# Kritik mot Region Skåne för att ha begärt tillgång till patientjournaler från en privat vårdgivare utan att ta hänsyn till vårdgivarens tystnadsplikt

JO 2021-04-06 dnr 3286-2019

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                      Sid
                                                                          2021-04-06                3286-2019              1 (11)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabeth Rynning




                        Kritik mot Region Skåne för att ha begärt tillgång till patientjournaler
                        från en privat vårdgivare utan att ta hänsyn till vårdgivarens
                        tystnadsplikt


                          Beslutet i korthet: Mellan Region Skåne och en privat vårdgivare, psykoterapeuten
                          AA, gällde ett avtal enligt lagen om valfrihetssystem. Som en del av sin uppföljning av
                          avtalet begärde regionen tillgång till AA:s patientjournaler i omaskerat skick. AA hade
                          inte någon skyldighet enligt lag eller förordning att lämna ut uppgifterna till regionen.
                          Han ansåg att ett utlämnande i enlighet med regionens begäran skulle stå i strid med
                          hans tystnadsplikt enligt 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen, som föreskriver att den
                          som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso-
                          och sjukvården inte får obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått
                          veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
                          I beslutet uttalar chefsJO bl.a. följande: Bedömningen av om ett utlämnande av vissa
                          uppgifter innebär ett obehörigt röjande måste i första hand göras av den person som
                          lyder under tystnadsplikt och som ombeds dela med sig av uppgifterna. Det är
                          naturligt att också regioner i sina mellanhavanden med privata vårdgivare behöver ta
                          hänsyn till vårdpersonalens tystnadsplikt, både vid utformningen och vid tillämpningen
                          av avtal med privata vårdgivare. Om uppgiftsskyldighet i lag eller förordning saknas är
                          försiktighet påkallad när det gäller att begära att få ta del av uppgifter som omfattas av
                          tystnadsplikten. Även om en region kan anse sig ha skäl för att vilja ta del av
                          patientjournaler kan det inte anses acceptabelt att regionen medverkar till att en privat
                          vårdaktör bryter mot sin tystnadsplikt.
                          Region Skåne får i beslutet kritik för att inte ha tagit hänsyn till AA:s tystnadsplikt i
                          samband med att regionen begärde tillgång till hans patientjournaler i omaskerat
                          skick. Såvitt utredningen visar gjorde Region Skåne inte några överväganden om hur
                          regionens tillgång till patientjournalerna skulle förhålla sig till AA:s tystnadsplikt, vare
                          sig före sin begäran eller efter det att AA hade påtalat att han ansåg sig förhindrad att
                          lämna ut omaskerade journaler. Enligt chefsJO borde regionen ha försäkrat sig om att
                          den inte skulle medverka till att AA bröt mot sin tystnadsplikt om han följde regionens
                          begäran, åtminstone genom att göra och kommunicera en egen bedömning utifrån
                          gällande regelverk.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                   Dnr 3286-2019       Sid 2 (11)




Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 3 maj 2019 framförde AA klagomål mot
Region Skåne samt vissa tjänstemän anställda vid regionen. Han anförde i
huvudsak följande:

Han är psykoterapeut och hade ett ackrediteringsavtal med Region Skåne.
Regionen försökte tvinga honom som privat vårdgivare att bryta mot
patientsekretessen genom att kräva att han skulle ge tjänstemän vid regionen
tillgång till omaskerade patientjournaler. Detta skedde i samband med regionens
uppföljning av ackrediteringsavtalet.

I augusti 2018 fick han en kallelse till ett uppföljningsbesök. Han kände till ett
tidigare fall där en psykoterapeut hade vägrat att lämna ut patientjournaler och
kontaktade därför Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att få
vägledning. IVO:s jurist upplyste honom om att han inte fick lämna ut
patientjournalerna enligt gällande lag, och att han måste be tjänstemännen
redovisa vilken lagbestämmelse de stöder sin begäran på. Även en jurist vid
Psykologförbundet uppgav att han skulle göra sig skyldig till sekretessbrott om
han lämnade ut patientjournalerna i sin helhet. Han konsulterade också Sveriges
Kommuner och Landsting, som hänvisade till sin skrift Modell för fördjupad
uppföljning, i vilken det fastslås att landstingen inte får begära ut fullständiga
journaler från privata vårdgivare som är verksamma enligt lagen om
valfrihetssystem.

Han kontaktade tjänstemännen vid Region Skåne och beskrev dilemmat samt
föreslog initialt att han skulle maskera journalerna. Region Skåne vidhöll dock
att journalerna skulle lämnas ut i omaskerat skick.

Vid uppföljningsmötet den 1 oktober 2018 kom frågan om journalgranskning
upp. Han redogjorde återigen för problematiken och efterfrågade lagstöd för
regionens begäran. Tjänstemännen vägrade att svara på frågan. De hänvisade
bara till ackrediteringsavtalet och stod fast vid sin begäran att patientjournalerna
skulle lämnas ut omaskerade. Mötet avslutades med att tjänstemännen hotade
med att detta skulle få konsekvenser. Efter mötet sa han upp sitt avtal med
regionen, varpå regionen meddelade att ersättning för utfört arbete skulle hållas
inne. Vid ett flertal tillfällen därefter har regionen uppgett att ersättningen
kommer att betalas ut om han lämnar ut journalerna i omaskerat skick.

Tjänstemännens chef och sjukvårdsdirektören har också försökt förneka att
tjänstemännen har krävt att få se journalerna i omaskerat skick, trots att detta är
välbelagt i den skriftliga kommunikationen mellan honom och tjänstemännen.

Det upprättades en granskningsrapport efter uppföljningsmötet. I denna fanns
en mängd sakfel och illvilliga antydningar, varav vissa men inte alla justerades
efter påpekande från hans sida. Det hävdades felaktigt i rapporten att han inte är
registrerad i IVO:s vårdregister och det gjordes antydningar om att han inte har
psykodynamisk kompetens. Tjänstemännen skickade granskningsrapporten till
                                                                      Dnr 3286-2019         Sid 3 (11)




medierna trots att de var medvetna om att den innehöll felaktiga uppgifter. Han
kan inte uppfatta det på annat sätt än att tjänstemännen har försökt att svartmåla
honom offentligt.

Till anmälan bifogade AA en mängd handlingar bl.a. om hans kontakter med
Region Skåne.

Utredning
Anmälan remitterades till regionstyrelsen i Region Skåne, som i sitt remissvar
daterat den 27 augusti 2019 anförde följande (omnämnd bilaga har utelämnats):

      Yttrande över JO-anmälan med dnr 3286-19
      JO har i remiss den 10 juni 2019 anmodat regionstyrelsen att yttra sig över vad
      som framförs i anmälan till JO. Enligt regionstyrelsens delegationsordning punkt
      1.1.3 (se bilaga 1) avger regionstyrelsens arbetsutskott följande yttrande.
      För att tillmötesgå JO:s begäran om en redogörelse för handläggningen har
      synpunkter inhämtats från BB, enhetschef, och CC, hälso- och sjukvårdsstrateg,
      vid Enheten för uppdragsstyrning, Region Skåne.

      Anmälan till JO
      Anmälaren har i anmälan till JO framfört att Region Skåne försökt förmå såväl
      honom som andra psykoterapeuter som har avtal inom vårdval psykoterapi med
      regionen att lämna ut patientjournaler i strid mot patientsäkerhetslagen och
      därigenom innehålla ersättning för utfört arbete. Vidare har Anmälaren framfört
      att regionen skadat hans renommé genom att ha skickat ut felaktiga uppgifter till
      media.

      Lagstiftning och Region Skånes rutiner

      Lagstiftning
      Enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) (HSL) ska landstinget i egenskap av
      huvudman erbjuda en god hälso- och sjukvård åt bl.a. de som är bosatta inom
      landstinget. Av 15 kap. 1 § HSL framgår att ett landsting får sluta avtal med
      någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt HSL.
      Enligt 10 kap. 8 § kommunallagen (2017:725) (KL) är landstinget skyldigt att
      kontrollera och följa upp den verksamhet som med stöd av avtal med landstinget
      utförs av en privat utförare.
      En Region har att tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) när
      regionen beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård.
      Enligt 5 kap. 1 § LOV kan fysiska eller juridiska personer var för sig eller
      tillsammans med andra leverantörer lämna in en ansökan om att få delta i ett
      valfrihetssystem. Enligt 8 kap. 1 § LOV ska den upphandlande myndigheten
      godkänna samtliga sökande som uppfyller de krav som angetts i annonsen och
      förfrågningsunderlaget och som inte har uteslutits med stöd av 7 kap. 1 §. Enligt
      8 kap. 2 § LOV ska sedan den upphandlande myndigheten lämnat sitt
      godkännande, myndigheten utan dröjsmål teckna kontrakt med leverantören.
      Enligt 4 kap. 1 § LOV ska grunderna för den ekonomiska ersättningen till en
      leverantör framgå av förfrågningsunderlaget. Enligt 4 kap. 2 § LOV får den
      upphandlande myndigheten ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra
      villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Samtliga villkor ska anges i annonsen
      om valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget.
      Bestämmelser om sekretess för offentliga vårdgivare och deras personal finns i
      offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Enligt 3 kap. 1 § OSL
      innebär sekretess ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen,
                                                                 Dnr 3286-2019         Sid 4 (11)




genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt. Enligt 2 kap.
1 § OSL gäller förbudet att röja eller utnyttja en uppgift enligt OSL eller enligt
lag eller förordning som OSL hänvisar till för myndigheter samt för personer
som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en
myndighets verksamhet. Enligt 8 kap. 1 § OSL får en uppgift för vilken sekretess
gäller enligt OSL inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte
annat anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till. Enligt
25 kap. 1 § OSL gäller sekretess inom hälso- och sjukvården för uppgift om en
enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne
lider men.
För hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar hos en privat vårdgivare gäller inte
OSL utan istället patientsäkerhetslagen (2010:659) (PSL). Enligt 6 kap.12 § PSL
gäller att den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom
den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i
sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan
uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Av förarbetsuttalanden,
prop. 1980/81:28 s.22 och 28, framgår att vid tolkning av obehörighetsrekvisitet
kan viss ledning hämtas i de utförligare bestämmelserna om hälso- och
sjukvårdssekretess i offentlig verksamhet, dvs. bestämmelserna i OSL.
Obehörighetsrekvisitet innebär således en möjlighet för den privata vårdgivaren
att lämna ut uppgifter i vissa fall även om uppgiftsskyldighet inte följer av lag
eller förordning.
Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas till en
enskild, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna
fullgöra sin verksamhet.
Enligt 2 kap. 1-4 §§ tryckfrihetsförordningen (TF) har var och en rätt att ta del av
en handling som förvaras hos en myndighet om den är inkommen till
myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av sekretess.

Rutiner för uppföljning av privata vårdgivare i Region Skåne
Vårdval psykoterapi har funnits sedan 2014 och Region Skåne har i dagsläget ca
320 avtal. Inom vårdval psykoterapi finns tre olika behandlingsformer: kort
kognitiv beteendeterapi – KBT kort, kognitiv beteendeterapi – KBT,
interpersonell terapi- IPT och psykodynamisk terapi – PDT.
Under våren 2017 uttrycktes önskemål från ansvariga politiker om att
intensifiera uppföljningarna hos privata utförare som har avtal med regionen.
Detta för att granska och kontrollera följsamhet till bl.a. ”Förfrågningsunderlag
och Avtal för Psykoterapi i Hälsoval Skåne gällande år 2018”.
Av aktuellt förfrågningsunderlag och avtal framgår följande under punkt 5.8:
”Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika
former samt på olika nivåer. Uppföljningar sker i form av medicinska revisioner,
följsamhet till avtal, kompetenskrav samt gällande lagar och författningar”
Under punkt 7.14 framgår följande:
”Uppdragsgivaren har rätt att granska den vid Enheten utförda verksamheten,
utifrån ändamålsenlighet och medicinsk kvalitet. Leverantören ska
tillhandahålla de uppgifter som behövs för granskningen. Uppdragsgivaren har
rätt att använda utomstående granskare och svarar för de kostnader som avser
granskaren. Uppdragsgivarens uppföljning omfattar även rätten att göra de
kontroller som behövs för att bedöma om Leverantörens underlag för ersättning
till Enheten är korrekt”
                                                                 Dnr 3286-2019       Sid 5 (11)




Val av uppföljningsobjekt påverkas av en rad olika faktorer. Det kan handla om
att det framkommit indikationer på att en specifik leverantör inte lever upp till
avtalsvillkoren t.ex. genom att patienter lämnat in klagomål till patientnämnden.
Inför uppföljningsbesök skickas ”Uppföljning för vårdval psykoterapi i Region
Skåne” ut till den aktuella leverantören för att förbereda och informera denne om
vad som kan komma att tas upp på uppföljningsbesöket. Ett tema som kan tas
upp är hur leverantören hanterar patientjournaler.
När det gäller granskning av patientjournaler är detta nödvändigt för att
kontrollera att journalanteckningar överensstämmer med antal registrerade
besök, att leverantören faktiskt genomfört avtalad behandlingsform (KBT kort,
KBT, IPT eller PDT), att leverantören erhållit rätt ersättning för utförd
behandling och att leverantören följer relevant lagstiftning avseende
journalföring. För att kunna genomföra en ändamålsenlig och tillfredsställande
journalgranskning är det nödvändigt att efterfrågade patientjournaler visas upp i
sin helhet. Om leverantören ges möjlighet att avidentifiera eller maskera viss
information i patientjournalen är det omöjligt att kontrollera att rätt ersättning
utgått, att rätt behandlingsform genomförts och att leverantören följt relevant
lagstiftning avseende journalföring.
Under punkt 11.1 framgår följande.
”Om Leverantören inte utför Uppdraget i enlighet med Avtalet, och rättelse inte
sker utan dröjsmål efter skriftlig erinran, äger Uppdragsgivaren rätt att från
framtida utbetalningar av Ersättningen till Leverantören för Uppdragets
utförande innehålla ett belopp som skäligen motsvarar försummelsen”.

Redogörelse för anmäld händelse
Hälso- och sjukvårdsstrategen CC är en av Region Skånes medarbetare som bl.a.
arbetar med att göra uppföljningar hos utförare som har avtal inom vårdval
psykoterapi med regionen. Hon var ansvarig för den nu aktuella uppföljningen.
Anledningen till att uppföljning valdes att göras hos Anmälaren och hans klinik
var för att en patient hade hört av sig till patientnämnden och uppgett att
Anmälaren, så som det får förstås, hade sovit under pågående behandling.
Kontakt togs då med Anmälaren per telefon för att vidare utreda saken. Eftersom
Anmälaren inte kunde uppge en rimlig förklaring gjordes hösten 2018 en
uppföljning. En kallelse skickades ut till Anmälaren ca en månad innan
uppföljningsbesöket i vilken det bl.a. framgår att journalgranskning skulle ske.
Inför en journalgranskning meddelas inte leverantören vilka patientjournaler som
kommer bli föremål för granskning, utan detta meddelas under
uppföljningsbesöket. Rent praktiskt går en journalgranskning till så att
tjänstemän från regionen begär att leverantören ska visa upp efterfrågade
patientjournaler under uppföljningsbesöket. Regionens tjänstemän bereder sig
således inte direktåtkomst till patientjournalerna. Inför uppföljningsbesöket
kontaktade Anmälaren regionen och frågade vilka patientjournaler som skulle bli
föremål för granskning för att kunna maskera innehållet, men fick besked att
sådan information inte ges på förhand och att patientjournaler ska visas upp i sin
helhet. Under uppföljningsbesöket ville inte Anmälaren visa upp efterfrågade
patientjournaler i sin helhet, varvid granskningen inte kunde genomföras. Den 10
oktober 2018 skickades därför en erinran till Anmälaren om att en förvägran att
uppvisa patientjournaler strider mot aktuellt förfrågningsunderlag och avtal samt
att regionen från och med 31 oktober 2018 skulle innehålla ersättning för utförda
vårdtjänster. Eftersom Anmälaren inte uppvisat efterfrågade patientjournaler har
ersättning innehållits från detta datum.

Region Skånes bedömning
Region Skåne har en lagstadgad skyldighet i egenskap av huvudman att erbjuda
en god hälso- och sjukvård. Vidare har regionen en lagstadgad skyldighet att
följa upp den verksamhet som med stöd av avtal utförs av en privat utförare. För
                                                                 Dnr 3286-2019       Sid 6 (11)




att kunna leva upp till dessa skyldigheter är det därför nödvändigt att regionen
genom regelbundna uppföljningar granskar och kontrollerar privata vårdgivare
som har avtal med regionen och bl.a. genomför journalgranskningar.
Enligt bestämmelserna i LOV får regionen reglera villkor för hur ett kontrakt ska
fullgöras med leverantören. Dessa villkor ska anges i annonsen om
valfrihetssystem eller i förfrågningsunderlaget. Av aktuellt förfrågningsunderlag
och avtal framgår, som redovisats ovan, att uppföljningar kan ske i form av
medicinska revisioner, följsamhet till avtal, kompetenskrav samt gällande lagar
och författningar. Vidare framgår att uppdragsgivaren har rätt att granska
leverantörens verksamhet utifrån ändamålsenlighet och kvalitet och göra de
kontroller som behövs för att bedöma om leverantörens underlag för ersättning
till enheten är korrekt. Leverantören ska tillhandahålla de uppgifter som behövs
för granskningen.
I anmälan gör Anmälaren gällande att aktuella avtalsvillkor står i strid mot
bestämmelserna om tystnadsplikt i PSL och att patientjournaler endast kan visas
upp i avidentifierat eller maskerat skick. Region Skåne gör följande
överväganden.
Hälso- och sjukvårdspersonal inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte
obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, såvida inte uppgiftsskyldighet
följer av lag eller förordning. Det kan konstateras att LOV inte innehåller någon
uttrycklig sekretessbrytande bestämmelse, i likhet med 25 § lagen (1993:1652)
om ersättning för fysioterapi och 26 § lagen (1993:1651) om läkarvårds-
ersättning, som ger den privata vårdgivaren möjlighet att visa upp
patientjournaler för huvudmannen. Enligt förarbetsuttalanden framgår emellertid
att vid tolkning av obehörighetsrekvisitet kan viss ledning hämtas i
bestämmelserna i OSL, vilket innebär en möjlighet för den privata vårdgivaren
att lämna ut uppgifter i vissa fall även om uppgiftsskyldighet inte följer av lag
eller förordning. Som exempel kan nämnas bestämmelsen i OSL om s.k.
nödvändigt utlämnande. Bestämmelsen föreskriver förvisso ett utlämnande från
myndighet till enskild och ska tillämpas restriktivt, men i ljuset av
förarbetsuttalandena bör även en privat vårdgivare kunna hämta ledning i denna
bestämmelse när ett utlämnande är absolut nödvändigt för att den privata
vårdgivaren ska kunna fullgöra sin verksamhet. Eftersom Region Skåne och
Anmälaren ingått ett avtal enligt LOV, i vilket det stipuleras att uppföljning kan
komma att ske och att leverantören ska tillhandhålla de uppgifter som behövs för
granskningen, görs bedömningen att uppvisande av patientjournaler i dess helhet
är nödvändigt för att Anmälaren ska kunna fullgöra sin verksamhet. För det fall
JO anser att förarbetsuttalandena inte bör tolkas på angivet sätt måste stor vikt
läggas vid att Region Skånes medarbetare och konsulter som deltar i den
uppföljande verksamheten lyder under lagstadgad tystnadsplikt för uppgifter om
enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden som de fått kännedom
om vid uppföljning och granskning av en privat vårdgivare. Detta innebär att
informationen i de patientjournaler som omfattas av uppföljningen åtnjuter
samma skydd hos regionen som den gör hos den privata vårdgivaren, varför
aktuella patienter inte riskerar att lida någon skada (jfr JO:s uttalanden om
avtalsreglerad respektive lagstadgad tystnadsplikt i beslut den 9 september 2014,
dnr 3032-2011). Vid sådana förhållanden kan en privat vårdgivare inte anses ha
obehörigen röjt någon information i PSL:s mening. Mot denna bakgrund anser
Region Skåne att det finns lagligt stöd för att kräva att en leverantör som har
avtal med regionen enligt LOV kan visa upp patientjournaler i det skick som
begärs. Eftersom Anmälaren både före och efter erinran, i strid mot aktuellt
förfrågningsunderlag och avtal, inte har uppvisat patientjournaler i det skick som
begärts har Region Skåne, enligt gällande avtalsvillkor, haft rätt att innehålla
ersättning för utförda vårdtjänster.
Anmälaren gör vidare gällande att Region Skåne skadat hans renommé genom
att ha skickat ut felaktiga uppgifter till media. Regionen har inte på något sätt
                                                                       Dnr 3286-2019        Sid 7 (11)




      försökt skada Anmälarens renommé utan har enbart, efter begäran, lämnat ut en
      allmän och offentlig handling, dvs. en handling som förvaras och anses upprättad
      hos regionen och som inte omfattas av sekretess, enligt bestämmelserna i TF.

## Slutsatser

Villkoren i aktuellt förfrågningsunderlag och avtal står inte i strid mot
      bestämmelserna om tystnadsplikt i PSL. Anmälaren kan i aktuellt
      avtalsförhållande inte anses obehörigen röja någon information i PSL:s mening.
      Region Skåne har därmed haft lagligt stöd för att kräva att Anmälaren ska visa
      upp patientjournaler på det sätt som begärts. Eftersom Anmälaren, i strid mot
      avtalsvillkoren, inte visat upp patientjournaler på det sätt som begärts har Region
      Skåne haft rätt att innehålla ersättning för utförda vårdtjänster.
      Region Skåne har inte på något sätt försökt skada Anmälarens renommé, utan
      enbart lämnat ut en allmän och offentlig handling enligt bestämmelserna i TF.
AA kommenterade remissvaret och angav bl.a. följande:

Det stämmer inte att Region Skåne måste se journalerna i fullständigt skick för
att kontrollera att gjorda debiteringar är riktiga och att journalföringen är gjord i
enlighet med gällande regelverk. Debiteringar kan kontrolleras genom att
innehållet maskeras så att enbart datum för besöken framgår, och
journalföringen kan kontrolleras genom att personnummer och namn maskeras.
Ett slumpmässigt urval av journaler att granska hade kunnat göras vid sittande
möte, vilket han också föreslog vid uppföljningsmötet.

Region Skåne har i flera år känt till att det inte är förenligt med sekretesslag-
stiftningen att begära ut journaler i sin helhet. Det hade varit enkelt för Region
Skåne att inhämta samtycke från patienterna till att tjänstemännen får ta del av
deras journaler. All sjukvårdspersonal har tystnadsplikt men det innebär inte att
man får läsa alla journaler. Lagen anger tydligt att bara den som har en
behandlingsrelation till patienten har rätt att läsa dennes journal. Om han hade
lämnat ut de begärda journalerna hade han gjort sig skyldig till brott och riskerat
sin yrkeslegitimation.

Chefredaktören för Lokaltidningen har uppgett att den felaktiga uppgiften kom
från en pressrelease från Region Skåne, och att tidningen inte hade begärt ut
uppgiften. AA noterar att regionen inte har kommenterat att den i sina offentliga
handlingar har kvar felaktiga uppgifter, trots att han påpekat felaktigheterna och
skickat in underlag för detta innan handlingen blev offentlig.

Region Skåne fortsätter att ignorera bestämmelserna om journalsekretess. I de
nya avtalen som psykoterapeuter måste underteckna kräver man att de ska
godkänna att tjänstemännen får titta i deras journaler.

Bedömning

Rättsliga utgångspunkter
Som har framgått av Region Skånes remissvar regleras tystnadsplikt för hälso-
och sjukvårdspersonal i den enskilda hälso- och sjukvården av 6 kap. 12 §
                                                                    Dnr 3286-2019       Sid 8 (11)




patientsäkerhetslagen (2010:659). I den bestämmelsen föreskrivs att den som
tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso-
och sjukvården inte får obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har
fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som
obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som
följer av lag eller förordning.

Inom den allmänna hälso- och sjukvården är offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400), OSL, tillämplig.

I 25 kap. 1 § OSL föreskrivs att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för
uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men. Det omvända skaderekvisitet i 25 kap. 1 § OSL
innebär att det råder presumtion för sekretess.

Enligt 10 kap. 2 § OSL hindrar sekretess inte att en uppgift lämnas till en
enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den
utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. I förarbetena
anges att bestämmelsen ska tillämpas restriktivt och att sekretessen får efterges
bara i sådana fall då ett utlämnande är en nödvändig förutsättning för att
myndigheten ska kunna fullgöra ett visst åliggande (prop. 1979/80:2 Del A
s. 465 och 494). Syftet med bestämmelsen är att förhindra att
sekretessregleringen gör det omöjligt för en myndighet att sköta sitt uppdrag
(Tansjö m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen, JUNO version 22,
kommentaren till 10 kap. 2 §). Det avgörande är det intresse som den
utlämnande myndigheten har av att lämna uppgiften, inte mottagarens intresse
av att ta del av den.

Sekretessen inom den allmänna hälso- och sjukvården avgränsas alltså av ett
skaderekvisit, medan det nyss nämnda kravet att personal inte får obehörigen
röja vad den får veta i sin verksamhet gäller i den enskilda hälso- och
sjukvården. Skillnaden i regelverkens utformning har motiverats av att enskilda
inte har någon principiell skyldighet att hålla uppgifter tillgängliga, till skillnad
från den grundläggande offentlighetsprincip som gäller inom den allmänna
hälso- och sjukvården (prop. 1980/81:28 s. 22 f.). Avsikten har dock varit att
tystnadsplikten inom hälso- och sjukvården i princip ska vara densamma i
allmän och enskild verksamhet. I linje med den avsikten kan det vid tolkning av
vad som utgör ett obehörigt röjande enligt patientsäkerhetslagen hämtas ledning
av det skaderekvisit som finns i OSL.

I 4 kap. 1 § patientdatalagen (2008:355) anges att den som arbetar hos en
vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han
eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för
sitt arbete inom hälso- och sjukvården.
                                                                  Dnr 3286-2019       Sid 9 (11)




Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Bestämmelsen ger
uttryck för en allmängiltig objektivitetsprincip som innebär att myndigheter inte
får låta sig vägledas av andra intressen än de som myndigheten ska tillgodose
eller ta hänsyn till ovidkommande omständigheter (Hirschfeldt,
Regeringsformen, Lexino version den 1 januari 2021, kommentaren till 1 kap.
9 §). Objektivitetsprincipen måste beaktas vid de olika bedömningar och
avvägningar som myndigheter gör i sin verksamhet, inte bara vid
myndighetsutövning utan även vid s.k. faktiskt handlande och annat
beslutsfattande.

Begäran om tillgång till patientjournaler
Den huvudsakliga fråga som jag finner anledning att beröra är om Region
Skåne har agerat felaktigt genom att kräva tillgång till AA:s patientjournaler i
omaskerat skick. Frågor som rör det rena avtalsförhållandet mellan Region
Skåne och AA, t.ex. rätt att innehålla ersättning, kommer jag däremot inte att
uttala mig om.

Det har framgått att de patientjournaler som Region Skåne begärde att få
granska innehöll dokumenterade uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, som AA hade anförtrotts i sin verksamhet som
psykoterapeut, dvs. uppgifter som omfattades av AA:s tystnadsplikt. Det står
också klart att AA inte hade någon skyldighet enligt lag eller förordning att dela
med sig av uppgifterna till regionen.

Region Skåne har, med hänvisning till den sekretessbrytande bestämmelsen i
10 kap. 2 § OSL, argumenterat för att det var nödvändigt för AA att lämna ut de
omaskerade patientjournalerna för att kunna fullgöra sin verksamhet, eftersom
AA hade en avtalsrättslig skyldighet att tillhandahålla de uppgifter som
behövdes för regionens granskning.

Bestämmelserna i OSL kan visserligen ge ledning även i fråga om den
tystnadsplikt som gäller för personal inom den enskilda hälso- och sjukvården.
Av den tidigare redogörelsen framgår dock att 10 kap. 2 § OSL ska tillämpas
restriktivt och bara när utlämnande är en nödvändig förutsättning för att
verksamheten ska kunna fullgöras. Enligt min uppfattning bör regeln inte heller
tillämpas på ett sätt som innebär att en vårdgivare kan begränsa sin lagstadgade
tystnadsplikt genom avtal. Jag har därför svårt att se att en förpliktelse att
tillhandahålla uppgifter som grundas på ett affärsmässigt kontrakt skulle kunna
likställas med den typ av myndighetsåligganden som åsyftas i 10 kap. 2 § OSL.
I det här fallet har det inte heller framkommit att det enda sättet för AA att
uppfylla sin skyldighet enligt avtalet var att lämna ut journalerna till regionen i
omaskerat skick. Mot denna bakgrund anser jag att det står klart att ett sådant
                                                                   Dnr 3286-2019        Sid 10 (11)




utlämnande inte kan anses nödvändigt i den bemärkelse som avses i 10 kap.
2 § OSL.

Det förhållandet att de av regionens medarbetare som skulle få ta del av
uppgifterna har en lagstadgad tystnadsplikt innebär enligt min mening inte per
automatik att ett utlämnande från AA:s sida skulle vara förenligt med 6 kap.
12 § patientsäkerhetslagen.

Huruvida ett utlämnande av vissa uppgifter innebär ett obehörigt röjande får
bedömas utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Den bedömningen måste i
första hand göras av den person som lyder under tystnadsplikt och som ombeds
dela med sig av uppgifterna. Det är naturligt att också regioner i sina
mellanhavanden med privata vårdgivare behöver ta hänsyn till vårdpersonalens
tystnadsplikt. Detta gäller både vid utformningen och vid tillämpningen av avtal
med privata vårdgivare. Om uppgiftsskyldighet i lag eller förordning saknas är
försiktighet påkallad när det gäller att begära att få ta del av uppgifter som
omfattas av tystnadsplikten. Även om en region kan anse sig ha skäl för att vilja
ta del av patientjournaler kan det inte anses godtagbart att regionen medverkar
till att en privat vårdaktör bryter mot sin tystnadsplikt.

Region Skåne har inte påstått att regionen på förhand hade gjort några
överväganden om hur regionens tillgång till AA:s patientjournaler i omaskerat
skick skulle förhålla sig till AA:s tystnadsplikt. Regionen borde dock rimligen
ha känt till att det förekom en uppfattning om att patientjournalerna borde
avidentifieras av vårdgivaren inför regionens granskning (jfr Sveriges
Kommuner och Regioners vägledning Modell för fördjupad uppföljning
 ̶ Kontroll av utförare inom hälso- och sjukvård, s. 24 f.).

Inte heller när AA påtalade att han ansåg sig vara förhindrad att lämna ut
journalerna på grund av sin tystnadsplikt förefaller Region Skåne ha gjort någon
bedömning av huruvida det skulle utgöra ett obehörigt röjande att ge regionen
tillgång till uppgifterna. Såvitt framkommit hänvisade regionen i stället enbart
till AA:s avtalsrättsliga förpliktelse att tillhandahålla uppgifterna. Att regionen i
det skedet vidhöll sin begäran att få ta del av journalerna, utan att beröra
problematiken kring tystnadsplikten, är enligt min uppfattning inte acceptabelt.
Regionen borde ha försäkrat sig om att den inte skulle medverka till att AA bröt
mot sin tystnadsplikt om han följde regionens begäran, åtminstone genom att
göra och kommunicera en egen bedömning utifrån gällande regelverk.

I det nu sagda ligger att Region Skåne förtjänar kritik för att inte ha tagit hänsyn
till AA:s tystnadsplikt i samband med att regionen begärde tillgång till hans
patientjournaler i omaskerat skick vid sin uppföljning av avtalet med AA.
                                                                 Dnr 3286-2019      Sid 11 (11)




Övrigt
Utöver frågan om utlämnande av patientjournaler har AA framfört synpunkter
på innehållet i regionens rapport Sammanfattning av uppföljningsbesök måndag
1 oktober 2018 och gjort gällande att regionen i misskrediterande syfte skickade
ut felaktig information om honom till medierna.

Som framgått av den tidigare redogörelsen ska regionen beakta
objektivitetsprincipen i sin verksamhet. Jag vill i det här sammanhanget
påminna om vikten av att en myndighet för att uppfylla regeringsformens krav
på saklighet så långt som möjligt förvissar sig om att uppgifter som
dokumenteras inom ramen för dess verksamhet är korrekta.

Vad gäller det i ärendet aktuella agerandet har regionen uppgett att rapporten
enbart, efter en begäran, har lämnats ut som allmän handling. Regionen har inte
kommenterat vad AA anfört om att vissa uppgifter i rapporten, t.ex. om
dokumentationen av hans behörighet, var felaktiga. Ytterligare utredning av den
här saken skulle enligt min bedömning inte vara meningsfull. Jag får således
konstatera att det inte genom utredningen blivit klarlagt om regionen inkluderat
felaktiga uppgifter om AA och hans verksamhet i rapporten efter
uppföljningsmötet. Det som kommit fram ger därmed inte grund för kritik mot
regionen i denna del.

Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
