförandet av vaccinationen ersätts regioner som skyndsamt genomför vaccinationen
med en särskild ersättning. Den särskilda ersättningen uppgår till ett sammanlagt
belopp om 700 miljoner kronor. För att ges särskild ersättning ska regionerna ha
lyckats med att vaccinera en viss procent av den egna befolkningen före ett visst
datum. Den särskilda ersättningen knyts till vaccintäckningen bland de egna
invånarna. Ersättningens utformning medför att ingen hänsyn tas till i vilken
utsträckning regionerna vaccinerar andra invånare än de egna. Ersättningsmodellen
knyts på så sätt direkt till fördelningsmodellen för vaccin och förknippas med
samma problem som denna. Incitament skapas för regioner att utforma sina
vaccinationserbjudanden på så sätt att det försvåras för invånare att fritt söka sig till
annan region för vaccination medan det blir ekonomiskt fördelaktigt att en så stor
del av den egna befolkningen som möjligt vaccineras av annan region under
förutsättning att de doser vaccin som fördelats regionen inte omfördelas som en följd
av den förändrade efterfrågan på vaccin i den egna regionen. Den ekonomiska
styrningen stimulerar regionerna till att inte utjämna efterfrågan på hälso- och
sjukvårdstjänster över regiongränserna utan snarare driva på denna. En följd av att
regressrätten i riksavtalet dels inte omfattar hälso- och sjukvård som ges inom ramen
för smittskyddslagen och att denna rätt dels inte utformats som en rätt till ersättning
av förbrukade doser vaccin medför tillsammans att region som upplever ökad
efterfrågan på vaccinationstjänster av annan regions invånare inte kan framställa
krav på ersättning för den vård som ges. Den begränsade möjligheten att ställa krav
på ersättning och den ekonomiska stimulansen för regioner att låta en annan region
vaccinera en så stor del av de egna invånarna som möjligt har varit olycklig för
utarbetandet av nationella lösningar för ersättning i form av omfördelning av vaccin
för att hållbart kunna erbjuda invånare bosatta i andra regioner hälsovård i form av
vaccination mot covid-19.

Region Hallands organisation för utförande av vaccinationsinsatsen mot covid-19
Enligt regionstyrelsens reglemente ansvarar styrelsen för befolkningens behov av
skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar i enlighet med smittskyddslagen i
den utsträckning detta inte ankommer på annan. Hälso- och sjukvårdsdirektören
sammankallade med stöd av sitt uppdrag att svara för den regionövergripande
funktionen av hälso- och sjukvårdssystemet inom Region Halland under oktober
månad 2020 en grupp för att under pandemin samverka och samordna
massvaccinationsinsatsen över förvaltningsgränserna, innefattande planering,
genomförande och utvärdering av massvaccination. Huvudsakligt ansvar för
samordningen ålades förvaltningschefen för närsjukvården. Den styrgrupp som
utformades med anledning av uppdraget att samordna vaccinationsinsatsen bestod
och består alltjämt av förvaltningschefen för närsjukvården, smittskyddsläkaren,
regionala chefsläkaren, kommunikatör och vaccinsamordnaren (Styrgruppen).
Styrgruppen inledde omgående förarbetet för att kunna utarbeta en regional
vaccinationsplan. Från och med den 8 december 2020 har styrgruppen haft dagliga
avstämningar gällande den regionala vaccinationsplanens verkställande och
förändring med anledning av bland annat förändrade eller försenade
vaccinleveranser. Styrgruppen har haft veckovis avstämning med ledningen för
centralförvaltningen (Regionkontoret).
Styrgruppen har sedan de första leveranserna av vaccin mot covid-19 anlände vid
årsskiftet 2020/2021 övervakat vaccinets fördelning och användning inom regionen.
Utförandet av vaccination mot covid-19 har under Region Hallands genomförande
av fas 1 av den nationella vaccinationsplanen som inleddes den 27 december 2020
skett genom att vaccin fördelats till 1–2 vårdcentraler per kommun utifrån
befolkningsmängd för givande till de som omfattats av aktuell fas i vaccinations-
planen. Allteftersom allt större mängd doser levererats har vaccinationsverksam-
heten gradvis skalats upp till att omfatta allt fler vårdcentraler. Även privata
vårdgivare har engagerats för att ge vaccin mot covid-19.
                                                                                               Dnr 3236-2021          Sid 9 (28)




           Kontaktsätt för bokning av tid för vaccination mot covid-19
           Tidigt i massvaccinationen upprättades de kontaktkanaler som nu brukas för
           bokning av tid för vaccination mot covid-19 inom regionen, bokning via telefon eller
           via 1177.se vårdguiden på nätet. När tider bokas digitalt loggar invånaren in på
           1177.se med elektronisk legitimation och väljer en tid för vaccination som passar
           denne via det bokningssystem som görs tillgängligt. När tid för vaccination bokas
           via telefon ringer invånaren en telefonväxel som bemannas med telefonister som
           manuellt bokar tider i ett bokningssystem. Telefonväxelns öppettider och kapacitet
           har anpassats efter rådande efterfrågan. De tider som finns tillgängliga i det
           bokningssystem som visas digitalt kan även bokas via telefon. Telefonisterna
           använder samma bokningssystem som den digitala tjänsten. Någon åtskillnad mellan
           de olika sätten att åstadkomma en bokning av tid för vaccination mot covid-19
           avseende faktiskt tillgång till tider för vaccination finns därför inte. Bokningsbara
           tider för vaccination har alltefter som tillgången till vaccin tillåtit gjorts tillgängliga i
           bokningssystemet. Efter den 21 april har det funnits bokningsbara tider för
           vaccination mot covid-19 i systemet i samtliga kommuner. Växeltelefonisterna som
           besvarar samtal i vaccinationsbokningen har sedan bokning av vaccin via telefon
           möjliggjordes haft manus att tillgå för att kunna besvara vanligt förekommande
           frågor så att de bättre kan ge service till invånarna som har frågor kring
           vaccinationen mot covid-19. Manuset har löpande uppdaterats och har kommit att
           inkludera information om hur invånare som inte är bosatta i Halland men önskar
           vaccinera sig mot covid-19 i Halland kan bemötas.

           Vaccinationserbjudandet
           Region Hallands erbjudande av vaccination mot covid-19 har varit och är
           fortfarande ett öppet erbjudande till den som är bosatt, långsiktigt vistas eller av
           annat skäl behöver vaccineras inom regionen. Vaccination erbjuds utan att invånaren
           behöver lista sig vid viss vårdcentral och inte heller har erbjudandet begränsats på så
           sätt att det uppställts något krav på att den enskilde långvarigt vistas i regionen. Hur
           regionerna har valt att utforma sina vaccinationserbjudanden vid vaccination mot
           covid-19 skiljer sig åt över landet. Västra Götaland krävde i praktiken att invånare
           som inte är bosatta inom regionen, förutom att lista sig vid en av de vårdcentraler
           som offentligt finansieras av regionen för att få ges vaccin där, även långvarigt
           vistas inom regionen för att omfattas av vaccinationserbjudandet. 3 Variationen i
           utformningen av vaccinationserbjudandena kan förväntas ha inverkat på enskildas
           faktiska möjligheter att låta sig vaccineras i annan region än den som invånaren är
           bosatt i och därmed också hur efterfrågan på vaccinationstjänster mot covid-19 tar
           sig till uttryck i riket och varför efterfrågan över regiongränserna ter sig så olik.

           Vaccinationsförloppet
           Vaccinationsinsatsen var under fas 1 i Region Halland framgångsrik i förhållande till
           övriga regioner. Region Halland hade den 22 januari 2021 vaccinerat 43 procent av
           gruppen 80 år och äldre med en första dos vaccin i förhållande till riksgenomsnittet




3
    Av Västra Götalandsregionens nyhetsbrev avseende Covid-19 den 24 mars 2021 framgår följande under rubriken ”förtydligande
    kring vaccination av personer som långvarigt vistas på annan ort än där de är listade”. Vårdcentralen ansvarar för sina listade
    invånare i Fas 1–3 och ska i första hand erbjuda dessa tider för vaccination. Invånare uppmanas boka tid där de är listade, då detta
    är grunden för hur vårdcentralen tilldelas vaccin. Undantag kan behöva göras i vissa fall, till exempel för personer som långvarigt
    (6 månader) vistas långt ifrån sin ordinarie vårdcentral och har svårt att ta sig dit för vaccination. Detta gäller även för dem som
    har folkbokföringsadress på annan ort i Sverige eller utomlands. Ovanstående personer behöver vaccineras någonstans och
    närliggande vårdcentral ansvarar för detta. För att personerna ska kunna få sin vaccination av dos 1 och 2 måste de själva kontakta
    närliggande vårdcentral och sedan vänta på sin tur inom respektive fas. Den vaccinatör som givit dos 1 ansvarar alltid för att
    planera för dos 2. Detta innebär att man inte kan vaccineras vid endast en kortvarig vistelse. Vaccinationen är gratis precis som för
    övriga invånare.
                                                                    Dnr 3236-2021       Sid 10 (28)




om 30 procent. Den 12 februari 2021 avslutade regionen fas 1 med en vaccinations-
grad av 87 procent för första dosen vaccin. Den 17 februari hade Region Halland en
vaccinationstäckning om 88 procent av de personer som bor på särskilda boenden
för äldre och en täckningsgrad 75 procent för de som har beviljats hemtjänst i
förhållande till riksgenomsnittet som då var 82 respektive 35 procent vilket innebar
att Region Halland var bland de tre främsta regionerna inom riket efter regionen
inlett fas 2, vilket skedde den 15 februari. Under fas 2 fördelades vaccin till allt fler
vårdcentraler och till fyra vaccinationscentraler belägna i Kungsbacka, Varberg,
Falkenberg och Halmstad. Regionen var under veckorna 9–11 bland de fem regioner
i riket med högst andel färdigvaccinerad befolkning. Statistik som sammanställts till
och med vecka 13 avseende vaccinationstäckning av de invånare som är
folkbokförda i Halland visade på en täckningsgrad om 17,8 procent av befolkningen
i spannet 18 år och äldre för den första dosen vaccin och 9 procent avseende den
andra dosen, vilket var över riksgenomsnittet på 15,6 respektive 6,6 procent. Region
Skåne såväl som Västra Götaland var vid denna tidpunkt regioner där täcknings-
graden var betydligt lägre än i Region Halland (under 10 procent avseende den
första dosen vaccin). Vecka 13 var inte Region Halland längre bland de fem regioner
med högst andel av befolkningen som givits två doser vaccin och andelen av
befolkningen som givits en första dos ökade inte längre i samma takt som övriga
regioner. Den avsaktande vaccinationstakten i förhållande till övriga regioner
berodde inte på någon förändring av Folkhälsomyndighetens fördelningsnyckel,
denna förblev oförändrad och baserades på andelen 65 år och äldre invånare i
regionen i förhållande till riket. Vaccinationstakten hölls uppe, vilket borde ha
inneburit att regionen bort bibehålla sin ställning i förhållande till övriga regioner
men vaccinationstäckningsgraden ökade inte i samma takt som tidigare. Under
veckorna 14 till och med vecka 19 kom Region Halland att knappt lyckas bättre än
riksgenomsnittet (41 procent) med en täckningsgrad av 42 procent avseende första
dosen och en täckningsgrad av 14 procent för den andra med ett riksgenomsnitt av
12,5 procent. Samtidigt som vaccinationstäckningen avsaktade rådde alltjämt en
mycket omfattande smittspridning inom regionen.

Utveckling av efterfrågan på vaccin mot covid-19 av invånare bosatta i andra regioner
Den strateg vid Region Halland som ansvarade för övervakning tidsboknings-
systemets funktion för vaccination mot covid-19, uppmärksammade den 3 april i
samband med att vaccinationserbjudandet inom fas 2 kom att omfatta individer i
åldersspannet 65–79 år att bokningsmönstret för vaccination kom att förändras. Fler
tider bokades upp i snabbare takt än tidigare i Kungsbacka och vårdcentraler i
kommunen hörde av sig och meddelade att en stor andel av doser vaccin mot covid-
19 kom att ges till invånare bosatta i Västra Götaland som endast kortvarigt vistades
i Halland, eller till och med endast vistades i Halland för att ges vaccin mot covid-
19. Den upplevda ökningen av bokade tider för vaccinering mot covid-19 av
invånare bosatta i Västra Götalandsregionen utreddes vidare och statistik över
bokning för vaccination såväl som vilka invånare bosatta i annan region som vaccin
givits till togs fram. Det kunde konstateras att invånare från Västra Götalands-
regionen mycket mer frekvent bokade tid för vaccination i Halland än invånare
boende i andra regioner. Dessa invånare gick från att den 5 april stå för 1,8 procent
av det totala antalet bokningar för vaccin mot covid-19 under hela pandemin i
Halland till mer än 7 procent den 8 april med en ökande trend. Den 12 april stod
invånare bosatta i Västra Götaland för 11,6 procent av det totala antalet
ackumulerade bokade tider för vaccination i Region Halland. De bokningar som
genomfördes i hela Halland 8–11 april avsåg mellan 17–23 procent invånare bosatta
i Västra Götalandsregionen. Det faktum att invånare bosatta i Västra Götaland kunde
söka sig till Halland i kombination med att hallänningar i praktiken inte kunde söka
sig till Västra Götaland innebar ett missgynnande av invånarna främst i Kungsbacka
kommun jämfört övriga Halland, men även jämfört andra regioner.
Det förändrade mönstret för att söka vård som upptäckts under slutet av vecka 13
kom att stärkas under vecka 14 och 15. Under perioden 2021-04-03 till 2021-04-14
                                                                 Dnr 3236-2021     Sid 11 (28)




stod invånare bosatta i Västra Götaland för 19 procent av Region Hallands bokade
tider för vaccinering mot covid-19 och under samma period för mer än 50 procent av
bokningarna i Kungsbacka utan tendens till inbromsning. Den 12 april hade totalt
6444 besök för vaccinering mot covid-19 bokats av invånare folkbokförda i Västra
Götaland varav 3700 bokats under vecka 14 och under vecka 15 hade fram till och
med den 15 april 3900 tider bokats. Bokningarnas fördelning till norra delen av
Halland var tydlig då de ackumulerade bokningarna fram till och med den 12 april
som avsåg invånare bosatta i Västra Götaland vid Nya Säröledens Familjeläkare stod
för 68 procent, Capio Husläkarna Vallda för 42 procent och Vårdcentralen i Särö för
40 procent av samtliga bokningar. Samtliga nämnda vårdcentraler är belägna inom
Kungsbacka kommun. Detta kunde ställas i kontrast till vårdcentraler belägna i
Halmstad där de ackumulerade bokningarna av invånare från Västra Götaland inte
uppgick till ens 1 procent. Under perioden 2021-04-08 till 2021-04-14 kom invånare
bosatta i Västra Götaland att stå för mellan 60 och 90 procent av bokningarna per
dag i Kungsbacka. Ses till hur antalet bokningar av tid för vaccinering mot covid-19
av invånare bosatta i Västra Götaland förhåller sig till det totala antalet vaccindoser
som fördelades Region Halland under vecka 14 så svarade invånare bosatta i Västra
Götaland för en konsumtion av 30 procent av de doser som fördelades till regionen.
Inga andra regioners invånare svarade för en så markant ökning av efterfrågan på
vaccin i Region Halland som den som observerats för invånare bosatta i Västra
Götaland. Efterfrågan från invånare bosatta i andra regioner än Halland och Västra
Götaland var såväl låg som konsistent över tid.
Motsvarande utveckling som uppfattats gällande bokningar av invånare bosatta i
Västra Götaland kunde skönjas i antalet givna vaccinationsdoser. Från att ha
omfattat cirka 3 procent av antalet givna doser per vecka under perioden vecka 1 till
och med vecka 13 kom antalet givna vaccindoser till invånare som är bosatta i annan
region att uppgå till 18,5 procent av det totala antalet doser som regionen förbrukade
under vecka 14. Den ökning som sågs vecka 14 fortsatte. I början av vecka 15 kunde
konstateras att antalet bokade besök av invånare i Västra Götaland alltjämt svarade
mot uppåt 20 procent av regionens lediga tider för vaccination mot covid-19. Med
anledning av att allt fler invånare i Västra Götaland sökte sig till Halland för vaccin
mot covid-19 informerade sig styrgruppen löpande om utvecklingen avseende
bokning såväl som faktiskt givna doser vaccin.
Uppgifter om möjliga skäl till den förändrade efterfrågan på vaccin inkom under
början av april till förvaltningschefen för närsjukvård. Hon fick uppgifter om att
invånare bosatta i Västra Götaland som ringt vaccinationsbokningen i Halland
informerat om att de hänvisats till att boka tider i Region Halland av vårdcentraler i
Västra Götalandsregionen dit de först vänt sig. Vidare framkom att Region Västra
Götaland via sin hemsida upplyst om att Region Halland kommit längre i sin
vaccinationsinsats vilket skulle kunna befaras ha bidragit till den markanta ökningen
av tider som bokats av invånare bosatta i Västra Götaland. En annan möjlig
bidragande faktor till den ökade efterfrågan kan ha varit att Göteborgs-Posten den
9 april publicerade en artikel där det klart framgick att Region Hallands vaccina-
tionserbjudande omfattar även den som kortvarigt vistas i regionen och att det därför
var möjligt för invånare bosatta i Västra Götaland att resa till Halland för att ges
vaccin mot covid-19.
Den 12 april informerade smittskyddsläkaren övriga medlemmar av regionens
styrgrupp för vaccination att det ökande inflödet av andelen invånare som inte är
bosatta i Halland men ges vaccin i regionen skapat stora problem för planeringen av
vaccinationsinsatsen såväl som vid kommunikation till invånarna då de tider för
vaccination som släppts inte kunde förutsättas tilldelas de befolkningsgrupper som
omfattades av pågående fas i den regionala vaccinationsplanen. Dessa problem
förväntades komma att bli bestående om inga åtgärder vidtogs för att säkra att
smittskyddsåtgärden kunde riktas för att motverka smittspridningen i Halland.
Vidare befarades ett ökat inflöde av invånare bosatta i andra regioner leda till
förvärrandet av den redan låga vaccintillgången i regionen med risk för försening av
vaccinationsinsatsen. Det påtalades även att en följd av att invånare bosatta i norra
                                                                  Dnr 3236-2021      Sid 12 (28)




delen av Halland endast skulle komma att utgöra en liten del av den totala
efterfrågan på vaccin i den delen av länet när efterfrågan omfattar även närliggande
städer i Västra Götaland. Detta befarades försvåra möjligheten att uppnå en god
täckningsgrad av de bosatta i norra delen av Halland och därmed förväntades
möjligheten att påverka smittspridningen av covid-19 i dessa delar av regionen
försämras.
Hälso- och sjukvårdsdirektören förvarnades samma dag per telefon av förvaltnings-
chefen för närsjukvården om utvecklingen avseende bokningen och dess effekter på
det regionala smittskyddet. Samtalet ägde rum under kvällen den 12 april. Hälso-
och sjukvårdsdirektören vidareförmedlade informationen till regiondirektören
samma dag. Förvaltningschefen föreslog under samtalet att den digitala bokningen
skulle begränsas och förbehållas de som är bosatta i Halland medan nuvarande
bokningsmöjligheter per telefon skulle komma att kvarstå oberoende av bosättning.
Hälso- och sjukvårdsdirektören höll ett möte med styrgruppen under morgonen den
13 april där problemet beskrevs i detalj och lösningar diskuterades.
Den 14 april uppmärksammade hälso- och sjukvårdsdirektören sektionschefen för
hälso- och sjukvård vid Sveriges kommuner och regioner (SKR) BB på att över
hälften av tiderna för vaccination mot covid-19 i Kungsbacka sedan vecka 14 bokats
av invånare bosatta i Västra Götaland. Vidare uppgavs att utvecklingen ledde till en
ohållbar situation för vaccinationsinsatsen i Halland om inte förändringar skedde i
såväl nationell kommunikation som för fördelningen av vaccin till regionen.
Förutsatt att ett större antal doser vaccin skulle komma att fördelas till Region
Halland bedömdes ett inflöde av invånare från Västra Götaland för givandet av
vaccin mot covid-19 acceptabelt då vaccinationskapaciteten befanns vara tillräcklig.
Vidare påtalades att överenskommelsen mellan stat och SKR, vilken baserar sig i en
ersättningsmodell som bygger på att ersättning ges för vaccin som ges till invånare
bosatta i regionen inte skapar incitament för regionerna att omfördela vaccindoser
utifrån var efterfrågan på vaccinationstjänster uppstår. Det fördes även fram att
ersättningssystemet ger regioner skäl att vägra omfördelning av vaccin när annan
region kommit att använda en inte obetydlig del av de doser vaccin som regionen
fördelats till att vaccinera invånare boende i annan region än den egna.
Samma dag meddelade sektionschefen vid SKR, BB till hälso- och
sjukvårdsdirektören att SKR förde diskussioner med Regeringskansliet såväl som
med Folkhälsomyndigheten gällande omfördelning av vaccin till de regioner som
har ett omfattande nettoinflöde av invånare som låter sig vaccineras i annan region
än den där de är bosatta. Hon bedömde det dock osannolikt att en omfördelning
skulle kunna ske utifrån Region Hallands förslag, med beaktande av en beräknad
efterfrågan baserat på bokade tider för vaccination. Om omfördelning skulle komma
att ske antog hon att så först skulle kunna komma att ske efter att statistik framtagits
som visar på ett nettoinflöde av invånare som givits vaccin, inte ett bokningsunder-
lag som visar att den potentiella efterfrågan på vaccin är större än den fördelning av
vaccin som regionen ges.
Senare under dagen informerades ledningsgruppen för hälso- och sjukvård inom
regionen om den ökade andelen bokade tider för vaccination som invånare som inte
är bosatta inom regionen kommit att stå för i Halland och att var femte tidsbokning
av samtliga tillgängliga tider i Region Halland de senaste dagarna hade tilldelats
invånare bosatta i Västra Götaland. Ledningen informerades även om att SKR och
Folkhälsomyndigheten informerats om situationen och dess inverkan på regional
och nationell vaccinationsplan samt att det inte verkade troligt att Folkhälsomyndig-
heten skulle förändra fördelningen av vaccin till regionen i närtid.
Den 15 april tog Hallands hälso- och sjukvårdsdirektör kontakt med hälso- och
sjukvårdsdirektören i Västra Götaland, för att framföra önskemål om tydligare
kommunikation med dess invånare så att vaccination mot covid-19 i högre
utsträckning skulle komma att ske där dessa är bosatta. Vidare vädjades om att
Region Västra Götaland skulle låta omfördela samma antal vaccindoser som givits
till invånare bosatta i Västra Götaland av Region Halland i syfte att förekomma en
                                                                                              Dnr 3236-2021          Sid 13 (28)




           påtaglig försening av den halländska vaccinationsinsatsen. Det framfördes även att
           Västra Götaland skulle, som en följd av att en del av dess invånare väljer att
           vaccinera sig i Halland, kunna omprioritera delar av de resurser som regionen lägger
           på bedrivandet av vaccinationsverksamhet då regionen även framgent skulle kunna
           räkna med att Region Halland svarar för en del av vaccinationsinsatsen.
           Senare samma dag förde förvaltningschefen för närsjukvården, smittskyddsläkaren,
           regional chefsläkare, vaccinsamordnaren och säkerhetsstrateg en dialog med
           Folkhälsomyndigheten som representerades av CC angående de tider och doser
           vaccin som bokas av invånare som inte är bosatta i samma region som bokningen
           avser. Representanterna för Region Halland påpekade under samtalet att
           vaccintillgången för de som är bosatta i Region Halland har blivit så otillräcklig att
           invånare boende i de norra delen av regionen innefattade i de prioriterade grupperna
           i fas 2 inte kunde boka tider för vaccinering som en följd av den dramatiskt ökade
           efterfrågan på vaccin som uppstått på grund av att Region Västra Götaland inte nått
           lika långt i arbetet med vaccineringen mot covid-19. Myndigheten förklarade att det
           var förståeligt att den ökade efterfrågan på vaccin påverkat vaccinationstakten i
           Halland men att det var praktiskt svårt att åstadkomma en omfördelning av doser
           och att någon sådan skulle inte komma att ske i nuläget. En förändrad fördelning i
           form av avvikelse ifrån gällande fördelningsnyckel betraktades även denna vid
           denna tidpunkt av Folkhälsomyndigheten vara något som regionerna själva skulle
           åstadkomma, möjligtvis genom stöd av SKR.
           Frågan om ojämn efterfrågan på vaccin i förhållande till fördelade vaccindoser
           mellan regionerna hade tidigare diskuterats med Folkhälsomyndigheten under våren
           vid de avstämningsmöten som Folkhälsomyndigheten hållit med regionernas
           vaccinsamordnare med beskedet att myndigheten inte skulle korrigera fördelnings-
           nyckeln förrän regionerna gemensamt kunde presentera underlag om och förslag på
           hur vaccin skulle omfördelas som en följd av den ojämna efterfrågan. I detta
           sammanhang hade det även framkommit att Folkhälsomyndigheten saknade
           sammanställd statistik över i vilken utsträckning regionerna erbjöd vaccin till en
           större del av befolkningen än vad som svarade mot de egna bosatta invånarna.
           Statistik av detta slag var under utarbetande av myndigheten. 4
           Vid denna tidpunkt besvarade Folkhälsomyndigheten allmänheten via sin webbplats
           under en sektion med vanligen förekommande frågor avseende vaccination mot
           covid-19 följande på frågan ”Kan jag vaccinera mig i en annan region än den där jag
           är skriven?”5
                Ja, du kan vaccinera dig i en annan region. Till exempel om du för tillfället bor i
                din sommarstuga, arbetar eller studerar på annan ort. Flera vacciner som används
                nu ges i två doser. Det är bra om du i möjligaste mån kan vaccinera dig på
                samma plats vid båda vaccinationstillfällena. Detta för att underlätta hälso- och
                sjukvårdens hantering och säkerställa att rätt vaccin finns på plats när du ska få
                den andra dosen.6




4
    När Folkhälsomyndigheten tillgängliggjordes statistik över vårdsökande över regiongränserna, vilket skedde vecka 20 stod det klart
    att Region Halland var den region i Sverige som hade störst inflöde av invånare bosatta i annan region utan motsvarande utflöde
    av invånare som låter sig vaccineras i annan region med en differens om 7100 doser vaccin. Hur stor denna differens var när
    beslut om begränsning av den digitala bokningen fattades är okänt.

5
    https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/vaccination-mot-covid-
     19/fragor-och-svar-om-vaccination-mot-covid-19/

6
    Den 3 maj 2021 ändrade Folkhälsomyndigheten sin upplysning till följande: Tillgången på vacciner är begränsad och varje region
    tilldelas ett antal vaccindoser efter hur många personer som är folkbokförda i den regionen. Vaccinera dig därför helst i den region
    där du är skriven. Men om du till exempel arbetar eller studerar på annan ort finns det möjlighet att vaccinera dig i en annan
    region. Du bör också försöka att vaccinera dig på samma vaccinationsmottagning vid båda vaccinationstillfällena. Detta för att
                                                                                              Dnr 3236-2021           Sid 14 (28)




           Med beaktande av Folkhälsomyndighetens inställning till förändrad fördelning av
           vaccin bedömde styrgruppen att den enda möjligheten att inte förändra det
           halländska vaccinationserbjudandet (med bibehållen andel doser vaccin som ges till
           invånare bosatta i andra regioner än Halland) var att åstadkomma en omfördelning
           av vaccin med stöd av argumentation kring grunderna för 8 kap. 3 § st. 2 HSL med
           Region Västra Götaland för att säkra vaccinationsinsatsen i Halland som
           smittskyddsåtgärd för begränsandet av den omfattande smittspridning som rådde
           inom regionen.
           I väntan på svar från hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götaland avseende
           möjligheten till omfördelning av vaccindoser reviderades det manus för vanligt
           förekommande frågor som telefonister vid det växelnummer som används för
           telefonibokning för vaccination mot covid-19 använder till att inkludera information
           om hur invånare som inte är bosatta inom regionen ska bemötas när de efterfrågar
           vaccin mot covid-19 i regionen. Av manuset framgick efter revidering att telefonist
           inte ska neka invånare bosatta i andra regioner vaccination i Halland men att
           vaccinationsinsatsen primärt riktas till bosatta eller de som långvarigt uppehåller sig
           i regionen, som en följd av fördelningen av vaccin till regionen baseras på antalet
           bosatta invånare och att det därför är viktigt att den som söker sig till Halland för att
           vaccinera sig i möjligaste mån har utrett möjligheten att vaccinera sig där denne är
           bosatt. Vidare har upplysts om att det kan vara lämpligare att invånaren vaccinerar
           sig i den region där denne är bosatt om denne planerat att vaccineras med en andra
           dos vaccin i den egna regionen så att tillgången av det vaccin som invånaren givits
           kan planeras och finnas tillgänglig när den andra dosen ska ges. För det fall den
           vårdsökande har önskat boka tid efter att denne informerats enligt ovanstående har
           bokning av tid för vaccination skett. 7
           Den 16 april meddelade hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götaland att en
           påminnelse med information om att det saknas skäl att hänvisa de egna invånarna till
           annan region för vaccination skulle komma att skickas till berörda verksamheter.
           Samtidigt klargjordes att Västra Götalandsregionen inte såg att det finns
           förutsättningar för att omfördela någon del av de vaccinleveranser som fördelats till
           regionen och att en fråga om omfördelning omedelbart skulle bli en politisk fråga
           med anledning av vad som redan uppfattades att regionen fördelats en för liten del
           av tillgängligt vaccin.
           Styrgruppen uppfattade uppkommen situation som att någon förändring av
           fördelningen av vaccin av Folkhälsomyndigheten inte skulle komma att ske i närtid
           och att någon regional omfördelning med Västra Götaland inte var att vänta då det
           tydligt uttryckts att Västra Götaland inte var villig att ersätta Region Halland för den
           konsumtion av vaccin som dess invånare stod för i regionen. Skulle invånare i
           Västra Götaland komma att fortsatt stå för konsumtionen av en omfattande del av de
           doser vaccin som fördelades Region Halland befarade styrgruppen att den regionala
           vaccinationsinsatsen skulle komma att försenas betydligt och att vaccinationsplanen
           skulle behöva revideras. Förseningen befarades medföra förhöjda risker för ökad
           smittspridning i regionen. Det fanns i styrgruppen önskemål om att inte begränsa
           vaccinationserbjudandet så som det hittills utformats av regionen och uppställa ett
           mer eller mindre absolut krav på långvarig vistelse i regionen för vaccination mot
           covid-19 likhet med Västra Götalandsregionen då krav av det slaget riskerar till att




    underlätta hälso- och sjukvårdens hantering och för att du ska kunna vara säker på att rätt vaccin finns på plats när du ska få den
    andra dosen.

7
    Samordnaren ansvarig för telefonbokningen och dess telefonister har upplyst om att det med hennes vetskap inte har förekommit
     att telefonist har nekat invånare bosatta i andra regioner att boka tid för vaccin före eller efter manuset reviderades till att
     inkludera information om invånare bosatta i andra regioner.
                                                                 Dnr 3236-2021      Sid 15 (28)




leda till exkludering men vaccinationsinsatsen bedömdes samtidigt så viktig för
begränsandet av smittspridningen i regionen att någon typ av åtgärd var tvungen att
vidtas för att försöka förmå fler invånare i Västra Götaland att vaccinera sig i den
egna regionen. Det bedömdes att det var rimligt att på ett tydligare sätt informera
invånare bosatta i andra regioner att vaccinationsinsatsen i Halland i första hand var
tvungen att riktas till de invånare som är bosatta inom regionen. Informations-
givningen bedömdes nödvändig för att kunna bibehålla det ursprungliga
vaccinationserbjudandets utformning i så hög utsträckning som möjligt utan att detta
riskerade att omöjliggöra planering av vaccinationsinsatsen. Möjligheten att vädja
till invånare bosatta i annan region till att ta sitt ansvar för att förhindra regional
vaccinbrist befanns vara otillräcklig via den digitala bokningen varför denna
kontaktväg ansågs lämplig att erbjuda till de invånare som vaccinfördelningen
framför allt avsåg. Av denna anledning bedömdes att bokningsmöjligheten via
telefon skulle kvarstå och att invånare bosatta i annan region vid nyttjandet av den
kvarvarande bokningsmöjligheten skulle uppmanas av telefonist att överväga
vaccination i den region invånaren var bosatt innan bokning av tid för vaccinering
genomfördes.
Mot bakgrund av den pågående och mycket snabba utveckling av efterfrågan på
vaccin kom styrgruppen att uppfatta läget som tillräckligt allvarligt att hotet mot den
regionala vaccinationsplanen krävde vidtagandet av åtgärder för att hantera den
ökade efterfrågan på vaccin. Hälso- och sjukvårdsdirektören tillsammans med
regiondirektör, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör och kommunikationsdirektör
engagerade på nytt ordföranden för regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott som
sammankallade utskottet för sammanträdde den 16 april. Regionstyrelsens hälso-
och sjukvårdsutskott beslutade efter föredragning av ärendet av hälso- och
sjukvårdsdirektören att enbart erbjuda digital bokning för invånare bosatta inom
Region Halland. Delegationsbeslutet fattades med stöd av utskottets behörighet att
fatta beslut om regiongemensamma prioriteringar vid införandet av nya diagnos- och
behandlingsmetoder. Utskott till regionstyrelsen är i Region Halland genom
bestämmelser i reglementet för regionstyrelsen skyldiga att föra protokoll när
beslutsfattande sker vid sammanträde. Protokoll avseende beslutet att begränsa den
digitala bokningen av tider för vaccin mot covid-19 för andra än de som är bosatta
inom regionen har upprättats den 16 april, justerats den 28 april och tillkännagivits
den 29 april.
Beslutet att begränsa den digitala bokningen till endast de som är bosatta inom
regionen befanns inte vara ett beslut av sådant slag att beslutanderätten enligt 6 kap.
38 § kommunallagen (2017:725) (kommunallagen) inte skulle ha kunnat delegeras
då tillgängligheten till den erbjudna vården inte bedömdes påverkas utan endast
kontaktsättet för tillgängliggörandet varför fråga inte bedömdes vara om ärende som
avser vaccinationsverksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. Samma
dag som beslutet fattades gick Region Halland ut med ett pressmeddelande
innehållande information om att den digitala vaccinationsbokningen enbart skulle
erbjudas de som är bosatta inom regionen för att säkerställa att bokningen av tider
för vaccinering bättre överensstämde med den fördelningsnyckel som
Folkhälsomyndigheten begagnar för fördelning av vaccin mot covid-19.
Region Halland informerade i SR P4 Halland genom förvaltningschefen för
närsjukvården att begränsningen av den digitala bokningen till endast de som är
bosatta inom regionen inte utgjorde en förändring av vaccinationserbjudandet som
sådant och att fråga inte var om att utestänga någon från att ges vaccin. Möjlighet att
boka tid via telefon kvarstod även för invånare bosatta i andra regioner men dessa
uppmanades vaccinera sig i den region där de är bosatta. I Göteborgs-Posten
informerade regionstyrelsens ordförande om beslutet att begränsa den digitala
bokningen till invånare bosatta i regionen och klargjorde att det endast är den
digitala bokningen som stängs för invånare som inte är bosatta inom Hallands län.
Aftonbladet rapporterade den 17 april att det endast var den digitala bokningen som
stängdes för invånare som inte är bosatta inom regionen men att möjligheterna att
boka tider via telefon kvarstod. Något senare (19 april) informerade Hallandsposten
                                                                 Dnr 3236-2021        Sid 16 (28)




om att regionstyrelsens ordförande meddelat att invånare bosatta i annan region än
Region Halland efter att den digitala bokningen stängts för dem den 16 april
fortfarande kunde använda sig av bokningstjänsten via telefon.
När vaccinsamordnaren nåddes av information om försenade vaccinleveranser och
när det närmare stod klart i vilken omfattning tider för vaccination bokats upp av
invånare bosatta i andra regioner rubbades de förutsättningar som den regionala
vaccinationsplanen vilade på. De ändrade planeringsförutsättningarna krävde
vaccinbokningens stängning tills vidare, innefattande digital bokning såväl som
bokning via telefon. Bokningssystemet stängdes vid midnatt natten mellan den 16
och 17 april för att den regionala vaccinationsplanen skulle kunna revideras. Den 21
april stod revideringen av planen klar. Fas 4 av vaccinationen bedömdes nödvändig
att förskjuta fyra veckor från vecka 20 till vecka 24 med anledning av det förändrade
vårdsökandet och försenade vaccinleveranser. Samtidigt meddelades att den digitala
bokning och bokning via telefon för vaccin mot covid-19 åter skulle hållas öppen.
I samband med öppnandet av telefonbokningen övervakades dess tillgänglighet
noggrant då det befarandes att de invånare som inte längre hade möjlighet att boka
vaccin digitalt skulle nyttja den kvarvarande möjligheten att boka tider via telefon,
vilket förväntades leda till ökad belastning av växelnumret. Den befarade ökningen
av telefonbokningar uteblev och telefonins tillgänglighet under perioden 2021-04-16
till 2021-05-09 var god. Av samtliga inkomna samtal avseende bokning av
vaccination mot covid-19 i norra Halland (Kungsbacka, Varberg och Hyltebruks
kommuner) besvarades 95 procent och för södra Halland (Falkenberg, Halmstad,
och Laholms kommuner) var tillgängligheten något bättre (96 procent) med totalt
10 652 hanterade samtal under perioden av totalt 11 195 inkomna. Av de inkomna
samtal där invånaren bokat tid för uppringning i stället för att vänta i telefonkö har
samtliga begäran om uppringning hanterats inom 6 timmar från mottagandet av det
inkomna samtalet under perioden, vilket var det mål som uppställts för
bokningsverksamheten.
Sedan den digitala bokningen begränsats till endast bosatta invånare och
telefonibokningen fortsatt emotta önskemål om bokning av vaccin av invånare
bosatta i andra regioner har andelen invånare som bokar tid för vaccination mot
covid-19 utan att vara bosatta i Halland stabiliserat sig. Dagen efter beslutet om
begränsning av den digitala bokningsmöjligheten fattades stod invånare bosatta i
Västra Götaland för 63 procent av samtliga bokade besök i Region Halland för att
gradvis följande dagar falla ned till 27, 23, 25, 15, 19, 15, 2, 5, 13 respektive 10
procent av totala antalet bokade tider för vaccination i regionen den 29 april. Under
perioden 30 april till och med 31 maj stod invånare bosatta i Västra Götaland för
under 2 procent av antalet bokade tider för vaccination mot covid-19, vilket svarar
mot hur efterfrågan på vaccin från denna grupp såg ut vecka 1–13.

Rättsliga utgångspunkter för Region Hallands utformning av erbjudande av vaccin mot
covid-19
Covid-19 har sedan den 2 februari 2020 definierats som en allmänfarlig och
samhällsfarlig sjukdom, sedan regeringen föreskrev om att bilagorna till
smittskyddslagen skulle tillämpas även på infektion med 2019-nCoV i förordning
(2020:20) om att bestämmelserna i smittskyddslagen (2004:168) om allmänfarliga
och samhällsfarliga sjukdomar ska tillämpas på infektion med 2019-nCoV, vilken
genom SFS 2020:430 upphävdes den 1 juli 2020. Sjukdomen covid-19 fördes i
samband med författningsändringen i stället in direkt i bilagorna till
smittskyddslagen.
Smittskyddslagens reglering avseende regions skyldighet att till enskild erbjuda vård
och behandling omfattade vid lagens tillkomst endast en uttrycklig skyldighet för
region att framställa ett erbjudande om behandling när diagnos ställts och den
enskilde befunnits bära på en allmänfarlig smitta. Alltjämt framgår denna skyldighet
av 4 kap. 6 § smittskyddslagen. Vilka vård- och behandlingsåtgärder som en region
är skyldig att vidta för att främja folkhälsan utan föregående diagnos framgick inte
                                                                  Dnr 3236-2021      Sid 17 (28)




direkt av smittskyddslagen när den trädde i kraft. Av förarbetena till tidigare
gällande smittskyddslag (1988:1472) står det klart att denna lag ansågs inrikta sig på
personinriktade smittskyddsåtgärder innefattande vaccination av osmittade, även om
uttryckliga bestämmelser om vaccination saknades, se proposition 1988/89:5, Med
förslag om ny smittskyddslag m.m., s. 29. Att det vid införandet av nu gällande
smittskyddslag även fortsättningsvis skulle vara så att befolkningsinriktade
förebyggande smittskyddsåtgärder, inklusive vaccination vid utbrott, var något som
regionerna ansvarade för även om smittskyddslagen saknade bestämmelser därom
stod klart, se prop. 2003/04:30 s. 105. Under förarbetena till vad som ledde till
lagfästandet av de nationella vaccinationsprogrammen uppmärksammades att
smittskyddslagens regler om individinriktad vård och behandling endast ger
begränsad ledning när fråga är om skyldighet att vidta befolkningsinriktade åtgärder
som t.ex. erbjudandet av vaccin, se proposition 2011/12:123, Ny ordning för
nationella vaccinationsprogram, s. 33 ff. och SOU 2010:39, Ny ordning för
nationella vaccinationsprogram, s. 447.
Den vägledning som går att finna i smittskyddslagen avseende den vaccinations-
verksamhet som bedrivs av regioner förbättrades något av regleringen av de
nationella vaccinationsprogrammen där det tydligt framgår i vilken omfattning en
region har att framställa ett vaccinationserbjudande. Av 2 kap. 3 f § st. 2 smitt-
skyddslagen framgår att den som omfattas av 8 kap. 1 § HSL ska av regionen
erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i nationella
vaccinationsprogram. Av 8 kap 1 § HSL framgår att det inte finns en skyldighet för
regioner att vaccinera annan än den som är bosatt inom regionen, har skyddad
folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481) eller som stadigvarande
vistas inom regionen. Lagregleringen av den del av den vaccinationsverksamheten
som omfattas av nationella vaccinationsprogram kom att förändra smittskyddslagen
till att även omfatta bestämmelser som mer detaljerat reglerar befolkningsinriktade
åtgärder med syfte att tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av
smittsamma sjukdomar.
Innan de nationella vaccinationsprogrammen lagfästes var den vaccinations-
verksamhet som regionerna bedrev i huvudsak en fråga för sjukvårdshuvudmännen
själv att besluta om, både gällande dess innehåll och omfattning. Verksamheten som
sådan bedömdes på det stora hela inte vara lagreglerad, se härom prop. 2003/04:30
s. 105. Avsaknaden av lagreglering tycks ha lett lagstiftaren till att uttala att den
verksamhet som regionerna bedrev vid vaccination under pandemi mot influensan
A (H1N1) var att betrakta som frivillig för regionerna, se härom prop. 2011/12:123
s. 20. Även efter införandet av reglering avseende nationella vaccinationsprogram så
förblev regionala vaccinationsprogram oreglerade precis som vaccinationsprogram
av nationell omfattning som inte beslutas i enlighet med den beslutsordning som
framgår av 9 kap. 7 § smittskyddslagen och därför inte är nationella vaccinations-
program i smittskyddslagens mening. Att en regions vaccinationsverksamhet vid
händelse av utbrott av smitta är att betrakta som frivillig betyder dock inte att när ett
beslut väl fattats om erbjudande av vaccin, att regionen har att underlåta att tillämpa
reglering som preciserar vaccinationserbjudandets omfattning, under förutsättning
att sådan reglering är tillämplig.
Något oklart förefaller det vara vilken lagstiftning som preciserar vaccinations-
erbjudandet när regions vaccinationsverksamhet är en del av en nationell
vaccinationsinsats för att förhindra eller begränsa ett omfattande utbrott av smitta
och de vaccinationsåtgärder som vidtas inte omfattas av ett nationellt vaccinations-
program. I dessa fall är inte bestämmelserna om regions skyldighet att erbjuda
vaccin i 2 kap. 3 f § smittskyddslagen direkt tillämpliga. Oklart är vidare om
regionen har att beakta smittskyddslagens reglering, kommunallag och i synnerhet
likställighetsprincipen och lokaliseringsprincipen, eller om bestämmelserna i HSL:s
8 kap. ska vara ledande vid utformningen av vaccinationserbjudandets omfattning
och vilka kriterier som ska vara vägledande för vilken lagstiftning som ska betraktas
som tillämplig.
                                                                                            Dnr 3236-2021          Sid 18 (28)




           Av förarbetena till smittskyddslagen kan utläsas att för sådan vård och behandling
           som den enskilde kan behöva för sjukdomen i sig och som inte påverkar smitt-
           samheten så ska bestämmelserna i HSL tillämpas, se prop. 2003/04:30 s. 227. Detta
           stämmer väl överens med smittskyddslagens övergripande syfte; att skapa skydd för
           befolkningen mot smittsamma sjukdomar och sekundärt tillförsäkra att den enskilde
           ges erforderlig förebyggande hälsovård mot sjukdom, se prop. 2003/04:30 s. 84. När
           syftet med erbjudandet av hälso- och sjukvårdstjänsten är att erbjuda den enskilde
           förebyggande hälsovård med anledning av att dennes behov av skydd mot sjukdom
           avviker ifrån befolkningens i allmänhet är det därför rimligt att HSL tillämpas,
           vilken reglerar regionens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till dess invånare
           och övriga berättigade.8
           Ställningstagandet att viss vaccinationsverksamhet som regionerna bedriver skulle
           utgöra individinriktad förebyggande hälsovård och därför omfattas av HSL återfinns
           i utredningsarbeten till den äldre hälso- och sjukvårdslagen, hälso- och sjukvårdslag
           (1982:763) (ÄHSL), såväl som dess proposition. I SOU 1979:78, Mål och medel för
           hälso- och sjukvården, skrivs på s. 253 att till den individinriktade förebyggande
           verksamheten hör de direkt sjukdomsförebyggande åtgärderna, t.ex. i form av
           vaccination och tillhandahållandet av förebyggande läkemedel. Att ÄHSL ansetts
           tillämplig på viss vaccinationsverksamhet som regioner bedriver framgår även av
           dess förarbeten. Definitionen av hälso- och sjukvård som återfanns i 1 § st. 1 men. 1
           ÄHSL har i förarbetena preciserats till att omfatta miljöinriktade såväl som
           individinriktade åtgärder och bland de individinriktade förebyggande åtgärderna
           inom ramen för hälsovården som regioner har att vidta nämns vaccinationer, se prop.
           1981/82:97 s. 33 f och 110 f. När 1 § st. 1 men. 1 ÄHSL överfördes till nuvarande
           2 kap. 1 § st. 1 p. 1 HSL var någon förändring i sak inte avsedd varför de uttalanden
           som tillhör ÄHSL fortfarande får anses vägledande för nuvarande HSL:s hälso- och
           sjukvårdsbegrepp i 2 kap. 1 § st. 1 p. 1 HSL, se prop. 2016/17:43 s. 85 och 128.
           Vid införandet av bestämmelser om nationella vaccinationsprogram nämns, i
           samband med behandling av HSL:s tillämplighet på den regionala vaccinations-
           verksamheten, att vaccinationer mot infektionssjukdomar är exempel på
           förebyggande hälsovård medan terapeutiska vaccinationer (som används för att
           behandla en diagnostiserad sjukdom) är att betrakta som sjukvård, se prop.
           2011/12:123 s. 15.9
           Då både HSL och smittskyddslagen förefaller vara tillämpliga på den vaccinations-
           verksamhet som regioner bedriver gör lagarna anspråk på att reglera delvis samma
           förhållanden. Ses till regions skyldighet att framställa ett vaccinationserbjudande så
           regleras detta i 8 kap. 1–3 § HSL och utgör en del av den hälso- och sjukvård som
           regionen har en skyldighet att erbjuda inom ramen för den öppna vården. Även




8
    I enlighet därmed anses givandet av resevaccin, vilket erbjuds för att tillgodose enskilds behov av skydd mot sjukdom, omfattad av
     de skyldigheter som region åläggs med stöd av 8 kap. 1-3 §§ hälso- och sjukvårdslagen som individinriktad förebyggande hälsovård
     medan vaccination mot en mycket smittsam sjukdom, t.ex. ebolavirus, som sker för att förhindra smittspridning i samhället och
     därför är en åtgärd av befolkningsinriktad och förebyggande karaktär inte lika självklart ska anses omfattad av HSL:s hälso- och
     sjukvårdsbegrepp. Jfr. SOU 2010:39 s. 461 ff. om individualpreventiva effekter som bestämningskriterium för när vaccination ska
     ses som hälso- och sjukvård som omfattas av HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp respektive betraktas som en folkhälso-/smitt-
     skyddsåtgärd. En liknande uppdelning mellan befolkningsinriktade åtgärder, som bör betraktas som folkhälso-/smittskydds-
     åtgärder, och individinriktade åtgärder som bör betraktas som hälso- och sjukvård i HSL:s mening återfinns i prop. 2011/12:123
     s.33 där vaccinationer som ges i behandlingssyfte för att bekämpa en viss redan diagnostiserad sjukdom beskrivs ha ett rent
     individualpreventivt syfte och bör därför primärt vara en individinriktad åtgärd inom hälso- och sjukvården och inte ses som en
     smittskyddsåtgärd.

9
    Något oklart är om det som menas är att vaccination som sker i förebyggande syfte alltid ska ses som förebyggande hälsovård som
    omfattas av HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp eller om termen används för att markera att vaccination mot infektionssjukdomar,
    när sådan sker som en befolkningsinriktad åtgärd, faller utanför hälso-och sjukvårdslagens hälso- och sjukvårdsbegrepp medan
    individinriktade åtgärder i form av vaccination för att behandla en diagnostiserad sjukdom utgör sjukvård som HSL är tillämplig
    på.
                                                                                              Dnr 3236-2021          Sid 19 (28)




           smittskyddslagen reglerar vissa typer av vaccinationserbjudanden i 2 kap. 3 f §, de
           som framställs med anledning av att vaccinet omfattas av nationellt
           vaccinationsprogram. Dessa vaccin ges inom den öppna vården. Om HSL och
           smittskyddslagen skulle vara parallellt tillämpliga skulle detta utgöra ett reellt
           problem då allmänna barnvaccinationsprogrammet (som är ett nationellt
           vaccinationsprogram) innehåller vaccin som omfattar infektionssjukdomar, bland
           annat rotavirus. Region skulle då vara skyldig såväl som förhindrad (p.g.a. bristande
           befogenhet) att ge vaccin till barn som inte är bosatta inom regionen. Slutsatsen
           måste bli att bestämmelserna rimligtvis inte kan vara parallellt tillämpliga då ett
           vaccinationserbjudande omöjligen kan vara både mer och mindre omfattande. Valet
           att reglera regions skyldighet att erbjuda vaccin i smittskyddslagstiftningen istället
           för att hänvisa till regions skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård i HSL indikerar
           att smittskyddslagen är att tillämpa och att HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp inte
           ska tolkas så vitt att det även inkluderar den vaccinationsverksamhet som omfattar
           befolkningsinriktade hälsovårdsåtgärder som vidtas inom ramen för de nationella
           vaccinationsprogrammen då dessa betraktas som åtgärder utgör en del av
           smittskyddet för främjandet av folkhälsan, se prop. 2011/12:123 s. 35.10
           Region Halland har dragit slutsatsen att HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp får
           anses begränsat till att i huvudsak innefatta de fall där vaccination sker inom ramen
           för individinriktad förebyggande hälsovård. Definitionen utesluter tillämpning i vart
           fall när vaccination sker som en befolkningsinriktad åtgärd för att förebygga
           smittspridning inom ramen för nationella vaccinationsprogram. När massvaccination
           sker utanför de ramar som de nationella vaccinationsprogrammen uppställer är det
           däremot inte lika tydligt vilken lagstiftning som är att tillämpa när fråga är om
           befolkningsinriktade åtgärder. En hållpunkt för tolkningen om fråga är om en
           befolkningsinriktad åtgärd som medför att fråga är om sådan åtgärd som HSL:s
           hälso- och sjukvårdsbegrepp inte omfattar bör vara hur kostnadsansvaret för
           vaccinationen fördelar sig mellan den enskilde och regionen då detta är något som
           tydligt särskiljer vaccination som smittskyddsåtgärd ifrån den vaccinations-
           verksamhet som är individinriktad och tydligt kan anses omfattad av HSL:s hälso-
           och sjukvårdsbegrepp.
           Vad gäller just vaccin så saknas lagregler som ger besked om vem som har
           kostnadsansvaret för vaccination i allmänhet. I regel förhåller det sig så att den
           enskilde har att bära kostnaden för att ges vaccin men vaccin som förskrivs mot
           allmänfarliga sjukdomar och som av förskrivaren bedöms minska risken för
           smittspridning är kostnadsfria, se 7 kap. 1 § smittskyddslagen. 11 Att vaccination, när
           den sker som en smittskyddsåtgärd, är kostnadsfri torde höra samman med att
           befolkningens behov av smittskydd inte alltid korresponderar med den enskildes risk
           för ohälsa, vilken motiverar uppsökandet av hälso- och sjukvården för vaccination.
           Begränsandet av hinder för den enskildes vaccination för att uppnå befolknings-
           skydd gör sig därför gällande med särskild styrka när fråga är om allmänfarliga
           sjukdomar som riskerar att allvarligt påverka hälso- och sjukvården såväl som
           samhället i stort men där smittspridarens hälsa inte alltid påverkas av den sjukdom
           som vaccination sker mot.12




10
     Jfr dock SOU 2010:39 s. 155 där det framgår att utredningen betraktat smittskyddslag och hälso- och sjukvårdslag parallellt
     tillämplig på de allmänna vaccinationsprogrammen och som en följd av vaccinationsverksamhetens egenart föreslog att de
     nationella vaccinationsprogrammen skulle särregleras.

11
     Även vaccin som omfattas av nationella vaccinationsprogram är kostnadsfria, se 2 kap. 3 f § smittskyddslagen.

12
     Se prop. 2011/12:123 s. 47.
                                                                                            Dnr 3236-2021          Sid 20 (28)




           I de fall fråga är om ett mycket brett vaccinationserbjudande där regionen beslutat
           att inte begära ersättning för erbjudet vaccin är det närliggande att betrakta det så att
           regionen kommit till slutsatsen att kostnaden för den enskilde inte ska utgöra ett
           hinder för dennes beslut om vaccinering så att ett befolkningsskydd kan uppnås dels
           tack vare vaccinet men också som en följd av att flockimmunitet uppnås när
           erbjudandet riktas till stora delar av befolkningen, speciellt under pandemiutbrott. 13
           Regionens beslut att inte kompensera sig för kostnaden för vaccinet ger på så sätt
           stöd för att vaccinationserbjudandet inte nödvändigtvis framställs i syfte att
           säkerställa att vaccineringen medför nytta för patienten i varje enskilt fall och att
           åtgärden därför skulle vara individinriktad och omfattas av HSL:s hälso- och
           sjukvårdsbegrepp utan snarare var att hänföra till en åtgärd som syftar till att
           bibehålla folkhälsan och fungera som smittskyddsåtgärd som vidtas för att begränsa
           spridning av smitta i samhället.
           Ovanstående manar till viss försiktighet vid bestämmandet av den räckvidd som
           HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp ska ges när region framställer ett vaccinations-
           erbjudande. Att förarbetsuttalandena till HSL inte ska läsas alltför kategoriskt utan
           nyanseras utifrån åtgärdens avsikt talar de överväganden som gjordes i samband
           med valet att placera bestämmelser om nationella vaccinationsprogram i
           smittskyddslagen. Valet att införa bestämmelser om nationella vaccinationsprogram
           i smittskyddslagen motiverades av lagstiftaren med att även om en ny lag för
           nationella vaccinationsprogram skulle införas skulle finnas situationer, t.ex.
           vaccinationsåtgärder vid utbrott, som skulle falla under smittskyddslagen. En ny lag
           skulle därmed ha riskerat att medföra en splittring av smittskyddslagstiftningen, se
           prop. 2011/12:123 s. 35. Att det för de nationella vaccinationsprogrammen kom att
           preciseras vilket omfång ett vaccinationserbjudande en region har att framställa har
           således setts som ett förtydligande av smittskyddslagstiftningen snarare än av de
           skyldigheter som region har att erbjuda hälso- och sjukvård i enlighet med HSL.
           Tydligt tycks därför vara att vissa delar av den regionala vaccinationsverksamheten,
           sådan som sker vid utbrott och rör befolkningsinriktade åtgärder, har ansetts som en
           del av smittskyddet och folkhälsan snarare än som en del av de individinriktade
           direkt sjukdomsförebyggande åtgärder som omfattas av HSL:s hälso- och
           sjukvårdsbegrepp. Smittskyddslagens bestämmelser som reglerar skyldigheter för
           regioner att erbjuda viss typ av hälsovård bör därför ges företräde i vart fall när de i
           egenskap av speciallagstiftning adresserar och modifierar de skyldigheter som
           regionerna åläggs med stöd av HSL även i de fall där fråga är om åtgärder som
           uppvisar drag av att vara både befolkningsinriktade såväl som individinriktade
           åtgärder då samtliga vaccinationsinsatser till viss del kommer att behöva
           individualiseras för att skapa skydd till de bäst behövande och bl.a. förebygga
           överkänslighetsreaktioner.
           Att en tillämpning av hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om regions
           skyldighet att erbjuda öppen vård även utanför den vaccinationsverksamhet som
           träffas av de nationella vaccinationsprogrammen kan framstå som tveksam framgår
           även indirekt av det breda bemyndigande som regeringen eller den myndighet som




13
     Av Överenskommelsen mellan stat och SKR framgår att SKR har åtagit sig att rekommendera sina medlemmar att erbjuda
     vaccinet kostnadsfritt till samtliga personer i befolkningen som är 18 år och äldre samt personer under 18 år som tillhör en
     riskgrupp enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det framgår tyvärr inte av Överenskommelsen om det
     vaccinationsåtagande som regionerna åtar sig att ska betraktas som vaccination som sker utgör en smittskyddsåtgärd som i
     grunden stödjer sig på smittskyddslagen eller om vaccinationen ska ses som en del av det hälso- och sjukvårdsutbud som regionen
     erbjuder med anledning av dess åligganden enligt HSL.
     Regionfullmäktige beslutade vid sammanträde den 9 december 2020 att vaccination mot covid-19 ska vara kostnadsfri för
     invånarna i Halland, personer boende i andra regioner men som tillfälligt arbetar och studerar i Halland, de personer som med
     stöd av EU-rätten har rätt till vårdförmåner och personer från andra länder som av asylskäl eller liknande skäl uppehåller sig i
     Halland.
                                                                                                  Dnr 3236-2021           Sid 21 (28)




            regeringen bestämt14 givits i 9 kap. 4 § smittskyddslagen; att meddela de föreskrifter
            som krävs för ett ändamålsenligt smittskydd samt till skydd för enskilda. Av
            förarbetena till bestämmelsen framgår att bemyndigandet innefattar föreskrivandet
            om och i vilken utsträckning sjukvårdshuvudman ska erbjuda vaccination, t.ex. i
            händelse av en influensapandemi, se prop. 2003/04:30 s. 247. Det bemyndigande
            som lämnats regeringen är tänkt att kunna användas för att precisera regioners
            skyldighet att vidta vaccinationsåtgärder vid utbrott av smitta av det slag som fråga
            är om i detta fall och smittskyddslagen med tillhörande föreskrift markerar sig då
            tydligt som den lagstiftning som är tänkt att tillämpas avseende de smittskydds-
            åtgärder som region vidtar när pandemi råder, i vart fall när lagen eller med stöd av
            lagen utfärdad föreskrift direkt preciserar vaccinationserbjudandets omfattning. Mer
            något mer osäkert förefaller det vara om och i så fall hur smittskyddslagen påverkar
            utformningen av regions vaccinationserbjudande när föreskrift som utfärdats med
            stöd av smittskyddslagen som preciserar regions vaccinationsåtagande saknas. 15
            Föga klargörande för hur smittskyddslagen och HSL förhåller sig till varandra i ovan
            beskriven situation är de förarbeten (proposition 2013/14:106, Patientlag) som
            föranledde införandet av en skyldighet för region att erbjuda öppen vård även åt
            invånare som omfattas av en annan regions skyldighet att sörja för erbjudandet av
            hälso- och sjukvård. Detta trots att det var denna reform som skapade ett verkligt
            behov av att förtydliga vilken del av den regionala vaccinationsverksamheten som
            har att tillämpa smittskyddslagen respektive HSL genom att skyldigheten att erbjuda
            öppen vård kom att bli vidare än skyldigheten att erbjuda vaccin som ingår i
            nationella vaccinationsprogram eller annars omfattas av smittskyddslagen. I dessa
            förarbeten nämns tyvärr endast att smittskyddslagen är en lagstiftning som reglerar
            vissa specifika områden inom hälso- och sjukvården medan HSL är av mer generell
            karaktär. Någon närmare beskrivning om hur regelverken förhåller sig till varandra
            finns inte att finna, se prop. 2013/14:106 s. 28. Utredningen som ligger till grund för
            ändringen av dåvarande 4 § ÄHSL har inte heller uppmärksammat att lagstiftaren
            visat sig vara av uppfattningen att viss öppen förebyggande hälsovård faktiskt ges
            inom ramen för smittskyddslagen, se SOU 2013:2 s. 214 ff. och 286 ff. Inte heller
            lagrådets yttrande kommenterar den potentiellt motstridiga dubbelregleringen (när
            fråga är om nationella vaccinationsprogram) eller möjliga frånvaro av reglering (när
            smittskyddslagen eller dess föreskrifter inte ger vägledning gällande vaccinations-
            erbjudandets omfattning), se prop. 2013/14:106 s. 193.
            Avsaknaden av ett ställningstagande av lagstiftaren till en rättsfråga ger i regel ingen
            styrka åt ett argument för att bekräfta ett rättsläge men i detta fall tycks förbiseendet
            så tydligt att det inte kan ha föresvävat lagstiftaren att en normkonflikt skulle kunna
            komma att uppstå när ändringen av 4 § ÄHSL genomfördes, vilket i någon
            utsträckning talar för att konflikten mellan smittskyddslag och HSL bör betraktas
            som skenbar och att systemkongruens är tänkt att uppnås genom att smittskydds-
            lagen är att tillämpa framför HSL:s bestämmelser i 8 kap i de fall då utbrott råder
            och vaccination mot utbrottet sker, även när fråga inte är om erbjudandet av vaccin
            som omfattas av nationella vaccinationsprogram, utan i allmänhet när fråga är om
            befolkningsinriktad smittskyddsåtgärd. Hur rättsläget är beskaffat när föreskrift




14
     Folkhälsomyndigheten, se 12 § smittskyddsförordningen

15
     Upplysningsvis kan nämnas att under nuvarande pandemi har Folkhälsomyndigheten inte med stöd av smittskyddslagen
     föreskrivit i vilken utsträckning regioner har att erbjuda vaccin mot covid-19, däremot har en överenskommelse ingåtts mellan
     staten och SKR där vissa förpliktelser för regionerna etableras men vaccinationsskyldighetens omfattning klargörs där inte som i
     smittskyddslagens 2 kap. 3 f § eller hälso- och sjukvårdslagens 8 kap. 1–3 §§ om dessa hade varit tillämpliga. Överenskommelse
     såväl som den nationella vaccinationsplanen utgör vidare endast rekommendationer och är därför inte bindande på så sätt att de
     kan skapa åligganden för regioner av det slag som fråga skulle behöva vara för att tala om att det skulle föreligga ett positivrättsligt
     krav på utformningen av vaccinationserbjudande mot covid-19.
                                                                 Dnr 3236-2021      Sid 22 (28)




saknas som preciserar om och i vilken utsträckning sjukvårdshuvudman ska erbjuda
vaccination när åtgärden uppvisar de karaktäristika som angivits ovan får dock
betraktas som något oklart. När utbrott av smitta skett och smittförebyggande
åtgärder i form av vaccination sker utan att föreskrift utfärdats framstår det som
otydligt om någon positivrättslig reglering finns att tillgå för bestämmandet av
regions skyldighet att erbjuda vaccin eller om uttalandet i förarbetena till
smittskyddslagen som beskriver vaccinationsverksamheten som oreglerad alltjämt
beskriver gällande rätt och att region därför har att tillämpa smittskyddslagens
allmänna bestämmelser avseende utformandet av smittskyddet samt lagens
målstadgande vid utformandet av vaccinationserbjudanden när vaccinations-
erbjudandet utformas.
En analog tillämpning av 2 kap. 3 f § st. 1 smittskyddslagen bör betraktas som
mindre väl lämpad om inte olämplig när fråga är om vaccination under ett pågående
utbrott, vilket framgår av förarbetena till de nationella vaccinationsprogrammen.
Lagstiftaren framhåller i detta sammanhang att regelverket avseende de nationella
vaccinationsprogrammen inte är utformat för att hantera vacciner inför eller under en
pågående pandemisk influensa då detta innefattar hanterandet av situationer då
bedömningar kan behöva göras trots betydande osäkerhetsfaktorer, vilket stämmer
illa överens med de krav på kunskapsunderlag som ska finnas för fattandet av beslut
om nationella vaccinationsprogram, prop. 2011/12:123 s. 42 och 49 ff. Att
regleringen kan vara mindre lämplig att analogisera ifrån även gällande
omfattningen av ett vaccinationserbjudande torde stå klart mot bakgrund av att ett
erbjudande av vaccin under en pågående pandemisk influensa med allvarliga risker
för enskildas liv och hälsa närmast är att likna vid en massordination som måste
beakta rådande tillgång till vaccin, dess fördelning och befolkningens behov.
Skyldigheten att uppställa ett erbjudande bör därför kunna förändras och anpassas
för att hantera komplexa situationer där tillgång till vaccin är begränsad i vissa delar
av landet eller där omfördelning av vaccin inte kan ske eller bedöms svår att
åstadkomma så att största möjliga nytta för befolkningen kan åstadkommas utifrån
de resurser som finns tillgängliga inom hälso- och sjukvården. I dessa sammanhang
framstår det som mindre lämpligt att skyldigheten att erbjuda vaccin analogt utläses
av grunderna för en bestämmelse som inte är tänkt att tillämpas när pandemi råder.
Frågor av detta slag som befanns vara sammankopplade till försörjningen av
vacciner och andra läkemedel vilka befunnits vara oklara var under tidpunkten för
införandet av reglerna om nationella vaccinationsprogram under utredning av en
särskild utredare, se prop. 2011/12:123 s. 42. Regeringen hade i kommittédirektivet
2011:121 givit i uppdrag att se över tillgång till läkemedel och annan hälso- och
sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser m.m. Av kommittédirektivet
framgår att den särskilda utredaren skulle utreda behoven av och inriktningen på
åtgärder som är nödvändiga att vidta vid allvarliga krissituationer, föreslå en
långsiktig och tydlig ordning för dessa insatser, säkerställa att det finns ett
ändamålsenligt regelverk för att kunna vidta dessa åtgärder och att det finns ett
system som fungerar som en helhet. I uppdraget ingick även att se över
smittskyddslagen vid allvarliga hälsohot med konsekvenser för samhället.
Utredningen tog namnet Åtgärder vid allvarliga krissituationer och överlämnade sitt
betänkande SOU 2013:54, Tillgång till läkemedel och sjukvårdsmateriel vid
allvarliga händelser och kriser. Tyvärr innehåller utredningen inte någon
precisering av den ordning som är tänkt att gälla för vaccination mot infektions-
sjukdomar under utbrott eller vilken lagstiftning som region har att tillämpa vid
utformandet av sitt vaccinationserbjudande när befolkningsinriktade åtgärder
bedöms nödvändiga att vidta för att förhindra och begränsa smittspridning.
Möjligheten att analogisera från bestämmelser som rör befolkningsinriktade åtgärder
som återfinns i smittskyddslagen har mot bakgrund av dessas tillkomst av Region
Halland befunnits vara mindre lämplig. I brist på även analogt tillämpliga regler som
behandlar vaccinationserbjudandets omfattning har det kommit att stå klart att det i
stort saknas bestämmelser som närmare preciserar regioners skyldigheter att erbjuda
vaccin vid utbrott av förevarande slag på så sätt som 8 kap. HSL hade gjort om dessa
                                                                                              Dnr 3236-2021          Sid 23 (28)




           bestämmelser även hade varit tillämpliga på befolkningsinriktade åtgärder som
           vidtas vid utbrott av smitta. Frånvaron av tydlig lagstiftning avseende befolknings-
           inriktade smittskyddsåtgärder i form av vaccination gör det svårt att godta att
           smittskyddslagen ska ges företräde framför HSL i egenskap av huvudsaklig
           lagstiftning på smittskyddsområdet avsedd att hantera befolkningsinriktade åtgärder
           då lagen lämnar väsentliga delar avseende erbjudandet av vaccin oreglerat men
           förarbetsuttalandena till lagen anger likväl att lagen ska tillämpas vid företagandet
           av vaccinationsåtgärder mot utbrott, oberoende av om föreskrifter som till sitt
           innehåll kan ersätta bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagens 8 kap. har meddelats
           eller ej, se prop. 2003/04:30 s. 35.
           I brist på bestämmelser i lag såväl som i föreskrift som uttryckligen reglerar
           vaccinationserbjudandets omfattning och inriktning har Region Halland funnit att
           erbjudandet av vaccin mot covid-19 ska ses som ett frivilligt åtagande från regionens
           sida att erbjuda vaccinationstjänster. Regionen har vid utformningen av erbjudandet
           att beakta de krav på befolkningsskydd som smittskyddslagen uppställer såväl som
           de allmänna riktlinjer som gäller för smittskyddet. Regionen har därför funnit att
           regionen behöver tillse att vidtagna smittskyddsåtgärder, inklusive vaccination
           bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte är mer långtgående än vad som är
           försvarligt med hänsyn till faran för människors hälsa, att åtgärderna vidtas med
           respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet och att smittskyddet
           värnar både om skyddet för osmittade och om dem som bär på en smittsam sjukdom.
           Det står mot bakgrund av dessa stadganden inte region fritt att agera på ett sådant
           sätt att beslutsfattandet äventyrar det skydd mot smitta som söks åstadkommas
           nationellt. Nationella handlingsplaner, oavsett om dessa meddelats i form av
           föreskrifter som är direkt bindande för regionen eller genom antagandet av
           rekommendationer kan därför inte åsidosättas av regionen i de fall detta medför att
           skyddet mot spridning av smittsamma sjukdomar äventyras. Regionens följsamhet
           till de rekommendationer som Folkhälsomyndigheten har meddelat är därför
           grundläggande vid utformandet av erbjudandet av vaccin mot covid-19. Region
           Halland har av denna anledning beaktat att myndigheten genom antagandet av en
           fördelningsnyckel som inte beaktar faktisk efterfrågan på vaccin kommit till
           slutsatsen att ett regionalt smittskydd ska uppnås genom att regionen i huvudsak
           vaccinerar den egna befolkningen men att fördelningen av vaccin möjliggör
           vaccination av invånare bosatta i andra regioner när detta inte får en väsentlig
           påverkan på det regionala smittskyddet.
           I egenskap av samordnande myndighet på nationell nivå för smittskyddet (1 kap. 7 §
           smittskyddslagen) har Folkhälsomyndigheten med stöd av bemyndigandet i 9 kap.
           4 § smittskyddslagen och 12 § smittskyddsförordningen möjlighet att övervaka
           utformningen av de regionala vaccinationserbjudandena och kräva att dessa anpassas
           för det fall det regionala smittskyddet inte bedöms tillräckligt inkluderande för
           invånare bosatta i andra regioner och detta inverkar menligt på smittskyddet på
           nationell nivå.16
           I frånvaron av sådana föreskrifter har Region Halland kunnat konstatera att
           smittskyddslagens individinriktade åtgärder i form av vård och behandling mot
           allmänfarlig sjukdom riktar sig till individer oberoende av tiden de vistas i regionen
           och skyldigheten för regionen att ge behandling begränsas endast av behandlingens
           behövlighet för att förebygga eller minska smittspridning för den som bär på en
           allmänfarlig sjukdom. Region Halland har med anledning av ovanstående funnit att
           dessa skäl medför att vaccinationserbjudandet bör vara omfattande för att förhindra




16
     Folkhälsomyndigheten har inte framfört några synpunkter på Region Hallands agerande avseende begränsandet av
     kommunikationstjänster för bokning av vaccin för invånare bosatta i andra regioner eller utfärdat några föreskrifter om
     vaccinationserbjudandets utformning sedan beslutet fattades.
                                                                                             Dnr 3236-2021   Sid 24 (28)




           och begränsa smittspridningen inom regionen. Det ansvar som regionen ålagts
           genom smittskyddslagen begränsas dock till vidtagandet av behövliga smittskydds-
           åtgärder inom regionen, jfr prop. 2003/04:30 s. 1. Någon skyldighet att vidta
           smittskyddsåtgärder som är ämnade att påverka smittspridningen i annan region
           finns inte och utan uttryckligt lagstöd kan det ifrågasättas om vidtagandet av
           smittskyddsåtgärder som framför allt inriktar sig på att åstadkomma smittskydd för
           invånare som omfattas av annan regions smittskyddsansvar är förenligt med den
           kommunalrättsliga lokaliseringsprincipen eftersom reglering som begränsar
           principens genomslag på smittskyddsområdet saknas.
           Med hänsyn tagen till ovanstående och den osäkerhet som råder kring de rättsliga
           ramarna för vaccinationserbjudandet har Region Halland valt att beakta att
           vaccination ur den enskildes perspektiv under en pandemi kan komma att betraktas
           som en individuellt företagen hälsofrämjande åtgärd som därför skulle kunna
           omfattas av 8 kap. 3 § st. 1 HSL:s krav på lika behandling, även om regionens
           ståndpunkt är att smittskyddsåtgärder innefattande vaccination inte omfattas av
           HSL:s hälso- och sjukvårdsbegrepp. I samband med att beslut fattades om att
           begränsa åtkomst till den digitala vaccinationsbokningen har därför övervägts hur
           begränsningen förhåller sig till de krav på likabehandling som 8 kap. 3 § st. 1 HSL
           uppställer. Av förarbetena till 4 § st. 2 ÄHSL, vad som nu är 8 kap. 3 § HSL framgår
           närmare vad som åsyftas med att region ska erbjuda öppen vård åt patienter på
           samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna. 17
                Att vården ska ges på samma villkor innebär bl.a. att en patient som söker sig till
                ett annat landsting även ska få ta del av det öppenvårdsutbud som ingår i det
                landstingets vårderbjudande även om utbudet är ett annat än det som finns i
                patientens hemlandsting. Det betyder bl.a. att en patient har möjlighet att välja
                mellan samtliga behandlingsalternativ inom den öppna hälso- och sjukvården,
                dvs. även de behandlingsalternativ som finns i andra landsting och att patienten
                kan få tillgång till en fast vårdkontakt i ett annat landsting. Förslaget innebär
                således att landstingen inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter
                som är bosatta i andra landsting.
           Den likabehandling som bestämmelsen kräver är tillgång till behandling och att
           möjligheten för invånaren att välja behandlingsalternativ oberoende av dennes
           bosättning. Kravet på likabehandling relaterar på så sätt direkt till möjligheten för
           invånare bosatta i andra regioner att få tillgång till den hälso- och sjukvård som
           regionen erbjuder på samma villkor som de egna invånarna och grundar på så vis
           ingen skyldighet för regionen att tillhandahålla vissa specifika kommunikations-
           tjänster vilka brukas för fördelning av resurser för erbjudandet av hälso- och
           sjukvård till invånare bosatta i annan region. Under förutsättning att invånare har
           tillgång till samma hälso- och sjukvård i form av vård och behandling i motsvarande
           omfattning som regionens egna invånare så kan kravet på likabehandling därför inte
           anses åsidosatt. Avgörande för huruvida kravet på likabehandling kan anses uppfyllt
           är därför om de olika kommunikationstjänsterna har föranlett att patientens
           medicinska behov inte kommit att styra hälso- och sjukvårdens prioriteringar vid
           tilldelning av tid för bokning av vaccin mot covid-19.
           I dessa sammanhang får beaktas att eftersom fråga är om förebyggande hälsovård i
           form av vaccination och vaccinationserbjudandet får ses som en massordination som
           riktas till en relativt stor del av befolkningen är det inte möjligt att tillse att varje
           given dos vaccin ges till den bäst behövande individ i befolkningsgruppen som
           omfattas av erbjudandet vid var given tidpunkt. 18 Dessa särskilda förutsättningar




17
     Se prop. 2013/14:106 s. 86.

18
     Om förutsättningarna för vaccinationsverksamheten i allmänhet, se SOU 2010:39 s. 462.
                                                                         Dnr 3236-2021        Sid 25 (28)




         medför att mindre behövande individer kan komma att ges vaccin före fullständig
         vaccinationstäckning uppnås för de individer som innefattas av tidigare faser av den
         nationella vaccinationsplanen och som därför bedöms vara bättre behövande. De
         särskilda premisser som råder vid massvaccination medför att det inte är möjligt att
         strikt upprätthålla en ordning där den bäst behövande patienterna alltid tilldelas de
         doser vaccin som finns tillgängliga utan att detta anses oförenligt med kravet att
         smittskyddsåtgärder ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och att
         åtgärden ska vidtas med respekt för alla människors lika värde. När fråga är om
         likabehandling avseende tillgång till vaccin mot covid-19 bör därför utgångspunkten
         vara huruvida den kommunikationstjänst som erbjudits invånare bosatta i annan
         region än Halland medgett tillgång till den erbjudna hälso- och sjukvårdstjänsten på
         ett sätt som svarar mot efterfrågan på vaccination som representeras av dessa
         invånare på ett sådant sätt att dessa inte missgynnas i förhållande till de samlade
         möjligheterna för tillgång till samma hälso- och sjukvårdstjänst när erbjudandet
         riktas till invånare bosatta inom regionen.
         Den faktiska tillgången till de aktuella hälso- och sjukvårdstjänsterna för invånare
         bosatta i annan region än Region Halland har sedan åtskillnad gjordes avseende
         möjligheten för dessa invånare att begagna sig av digital bokning varit god.
         Bokningsbara tider för vaccination mot covid-19 har aldrig saknats för de invånare
         som enbart hänvisats till telefonbokningen. Region Halland har sedan beslutet om
         begränsning av den digitala bokningen varken kunnat eller faktiskt prioriterat de
         egna invånarna framför invånare bosatta i andra regioner då samma tider som bokas
         via telefon även är bokningsbara via den digitala bokningstjänsten. Följaktligen har
         inte tillgången till hälso- och sjukvårdstjänsterna som erbjudits skiljt sig åt utan
         endast sättet att beredas åtkomst till dessa. Det av Region Halland fattade beslutet
         kan på så sätt inte anses medfört bristande likabehandling ens om bestämmelsen
         hade varit tillämplig.
         Att någon bristsituation avseende bokningsbara vaccintider inte har uppstått har
         berott på att den efterfrågan på vaccin som invånare bosatta i Västra Götalands-
         regionen har stått för drastiskt har minskat sedan beslutet om att begränsa den
         digitala bokningen verkställts. Med anledning av att beslutet att begränsa åtkomst
         kommunicerats på ett tydligt sätt och då det klart har framgått att Region Halland
         inte har begränsat sitt vaccinationserbjudande som sådant utan endast beslutat att
         inte tillhandahålla vissa kommunikationstjänster till invånare bosatta utanför
         regionen har det inte befunnits nödvändigt att ytterligare informera om beslutets
         faktiska innehåll med anledning av den minskade efterfrågan.

         Beslutets överklagbarhet
         Beslutet att enbart erbjuda digital bokning av vaccination mot covid-19 till invånare
         bosatta inom Region Halland har av regionen betraktats vara ett beslut som inverkat
         negativt på vissa invånares valfrihet vid val av kommunikationstjänster för bokning
         av vaccin mot covid-19. Beslutet har dock inte bedömts påverka tillgängligheten till
         den förebyggande hälsovården som sådan då kvarvarande erbjudna kommunika-
         tionstjänster har försäkrat god tillgänglighet till den förebyggande hälsovården som
         fråga är om. Det har funnits olika möjligheter att åstadkomma den informations-
         givning som av Region Halland bedömdes nödvändig att ge före tillgång till
         bokningssystem för bokning av tid för vaccination mot covid-19 medgavs, beslutet
         att begränsa åtkomsten till en viss kommunikationstjänst för att anvisa en annan för
         möjliggörandet av informationsgivning till invånare före tillgängliggörandet av
         hälso- och sjukvårdstjänster utgör därför ett beslut som innefattat övervägandet av
         alternativa lösningar såväl som bedömningar.19 För det fall kommunallagens regler




19 Se prop. 1990/91:117 s. 204
                                                                                         Dnr 3236-2021         Sid 26 (28)




           om laglighetsprövning är tillämpliga på det fattade beslutet så är Region Hallands
           uppfattning därför att beslutet inte kan bedömas vara av rent förberedande eller
           verkställande art. Då beslutet är fattat med stöd av delegation utgör det ett
           nämndbeslut som därför kan laglighetsprövas med stöd av 13 kap. 2 § st. 1 p. 2
           kommunallagen.
           Regionen inser att invånare bosatta i annan region än Halland saknar möjligheter att
           få beslutet laglighetsprövat som en följd av utformningen av 13 kap. 1 § kommunal-
           lagen. Det framstår som olyckligt att kretsen som kan göra gällande besvärsrätten är
           begränsad när den skyldighet som regionen (möjligtvis) åläggs är vidare än den krets
           som ges besvärsrätt. Fråga om besvärskretsens omfattning borde ha adresserats av
           patientmaktsutredningen som lämnade författningsförslaget att utvidga regioners
           skyldighet att erbjuda öppen vård till att omfatta invånare bosatta i andra regioner
           men denna fråga behandlades tyvärr inte ens i samband med att konsekvenserna för
           det kommunala självstyret analyserades, se SOU 2013:2 s. 256 ff.
           Som redogjorts för ovan är det oklart vilken lagstiftning som är tillämpbar på beslut
           om hur befolkningsinriktade förebyggande smittskyddsåtgärder tillgängliggörs.
           Detta medför att möjligheten att få beslutet prövat enligt kommunallagen kan vara
           begränsad av föreskrifter i speciallagstiftning som innehåller särskilda föreskrifter
           om överklagande av de beslut som fråga är om, se 13 kap. 3 § kommunallagen.
           Beslutet att begränsa åtkomsten till en viss kommunikationstjänst för att anvisa
           invånare bosatta i andra regioner en annan kommunikationstjänst med effekten att
           valmöjlighet avseende kommunikationstjänsten för invånare bosatta i andra regioner
           begränsats har ett nära samband med erbjudande av förebyggande hälsovård och är
           därför förknippad med bedrivandet av hälso- och sjukvårdsverksamheten som sådan.
           Av denna anledning är det därför tänkbart att HSL skulle kunna vara att tillämpa på
           beslutsfattandet förutsatt att den hälso- och sjukvård som erbjuds ryms inom HSL:s
           definition av hälso- och sjukvård. HSL är en specialförfattning som inte innehåller
           regler om överklagande då lagen till sin utformning inte är ämnad att tillskapa
           rättigheter för enskilda utan fastställer vilka skyldigheter regioner har att erbjuda
           hälso- och sjukvårdstjänster. En följd av detta är att i vart fall beslut som rör vården
           inte har ansetts vara överklagbara trots att HSL saknar särskilda bestämmelser om
           överklagande, jfr prop. 1981/82:97 s. 119 och SOU 1979:78 s. 423 och Johnsson,
           Hälso- och sjukvårdslagen med kommentarer, JUNO version 10, kommentaren till
           7 kap. 1 §. Beslut som fattas av ledningen för hälso- och sjukvårdsverksamheten
           som avser skyldigheter enligt HSL kan dock överklagas i den ordning som
           kommunallagen föreskriver, se prop. 1981/82:97 s. 154. Då fråga är om beslut om
           hur skyldigheter att erbjuda hälso- och sjukvård ska ske och beslutet inte rör
           nekandet av vård i det enskilda fallet är Region Halland av uppfattningen att beslutet
           bör vara möjligt att överklaga i den ordning som föreskrivs i kommunallagen om
           hälso- och sjukvårdslagen ska tillämpas.
           Region Halland har funnit att beslutet att begränsa tillgängliga kommunikations-
           tjänster för invånare bosatta i andra regioner än Halland har varit en åtgärd som har
           vidtagits för att stärka effekten av en företagen smittskyddsåtgärd (vaccination mot
           covid-19) med syftet att få fler invånare som inte är bosatta i regionen att överväga
           vaccination i den region där de är bosatta och på så sätt uppnå en bättre vaccina-
           tionstäckningsgrad i Halland och begränsa smittspridningen inom regionen. Beslutet
           att anvisa viss kommunikationstjänst för åstadkommandet av bokning av tid för
           vaccinering på så sätt nära förknippat med utformningen av en smittskyddsåtgärd
           (vaccinationserbjudandet). Ses beslutet som en begränsning av själva vaccinations-
           erbjudandet20 oberoende av de faktiska effekter som beslutet medfört för invånare




20
     D.v.s. som en fråga om begränsning av omfattningen av smittskyddsåtgärden som sådan som uppstår genom tillhandahållandet av
     olika kommunikationstjänster.
                                                                                                 Dnr 3236-2021            Sid 27 (28)




            bosatta i annan region än Halland och inte endast som en anvisning för invånare
            bosatta i andra regioner att nyttja en viss kommunikationstjänst (som beroende på
            dess utformning kan vara en faktisk begränsning av vaccinationserbjudandet) så bör
            beslutet anses direkt påverka en förebyggande allmän smittskyddsåtgärd (vaccina-
            tionsverksamheten mot covid-19). Är fråga endast om indirekt påverkan på vidtagen
            smittskyddsåtgärd kan beslutet betraktas som sammanhörande med vaccinations-
            insatsen utan att för den delen nödvändigtvis anses regleras av smittskyddslagen då
            beslutet inte rör smittskyddsåtgärden som sådan utan endast rör administrativa
            frågor om hur invånare bereds tillgång till den smittskyddsåtgärd som erbjuds
            (själva vaccinationsverksamheten). Då fråga inte blir om beslut om någon
            smittskyddsåtgärd i dessa fall bör möjligheten att överklaga beslutet bestämmas
            utifrån HSL eller kommunallagen om lagreglering som innefattar beslut av detta slag
            bedöms saknas. Som redovisats ovan anser Region Halland att beslutet att begränsa
            tillgången till en kommunikationstjänst som används för administration av en
            smittskyddsåtgärd är en åtgärd som faller inom smittskyddslagens tillämpnings-
            område då beslutet är nära förbundet med smittskyddsåtgärden som sådan.
            Smittskyddslagen betraktas därför av Region Halland som tillämplig även på beslut
            som endast indirekt rör utformningen av smittskyddsåtgärder.
            Smittskyddslagen reglerar uttryckligen vilka beslut som får överklagas i 8 kap. 1 §
            st. 1–3. Till de beslut som uppräknas hör inte beslut om förändring av förebyggande
            allmänna smittskyddsåtgärder. Av 8 kap. 1 § st. 4 framgår att andra beslut av
            smittskyddsläkare, chefsöverläkare eller Folkhälsomyndigheten enligt smittskydds-
            lagen inte får överklagas.
            Alla typer av allmänna förebyggande smittskyddsåtgärder förutsätts i
            smittskyddslagen inte fattas av smittskyddsläkare eller chefsöverläkare. Hälso- och
            sjukvårdshuvudmannen fattar i regel beslut om innehållet i och omfattningen av
            vaccinationsverksamheten, medan det ankommer på smittskyddsläkaren att se till att
            förebyggande åtgärder faktiskt vidtas, se härom prop. 2003/04:30 s. 104. Beslutet att
            begränsa den digitala bokningen av vaccinationstider mot covid-19 till invånare
            bosatta i Halland fattades inte av smittskyddsläkare eller chefsöverläkare, utan av ett
            utskott till regionstyrelsen på inrådan av bland annat smittskyddsläkaren. Något
            uttryckligt förbud mot överklagande av beslut av hälso- och sjukvårdshuvudmannen
            uppställs således inte i smittskyddslagens 8 kap. 1 § st. 4 smittskyddslagen. Ses till
            8 kap. 1 § st. 1–3 smittskyddslagens utformning inriktas besvärsrätten i mot beslut
            som har betydande påverkan på enskilda och som innefattar begagnandet av
            tvångsmedel av något slag eller rör omhändertagande eller förverkande av egendom.
            Samtliga överklagbara beslut rör direkt eller indirekt individinriktade åtgärder. Det
            upptas i listningen i bestämmelsen inga befolkningsinriktade åtgärder som t.ex.
            beslut om vaccinationserbjudande i enlighet med nationella vaccinationsprogram
            eller beslut avseende regions fullgörande av skyldigheter. 21 Huruvida regleringen av
            besluts överklagbarhet i smittskyddslagen är att betrakta som en uttömmande
            reglering av besvärsrätten är i Region Hallands mening oklart men det mycket breda
            överklagandeförbudet som återfinns i lagens 8 kap. 1 § st. 4 får anses leda
            rättstillämparen i den riktningen. I doktrin uttrycker Strömberg och Lundell i Allmän
            förvaltningsrätt, JUNO version 27, s. 203 f. att rättstillämparen, när särskilda
            bestämmelser om överklagande finns men den typ av beslut som berörs av




21
     Möjligheten att överklaga beslut som region fattar avseende erbjudande av vaccin inom ramen för nationella vaccinationsprogram
     utreddes inte före lagfästandet av programmen i smittskyddslagen. Beslut som inte riktar sig till en specifik person, t.ex.
     erbjudande av vaccin, kan överklagas även om beslutet riktar sig till allmänheten. Med hänsyn tagen till att normbeslut inte är
     överklagbara enligt 30 § Myndighetsförordningen (2007:515) och kommunalt beslutsfattande kan uppvisa stora likheter med
     förvaltningsmyndigheter när de nyttjar sin föreskriftsmakt finns det dock skäl att utgå ifrån att lagstiftaren bör ange att de särskilda
     bestämmelser om överklagande som intagits i lag inte utesluter prövning enligt kommunallagen, jfr t.ex. 28 kap. 18 § skollagen
     (2010:800), för att de särskilda bestämmelserna om överklagande inte ska anses begränsa rätten till laglighetsprövning.
                                                                  Dnr 3236-2021      Sid 28 (28)




speciallagstiftningen inte regleras i besvärsbestämmelserna, har att tolka dessa och
utröna huruvida lagstiftarens avsikt har varit att uttömmande reglera besvärsrätten i
speciallagstiftningen eller om denna tillåter laglighetsprövning av de beslutstyper
som inte upptas i besvärsbestämmelserna. Förekomsten av speciallagstiftning skulle
på så sätt kräva av rättstillämparen att denne utröner om det är lagstiftarens avsikt att
begränsa den rätt till laglighetsprövning som annars skulle ha gällt om special-
lagstiftningen inte ansetts uttömmande reglera besvärsrätten. Synes motsatt
uppfattning tycks framgå av förarbetena (prop. 1975/76:187 s. 543 f) till
kommunallag (1977:179) där vad som nu är 13 kap. 3 § kommunallagen senast
kommenteras i materiellt hänseende. Där framgår att när besvärsbestämmelser finns
intagna i speciallagstiftning som reglerar viss kommunal verksamhet så ska dessa
tillämpas och för det fall dessa bestämmelser inte täcker den typ av beslut som kan
fattas så överklagas beslut med laglighetsprövning. Om rättsläget är så som beskrivs
i förarbetena krävs uttryckliga lagbestämmelser om förbud mot överklagande med
stöd av 13 kap. kommunallagen för att laglighetsprövning inte ska vara möjlig när
beslut fattas av en kommunal nämnd, rättstillämparen ska då inte tolka huruvida
lagstiftarens intention varit att uttömmande reglera besvärsrätten i speciallagstift-
ningen. Av liknande uppfattning tycks Madell och Lundin vara i Kommunallagen -
en kommentar, JUNO version 2A, 13:3 där paragrafen anges beskriva huruvida ett
kommunalt beslut ska överklagas med det ena eller det andra rättsmedlet
(laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär). Att rättsmedlen görs alternativa
innebär att rättstillämparen aldrig behöver utröna lagstiftarens avsikt, frånvaron av
ett uttryckligt förbud mot överklagande enligt 13 kap. kommunallagen medför att
rättsmedlet kvarstår som tillgängligt.
Region Halland har mot bakgrund av ovanstående funnit att beslut av det slag som
fråga är om, inte är möjligt att överklaga som förvaltningsbesvär när beslutet
indirekt rör utformningen av den vaccinverksamhet som regionen bedriver för att
förhindra, begränsa och förebygga spridandet av samhällsfarliga sjukdomar, men att
som en följd av att uttryckligt förbud mot överklagande av beslutet inte upptas,
rätten till laglighetsprövning i enlighet med kommunallagen inte begränsas. Region
Halland anser att 13 kap. 3 § kommunallagen får tolkas på så sätt att avsaknaden av
särskilda bestämmelser om överklagande av den beslutstyp som fråga är om är
avgörande för om laglighetsprövning av beslutet är möjligt. Då smittskyddslagen
inte innehåller bestämmelser om överklagande av beslut om förebyggande
smittskyddsåtgärder eller föreskriver ett uttryckligt förbud mot överklagande har
därför beslutet av Region Halland ansetts möjligt att prövas enligt 13 kap.
kommunallagen.
