# Initiativärende mot en psykiatrisk vårdinrättning i anledning av att en patient lagts i bälte under frivillig vård

JO 2007-09-19 dnr 3237-2006

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                      Sid
                                                                            2007-09-19             3237-2006               1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Initiativärende mot en psykiatrisk vårdinrättning i anledning av att en
                        patient lagts i bälte under frivillig vård

## Initiativet

Vid inspektion av Länsgemensam psykiatri Öjebyn, Piteå älvdals sjukhus,
                        Norrbottens läns landsting, den 9–11 maj 2006 (JO:s dnr 2172-2006)
                        uppmärksammades bl.a. följande som antecknades i inspektionsprotokollet.
                                  I ett fall framgick det av journalen att en patient, AA, som var intagen för frivillig
                                  vård enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, hade spänts fast med bälte
                                  den 24 oktober 2005 efter ordination per telefon av en överläkare vid Sunderbyns
                                  sjukhus. [Enhetschefen] BB och [biträdande verksamhetschefen] CC har uppgett
                                  bl.a. följande. Överläkaren som var bakjour uppgav efter händelsen att han hade
                                  utgått från att patienten vårdades enligt LPT eller LRV. Den personal på Öjebyn
                                  som handlade ärendet hävdade dock att bakjouren tydligt upplystes om att patienten
                                  vårdades enligt HSL.
                        JO beslutade att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende (dnr 3237-2006).
                        Landstingsstyrelsen i Norrbottens läns landsting anmodades att göra en utredning
                        och yttra sig över den händelse som beskrevs i protokollet.

## Utredning

Landstingsstyrelsen överlämnade som sitt svar ett yttrande av biträdande
                        verksamhetschefen CC. I yttrandet anfördes bl.a. följande.

                                  Vid intern utredning i aktuellt ärende framkom att ansvarig sjuksköterska vid
                                  Länspsykiatrisk Rehabilitering, (LPR) vid överflyttning till Rättspsykiatrisk
                                  vårdenhet (RPV) tror sig ha informerat ansvarig sjuksköterska vid RPV, att AA
                                  vårdades enligt HSL. Detta har ansvarig sjuksköterska på RPV inget minne av. När
                                  bakjour kontaktades tog ansvarig sjuksköterska för givet att patienten vårdades
                                  enligt LPT. Öl DD upplystes inte av ansvarig sjuksköterska på RPV om aktuell
                                  patients vårdform.
                                  Kommentar:
                                  Vid länsgemensam psykiatri har översyn av rutinerna vid överflyttning mellan
                                  avdelningarna genomförts och vid utvecklingsmöten poängterats: ”Att vid kontakt
                                  för tvångsåtgärd, medicinändring skall bakjour alltid upplysas om vårdform.” Det
                                  inträffade är självfallet inte acceptabelt och understryker vikten av att ytterligare
                                  tydliggöra dessa rutiner vid enheten.
                                  Vuxenpsykiatrins insatser ska vara evidensbaserade, tillgängliga, kvalitativt
                                  likvärdiga, effektiva och säkra. Patientsäkerhetsfrågor och utvecklande av tydliga



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                     Dnr 3237-2006      Sid 2 (3)




      rutiner för avvikelsehantering är särskilda fokusområden där också kontinuerlig
      uppföljning kommer att företas.
Från Länsgemensam psykiatri Öjebyn inhämtades journalhandlingarna avseende
AA för den aktuella perioden.

I ett beslut den 19 september 2007 anförde JO André följande.

Bedömning
En patient som vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
LPT, får, om det finns en omedelbar fara för att patienten allvarligt skadar sig själv
eller någon annan, kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning (19 §
LPT).

Av 8 § första stycket lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård framgår att 19 §
LPT gäller i tillämpliga delar vid rättspsykiatrisk vård.

När det gäller en patient som är intagen på sjukvårdsinrättning för frivillig
psykiatrisk vård får, enligt 11 § LPT, chefsöverläkaren vid den enhet där patienten
vårdas under vissa förutsättningar fatta beslut om tvångsvård av patienten (s.k.
konvertering). Ett sådant beslut får inte fattas utan att ett vårdintyg har utfärdats av
en annan läkare än chefsöverläkaren. Ett beslut om vård skall fattas senast 24
timmar efter det att vårdintyg har utfärdats. En patient får, sedan vårdintyg har
utfärdats, efter beslut av läkare hållas kvar på vårdinrättningen tills frågan om
intagning avgjorts (6 § LPT). En patient som hålls kvar på detta sätt får, i sådana
fall som anges i 19 §, kortvarigt spännas fast med bälte eller liknande anordning
(6 a § LPT).

I 24 kap. 1 och 4 §§ brottsbalken finns allmänna bestämmelser om ansvarsfrihet på
grund av nöd och nödvärn.

__________

Som framgår av redovisningen ovan finns det lagstöd för att spänna fast en person
som är intagen för frivillig psykiatrisk vård endast när ett vårdintyg har utfärdats
och ett kvarhållningsbeslut fattats. Om så inte är fallet finns det bara möjlighet att
agera med stöd av bestämmelserna om nöd och nödvärn.

AA var intagen för frivillig psykiatrisk vård enligt hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763), HSL, när han den 24 oktober 2005 spändes fast med bälte. Beslutet om
fastspänning fattades av den s.k. bakjouren, en överläkare vid ett annat sjukhus, vid
ett telefonsamtal med ansvarig sjuksköterska på den avdelning där AA vistades. Av
journalanteckningen framgår att AA hade ”gjort utfall mot personal, spottat och
slagit”. AA hade samma dag flyttats över från en annan avdelning vid
Länsgemensam psykiatri Öjebyn. Det hade inte inletts något
konverteringsförfarande. Inte heller har det påståtts att det var frågan om en
nödvärns- eller nödsituation.
                                                                    Dnr 3237-2006   Sid 3 (3)




Det kan konstateras att de uppgifter som har lämnats i remissvaret rörande
händelsen skiljer sig från de uppgifter som jag erhöll vid inspektionen. I
remissvaret anges att den ansvariga sjuksköterskan som kontaktade bakjouren tog
för givet att AA vårdades enligt LPT och att bakjouren, dvs. den beslutande
läkaren, inte upplystes om AA:s vårdform. Utredningen har inte gett svar på vad
som var skälet till att den ansvariga sjuksköterskan hade uppfattningen att patienten
vårdades med stöd av LPT.

Det är naturligtvis helt oacceptabelt att en patient som vårdades enligt HSL har
spänts fast med bälte trots att det inte fanns lagliga förutsättningar för åtgärden. Att
tillgripa en tvångsåtgärd utan stöd i lag innebär en kränkning av patientens
grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen och Europakonventionen.
Jag har övervägt om ytterligare utredningsåtgärder borde vidtas för att närmare
undersöka om det inträffade beror på sådan oaktsamhet som bör föranleda
straffrättsligt eller disciplinärt ansvar för någon enskild befattningshavare. Då det i
detta fall av allt att döma handlar om ett rent misstag, har jag dock stannat för att
inte gå vidare i saken.

Ärendet avslutas.
