# Kritik mot Skärholmens stadsdelsnämnd, Stockholms kommun, för att ha lämnat ett intyg till en förälder som föräldern skulle åberopa i
ett passärende

JO 2017-11-20 dnr 3283-2016

BESLUT
                                                                          Datum                  Dnr                     Sid
                                                                          2017-11-20             3283-2016              1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot Skärholmens stadsdelsnämnd, Stockholms kommun, för
                        att ha lämnat ett intyg till en förälder som föräldern skulle åberopa i
                        ett passärende


                          Beslutet i korthet: En socialsekreterare utfärdade ett intyg till en förälder som avsåg
                          att ansöka om pass utan den andra vårdnadshavarens samtycke. Intyget innehöll
                          integritetskänsliga uppgifter om den andra vårdnadshavaren.
                          I beslutet gör JO uttalanden om socialtjänstens intygsskrivning.
                          Stadsdelsnämnden får kritik bl.a. för att nämnden genom att upprätta intyget riskerat
                          att nämndens neutralitet ifrågasattes och att integritetskänsliga uppgifter fick onödig
                          spridning.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Skärholmens stadsdelsnämnd, Stockholms
                        kommun. Han anförde bl.a. följande: En socialsekreterare skrev ett intyg som
                        var ställt till ”passexpeditionen” hos Polismyndigheten. Intyget innehöll
                        uppgifter som omfattades av sekretess och uppgifter som utgjorde felaktiga
                        anklagelser mot honom. Intyget, som bifogades till JO-anmälan, hade följande
                        lydelse:

                                Härmed intygas att [de två barnen] har varit aktuella på utredningsenheten vid
                                Skärholmens socialtjänst sedan 150316. Anledningen för detta var misstanke om
                                sexuella övergrepp från pappa [AA:s] sida, samt misstanke om fysiskt våld mot
                                [barnen] också från pappas sida.
                                [Barnen] har vid polisförhör bekräftat uppgifterna. [Barnen] bor hos sin mor på
                                heltid. Socialtjänstens utredning visar att modern är mån om sina barn, och hon
                                tar sitt föräldraansvar. Pappan är försvunnen sedan mars månad. Han är efterlyst
                                av polisen.
                                Modern önskar att ansökan om pass för [de två barnen] beviljas utan pappas
                                samtycke då familjen inte har någon kontakt med honom, och inte vet var han
                                befinner sig. Detta intyg skrivs på begäran av modern.

## Utredning

JO begärde att stadsdelsnämnden skulle yttra sig över anmälan. I sitt remissvar
                        anförde nämnden bl.a. följande:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 3283-2016        Sid 2 (4)




      De uppgifter som framkommer i intyget gällande sexuella övergrepp och våld
      beskrivs som misstankar och har saklig grund, därmed kan de inte anses som
      falska.
      I intyget står att båda barnen bekräftar uppgifterna vid polisförhör. Enligt
      dokumentation i ärendet framkommer att endast det yngre syskonet bekräftar
      uppgifterna och det är i enlighet med AA:s iakttagelse. Förvaltningen beklagar
      den felaktiga uppgiften i intyget. I övrigt stämmer informationen i intyget.
      [Barnens mor] har begärt ett intyg och handläggaren har agerat korrekt då han
      upprättat och överlämnat det till henne. Förvaltningen bedömer dock att
      handläggaren borde ha varit mer återhållsam vid utlämnandet av känsliga
      uppgifter eftersom det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att [AA] lider
      men. En sådan bedömning förutsätter att handläggare ska kunna fråga den
      enskilde om denne samtycker till att uppgifter lämnas ut, vilket handläggaren
      försökte göra i det aktuella ärendet men inte lyckades. Handläggaren som skrev
      och lämnade ut intyget var en inhyrd konsult som arbetade självständigt.
      Förvaltningens gällande rutin är att det är endast information som bedöms vara
      nödvändig som ska förmedlas. Samtliga intyg som skrivs ska granskas av den
      biträdande enhetschefen innan de lämnas ut, vilket den inhyrda konsulten inte
      hade gjort. Förvaltningen bedömer att uppgifterna i intyget är av känslig natur
      och beklagar att informationen i intyget upplevs som avslöjande för [AA].
      Förvaltningen har genom denna anmälan uppmärksammat och förtydligat för
      medarbetarna vikten av att formulera information på ett tydligt men respektfullt
      sätt i alla former av intyg. Förvaltningen ser allvarligt på händelsen och har
      vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa att liknande incidenter inte sker
      igen.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att uppgiften om att
socialsekreteraren hade försökt nå honom inte var riktig.

Bedömning
Intyget skrevs på begäran av barnens mor, som tillsammans med AA hade
vårdnaden om barnen. Syftet med att skriva intyget var att hon skulle kunna
använda det i ett passärende eftersom hon hade för avsikt att ansöka om pass för
barnen utan AA:s samtycke.

En ansökan om pass för ett barn ska enligt 7 § 2 passlagen (1978:302) avslås
om barnets vårdnadshavare inte har lämnat medgivande och det inte finns
synnerliga skäl att ändå utfärda pass. I ett sådant ärende ska passmyndigheten
begära in ett yttrande från en sådan kommunal nämnd som fullgör uppgifter
inom socialtjänsten. Ett yttrande behöver dock inte begäras in om det är
uppenbart att passansökan ska godkännas (3 § andra stycket passförordningen
[1997:664]).

Varken passlagen eller passförordningen innehåller några bestämmelser om att
socialnämnden ska utfärda intyg som föräldrar kan åberopa i ett passärende.
Inte heller socialtjänstlagen innehåller några bestämmelser som tar sikte på
utfärdande av intyg. Visserligen finns det inte något hinder mot att
socialförvaltningen utfärdar ett intyg som rör den enskildes kontakter med
socialtjänsten. Det uppstår dock problem om ett intyg innehåller uppgifter om
en annan person än den som har begärt att få intyget.
                                                                  Dnr 3283-2016       Sid 3 (4)




En allmän begränsning när det gäller att utfärda intyg är bestämmelserna om
sekretess. De uppgifter som lämnades ut i intyget i detta ärende omfattades i
princip av sekretess hos socialtjänsten. Avsikten med intyget var att det skulle
användas i ett passärende, och gentemot passmyndigheten gällde sekretess för
uppgifterna eftersom passmyndigheten inte hade begärt socialnämndens
yttrande. Barnens mor blev i det sammanhanget närmast att betrakta som en
mellanhand mellan myndigheterna. Att ta in uppgifterna i intyget var visserligen
inte något brott mot tystnadsplikten, eftersom handläggaren i strikt mening bara
lämnade uppgifterna till barnens mor, som redan kände till dem. Ett
övergripande syfte med den sekretesslagstiftning som gäller för socialtjänsten är
dock att integritetskränkande uppgifter om en person inte ska spridas. Att lämna
de aktuella uppgifterna i ett intyg som upprättades för att åberopas i ett ärende
vid en annan myndighet var enligt min mening ett kringgående av det
integritetsskydd som sekretesslagstiftningen ska upprätthålla. Detta måste anses
synnerligen olämpligt.

Även utöver sekretessproblematiken kan socialtjänstens intygsskrivning vara
problematisk. I sådana fall där det finns en konflikt mellan vårdnadshavarna om
barnen finns det skäl att vara särskilt återhållsam med att skriva intyg på den
ena förälderns begäran, eftersom det finns risk att socialtjänstens neutralitet kan
ifrågasättas. Det nu aktuella intyget lämnades till barnens mor utan AA:s
vetskap för att hon skulle kunna åberopa det i passärendet. Jag har förståelse för
att AA i den situationen kan ha fått uppfattningen att socialsekreteraren inte var
neutral, vilket socialsekreteraren också borde ha insett.

När det gäller ärenden om pass för barn finns det dessutom som framgått ovan
särskilda bestämmelser om när och hur socialnämnden ska höras. De
bestämmelserna utgör grunden för en rättssäker handläggning. Om en enskild
tjänsteman vid nämnden i stället lämnar motsvarande uppgifter i ett intyg till
den ena föräldern kringgås dessa regler, vilket riskerar att leda till en mindre
rättssäker handläggning av passärendet.

Jag vill också peka på den särskilda bestämmelsen om kommunikation som
finns i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Av 11 kap. 8 § tredje stycket SoL
följer att socialnämnden ska kommunicera yttranden till andra myndigheter i
ärenden som rör myndighetsutövning mot en enskild vid den andra
myndigheten. Det innebär att nämnden, innan den lämnar ett yttrande till
passmyndigheten enligt 3 § andra stycket passförordningen, måste ge
vårdnadshavarna möjlighet att kommentera yttrandet. Skyldigheten att
kommunicera yttranden har tillkommit för att bidra till en rättssäker
handläggning hos nämnden. Det här aktuella intyget innehöll sådana uppgifter
som nämnden i ett senare skede kunde lämna i ett yttrande till passmyndigheten.
Att i stället lämna uppgifterna i ett intyg till enbart barnens mor medförde att
AA inte fick möjlighet att ta del av och bemöta uppgifterna innan de lämnades
till passmyndigheten. Genom att utfärda intyget har även bestämmelsen om
kommuniceringsskyldighet enligt 11 kap. 8 § tredje stycket SoL åsidosatts.
                                                                  Dnr 3283-2016       Sid 4 (4)




Det finns olika uppgifter i ärendet om huruvida det gick att nå AA. Jag går inte
in på den frågan här eftersom den inte har betydelse för de principiella frågor
som tagits upp ovan.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att nämnden genom att upprätta intyget
riskerat att integritetskänsliga uppgifter fick spridning. Dessutom har nämndens
neutralitet kunnat ifrågasättas. Utfärdandet av intyget medförde också att de
rättssäkerhetsregler som gäller vid socialnämndens medverkan i ärenden om
pass för barn åsidosattes. Nämnden kan inte freda sig från kritik genom att
hänvisa till att uppgifterna som sådana (i huvudsak) var korrekta. I stället borde
nämnden ha hävdat sin opartiska ställning och bevakat att integritetskänsliga
uppgifter inte fick onödig spridning. Nämnden får kritik för att intyget
utfärdades.

Det som AA har anfört i övrigt leder inte till någon ytterligare åtgärd eller något
ytterligare uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
