# Fråga om socialnämnds utlämnande av uppgifter om enskilds personliga förhållanden till ett kommunalt bostadsbolag

JO 2009-06-23 dnr 3255-2008

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2009-06-23            3255-2008               1 (4)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om socialnämnds utlämnande av uppgifter om enskilds
                        personliga förhållanden till ett kommunalt bostadsbolag

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA, som är god man för BB, född 1977, klagomål
                        mot Socialnämnden i Tyresö kommun. AA klagade på att sekretessbelagda
                        uppgifter rörande BB:s personliga förhållanden hade lämnats ut till Tyresö
                        Bostäder AB (i fortsättningen Tyresö Bostäder) vid handläggningen av ett ärende
                        om insats i form av särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 lagen
                        (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Till anmälan
                        fogade AA vissa handlingar.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades handlingarna i ärendet rörande BB:s ansökan om insats
                        enligt 9 § 9 LSS.

                        Därefter anmodades Socialnämnden i Tyresö kommun att inkomma med utredning
                        och yttrande över det som AA anfört i sin anmälan till JO.

                        Nämnden anförde i sitt remissvar följande.
                                  –––
                                  Den 1 februari 2008 beviljades BB, född 1977, särskilt anpassad bostad för vuxna
                                  enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
                                  Insatsen innebär att den enskilde, till skillnad från insatsen gruppboende, beviljas
                                  bostad utan personalstöd. Särskilt anpassad bostad tillhandahålls av Tyresö Bostäder
                                  genom kommunens bostadskonsulent.
                                  Den 13 februari 2008 hade biståndshandläggare CC ett samtal med sökandens gode
                                  man angående beviljad insats. Gode mannen informerades att en skriftlig begäran
                                  om lägenhet hade lämnats till kommunens bostadskonsulent som närmast skulle
                                  förhandla med Tyresö Bostäder för att få tillgång till en lämplig särskilt anpassad
                                  bostad åt sökanden.
                                  Rutinerna i samband med att en begäran om särskilt anpassad bostad lämnas till
                                  bostadskonsulenten är att man lämnar en kort sammanfattning om den sökande i
                                  ansökan om bostaden. Förfarandet är nödvändigt för att Tyresö Bostäder
                                  överhuvudtaget ska kunna förmedla lämplig bostad i varje enskilt fall.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                  Dnr 3255-2008     Sid 2 (4)



Den 25 april 2008 ringde biståndshandläggare CC till sökandens gode man för att
meddela ett erbjudande om lägenhet till sökanden. Gode mannen ringde tillbaka den
28 april 2008 och tackade nej till detta.
Den 29 april 2008 ringde gode mannen åter upp biståndshandläggaren, hon hade då
varit i kontakt med kommunens bostadskonsulent som uppgett att Tyresö Bostäder
inte godkänner sökanden som hyresgäst. Motiveringen till att sökanden blivit
beviljad det tidigare erbjudandet var att den bostaden var ett skyddat boende. Gode
mannen var upprörd och undrade vad förvaltningen lämnat för information om
sökanden.
Biståndshandläggaren förklarade för den gode mannen att en kortfattad
sammanfattning utifrån utredningen lämnats i samband med begäran om bostad till
bostadskonsulenten, helt i enlighet med rutinerna för ärendet. Angående frågan om
skyddat boende informerade biståndshandläggaren att den bostad sökanden blivit
erbjuden var en bostad som kommunen hade förtur till och att denna låg i ett hus där
det finns ett seniorboende.
Under samtalet kom dessa överens om att biståndshandläggaren skulle kontakta
bostadskonsulenten för att få ett skriftligt utlåtande om varför Tyresö Bostäder inte
godkänner sökanden som hyresgäst.
Vid ett efterföljande samtal den 5 maj 2008 bekräftar gode mannen att hon kontaktat
Tyresö Bostäders chef gällande deras motivering till att neka sökanden bostad och
att hon fick besked att det skulle skickas till handläggaren på kommunen. Gode
mannen uppgav att hon ville ha en kopia av utlåtandet eftersom hon tillsammans
med en jurist skulle anmäla Tyresö Bostäder för diskriminering.
Den 8 maj anlände utlåtande från Tyresö Bostäder och en kopia skickades till god
man.
Kort därefter JO-anmälde gode mannen Tyresö kommuns biståndshandläggare för
sekretessbrott.
Frågan blir därför om förvaltningen brustit i sina rutiner och om
biståndshandläggaren eller bostadskonsulenten gjort sig skyldig till olovligt
utlämnande av känsliga uppgifter.
Sekretess bryts då den enskilde medgiver till utlämnandet. Det bör därför
uppmärksammas att en förfrågan om medgivande är det regelmässiga förfarandet i
samband med att förvaltningen vidarebefordrar känsliga uppgifter. Detta kunde ha
gjorts tydligare i detta fall och förvaltningen tar åt sig kritiken i detta hänseende.
Förvaltningen vill dock anföra att det ligger i sakens natur, i samband med ansökan
om bostad via en tredje part, att vissa uppgifter måste lämnas vidare från den
beställande myndigheten. Detta gäller även i samband med att man beställer
utförande av vilken insats som helst.
Att Tyresö Bostäder skulle förmedla bostaden var sökanden via sin gode man väl
förtrogen med. Denna måste därför ha varit införstådd med att uppgifter av visst slag
varit nödvändiga att vidarebefordras till Tyresö Bostäder. Vetskapen om att vissa
uppgifter skulle lämnas ut måste därför ha nått den gode mannen senast i samband
med samtalet den 13 februari. God man bör därför i egenskap av sitt tysta
medhållande i samband med upplysningen om att Tyresö Bostäder skulle kontaktas,
anses ha medgivit detta. Det var också på detta sätt som biståndshandläggaren
uppfattade situationen.
Nästa fråga blir om omfattningen av de uppgifter som lämnats ut uppenbart legat
utanför det nödvändiga. Förvaltningen kan inte se att så skulle vara fallet.
Omfattningen av de uppgifter som bör lämnas ut avgörs från fall till fall.
Förvaltningen anser att omfattningen av de utlämnade uppgifterna även denna gång
legat inom rimliga gränser.
Slutligen ställer sig förvaltningen frågande till, om utlämnandet av ovan nämnda
uppgifter i samband med att kommunen beställer bostad åt sökanden inte utgör ett
nödvändigt utlämnande i sekretesslagens 1:a kapitel 5:e paragrafs mening. Tyresö
Bostäder kan helt enkelt inte förmedla en lämpligt anpassad bostad till kommunen
utan att dessa är väl förtrogna med den sökandes specifika behov av särskilt
                                                                    Dnr 3255-2008    Sid 3 (4)



      anpassad bostad. Ett visst minimum av uppgifter är därför nödvändiga att lämnas ut
      för att kommunen ska kunna fullgöra sin uppgift i ett sådant hänseende.
AA kommenterade remissvaret. Hon anförde bl.a. att hon inte hade samtyckt till att
uppgifterna om BB:s s.k. levnadsvanor lämnades ut.

I ett beslut den 23 juni 2009 anförde JO André följande.

Bedömning
Enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess inom
socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom eller henne
närstående lider men. Med socialtjänst jämställs enligt tredje stycket i samma
bestämmelse bl.a. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa
funktionshindrade.

Är sekretess föreskriven till förmån för enskild kan han eller hon enligt 14 kap. 4 §
sekretesslagen samtycka till att sekretessen helt eller delvis efterges. Ett sådant
samtycke behöver inte vara skriftligt utan även ett muntligt eller underförstått, s.k.
presumerat, samtycke får godtas. Inom socialtjänsten, där det ofta är fråga om
känsliga uppgifter, finns det dock som regel skäl att inhämta samtycket i skriftlig
form eller åtminstone föra anteckningar om när och hur samtycket har inhämtats.

Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas ut om detta är nödvändigt för att den
utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet, se 1 kap. 5 §
sekretesslagen.

Av utredningen framgår att sedan BB beviljats insats enligt 9 § 9 LSS i form av
särskilt anpassad bostad för vuxna, ansökte biståndshandläggaren hos Tyresö
Bostäder om en sådan bostad för honom. I ansökan, som var daterad den 28 januari
2008, lämnades uppgifter om BB:s personliga förhållanden. Därvid angavs bl.a. att
”BB behöver ständig tillsyn då han får aggressionsutbrott och utför
tvångshandlingar som att kasta bort eller spola ner saker i toaletten, riva sönder
sina kläder med mera.” Det var således fråga om uppgifter för vilka sekretess enligt
7 kap. 4 § sekretesslagen gällde.

Tyresö Bostäder beslutade därefter att avslå ansökan om bostad med motiveringen
att det enligt inhämtade uppgifter kunde finnas ”stor risk för störning på grund av
BB:s levnadsvanor”. I skrivelsen från Tyresö Bostäder angavs att ny prövning
kunde bli aktuell efter ett provboende i ett mer skyddat boende.

Sekretess till skydd för enskild kan i princip endast efterges av den enskilde själv,
dvs. i detta fall av BB. Under förutsättning att han inte var ur stånd att ge uttryck
för sin mening i sekretessfrågan var det alltså inte tillräckligt med samtycke från
den gode mannen, utan hans eget samtycke till utlämnande av uppgifterna
erfordrades (jfr 11 kap. 5 § föräldrabalken).

Som nämndens remissvar måste förstås, var biståndshandläggarens uppfattning att
BB skulle anses ha lämnat ett s.k. tyst, eller presumerat, samtycke till att
uppgifterna om honom lämnades ut. Detta eftersom BB genom sin gode man kände
                                                                      Dnr 3255-2008    Sid 4 (4)



till att kontakt skulle tas med Tyresö Bostäder, som skulle förmedla bostaden.
Nämnden har uppgett att BB:s gode man måste ha nåtts av ”vetskapen om att vissa
uppgifter skulle lämnas ut” senast den 13 februari 2008. Såvitt framgår av
handlingarna hade dock uppgifterna lämnats ut till Tyresö Bostäder före den
tidpunkten, i månadsskiftet januari/februari. Nämndens inställning i denna del är
mot den bakgrunden svårförståelig. Vidare kan enligt min mening ett eftergivande
av sekretess som regel inte presumeras enbart på grund av att den enskilde, eller
dennes gode man, känner till att en utomstående ska kontaktas i ärendet. I en sådan
situation som den här aktuella bör handläggaren diskutera med den enskilde vilka
uppgifter om honom eller henne som behöver lämnas ut och inhämta ett uttryckligt
samtycke till detta. Jag anser alltså inte att det i detta fall har funnits förutsättningar
att presumera ett s.k. tyst samtycke från BB.

Nämnden har även ifrågasatt om inte bestämmelsen i 1 kap. 5 § sekretesslagen
varit tillämplig, dvs. om det inte varit nödvändigt att lämna ut de aktuella
uppgifterna för att nämnden skulle kunna fullgöra sin verksamhet. I denna del vill
jag understryka att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 del A s.
465 och 494). Sekretessen får efterges bara i sådana fall då ett utlämnande av
sekretessbelagda uppgifter är en nödvändig förutsättning för att en myndighet ska
kunna fullgöra ett visst åliggande. Enligt min mening kan utlämnandet av de
känsliga och detaljerade uppgifterna i detta fall inte anses ha varit nödvändigt för
att nämnden skulle kunna sköta sina åligganden gentemot BB. Det kan dessutom
konstateras att det var de sekretessbelagda uppgifterna om BB:s personliga
förhållanden som föranledde att Tyresö Bostäder avslog hans ansökan om bostad.

Sammanfattningsvis anser jag således inte att det har funnits grund för
uppfattningen att det förelegat ett samtycke till utlämnande av uppgifterna. Inte
heller har omständigheterna varit sådana att 1 kap. 5 § sekretesslagen kunnat
åberopas till stöd för utlämnandet. De aktuella uppgifterna var av känslig natur och
borde inte ha vidarebefordrats utan att ett uttryckligt samtycke från BB – eventuellt
förmedlat av den gode mannen – dessförinnan hade inhämtats och dokumenterats.

Nämnden har alltså brustit i sin tillämpning av sekretesslagen i detta fall. Av
nämndens yttrande framgår att förvaltningen regelmässigt begär ett uttryckligt
medgivande från den enskilde innan känsliga uppgifter vidarebefordras. Jag
förutsätter att den rutinen i fortsättningen följs.

Ärendet avslutas med den kritik som framgår av det anförda.
