# Anmälan mot åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Örebro, för långsam handläggning av en förundersökning m.m.

JO 2005-04-22 dnr 3280-2004

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                     Sid
                                                                       2005-04-22        3280-2004              1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Anmälan mot åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i
                        Örebro, för långsam handläggning av en förundersökning m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 10 augusti 2004, framförde AA kritik mot
                        bl.a. åklagare vid dåvarande Åklagarmyndigheten i Västerås, åklagarkammaren
                        i Örebro, för långsam handläggning av en förundersökning. Han uppgav att han
                        ett år tidigare hade blivit delgiven misstanke om ett brott som begåtts vid den
                        kriminalvårdsanstalt han då var placerad på. Därefter hade han inte fått något bes-
                        ked om åtal skulle väckas eller inte. Till följd av den långa handläggningstiden och
                        att han var misstänkt för brott hölls han isolerad på den kriminalvårdsanstalt där
                        han nu var placerad.

## Utredning

Vissa handlingar fordrades in från åklagarkammaren i ärendet 503A-1113-03 samt
                        från Polismyndigheten i Örebro län i ärendet K5960-03. Vidare inhämtades munt-
                        liga upplysningar från polismyndigheten. Följande framkom.

                        En anmälan om försök till mord upprättades den 9 mars 2003 och förundersökning
                        inleddes samma dag. I början av september 2003 översände utredningsmannen
                        vid polisen ett utkast till förundersökningsprotokoll till chefsåklagaren BB. Ut-
                        redningsmannen påminde därefter vid flera tillfällen BB om ärendet men fick
                        beskedet att denne hade andra ärenden som måste gå före. Den 13 februari 2004
                        skickade utredningsmannen en skrivelse till BB. Strax därefter fick han besked
                        att vice chefsåklagaren CC hade tagit över ärendet och han fick sedan nya ut-
                        redningsdirektiv i ärendet.

                        Åklagarmyndigheten anmodades att lämna upplysningar och yttrande över hand-
                        läggningstiden i ärendet.

                        Åklagarmyndigheten kom in med ett yttrande jämte yttranden från chefsåklagaren
                        DD (här utelämnat; JO:s anm.), BB och CC.

                        BB anförde bl.a. följande. Han har varit förundersökningsledare i ärendet fram till i
                        december 2003 då ärendet överlämnades till CC. Utredningen hade då avancerat så
                        långt att han hade fått ett förundersökningsprotokoll som han också hunnit titta på.


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                            www.jo.se
                                                                        Dnr 3280-2004     Sid 2 (3)



Anledningen till att CC fick ta över ärendet var brottets allvarliga art och att han
själv inte visste när han kunde återuppta handläggningen av ärendet eftersom han
fått ett annat ärende som upptog större delen av hans tid. Under hans handläggning
av ärendet blev han flera gånger kontaktad av personal från kriminalvården och
även av AA själv. Han framförde då att han för sin del inte ställde krav på att AA
skulle vara isolerad eller på annat sätt undergå inskränkningar under sin
straffverkställighet.

CC uppgav i huvudsak följande. Hon övertog handläggningen av förundersökning-
en vid årsskiftet 2003-2004. Hon läste därefter in ärendet och fann att utredningen
behövde kompletteras. Första kontakten med utredningsmannen hade hon i mitten
av februari 2004. Därefter fortgick utredningsarbetet till den 18 augusti 2004. Åtal
för grov misshandel väcktes den 9 oktober 2004.

Efter att inledningsvis ha redogjort för viss rättslig reglering anförde
Åklagarmyndigheten följande.

      Det har framkommit att ärendet, som inledningsvis avsåg försök till mord, inkom till
      Åklagarkammaren i Örebro den 12 mars 2003 och att åtal har väckts den 9 oktober
      2004 för grov misshandel. Handläggningstiden har således varit drygt ett och ett
      halvt år och under denna tid synes någon förundersökningsåtgärd inte ha vidtagits
      från mitten av september 2003, när utkast till förundersökningsprotokoll inkom till
      den handläggande åklagaren, till mitten av februari 2004, när nya direktiv gavs i
      ärendet. Förundersökningen har, såvitt framkommit, under övrig tid bedrivits aktivt.
      Under förutsättning att en förundersökning bedrivs aktivt, att det finns behov av
      ytterligare förundersökningsåtgärder samt att dessa vidtas löpande innebär en hand-
      läggningstid på drygt ett och ett halvt år inte nödvändigtvis att gällande skyndsam-
      hetskrav inte har iakttagits. Det är dock enligt min mening inte acceptabelt att en
      förundersökning, som i nu aktuellt ärende, blir liggande under nästan fem månader
      utan att någon förundersökningsåtgärd vidtas eller beslut rörande den fortsatta hand-
      läggningen meddelas. Även om det aktuella ärendet inte tillhör den kategori av ären-
      den som skall handläggas särskilt skyndsamt så har handläggning med anledning av
      det anförda varit oacceptabelt lång. Anledningen till den långa handläggningstiden
      har uppgivits vara hög arbetsbelastning på kammaren.
      Det är naturligtvis beklagligt att det aktuella ärendet inte handlagts med önskvärd
      skyndsamhet. Det finns dock inte anledning att ifrågasätta att den långa hand-
      läggningstiden främst har berott på den höga arbetsbelastningen vid kammaren.
      Att arbetssituationen vid Åklagarkammaren i Örebro under en längre tid har varit
      ansträngd har varit känt för oss. På grund av att arbetssituationen tidigare varit den-
      samma inom hela Västeråsregionen har det inte funnits möjlighet att omfördela
      personalresurser till kammaren i Örebro. Därtill kommer att det ekonomiska läget
      fram till slutet av år 2003 var sådant att nyrekryteringar inte kunde ske i den takt
      som varit önskvärt, för att möta exempelvis pensionsavgångar. Åtgärder har dock
      vidtagits för att försöka komma tillrätta med problemet. Bland dessa kan nämnas att
      nyrekryteringar och tillfälliga personalförstärkningar gjorts såväl under år 2003 som
      under innevarande år.
      Även om personalläget varit ansträngt vid åklagarkammaren synes det även ha
      funnits brister i kammarens uppföljning av äldre ärenden. När arbetsläget är an-
      strängt är det enligt min mening särskilt viktigt att en kontinuerlig uppföljning sker
      så att ärenden inte blir liggande.
      Åklagarkammaren i Örebro har sedan november 2003 en ny ledning. Den nya
      ledningen har sedan den tillträtt, vilket framkommit bland annat vid en pågående
      tillsyn rörande äldre ärenden, aktivt arbetat med att inventera äldre ärenden och
      utarbeta nya handläggningsrutiner. Nu aktuellt ärende har även lottats om till annan
      åklagare när den handläggande åklagaren på grund av andra arbetsuppgifter inte haft
                                                                      Dnr 3280-2004    Sid 3 (3)



      möjlighet att handlägga målet. Jag har fullt förtroende för att den nya ledningen vid
      kammaren skall kunna komma till rätta med de brister som funnits i kammarens
      uppföljning av ärenden och att de även fortsättningsvis kommer att vidta nödvändiga
      åtgärder för att det inträffade inte skall upprepas.
      Trots att åtgärder har vidtagits för att förhindra en upprepning av det inträffade
      kommer jag att överväga huruvida ytterligare åtgärder är påkallade från min sida
      med anledning av det som hänt. Jag förutsätter att kammarchefen kommer att göra
      detsamma.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

Bedömning
En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken). Av 1 a § förundersökningskungörelsen
(1947:948) framgår att det är undersökningsledaren som har ansvar för förunder-
sökningen i dess helhet. Han skall se till att utredningen bedrivs effektivt och att
den enskildes rättssäkerhetsintressen tas till vara.

Åklagarmyndigheten har beskrivit den ansträngda arbetssituation som rått vid
åklagarkammaren i Örebro. Det är emellertid, som myndigheten framhållit, inte
minst under sådana förhållanden angeläget att en kontinuerlig uppföljning sker av
äldre ärenden. Jag delar således åklagarmyndighetens uppfattning att det inte är
acceptabelt att en förundersökning med misstanke om allvarlig brottslighet blir
liggande i fem månader hos åklagare för ställningstagande utan att någon förunder-
sökningsåtgärd vidtas eller beslut rörande den fortsatta handläggningen meddelas.
Jag noterar att åtgärder har vidtagits för att förhindra att liknande situationer skall
uppstå.

När det gäller AA:s synpunkter på att han har hållits isolerad på kriminalvårds-
anstalten vill jag upplysa att JO är ett extraordinärt tillsynsorgan som inte kan
ändra ett beslut som en myndighet har fattat. JO brukar inte heller pröva myndig-
heternas ställningstagande i sakfrågor, i synnerhet om besluten bygger på lämplig-
hetsöverväganden eller förutsätter särskild sakkunskap. Vidare är granskningen
inte avsedd att föregripa eller ersätta den prövning som kan eller har kunnat ske i
ordinarie ordning. Mot denna bakgrund föranleder vad AA anfört beträffande
kriminalvården inte någon åtgärd. Samråd har här skett med justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt som har tillsyn över kriminalvården.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan anförda.
