# Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Härjedalens kommun för att nämnden kontaktat kommunens socialkontor i ett tillsynsärende enligt miljöbalken

JO 2010-02-26 dnr 3288-2009

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                       Sid
                                                                           2010-02-26           3288-2009                1 (4)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Härjedalens kommun för att
                        nämnden kontaktat kommunens socialkontor i ett tillsynsärende enligt
                        miljöbalken

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO förde AA fram klagomål mot Miljö- och bygg-
                        nämnden i Härjedalens kommun. Han anförde i huvudsak följande.

                        Våren 2009 besökte miljöinspektören BB hans fastighet. Anledningen till besöket
                        var en anmälan till kommunen om att avloppsanläggningen inte fungerade som den
                        skulle. Han uppfattade besöket som obehagligt på olika sätt. BB påstod att han
                        hade obetalda skulder till det företag som utför slamtömningar (Reaxer AB), vilket
                        inte stämde. Hon hotade med vite och förbud att använda anläggningen, trots att
                        någon undersökning av dess funktion inte hade påbörjats. BB tog också, utan att
                        först underrätta hans familj eller hämta in deras medgivande, kontakt med
                        socialkontoret i kommunen. Där förde hon fram påståenden om att
                        avloppsanläggningen på deras fastighet var ur funktion och att hans familj hade
                        obetalda skulder till Reaxer AB. På grund av hennes agerande har de tvingats kon-
                        takta socialkontoret för att reda ut den uppkomna situationen. BB:s agerande,
                        främst att hon kontaktade socialkontoret, har varit mycket kränkande för honom
                        och hans familj.

## Utredning

Muntliga upplysningar och handlingar hämtades in från Miljö- och byggnämnden i
                        Härjedalens kommun. Härefter anmodades nämnden att göra en utredning och yttra
                        sig över innehållet i AA:s anmälan, särskilt avseende kontakten med socialkontor-
                        et.

                        I remissvaret anförde nämnden följande (bilagorna utelämnas här).
                                  –––
                                  Miljö- och byggkontoret mottog den 5 maj 2009 klagomål angående en över-
                                  svämmad avloppsanläggning på G 12:15 tillhörande G 11:3.
                                  Den 6 maj 2009 inspekterade miljöinspektörerna BB och CC anläggningen. Vid
                                  inspektionen gick inspektörerna direkt till slambrunnen enlig beskrivning lämnad
                                  vid klagomålet. På platsen syntes spår efter bräddning runt avloppsbrunnen i form av
                                  slamrester. Vätske-/slamnivån i brunnen låg för högt föra att kunna avgöra om den


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 3288-2009     Sid 2 (4)



      hade några skiljeväggar. Därefter kom AA ut och inspektörerna presenterade sig och
      framförde att det inkommit klagomål på att AA:s slambrunn svämmat över.
      AA berättade att brunnen svämmat över men att han trodde det berodde på en is-
      propp. Han berättade även att de varit tvungna att flytta hela infiltrationsanläggning-
      en kort efter att de köpt huset på grund av att grannen gjort något med vägen/infarten
      till huset och att anläggningen därmed inte var så gammal.
      BB förklarade att slambrunnen behövde tömmas för att kunna konstatera om
      översvämningen berodde på en ispropp eller om det var infiltrationen som hade
      bristande kapacitet. Ytterligare en anledning till att slamtömma brunnen omgående
      var risken för att infiltrationen skulle slamma igen då slamavskiljande väggar i
      brunnen ej syntes och slam därmed följde med avloppsvattnet ut i infiltrationen.
      Tillsammans med AA gick BB och CC runt på AA:s egen tomt för att se om det
      fanns någon alternativ plats på den egna fastigheten för en ny avloppsanläggning. På
      grund av storleken på tomten och den egna vattenbrunnens belägenhet bedömdes
      detta ej som lämpligt. AA frågade efter möjliga alternativ till nuvarande
      avloppsanläggning och i samband med detta nämndes torrtoalett som hastigast.
      AA var den som själv, i anslutning till frågor om vad han skulle kunna tänka göras
      för att åtgärda anläggningen, berättade att han för tillfället var utan fast inkomst och
      att familjen inte skulle ha råd att omgående beställa slamtömning och än mindre
      eventuellt iordningställa avloppsanläggningen. I samband med detta berördes läget
      på arbetsmarknaden under rådande lågkonjunktur. AA undrade även vad som skulle
      hända om han inte tömde brunnen. BB förklarade att miljö- och byggnämnden då
      skulle vara tvungna att förelägga om åtgärd. AA undrade även vad som skulle hända
      om de även då inte gjorde något åt anläggningen och fick förklarat att det finns
      möjlighet att förena ett föreläggande med vite.
      AA uppmanades av BB att ta kontakt med slamtömningsentreprenören för
      överenskommelse om slamtömning och betalning. Detta skulle AA göra och åter-
      komma dagen efter.
      Då AA ej återkom ringde BB upp slamtömningsentreprenören för att höra om de
      kunde utföra slamtömning trots tidigare obetalda fakturor. Detta var företaget ej
      villigt att göra. BB kontaktade då socialkontoret för att höra om de har möjlighet att
      ge stöd för åtgärd av avloppsanläggningen. Socialkontoret ansåg att BB skulle
      uppmana familjen att själva ta kontakt med socialkontoret samt att socialkontoret
      skulle meddelas om det beslutades att anläggningen skulle tas ur drift. Ytterligare
      kontakter har ej tagits med socialkontoret då beslutet om avloppsanläggningen ej
      vunnit laga kraft.
      Avloppsanläggningen ligger på grannens mark och grannen har efter förfrågan blivit
      informerad om ärendets gång.
AA kommenterade remissvaret och förde fram ytterligare klagomål mot nämnden.

Miljö- och byggnämnden i Härjedalens kommun har genom beslut den 8 juli 2009
meddelat, dels förbud att fr.o.m. den 20 augusti 2009 släppa ut spillvatten till av-
loppsanläggningen, dels föreläggande angående användning av anläggningen till
dess förbudet träder i kraft. Beslutet har överklagats till Länsstyrelsen i Jämtlands
län.

Rättslig reglering
Allmänt om tillsynsärenden enligt miljöbalken
En tillsynsmyndighet ska på eget initiativ eller efter anmälan i nödvändig utsträck-
ning kontrollera efterlevnaden av miljöbalken samt föreskrifter, domar och andra
beslut som har meddelat med stöd av balken samt vidta de åtgärder som behövs för
att åstadkomma rättelse (26 kap. 1 § andra stycket miljöbalken).
                                                                  Dnr 3288-2009   Sid 3 (4)



Vid handläggningen av ett tillsynsärende har myndigheten ett ansvar för att ärendet
blir tillfredställande utrett. Myndigheten ska beakta möjligheten att hämta in upp-
lysningar och yttranden från andra myndigheter, om det behövs.

Samverkan mellan myndigheter
I 6 § och 7 § andra meningen förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om
samverkan mellan myndigheter. Av 7 § andra meningen framgår att myndigheten
vid handläggningen av ett ärende ska beakta möjligheten att själv hämta in upplys-
ningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. I 6 § anges att
varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verk-
samheten. Den samverkan mellan myndigheter som avses i 6-7 §§ förvaltnings-
lagen kan många gånger ske formlöst, t.ex. per telefon eller e-postmeddelanden
osv. Det är myndigheten som avgör om den behöver hämta in upplysningar eller
yttranden från en annan myndighet. I motiven till bestämmelsen (prop. 1985:86:80
s. 23 och 62) anges att bedömningen ska göras i första hand mot bakgrund av det
allmänna krav på handläggningen som gäller enligt 7 § första stycket förvaltnings-
lagen, dvs. att handläggningen ska vara så enkel, snabb och billig som möjligt utan
att säkerheten eftersätts. Vidare anges att bedömningen ska göras med beaktande
av den rådande arbets- och resurssituationen hos myndigheten. Hänsyn måste ock-
så tas till att vissa intyg m.m. är avgiftsbelagda och att det skulle stå i mindre god
överensstämmelse med avgiftsregleringen om myndigheten i sådana fall själv
skaffade in uppgifter från andra myndigheter.

Samverkan mellan myndigheter kan också ske genom att en myndighet hämtar in
ett yttrande från en annan myndighet genom remiss (13 § förvaltningslagen). På det
sättet kan myndigheten få upplysningar om faktiska förhållanden som är av betyd-
else för ärendets avgörande, tillgodogöra sig den specialistkompetens som finns
hos remissorganet eller kontrollera uppgifter som lämnats av en part. I motiven till
bestämmelsen (prop. 1985/86:80 s. 62 och 64) anges att myndigheten innan den
beslutar om att hämta in yttrande genom remiss noga ska pröva behovet av åtgärd-
en. I motiven sägs också att remissbehovet ska prövas från fall till fall med beak-
tande av kravet enligt 7 § förvaltningslagen att handläggningen ska vara så enkel,
snabb och billig som möjligt utan att säkerheten eftersätts.

Bedömning
Miljö- och byggnämnden har handlagt ett tillsynsärende enligt miljöbalken. Den 8
juli 2009 avslutades ärendet genom ett beslut om föreläggande och förbud. Ärendet
har gällt frågan om en avloppsanläggning uppfyller de grundläggande krav som
gäller enligt miljöbalken; att avloppsvatten avleds och renas eller tas om hand på
något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer
(9 kap. 7 § miljöbalken).

Av utredningen framgår att en handläggare hos miljö- och byggnämnden, som ett
led i handläggningen av tillsynsärendet, tog kontakt med socialkontoret i
kommunen. Syftet var, som det får uppfattas, att undersöka om ekonomiskt bistånd
skulle kunna lämnas för att åtgärda avloppsanläggningen. Av remissvaret framgår
                                                                  Dnr 3288-2009   Sid 4 (4)



inte vilka närmare överväganden som gjordes innan kontakten med socialnämnd-
ens förvaltningsorganisation togs.

Jag har förståelse för AA:s reaktion på nämndens från hans synpunkt sett egen-
mäktiga agerande. De frågeställningar som miljö- och byggnämnden haft att ta
ställning till i tillsynsärendet har gällt om avloppsanläggningen i något hänseende
varit bristfällig och om det varit miljömässigt motiverat att besluta om åtgärder för
att komma tillrätta med dessa. En prövning av det slaget kan göras utan hänsyn till
hur eventuella åtgärder kan finansieras. Det har mot den bakgrunden och såvitt
framkommit inte funnits något skäl för miljö- och byggnämnden att i det här fallet
hämta in upplysningar från eller på något annat sätt samverka med socialnämnden.

Vad som i övrigt har framkommit i ärendet ger inte anledning till något uttalande
eller någon åtgärd från min sida
