# Försäkringskassan uppfyller inte kraven på god dokumentation i samband med försäkringsmedicinsk rådgivning

JO 2026-11-19 dnr 3256-2025

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                   Sid
                                                                    2026-11-19                3256-2025            1 (5)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Försäkringskassan uppfyller inte kraven på god dokumentation i
                   samband med försäkringsmedicinsk rådgivning


                     Beslutet i korthet: Försäkringskassan har infört en form av försäkringsmedicinsk
                     rådgivning som innebär att de regler för bl.a. dokumentation som gäller vid gängse
                     försäkringsmedicinska konsultationer, inte tillämpas. Enligt den ursprungliga rutinen
                     för det nya arbetssättet skulle handläggaren överhuvudtaget inte dokumentera att det
                     hade förekommit försäkringsmedicinsk rådgivning i ärendet. Efter att
                     Försäkringskassan hade tagit emot JO:s remiss ändrades rutinen på så sätt att
                     handläggaren, så som det får förstås, ska dokumentera att en rådgivning har ägt rum
                     och notera om den påverkat den fortsatta handläggningen. I beslutet redogör JO för
                     vad som krävs av en god dokumentation och hur dokumentationsskyldigheten hänger
                     samman med andra grundläggande förvaltningsrättsliga regler. JO uttrycker sin
                     förvåning över att Försäkringskassan inte ens efter remissen tycks ha reflekterat över
                     vad JO tidigare har uttalat angående kontakter med t.ex. försäkringsmedicinska
                     rådgivare, nämligen att det inte räcker att anteckna att kontakten har skett. Det ska
                     också gå att förstå hur den har påverkat den fortsatta handläggningen, vilket kräver
                     en översiktlig dokumentation av samtalet. JO är mycket kritisk till att inte heller den
                     nya rutin som togs fram efter JO:s remiss tydliggör detta. I beslutet betonas även
                     vikten av att myndigheters rutiner generellt sett är tydligt och korrekt utformade för att
                     inte riskera att påverka rättssäkerheten negativt.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på att Försäkringskassan hade infört en rutin
                   för försäkringsmedicinsk rådgivning som bl.a. innebar att handläggarna kunde
                   kontakta en försäkringsmedicinsk rådgivare för snabb rådgivning utan att det
                   behövde dokumenteras.

## Utredning

Efter att ha tagit del av den rutin som gällde vid tidpunkten för anmälan samt av
                   en utvärdering av det nya arbetssättet, begärde JO att Försäkringskassan skulle
                   yttra sig i ärendet.

                   Försäkringskassan uppgav bl.a. följande i sitt yttrande. Syftet med det nya
                   arbetssättet är att tillgängliggöra stöd från försäkringsmedicinska rådgivare i
                   större utsträckning än vad som är möjligt med de försäkringsmedicinska

   Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
   Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                 Dnr 3256-2025      Sid 2 (5)




konsultationerna. Vid konsultationerna ska frågeställningar och svar
dokumenteras i en särskild mall. Den nya rådgivningsformen ger handläggarna
möjlighet att ställa enklare frågor om medicinska termer, rehabiliteringsinsatser
och liknande. Rådgivningen gör det möjligt att komma vidare i ärendet och det
behöver därför dokumenteras att en rådgivning har skett. I den rutin som gällde
vid tidpunkten för anmälan angavs att rådgivningen inte skulle dokumenteras,
vilket innebar en otydlighet i förhållande till dokumentationskravet. Rutinen har
därför upphävts och ersatts med en ny.

Försäkringskassan gav in den nya rutinen tillsammans med sitt yttrande.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Enligt 27 § förvaltningslagen (2017:900), FL, är en myndighet skyldig att
dokumentera alla uppgifter som kan ha betydelse för ett beslut i ärendet.
Förvaltningslagens krav utgör emellertid endast en minimistandard. Som JO
många gånger har uttalat bör också uppgifter som rör ärendets gång, t.ex.
kontakter med olika personer eller myndigheter, dokumenteras. JO har i sådana
sammanhang också uttalat att myndigheten bör redogöra översiktligt för det
som diskuterats även om det inte haft betydelse för den sakliga utgången (se
t.ex. JO 2013/14 s. 471, dnr 3726-2011 och JO:s beslut den 3 mars 2005, dnr
4922-2003). I andra sammanhang har JO även uttalat att en god dokumentation
också bör omfatta sådant som anger och förklarar myndighetens
ställningstaganden (se t.ex. JO 2008/09 s. 264, dnr 1982-2006 och JO:s beslut
den 10 november 2011, dnr 5206-2010).

Dokumentationsskyldigheten utgör grunden för en rad andra
förvaltningsrättsliga regler som tillsammans syftar till att garantera den
enskildes rättssäkerhet. En god dokumentation är t.ex. en förutsättning för att
den enskilde ska kunna utöva sin rätt till partsinsyn enligt 10 § FL, dvs. rätten
att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Dokumentationen är också
nödvändig för att myndigheten ska kunna uppfylla skyldigheten att, i enlighet
med 25 § FL, kommunicera allt material av betydelse med parten innan beslutet
fattas. Dokumentations- och kommuniceringsskyldigheten har även stor
betydelse för det allmänna förtroendet för myndigheten.

JO har i ett tidigare beslut som rörde dokumentationskravet vid
försäkringsmedicinska konsultationer uttalat att Försäkringskassan alltid bör
använda sig av ett skriftligt förfarande när en försäkringsmedicinsk rådgivare i
faktisk mening konsulteras för råd och stöd i ett enskilt ärende. Om frågor och
svar däremot är helt oberoende av det enskilda ärendet, som t.ex. när den
försäkringsmedicinska rådgivaren endast tillfrågas om betydelsen av en
medicinsk term, krävs ingen dokumentation (se JO 2013/14 s. 471).
                                                                    Dnr 3256-2025      Sid 3 (5)




Försäkringskassans rutiner om dokumentation är fortfarande bristfälliga
I den rutin som gällde vid tidpunkten för anmälan angavs bl.a. följande.

         Som ett komplement till konsultationer med FMR (försäkringsmedicinska
         rådgivare, JO:s anmärkning), finns även ett forum för snabb kontakt med
         FMR. Det är tiden som är styrande för frågeställningen, dvs max 15 min
         vilket innebär att FMR inte läser ärendet i förväg.
         –––
         Det kan till exempel handla om att:
         - Stöd i om jag ska boka en konsultation och att få hjälp med förberedelser
             för en bokad konsultation
         - Förstå medicinska termer
         - DFA-analys
         - Formulera kompletterande frågor till hälso- och sjukvården
         - Klarlägga rehabiliteringsbehov
         - Frågor som rör allvarlig sjukdom
         - Behov av AFU för deltidssjukskriven
         –––
         d.    I dialogen avgörs om det är en rådgivning eller en
               Försäkringsmedicinsk konsultation. Vid rådgivning dokumenteras inte
               dialogen. Om det istället för rådgivning blir en Försäkringsmedicinsk
               konsultation sker dokumentation som vanligt [. . .]


Att ”dialogen” inte skulle dokumenteras vid rådgivningen var enligt
Försäkringskassans yttrande avsett att uppfattas som att det inte skulle ske
någon dokumentation alls, dvs. inte ens den omständigheten att en rådgivning
hade ägt rum skulle antecknas i ärendet. Det är också så som rutinen har
tillämpats. I sitt yttrande till JO framför myndigheten en annan uppfattning och
menar att det bör dokumenteras att en rådgivning har ägt rum, eftersom en
sådan ”i regel bidrar till att handläggningen drivs framåt och typiskt sett får
betydelse i ärendet”. Försäkringskassan har mot den bakgrunden tagit fram en
ny rutin.

I den nya rutinen har punkten d. om dokumentation justerats enligt följande.

         I dialogen avgörs om det är en rådgivning eller en Försäkringsmedicinsk
         konsultation. Försäkringsutredaren dokumenterar rådgivningen i ärendets
         journal utifrån vilka handlingar som har diskuterats samt relevans av
         rådgivningens påverkan av den fortsatta bedömningen och planeringen i det
         enskilda ärendet. Som försäkringsutredare behöver du uppfylla
         dokumentationskrav i journalen så att handläggningen går att följa.


Den nya lydelsen är enligt min mening svårtydd. Mot bakgrund av vad som
framgår av yttrandet i övrigt tolkar jag det som att handläggaren förväntas
dokumentera att rådgivningen har ägt rum, vilka handlingar som har diskuterats
och om rådgivningen har påverkat den fortsatta handläggningen. I rutinen finns
ingen anvisning som rör innehållet i samtalet med den försäkringsmedicinska
rådgivaren, t.ex. vilka frågor som har ställts och vilka svar som har lämnats,
eller hur det har påverkat den fortsatt handläggningen. Däremot anges att det i
dialogen ska avgöras om det är en rådgivning eller en försäkringsmedicinsk
konsultation, men utan att det anges närmare hur den bedömningen ska göras.
Jag återkommer till det.
                                                                    Dnr 3256-2025       Sid 4 (5)




Jag vill först säga något om arbetsmetoden försäkringsmedicinsk rådgivning.
Den är avsedd för både allmänna och ärendespecifika frågor. Enligt
Försäkringskassan ska frågorna vara av enklarare karaktär. Det ska inte krävas
några förberedelser, utan nödvändig information lämnas till den
försäkringsmedicinska rådgivaren muntligt eller genom skärmdelning under
rådgivningssessionen. Av utredningen i ärendet framgår att Försäkringskassan
genomförde en testperiod med det nya arbetssättet och att det utvärderades
innan det togs i bruk. Utvärderingen visade att 92 % av rådgivningarna hade
handlat om ärendespecifika frågor och att några av de mest frekventa
frågeställningarna hade rört sambandet mellan diagnos, funktionsnedsättning
och aktivitetsbegränsning (den s.k. DFA-analysen) eller behovet av
aktivitetsförmågeutredning, dvs. sådant som typiskt sett inte bara driver
handläggningen framåt utan som dessutom kan få betydelse för vilka
ställningstaganden myndigheten gör.

Det borde alltså redan innan det nya arbetssättet togs i bruk ha stått klart för
Försäkringskassan att inte bara det faktum att det har skett en rådgivning, utan i
regel även innehållet i densamma, bör dokumenteras. Att Försäkringskassan
mot bakgrund av vad som framkom vid utvärderingen införde rutiner som
angav att inte ens förekomsten av rådgivningen skulle dokumenteras är
anmärkningsvärt. Det förvånar mig också att myndigheten i samband med sitt
yttrande inte tycks ha reflekterat över vad JO i tidigare sammanhang har uttalat
om kravet på dokumentation vid kontakter med andra, t.ex.
försäkringsmedicinska rådgivare, dvs. att det inte räcker att anteckna att en
kontakt har skett. Det ska också gå att förstå hur kontakten har påverkat den
fortsatta handläggningen och för att det ska vara möjligt måste det finnas en
översiktlig dokumentation av samtalet. Jag är mycket kritisk till att inte heller
de nya rutinerna som Försäkringskassan tog fram efter JO:s remiss tydliggör
detta.

Otydliga rutiner riskerar att påverka rättssäkerheten negativt
Myndigheters rutiner är bl.a. till för att underlätta för handläggare och annan
personal att följa lagar och se till att lika fall behandlas lika. Noggrant och
korrekt utformade rutiner kan bidra till en lagenlig, enhetlig och rättssäker
handläggning medan otydliga och felaktiga rutiner riskerar att leda till
motsatsen.

Att en rutin utformas så att den återspeglar gällande lagstiftning korrekt är
självklart men rutiner måste också formuleras tydligt och språkligt distinkt för
att inte ge omotiverat tolkningsutrymme. De rutiner som Försäkringskassan har
återgett i sitt yttrande uppfyller inte dessa krav, det gäller såväl den tidigare som
den senare lydelsen.

Ytterligare en brist i sammanhanget gäller gränsdragningen mellan rådgivning
och konsultation. Av rutinerna framgår att det under rådgivningssessionen ska
avgöras om det är frågan om en rådgivning eller en sådan försäkringsmedicinsk
                                                                  Dnr 3256-2025     Sid 5 (5)




konsultation som myndigheten dokumenterar i en särskild mall. Det framgår
emellertid inte hur den bedömningen ska göras eller under vilka omständigheter
en rådgivning övergår till att bli en konsultation.

Av den utvärdering som gjordes efter testperioden med arbetsmetoden
försäkringsmedicinsk rådgivning framgår att rådgivningarna till övervägande
del hade handlat om ärendespecifika frågor (92 procent). Trots det hade endast
en knapp tredjedel av rådgivningarna (32 procent) omklassificerats till
konsultationer. Det tyder enligt min mening på att rutinerna inte bara har
medfört en risk för utan också lett till faktiska brister i Försäkringskassans
dokumentation i samband med försäkringsmedicinska rådgivningar.

Sammanfattande slutsatser
Om det i samband med försäkringsmedicinsk rådgivning behandlas sådant som
angår ett enskilt ärende bör, enligt min uppfattning, inte bara det faktum att en
rådgivning har ägt rum, utan även innehållet i diskussionen, dokumenteras. Det
har ingen betydelse om rådgivningen pågår under kort eller lång tid och inte
heller om den kallas rådgivning eller konsultation.

Jag är mycket kritisk till det som har kommit fram i ärendet och utgår ifrån att
Försäkringskassan ser över sina rutiner och säkerställer att myndigheten
framöver uppfyller kraven på en god dokumentation vid alla slags kontakter
med försäkringsmedicinska rådgivare.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Sofia Lönnberg har föredragit ärendet och byråchefen
Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
