# Kritik mot Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) angående handläggningen av tre ärenden; fråga bl.a. om förbigående av ombud, krav på protokollsjustering samt utformningen av besked om avslutande av ärenden

JO 2006-12-21 dnr 329-2006

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2006-12-21         329-2006               1 (9)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) angående
                        handläggningen av tre ärenden; fråga bl.a. om förbigående av ombud,
                        krav på protokollsjustering samt utformningen av besked om avslutande
                        av ärenden

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade advokaten AA som ombud för Centrum Kompaniet i
                        Stockholm AB (Centrumkompaniet) på Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
                        (DO). Klagomålen avsåg handläggningen av tre ärenden.

                        Av anmälan framgick bl.a. följande.

                        Centrumkompaniet äger bl.a. Rinkeby Centrum. Till DO inkom den 14 april 2004
                        från tre personer anmälningar mot Centrumkompaniet med påståenden om etnisk
                        diskriminering i samband med hyra av affärslokaler i Rinkeby Centrum. DO ställde
                        i skrivelser den 5 juli 2004 till Centrumkompaniet vissa frågor med anledning av
                        anmälningarna. Den 8 juli 2004 anmälde sig AA som ombud för
                        Centrumkompaniet och begärde anstånd med att yttra sig, vilket beviljades.
                        Yttrande i ärendena gavs in den 25 augusti 2004. Den 1 september 2004 blev BB,
                        den jurist som biträder AA, uppringd av juristen CC vid DO som infordrade
                        fullmakt. I anslutning till det upprättade BB en aktanteckning med följande
                        innehåll.

                        KL ringde och påtalade att vi inte lämnat in en fullmakt om att vi har rätt att
                        företräda Centrumkompaniet.

                        Jag kollade upp frågan om det verkligen behövs fullmakt och återkom till CC med
                        meddelandet att det normalt sett inte skall behöva lämnas in fullmakt vid kontakter
                        med myndigheter som DO. CC höll då med och frånföll kravet på fullmakt eftersom
                        hon inte ansåg sig ha anledning tvivla på att vi företräder Centrumkompaniet. Vi
                        kom överens om att hon skall höra av sig för det fall att det uppstår ett behov av
                        fullmakt.

                        DO skall fortsättningsvis kommunicera med oss i detta ärende.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                     Dnr 329-2006   Sid 2 (9)




Den 23 september 2004 ringde BB till CC för att höra vad som hade hänt i
ärendena. Därefter begärde AA den 9 december 2004 besked beträffande ärendenas
fortsatta handläggning. Denna begäran besvarades inte. Den 3 januari 2005
skickade DO en kallelse direkt till Centrumkompaniet (och utan kopia till AA) till
överläggning den 22 februari 2005. På Centrumkompaniet trodde man att AA hade
fått en egen kallelse eller åtminstone kopia av kallelsen. AA fick inte kännedom
om överläggningen förrän BB den 14 januari 2005 ringde till CC för att påminna
om brevet den 9 december 2004. CC uppgav att kallelsen ställts till
Centrumkompaniet utan kopia till AA av det skälet att DO nu beslutat sig för att
alltid infordra skriftlig fullmakt. Skriftlig fullmakt gavs in den 27 januari 2005.
Mötet sköts upp till den 16 mars 2005.

Den 6 april 2005 fick AA ett protokoll från mötet den 16 mars 2005 med begäran
dels om eventuella synpunkter (att i så fall bifogas protokollet), dels om justering
av protokollet. Ett memorandum med korrigeringar och kompletteringar avseende
protokollet skickades till DO. I stället för att som tidigare sagts foga detta
memorandum till protokollet ändrade DO i protokollet och upprepade sin begäran
om justering. Ytterligare synpunkter togs in i memorandum, som sändes till DO
den 3 maj 2005, och ett nytt protokoll med ny begäran om justering översändes av
DO den 4 maj 2005.

AA ifrågasatte begäran om protokollsjustering. Vid telefonsamtal den 22 juni 2005
framförde CC emellertid att så snart protokollet justerats skulle ärendet komma att
föredras för ombudsmannen. Vidare angav CC bl.a. att om protokollet inte
justerades skulle DO komma att väcka talan mot Centrumkompaniet. Med
åberopande av vad CC anfört justerade AA DO:s protokoll och skickade det till
DO den 27 juni 2005.

Den 25 november 2005 begärde AA att DO skulle avskriva ärendena. Som enda
reaktion på denna begäran fick AA kännedomskopior av likalydande skrivelser den
1 december 2005 från DO till var och en av anmälarna med följande innehåll.

DO förstår att du befinner dig i en svår situation och att du har blivit utsatt för en
kränkande behandling.

DO anser dock att det finns svårigheter att bevisa att Centrumkompaniets
behandling och bemötande av dig eller att beslutet om uppsägning av ditt
hyreskontrakt har haft samband med din etniska tillhörighet. DO bedömer att en
talan i domstol inte skulle kunna drivas med framgång. DO kommer därför inte att
utreda ditt ärende vidare.

Centrumkompaniet gjorde vidare gällande att DO brustit i handläggningen av
ärendena enligt följande.

Det är oklart om skrivelserna den 1 december 2005 är beslut och om de i så fall är
beslut varigenom DO skilt sig från ärendena.
                                                                        Dnr 329-2006     Sid 3 (9)




I två av ärendena har Centrumkompaniet aldrig sagt upp något hyresavtal och i det
tredje ärendet är det fråga om en normal uppsägning på grund av utebliven
hyresbetalning enligt gängse rutiner på marknaden och som på gängse vis
återkallades när hyra erlades inom i hyreslagen angiven tidsfrist.

I skrivelserna konstaterar DO att Centrumkompaniet utsatt anmälarna för
kränkande behandling. Utöver vad som framgått ovan har DO inte försökt förklara
vad som skulle ha utgjort den påstått kränkande behandlingen. Inte heller framgår
något skäl till varför DO ser sig föranlåten att över huvud taget göra detta
uttalande.

Genom hänvisningarna till ”Centrumkompaniets behandling och bemötande” och
”beslutet om uppsägning av ditt hyreskontrakt” förefaller DO framföra en
värdering med avseende på vad som förevarit mellan parterna i ett kommersiellt
hyresförhållande. Om detta inte utgör diskriminering eller trakasseri i
diskrimineringslagens mening, saknar dock DO både anledning och kompetens att
uttala sig. Det kan knappast vara DO:s uppgift att fälla omdömen om vad som är
god sed på hyresmarknaden om de inte har någon bäring på DO:s ansvarsområde.

Centrumkompaniet anförde sammanfattningsvis att kritik mot DO:s handläggning
var befogad i följande avseenden: förbigående av ombud, krav på
protokollsjustering, oklarhet om fattat beslut, felaktiga påståenden och opåkallat
utpekande.

Centrumkompaniet var även kritiskt till uttalanden som handläggaren hos DO gjort
i pressen.

Till anmälan hade fogats 17 bilagor.

Utredning
DO anmodades att göra en utredning och yttra sig över vad som anförts, utom
såvitt avsåg uttalandena i pressen.

DO DD lämnade följande svar.

## Inledning

DO får med anledning av JO:s remiss avge följande yttrande.
      När det gäller den yttre ramen för ärendenas handläggning och det sammanhang i
      vilket anmälan skall ses kan inledningsvis hänvisas till advokaten AA:s
      framställning i anmälan till JO. DO vill också hänvisa till de sakuppgifter som
      framgår av myndighetens dagboksblad i ärendena. Akterna i ärendena fogas till detta
      yttrande för att finnas tillgängliga vid JO:s granskning av anmälan.
      En ytterligare bakgrund till de ärenden som avses i anmälan redovisas i ett särskilt
      yttrande av juristen CC som var den handläggare hos DO som hade hand om
      ärendena fram till […] den 30 augusti 2005, se bilaga.
      DO får för egen del tillägga följande rörande Centrumkompaniets genom advokaten
      AA framförda kritik. DO följer därvid de punkter som advokaten AA särskilt har
      tagit upp i sin anmälan.
                                                                    Dnr 329-2006    Sid 4 (9)




1 Förbigående av ombud
Handläggningen här av ärendena när det gäller frågan om att kräva fullmakt från ett
uppgivet ombud är inte lika strikt som i domstolsprocessen. Såsom anförts av
handläggaren CC godtogs det förhållandet att advokaten inte företett fullmakt. Att
en kallelse likväl inte tillställdes ombudet utan huvudmannen har uppenbarligen
berott på ett misstag så som närmare har förklarats av CC.
Om DO har godtagit att en advokat formlöst företräder den uppgivna huvudmannen
skall kommunicering av handlingar m.m. därefter lämpligen ske med ombudet och
inte med huvudmannen för det fall det inte finns skäl att också tillställa
huvudmannen ett eget exemplar, t.ex. vid kallelse till sammanträde där företrädare
för huvudmannen skall närvara eller liknande.
DO vill beklaga att rutinerna – som avser att vara flexibla i förhållande till den
anmälde – inte har fungerat väl i det här fallet. DO vill också beklaga det besvär och
merarbete som det inträffade kan ha medfört för Centrumkompaniet och dess
ombud.
–––

3 Krav på protokollsjustering
CC har redogjort för sin syn på det som har förevarit. Det kan noteras att hennes och
advokaten AA:s uppgifter om vad som gjorts och sagts inte helt överensstämmer.
Det kan inte uteslutas att någon missuppfattning ligger bakom advokaten AA:s kritik
i denna del.
För egen del vill DO tillägga att något krav på protokollsjustering eller godkännande
av upprättade samtalsanteckningar inte har ställts upp i instruktioner eller liknande
från myndighetens sida. Vad det gäller är att så långt möjligt försöka få till stånd en
samstämmig uppfattning om vad som har sagts och gjorts vid en överläggning
mellan DO och den anmälde. Det kan givetvis vara av värde i händelse av en senare
tvist inför domstol och är över huvud taget en fråga om god ordning att anmälaren
och den anmälde är ense om det faktiska händelseförlopp som anmälan rör. Så som
torde framgå av CC:s yttrande har långtgående ansträngningar här också gjorts för
att tillmötesgå ändringsförslag som den anmälde framfört. Samtalsanteckningarna
har således flera gånger skickats till Centrumkompaniet och förslag till förändringar
har införts i texten.
I ett läge där anmälaren och den anmälde har svårighet att enas om vad som sagts
kan det enligt DO:s uppfattning te sig mer rationellt att foga både anmälarens och
den anmäldes anteckningar till akten och godta att det inte går att enas om vad som
har sagts.

4 Oklarhet om fattat beslut
En av de uppgifter som DO har är att utreda anmälningar från enskilda och i de fall
DO bedömer att ett biträde är behövligt eller lämpligt kan DO driva en
skadeståndstalan för en enskild som anser sig ha blivit diskriminerad. DO beslutar
inte om en person har blivit diskriminerad eller inte. Det är domstolens sak att pröva
huruvida det som den enskilde har upplevt är diskriminering enligt lagen eller inte.
De brev (”avslutsbrev”) som DO skriver till anmälaren är en information till den
enskilde anmälaren att DO inte kommer att företräda personen i fråga i en
domstolsprocess om diskriminering. I förarbetena till lagen (1994:134) mot etnisk
diskriminering (prop. 1993/94:101 s. 77) framgår att det med hänsyn till att DO:s
talerätt enligt den lagen endast får utövas under mycket begränsade och i lag angivna
kriterier, kan besluten avfattas mycket kortfattat och allmänt. DO motiverar därför i
de flesta fall mycket kortfattat för den enskilde varför myndigheten inte kommer att
driva just dennes ärende till domstol.
Det kan möjligen också diskuteras om de brev som DO skriver till den enskilde
(”avslutsbrev”) är egentliga beslut i förvaltningsrättslig mening eller inte. Brevet ger
                                                                       Dnr 329-2006      Sid 5 (9)




naturligtvis uttryck för ett ställningstagande från DO:s sida i den meningen att det
ger uttryck för DO:s bedömning att vidare åtgärder inte kommer att vidtas av DO för
att utreda saken. Detta ställningstagande eller beslut saknar emellertid rättslig verkan
och kan inte överklagas i förvaltningsrättslig ordning vilket brukar vara ett
kännetecken för ett beslut inom förvaltningsrätten.
Man kan möjligen se handläggningen så långt som ett förstadium till vad som senare
kan bli ett ärende i förvaltningsrättslig mening om DO beslutar sig för att vidta en
åtgärd mot den anmälde som kan anses innefatta myndighetsutövning. DO har sig
bekant att en sådan diskussion har förts när det gäller den rätta karaktäristiken av
t.ex. JO:s och JK:s tillsynsärenden innan dessa övergår i att en åtgärd vidtas mot en
arbetstagare inom ramen för ett disciplinförfarande, beslut om förundersökning, åtal
m.m. (Jfr Hellners/Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, s. 55).
Oaktat det nu sagda ter det sig naturligt att betrakta handläggningen av
anmälningarna som ärenden i förvaltningslagens mening och att tillämpa
förvaltningslagens regler så långt möjligt och lämpligt även när det inte är fråga om
myndighetsutövning mot någon enskild.
Oavsett hur det förhåller sig med DO:s avslutsbrev i förvaltningsrättsligt hänseende
delar DO advokaten AA:s uppfattning att det givetvis är önskvärt att det klart
framgår att ärendet genom brevet är avslutat, särskilt naturligtvis i sådana fall då den
anmälde har hörts och deltagit i handläggningen i ärendet. Kopia av avslutsbrevet
skickas därför regelmässigt till den anmälde. DO har inte tidigare mötts av
uppfattningen att det varit svårt att förstå formuleringen ”DO kommer inte att utreda
ditt ärende vidare”. DO har under årens lopp arbetat aktivt med sin språkpolicy i
syfte att göra kommunikationen utåt mera lättbegriplig. Givetvis får detta inte
äventyra tydligheten i vad myndigheten avser med de olika formuleringarna.
När nu saken har förts på tal och tydligheten i DO:s besked har satts i fråga avser
DO att överväga om formuleringen av dessa avslutsbrev kan göras tydligare, t.ex.
med tillägget att ”handläggningen av ärendet hos DO har avslutats” eller en liknande
tydlig upplysning.

5 Felaktiga påståenden
DO har inte till uppgift att i varje enskilt fall utreda och ta ställning till om ett visst
förfarande är diskriminering eller inte. I de fall DO anser att det finns fog för en
anmälan och DO anser att det finns skäl att driva ärendet till domstol kan DO
företräda en enskild och då blir DO part i tvisten.
Att avslutsbreven har formulerats så att ”DO anser att det finns svårigheter att bevisa
att Centrumkompaniets behandling och bemötande av dig eller att beslutet om
uppsägning av ditt hyreskontrakt har haft samband med din etniska tillhörighet”
beror på att de tre kvinnorna själva har haft uppfattningen att en av dem blivit
uppsagd och att två av dem har fått besked om att om de inte rättar sig efter
hyresvärdens anvisningar kan deras kontrakt komma att sägas upp. DO har haft för
avsikt att ta upp och kommentera det som anmälarna har uppfattat som en
diskriminerande behandling/bemötande och som de anfört i sina anmälningar och
under utredning hos DO.
DO beklagar om det kan uppfattas så att DO menar att Centrumkompaniet har sagt
upp kvinnornas hyreskontrakt. DO har inte utrett och tagit ställning till om så är
fallet utan har bara haft för avsikt att bekräfta för anmälarna att DO har uppfattat på
vilket sätt de anser sig ha blivit diskriminerade.

6 Opåkallat utpekande
I detta fall har som tidigare har framhållits de avslutsbrev/beslut som skrivits till
[namnen här utelämnade, JO:s anmärkning] avsett att vara en information till var
och en av dem att DO inte avsåg att driva deras ärende till domstol.
                                                                           Dnr 329-2006     Sid 6 (9)




      Det är DO:s uppfattning att de flesta som vänder sig till myndigheten upplever sig
      ha blivit utsatta för en kränkning av något slag, oavsett om förfarandet i fråga faller
      inom ramen för bestämmelserna om förbud mot diskriminering eller inte. Det är
      därför inte ovanligt att DO i sina brev till anmälaren med upplysning om att
      myndigheten inte kommer att driva deras ärende, trots detta ändå vill uttrycka en
      viss medkänsla med deras upplevelse, oavsett om det inträffade är att betrakta som
      diskriminering eller inte.
      Det är då givetvis viktigt att denna ambition, grundad på en medkänsla med
      anmälarens många gånger utsatta position, inte kläds i formuleringar som kan
      uppfattas som ett konstaterande av att den anmälde faktiskt har gjort sig skyldig till
      ett beteende som innefattar diskriminering. Också den anmälde har naturligtvis ett
      berättigat intresse av att inte bli anklagad för diskriminering utan att det har slagits
      fast av domstol.
      DO har förståelse för att beslutets formulering kan uppfattas som att DO ansett att
      Centrumkompaniet skulle ha gjort sig skyldig till diskriminering i kvinnornas fall.
      Detta har dock som nämnts inte varit avsikten. När nu advokaten AA har satt ljuset
      på formuleringarna i de aktuella breven ser DO själv att det finns ett utrymme för
      förbättringar av formuleringarna som kan tillgodose båda de syften som nyss har
      berörts. DO avser att ta initiativ till en översyn av de avslutsbrev som hittills har
      använts med ambitionen att förbättra dem och göra DO:s intentioner tydligare. DO
      vill beklaga det obehag som Centrumkompaniet och dess ombud kan ha vållats
      genom den olyckliga formuleringen.
Av de till yttrandet fogade synpunkterna från CC framgick följande.

      1 ”Förbigående av ombud”
      Enligt min uppfattning har det rådande arbetssättet bland handläggarna varit att
      ombud för såväl anmälare som anmäld part måste inkomma med en skriftlig eller
      muntlig fullmakt. I enlighet med detta ringde jag den 1 september 2004 till Baker &
      McKenzie (B&M) och efterfrågade en fullmakt. BB ifrågasatte då nödvändigheten
      av en fullmakt vilket jag fann lite märkligt. Advokater som agerar ombud bifogar
      normalt en fullmakt i samband med att man yttrar sig till DO. När BB återkom på
      nytt i frågan och höll fast vid sin inställning frånföll jag kravet eftersom jag inte såg
      någon anledning att ifrågasätta att byrån företrädde Centrumkompaniet.
      Att jag därefter den 3 januari 2005 skickade en kallelse direkt till Centrumkompaniet
      var ett rent misstag. Kallelsen borde givetvis ha ställts till B&M. Eftersom en
      fullmakt saknades i ärendet hade jag missat att bocka i ”ombud” i avsedd ruta i
      diariet, vilket troligen bidrog till att misstaget kunde inträffa.
      Det är inte korrekt att jag vid samtal med BB den 14 januari 2005 uppgav att det
      fanns en avsikt med att skicka kallelsen endast till Centrumkompaniet. Däremot
      förklarade jag varför misstaget hade inträffat och lovade att sända en ny kallelse till
      B&M.
      Jag har svårt att se hur detta misstag kan ha föranlett Centrumkompaniet några
      ökade kostnader. Bolaget har i vart fall inte lidit eller riskerat att lida någon
      rättsförlust på grund av det inträffade eftersom DO saknar sanktioner att utfärda vite
      eller på annat sätt vidta åtgärder mot part som uteblir från en överläggning.
      –––

      3 ”Krav på protokollsjustering”
      Vid överläggningen redogjorde jag för DO:s ärenderutiner, dvs. att vi normalt för
      protokoll vid våra överläggningar och att protokollet justeras av en representant från
      DO och från den anmälda parten. Det framfördes inte några invändningar mot detta
      vid överläggningen och vi kom överens om att protokollet skulle tillsändas AA för
      justering.
                                                                          Dnr 329-2006        Sid 7 (9)




      Enligt rådande rutin bland handläggarna (några skriftliga rutiner finns inte kring
      detta) mejlar eller postar handläggaren det färdigskrivna protokollet till den person
      som ska justera det. Om denne återkommer med synpunkter, ändringar eller tillägg
      till protokollet för handläggaren normalt in dessa direkt i originalprotokollet och
      skickar det på nytt för justering.
      Efter överläggningen sände jag protokollet för justering till B&M. B&M återkom
      med synpunkter och tillägg. Jag förde in dessa i protokollet och sände det på nytt till
      B&M för justering. B&M återkom ännu en gång med synpunkter varpå jag på nytt
      ändrade i protokollet och återsände det. Först därefter kontaktades jag av AA som nu
      plötsligt ifrågasatte en protokollsjustering från Centrumkompaniets sida.
      Det stämmer inte att jag sagt att DO skulle väcka talan i domstol om protokollet inte
      justerades. Det är märkligt att AA uppfattat mig på det sättet då jag hela tiden varit
      tydlig med att jag inte tänkte föreslå att DO skulle väcka talan i ärendet. Detta
      framgår även av JO-anmälan.
      Då protokollet till sist ändå inkom i justerat skick sände jag det till anmälarna för
      synpunkter. […]
      AA kommenterade remissvaret.
I DO:s till remissvaret fogade akter i ärendena återfanns protokollet från mötet den
16 mars 2005 undertecknat av en jurist vid DO samt justerat av CC och AA.
Protokollet innehåller huvudsakligen uppgifter som har lämnats från
Centrumkompaniets sida. I protokollet benämns mötet som en överläggning.

I akterna återfanns även en skrivelse från CC till AA daterad den 6 april 2005 med
följande innehåll.

      Protokoll från överläggning hos DO
      Bifogat finns protokollet från överläggningen hos DO. Eventuella synpunkter på
      protokollet kan anges i en särskild bilaga.
      Jag är tacksam om protokollet återsänds i justerat skick senast den 20 april.
Av akterna framgick även att AA i en särskild skrivelse den 22 april 2005 hade
lämnat synpunkter på protokollet, att en kopia av protokollet därefter hade sänts
åter till AA för justering och att AA den 3 maj 2005 hade lämnat nya synpunkter på
protokollet.

I ett beslut den 21 december 2006 anförde JO André följande.

Bedömning
DO har beklagat att ombudet AA förbigicks vid handläggningen av ärendena och
att vissa påståenden i de avslutande breven kunde missuppfattas. Övriga
synpunkter i anmälan avseende utformningen av och innehållet i de avslutande
breven har gett DO anledning att se över formuleringarna i sådana brev. Jag
förutsätter att en översyn numera har skett. För egen del finner jag det särskilt
anmärkningsvärt att ärenden, vilka DO valt att inte gå vidare med, har avslutats
genom brev som ger intryck av att DO ändå har tagit ställning till anmälarens
fördel. Jag har inte anledning att i övrigt uttala mig i de nämnda delarna. Jag går
heller inte in på frågan om de avslutande brevens status i förvaltningsrättsligt
hänseende.
                                                                     Dnr 329-2006   Sid 8 (9)




Av de remitterade frågorna återstår kravet på protokollsjustering.

Enligt de bestämmelser som gäller för DO:s verksamhet är överläggningar med
företag ett av DO:s arbetssätt för att vidta åtgärder mot diskriminering (se 3 § andra
stycket lagen [1999:131] om Ombudsmannen mot etnisk diskriminering). Tidigare
har det funnits en skyldighet för den anmälde att komma till en överläggning med
DO och där lämna uppgifter (numera upphävda 6 § lagen [1994:134] mot etnisk
diskriminering). Någon skyldighet att komma till en överläggning finns inte längre.
Däremot finns inom flera av DO:s tillsynsområden en skyldighet för den anmälde
att på uppmaning av DO lämna uppgifter om bl.a. förhållanden i sin verksamhet
som kan vara av betydelse för ombudsmannens tillsyn (se t.ex. 24 § lagen
[1999:130] om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning). Någon skyldighet för den
anmälde att infinna sig för överläggning med DO eller att lämna uppgifter till DO
finns dock inte föreskriven i lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering,
vilken har varit den lag som aktualiserats i detta sammanhang.

Mot denna bakgrund får den överläggning som skedde i ärendena anses ha utgjort
ett formlöst möte där Centrumkompaniet redovisade sin syn på anmälningarna till
DO.

Dokumentation av uppgifter som lämnas muntligen till en myndighet sker som
regel genom upprättande av en tjänsteanteckning. När en tjänsteman utarbetar en
sådan förekommer det att denne stämmer av med en uppgiftslämnare att
uppgifterna har uppfattats korrekt. Vissa korrigeringar kan då ske innan
tjänsteanteckningen får sin slutliga utformning. Det är dock tjänstemannen som på
sitt ansvar undertecknar tjänsteanteckningen.

En mer formell dokumentation av de uppgifter som enskilda lämnar kan även ske i
ett protokoll. För vissa typer av protokoll, exempelvis protokoll från
domstolsförhandlingar och protokoll från kommunala sammanträden, finns
särskilda bestämmelser. Några generella bestämmelser om utformningen av ett
protokoll finns däremot inte, men vissa principer har i praktiken kommit att
tillämpas. Allmänt får anses gälla att en myndighets protokoll upprättas och
undertecknas av företrädare för myndigheten. Om någon part eller annan vill lämna
synpunkter på ett sådant protokoll sker det vanligtvis i en särskild handling som
fogas till protokollet eller till ärendets akt.

Oavsett hur handlingen från mötet den 16 mars 2005 skall karakteriseras,
innehåller den det ovanliga inslaget att den mot vilken anmälan riktar sig har –
vilket skett efter uppmaning – skrivit under den. Syftet med
”protokollsjusteringen” synes ha varit att DO ville få bekräftat att uppgifterna i
handlingen var korrekta i sakligt hänseende. Detta syfte uppnåddes emellertid
redan genom att företrädare för Centrumkompaniet fick tillfälle att lämna
synpunkter på dokumentationen. Ytterligare åtgärder var därför inte nödvändiga.
Kravet på ”justering” föranleder frågor av principiell natur; det kan bl.a. sättas i
                                                                     Dnr 329-2006    Sid 9 (9)




fråga vem som egentligen bär ansvaret för den upprättade myndighetshandlingen.
Under alla förhållanden har det inte funnits någon skyldighet för den anmälde att i
detta fall skriva under handlingen. Jag är därför kritisk till att DO förfarit på sådant
sätt att det har framstått som att en sådan skyldighet förelåg.

Vad som i övrigt anförts föranleder inget uttalande av mig.
