# Upplysningar i beslut om lov enligt plan- och bygglagen (1987:10, PBL): råd till byggherren att delge sakägare m.fl. uppgiften att bygglov lämnats

JO 2003-06-27 dnr 325-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2003-06-27        325-2003               1 (3)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Upplysningar i beslut om lov enligt plan- och bygglagen (1987:10, PBL):
                        råd till byggherren att delge sakägare m.fl. uppgiften att bygglov
                        lämnats


                        JO Berggren inspekterade i februari 2003 Miljö- och byggnadsnämnden i
                        Hultsfreds kommun. De vid granskningen av nämndens protokoll m.m. gjorda
                        iakttagelserna föranledde bl.a. de uttalanden som framgår nedan.

                        I anslutning till de i besluten angivna upplysningarna om giltighetstiden för lov
                        förekom genomgående följande:

                        Byggherren bör bevisligen delge grannar att bygglov erhållits. Grannen har
                        besvärsrätt även i planenliga ärenden. Först efter delgivning börjar besvärstiden
                        löpa.

                        JO Berggren lät anteckna följande.

                        Rätten att överklaga beslut och den tidsbegränsning som därvid gäller regleras i
                        lovärenden av förvaltningslagen, i 22 § respektive 23 §:

                        Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot
                        och beslutet kan överklagas.

                        –––

                        Skrivelsen – – – skall ha kommit in – – – inom tre veckor från den dag då
                        klaganden fick del av beslutet.

                        Underrättelser om innehållet i det beslut, varigenom ett ärende om lov (eller
                        förhandsbesked) avgörs, skall sändas till, förutom sökanden, sådana i 8 kap. 22 §
                        första stycket PBL omnämnda personer, organisationer eller föreningar som yttrat
                        sig i ärendet, om det inte är uppenbart obehövligt. Underrättelse får ske genom
                        delgivning. (8 kap. 27 § och 34 § fjärde stycket PBL. I en del andra typer av
                        ärenden enligt PBL tillämpas de allmänna, inte helt likadana, bestämmelserna i 21
                        § förvaltningslagen.) Vilka som yttrar sig i ett ärende om lov e.d. beror i mycket på
                        vilka byggnadsnämnden har berett tillfälle att yttra sig enligt de nämnda i 8 kap. 22
                        § angivna reglerna om dess skyldighet på den punkten. (Se närmare avsnittet 3.11 i



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                        Dnr 325-2003    Sid 2 (3)




inspektionsprotokollet om kommunicering och JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s.
331.)

Även om orden delgiva (delge) och delgivning i allmänt språk kan opreciserat
betyda underrätta och liknande, har de i domstolars och förvaltningsmyndigheters
verksamhet en särskild begränsad betydelse. Med delgivning skall i rättsliga
sammanhang nämligen förstås förfarande enligt delgivningslagen (1970:428; prop.
1971:30 s. 417; jfr prop. 1970:13 s. 94 f.).

I PBL:s reglering ligger att det är byggnadsnämnden som svarar för
beslutsunderrättelserna till inte bara sökanden utan även andra parter, dvs. bl.a. de
sakägare som hörts i ärendet. Detta gällde också enligt de närmast tidigare gällande
föreskrifterna i 58 § 1 mom. byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1981:873; se
närmare i t.ex. Bexelius m.fl., Byggnadslagstiftningen, 5 u. 1970, s. 503 f., om
förarbetena, vilka närmare har berörts av Lindberg i Förvaltningsrättslig tidskrift
1994 s. 180 f.). Enligt paragrafen skulle också sökandena anmanas att bevisligen
underrätta grannar och andra, vilka kunde beröras av beslutet.

Den äldre bestämmelsen innebar att grannar m.fl. i viss utsträckning kunde komma
att underrättas dubbelt – dels från nämnden, dels från sökandena. Av förarbetena
får anses framgå att den tillkom med tanke på den, visserligen mindre betydande,
risk, som mötte från andra än de närmaste, i ärendet hörda, grannarnas sida, för att
beslut att bevilja lov efter lång tid skulle överklagas och upphävas.

Det kan antas att upplysningar sådana som miljö- och byggnadsnämndens nu
aktuella blivit kvar från den tid då byggnadsstadgan tillämpades. Läget i stort har i
nämnda kommentar till PBL beskrivits så (Didón m.fl., a.a., s. 8:132):
      Av PBL framgår inte hur de personer, som byggnadsnämnden inte är skyldig att
      underrätta, skall få del av ett bygglovsbeslut. Det förekommer därför i praktiken att
      en byggnadsnämnd i sina bygglovsbeslut uppmanar sökanden att underrätta grannar
      och andra som kan beröras av beslutet. Syftet med en sådan uppmaning torde vara
      att bygglovet därmed kan vinna laga kraft utan att sökanden under lång tid behöver
      vara osäker på om någon klagoberättigad person kan komma att uppträda, kanske
      först när byggnaden redan är under uppförande.
Med uttrycket i 23 § andra stycket förvaltningslagen ”den dag då klaganden fick
del av beslutet” avses vid delgivning den dag då denna skedde. Annars räknas
överklagandetiden i allmänhet från den dag då klaganden skriftligen fick del av
beslutet genom myndighetens försorg (förarbetena till äldre förvaltningslagen,
prop. 1971:30 s. 418).

Orden ”delge” och ”delgivning” har enligt delgivningslagen bl.a. den innebörden
att det normalt är myndigheter som svarar för de åtgärder som syftar till att någon
mottar en handling (1, 2 och 19 §§). Emellertid kan enskilda enligt
delgivningslagen i vissa situationer ombesörja vad som är delgivning i lagens
mening. Det ena fallet är att ”part, sökande eller annan sakägare” i ett mål eller
ärende på begäran medges det (2 §). Det andra, s.k. privat delgivning, är när
enskilda på grund av föreskrifter i författning har att, utan samband med mål eller
                                                                     Dnr 325-2003    Sid 3 (3)




ärende, ombesörja delgivning (22 § andra stycket). Ingetdera är fallet i vad som här
upptagits vid inspektionen.

Någon delgivning kan således inte äga rum, när byggherren underrättar andra
enskilda om byggnadsnämndens beslut att lämna lov enligt PBL.

Det anförda innebär att byggherren inte kan åstadkomma rättsligt verkande
underrättelser genom att gå efter nämndens nu berörda upplysningar. Nämndens
upplysningar är alltså inte vare sig korrekta eller ändamålsenliga, även om de rent
faktiskt i många fall leder till att grannar, som inte varit parter i ärendet, genom att
bekräfta mottagandet av handlingar, som byggherren tillhandahåller, utgår från att
de inte får överklaga lovbeslutet efter en begränsad tid, eventuellt angiven i
handlingarna. I upplysningarna anges dock inte ens att lovbesluten i sin helhet bör
överlämnas vid ”delgivning” utan bara själva faktum att lov lämnats. Det är
emellertid inte orealistiskt att anta att en granne eller någon annan person med
klagorätt, vid ett överklagande mer eller mindre lång tid efter den period om tre
veckor sedan han på något sätt har underrättats om bygglovet, åberopar att han inte
har fått del av beslutet i lagens mening.

Upplysningar som nämnden vill ge i det nu behandlade avseendet bör omarbetas
med beaktande av det sagda.
